Om Eva. Om gränsen för det som kan förlåtas.

Igår samlades tusentals människor runt om i hela Sverige för att protestera mot regeringens omänskliga utförsäkringar i Påskuppropet, som initierats uppmuntrats av Sveriges Kristna Råd. En av talarna på Medborgarplatsen i Stockholm var min bror, Hjalmar, som är socialarbetare och med i nätverket Nu bryter vi tystnaden. Här nedan publicerar jag hans tal.

Mitt namn är Hjalmar Åsbrink. Jag jobbar i socialtjänsten i Stockholm stad, och jag vill berätta för er om en kvinna som vi kan kalla Eva. I januari i år kontaktade Eva en kollega till mig för att ansöka om socialbidrag. Anledningen var att Evas tidsbegränsade sjukersättning skulle upphöra i februari: hon skulle utförsäkras, och istället skrivas in på Arbetsförmedlingen. Eva själv var orolig för den här övergången. För min kollega berättade hon om några av de diagnoser hon hade: astma, diabetes, diskbråck, hypertoni, kol och ett förstorat hjärta som månaden innan hade lett till att Eva fått läggas in efter att ha drabbats av en infarkt. En av de många läkare som Eva träffat trodde dessutom att Eva eventuellt led av posttraumatiskt stressyndrom. Detta hade dock inte utretts närmre.

Att Evas redan sviktande hälsa under 2010 börjat försämras framgick med all tydlighet av de läkarintyg som hon lämnade till min kollega. Den 11 mars 2010 konstateras till exempel att Evas andningsbesvär har förvärrats: hon uppges nu klara cirka 50 meters promenad innan hon måste stanna och vila. Den 20 maj träffar Eva en specialistläkare i allmänmedicin, som bland annat skriver att Eva drabbas av kraftig smärta i rygg, axlar och nacke vid stillasittande. På grund av balansproblem har hon svårt att stå och gå. Läkaren tror dock att Eva kanske kan uppnå så mycket som 50% arbetsförmåga, på sikt. En absolut förutsättning är dock specialanpassade arbetsuppgifter och regelbunden sjukgymnastik.

Under tre veckor i oktober genomgår Eva en arbetsförmågeutredning. Enligt slutrapporten klarade Eva inte av mer än en timmes arbete under någon dag. De sista dagarna under utredningstiden orkade Eva överhuvudtaget inte med något arbete alls. Slutrapporten skriver att Eva hela tiden försökt göra sitt bästa, men att det ändå är tydligt att hon blir sämre och sämre under utredningens gång.

Det senast daterade läkarintyget Eva lämnar in är från december: samma månad som hon läggs in för en hjärtinfarkt. Den kortfattade texten redogör för att Evas astma och kol har förvärrats. Behandling som Eva har genomgått har inte haft någon effekt. Eva har svårt att andas och svårt att sova. Hon klarar av att ta tre trappsteg innan hon måste stanna och vila. Den sjukgymnastik, som ansågs vara förutsättningen för att Eva skulle kunna uppnå viss arbetsförmåga, har hon tvingats sluta med på grund av sitt allmäntillstånd.

Två månader senare mottar Eva sin sista utbetalning av sjukersättning, och hon skrivs in på Arbetsförmedlingen. Eftersom hon är nollklassad får hon endast garantibeloppet i aktivitetsstöd: 3620 kronor i månaden. Så från att ha varit självförsörjande genom måste hon, för att klara sig ekonomiskt, vända sig till socialtjänsten.

För min kollega berättade Eva att hon hoppades på att få permanent sjukersättning, eftersom hon inte vågade hoppas på att hon skulle kunna bli frisk. En ansökan hade lämnats in till Försäkringskassan i januari. Och trots omständigheterna, att hennes inkomst mer än halverats och att hennes handläggare på Arbetsförmedlingen ansåg att hon var för sjuk för att kunna delta i någon aktivitet, var Eva inställd på att härda ut tills det att hon fick sin sjukersättning beviljad. Hon erkände dock att hon kände sig väldigt stressad och orolig över sin situation, och hon var rädd för att det skulle påverka hennes hälsa negativt.

I mars meddelade Försäkringskassan att det inte ansågs vara styrkt att Evas arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel. Trots läkarintyg som angav att Eva på sikt kanske skulle kunna uppnå 50% arbetsförmåga, trots en arbetsförmågeutredning som konstaterade att Eva inte klarade mer än en timmes arbete per dag, trots att Eva utöver astma-, diabetes- och diskbråcksdiagnoser var svårt hjärt- och lungsjuk, kom Försäkringskassan fram till att det inte kunde uteslutas att Eva hade full arbetsförmåga. Och som en följd avslogs hennes ansökan om sjukersättning.

En månad efter Försäkringskassans besked publicerar Dagens Nyheter en debattartikel undertecknad av, bland annat, socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. I artikeln kallas de nya sjukförsäkringsreglerna för riktiga och nödvändiga: reformen beskrivs som huvudsakligen framgångsrik, även om det görs ett medgivande om att enskilda människor har kommit i kläm.

Samma dag som artikeln publiceras drabbas Eva av en ny hjärtinfarkt. Den här gången klarar hon det inte. Två månader efter att hon utförsäkrades, en månad efter att Försäkringskassan avslog hennes ansökan om ny sjukersättning dör Eva, inte ens 50 år fyllda. Hennes sista månader i livet har hon spenderat på Arbetsförmedlingen och hos socialtjänsten.

Jag hade egentligen tänkt avsluta med att be om en tyst minut för Eva, och alla de andra människorna som, med Ulf Kristerssons terminologi, ”kommit i kläm” på grund av de nya sjukförsäkringsreglerna. Men kanske är det så att dessa människors minne inte hedras bäst genom våran tystnad. Därför vill jag istället be alla som samlats här idag att låta den sorg och vrede ni som känner höras, synas och märkas ända till den dagen då vi fått ett sjukförsäkringssystem som till sin konstruktion inte låter svårt sjuka människor gå under.

Mitt i solen på Medborgarplatsen, annandag påsk 2011, grät jag när jag hörde denna berättelse. Men regeringen? ”Regeringen vill inte kommentera dagens protester”, enligt Aktuellt. Trots att det är regeringen, ingen annan, som har förändrat sjukförsäkringen så att svårt sjuka, ibland döende, människor pressas till sitt yttersta och lämnas utan försörjning.

För den som vill ha en bakgrund till exakt hur regeringen förändrat sjukförsäkringen, läs gärna detta. Björn Johnson skriver allt du behöver veta om regeringens senaste ”förändringar”. Han skriver också mycket läsvärt om myterna om sjukfrånvaron. Själv har jag tidigare skrivit om Arbetsförmedlingens gastkramande rapportering av arbetet med de utförsäkrade. Och missa för allt i världen inte Alliansfritts sammanställning av ”de enskilda fallen”, och än mindre Påskuppropets egen sammanställning av hundratals enskilda fall. Människor av kött och blod. Som en gång Eva.

PS. Regeringen kommenterar inte, men Gunnar Axén, moderat ordförande i socialförsäkringsutskottet och därmed i högsta grad ansvarig, gör det tydligen gärna. Genom att retweeta Dilsa Demirbag-Stens ”Påskuppropet. Är kyrkan en del av Socialdemokraterna?” Nejmen så smakfullt. Så vansinnigt smakfullt. Ledarskribenterna är inne på samma spår, man bara, kan ni tänka själva? Känner ni verkligen att ni står på rätt sida i detta? Känns det bra för er?

Uppdatering: Har du eller någon du känner personliga erfarenheter av att vara utförsäkrad, delta i FAS 3 etc? Se gärna min efterlysning!

DN | DN | SvD | SvD | GP | GP | GP | Intressant | Netroots

About these ads

35 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Socialförsäkringar

35 responses to “Om Eva. Om gränsen för det som kan förlåtas.

  1. Mia

    Djupt berörd av berättelsen om denna lilla Eva.Så grymt,ovärdigt och cyniskt

  2. Man blir förstummad av den här redogörelsen!
    Hur långt kan den här mentaliteten drivas innan vi gemensamt ändrar systemen?
    Enligt vad jag hört har också socialtjänsten utvecklats i samma riktning – så i vissa stadsdelar i Stockholm nekas människor försörjningsstöd trots att de har barn och fullständigt saknar resurser.
    Jag har själv arbetat med socialtjänsten och vet att det här kommer att leda till suicid bland de mest utsatta.
    För andra grupper blir det ökat missbruk, våldshandlingar och egendomsbrott.

    • Attila Tantos

      Du har rätt Gunnar! Vissa saker bidrar till missbruk, våldshandlingar och egendomsbrott. Inte bara när människor nekas försörjningsstöd utan även vid arbetslöshet och utanförskap. Titta bara på USA som Reinfeldt o co beundrar. Jag har nog aldrig sett så mycket misär i ett ”rikt” land.

  3. Ett mycket tänkvärt inlägg. Berättelsen berörde.
    Jag vill bara göra en liten rättelse. Påskuppropet var inte och är inte initierat av Sveriges Kristna Råd.

  4. Det är det som är det otroliga. Att de kan komma undan med, och att ledarsidorna upprepar ATT DET ÄR OUNVIKLIGT ATT MÄNNISKOR KOMMER I KLÄM. Det är alls inte oundvikligt och brukar kallas rättssäkerhet. Hellre fria en för mycket än att fälla oskyldiga. Här görs tvärtom: ”…kom Försäkringskassan fram till att det inte kunde uteslutas att Eva hade full arbetsförmåga. Och som en följd avslogs hennes ansökan om sjukersättning.”

    • Anna Ambjörn

      Jag håller med dej helt Jeanette! Det är INTE oundvikligt att människor utsätts för denna förnedring och fullständiga rättslöshet, utan ett alldeles medvetet val som regeringen gör, i ett av världens rikaste, mest välmående länder…än så länge.

      • Tycker det i Sverige verkar finnas en viss godtrohet beträffande vad massmedierna är för något. Som om man kunde vänta sig att annonsfinansierade media i verkligheten skulle kunna ställa sig på de svaga människornas sida…
        Det tillhör förstås deras dagordning att framställa sig som den Lilla Människans Vän – men givetvis är det precis tvärtom.
        De är endast vän till dem som finansierar deras existens – d.v.s. den extremt rika gruppen som äger och bekostar annonser i press och TV-kanaler.
        Man kan säga att det är massmediernas natur att ha en agenda för ojämlikhet, krig och försvar av social orättvisa. Däremot måste förstås detta lindas in och förklädas i akademiska termer / d.v.s. göras ”aptitligt” och trovärdigt för den Lille Mannen på Gatan (som regelbundet måste skrämmas upp, skämmas ut, berömmas etc)
        Åtminstone sen Irak-krigets början borde svenskar bojkotta massmedier som Expressen och DN. De svek demokratin och freden då, och de kommer att göra det igen.
        Det finns goda alternativ till annonsfinansierade medier – jag kan rekommendera Democracy Now (Amy Goodman o Juan Gonzales).Truthout, Informations Clearinghoue, Reader Supported News m.m.
        Tyvärr är det mesta på engelska – men som regel får man en bättre uppfattning av världshändelserna, en mer trovärdig bild än genom DN-Expressen-SVD / eller Public Service som gärna vill härma de stora annonsfinansierade massmedierna.

  5. Pingback: Det här räcker inte Ulf Kristersson och Fredrik Reinfeldt! | LO Bloggen

  6. Pingback: Kampen mot utförsäkringarna fortsätter « Ett hjärta RÖTT

  7. Pingback: Elitens arrogans… « reflektioner och speglingar II…

  8. Det var en värdig manifestation på Medborgarplatsen mot en ovärdig sjukförsäkring byggd på en vedervärdig människosyn. Jag är glad att socialarbetarna återigen börjar höras i den socialpolitiska debatten. Som ung socialsekreterare i Stockholms stad i slutet av 70-talet och på 80-talet demonstrerade vi tvärfackligt mot den dåvarande sociala nedrustningen. Ett förslag på den tiden var att dra ner personalstyrkan med en tredjedel i dåvarande socialdistrikt nio, Södra Farsta.

  9. Bo

    Jag delar er kritik. Och som vi alla vet är det socialdemokraterna som har en stor skuld till detta och som startade det hela. Nu måste vi rikta kritiken även mot S!!!!!

    – 2006 fick Anna Hedborg i uppdrag av regeringen Persson att utreda de sociala försäkringarna inklusive sjukförsäkringen. Några slutsatser hon kom fram till i sin utredning ”Mera försäkring och mera arbete” var bl.a. att: ”Försäkringen har inte fungerat som den borde. Vårt uttryck för detta är att sjukförsäkringen är för mjuk.” och ”En möjlig reformväg är att helt enkelt strama åt, att underkänna vissa diagnoser, att sänka ersättningar, att låta sjukdomens pris bli så högt att människor tvingas ut ur försäkringen.”

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Hedborg

    • Anna

      Bo: detta citat är lösryckt ur sitt sammanhang eftersom nästa mening lyder: ”Men detta är en nödlösning”. Sedan fortsätter texten med att man vill bygga något nytt och bättre. Dessutom står det efter texten ”sjukförsäkringen är för mjuk” också ”Men den är också för hård”.
      Läs själva, t ex i Google books. Mera försäkring och mera arbete.

  10. Helena

    Vardagen för oss alla. Framtiden för oss sjuka.
    Jag har tagit ut mina sparade pensionspengar och lever på dem. Pension kommer jag inte behöva. Kommer inte att få leva så länge.

  11. Iréne Rudolfsson

    Rätt ord för detta är: FRUKTANSVÄRT!!!!!!:(

  12. Pingback: Tusentals engagerade sig i påskupproret – men regeringen rycker på axlarna! » HumanLabRat bloggar

  13. hellstream

    Ja, Gunnar Axén som citeras ovan har iofs en poäng. Empati är vänster och hänsynslöshet är höger, där har han helt rätt. Jesus är vänster, djävulen höger om man ska använda religiösa metaforer!

  14. För Eva gick det ändå snabbt, hennes kropp sa stopp av den s.k arbetsförmågeprövningen. Vet människor (ja människor av kött o blod, precis som du o jag) som långsamt blir sämre i väntan på att få besked om antingen det ena eller det andra.
    Eva tog inte sitt eget liv, det gjorde staten åt henne. Genom att framtvinga en reaktion som resulterade i hennes död.
    Att driva folk till döds är det nya?
    Eller kanske att se till att ”förbjuda” tiggeri på våra gator o torg så att de hemlösa kan få sig ett mål mat om dagen.
    Jag önskar av hela mitt hjärta att de ansvariga (samtliga beslutsfattare) blir ställda till svars för vad de gjort och att de får domar därefter.
    Brott mot de mänskliga rättigheterna är vad som sker.
    Och JAG är arg.

  15. Susanne

    Jag har i mer än ett år kämpat för vänner som riskerat eller råkat ut för utförsäkring, jag är verkligen orolig över att någon av dem kanske inte orkar kämpa emot längre. De står helt utanför samhället och får inga pengar till sin försörjning, men orkar inte alls söka arbete, de är för sjuka. Vad ska jag råda dem? Jag är allvarligt orolig för hur det ska gå för dem.

    • Marika

      Det fruktansvärda är att jag inte har något svar på den frågan. Det finns inga råd som snabbt kan förbättra situationen för dina vänner, när det är lagstiftning det handlar om.

      Det enda man kan säga är att vi inte får sluta kämpa. Överklaga, kontakta lokala media, blogga, skriv till politiker, låt inte regeringen komma undan med att inte ens kommentera de tusentals som protesterade igår. Jag vet att många av de som drabbats inte själva orkar detta. Jag hoppas att vi ändå är många som på något litet sätt själva kan orka fortsätta protestera.

  16. Jan Wikund

    Samma dag hör vi talas om folk som spärras in i fångläger utan att ha gjort något illegalt, och blir kvar där. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usa-ville-att-mehdi-ghezali-skulle-forbli-fangslad_6117193.svd. ”Vissa människor kommer i kläm”, det var ju osis, ha ha.

    Samma andas barn. Borgerskapet här, borgerskapet där, något annat än bonusar har dom ingen känsla för. Men visst måste du erkänna, Marika, att vi har förlorat förmågan att försvara oss under tre generationer av socialdemokratiskt ledarskap?

  17. Mattias

    Fas 3 – We care about the small people

  18. Bella

    Jag förfäras när jag läser om Eva och hennes plågsamma död. Att pressas till döds av lagändringar som inte borde ha gjorts och med en känsla av att inte bli trodd måste ha varit fruktansvärt.

    Ständigt tänker jag på alla “enskilda fall” som man hör om både personligen och i media. Jag lider med de drabbade och försöker blogga och protestera allt vad jag kan och orkar.

    Allt med vissheten att även jag kunde ha blivit drabbad. Eva kunde mycket väl ha varit jag! Jag har själv samma problem som Eva, men jag är lyckligt lottad att tillhöra de där 140 om dagen som Reinfeldt och kompani alltid refererar till. Vi som glömdes bort och “tvingades” in i förtidspension.
    Det som var så fel i det förra systemet!
    Idag är jag väldigt tacksam för det där “felet“. Jag skulle själv aldrig överleva den behandling sjuka får idag.

    Samtidigt får jag skuldkänslor för att jag tycker det är orättvist. Varför ska jag ha turen att få vara sjuk och ta hand om mig själv i lugn och ro och inte resten av mina systrar och bröder. Vad har hänt med solidariteten? Medmänskligheten? Det är skrämmande alltihop. Vart är vi på väg?

    Utförsäkringarna måste stoppas NU!

    PS. Sen det här med att det var sossarna som började strama åt reglerna redan före 2006 – Sossarna gick ju som de flesta på alla falska påståenden om fusk och “lata norrlänningar“. D.S

    • Den stora kollapsen kom 1992, då systemet för arbetsrehabilitering sparades bort. Det var regeringen Bildts ansvar. Det var detta som ledde till den stora sjukskrivningsvågen, det har Björn Johnson skrivit om.
      Vad Perssons regering kan ställas till ansvar för var direktiv till försäkringskassan om att ifrågasätta varenda utbetalning. Vilket exempelvis ledde till att vår vän Marita fick beskedet att hon var arbetsför två månader innan hon dog i cancer. Detta var 2002 eller 2003. Alltså Perssons ansvar.
      Men Reinfelds s.k. reformer är förstås sjudubbelt jävligare.

      Emellertid tror jag att det är bra för bredden i motståndet nu att vara väldigt klar över att det här inte är partipolitik. Alla regeringar har gjort fel, även om den nuvarande är värst.

  19. En sak som man borde tänka på är vilken roll de annonsstyrda mainstream medierna spelar. Under mina tjugo år som handläggare i socialtjänsten läste man gång på gång dessa melodramatiska redogörelser för fusk, lättja, ”utnyttjande” i tidnigar som DN (Hanne Kjöller, Maciej Zaremba), Expressen, Metro, även public service (Janne Josefsson). Mitt intryck att det har blivit en sorts genre på redaktionerna, att visa politisk nit (i nyliberalismens teckenn) genom att ägna sig åt den här sortens anekdotiska berättande om välfärdens ”parasiter”.
    Sen görs det också vetenskapliga undersökningar (som bara får marginell publicitet) Dessa undersökningar säger ständigt samma sak: fusk är inte utbrett eller vanligt förekommande. Det finns som ett marginellt fenomen men har ej någon ekonomisk betydelse.
    Så tyvärr får nog ”allmänheten” bilden av att fusk är väldigt utbrett och vanligt.
    Som handläggare i socialtjänsten talade många indirekt om klienten som en potentiell fuskare, bedragare. Men det var sällsynt att det besannades.
    Vad gör man åt det falska intryck som massmedierna ”orkestrerar”? (Eftersom de är ekonomiskt beroende av annonserna har de en agenda som är vänd åt höger.)
    Endast i avhandlingar, facktidningar o små vänsterskrifter korrigeras bilden av medborgaren som en evinnerlig parasit, latmask o fuskare.

  20. Pingback: Storstad « Gunnarthorell's Blog

  21. Martin Widmark

    Föraktet för svaga är stort i Sverige idag. Det har det varit nu i tiotals år. Idag straffas man i detta land enbart för att man är svag. Ledande politiker hånar och visar sitt förakt för svaga i ledande media. Vad blir nästa steg? Hur har det utvecklat sig tidigare under historiens lopp? Nästa logiska steg är avrättningar. Samla de svaga i läger och ta dem av daga, helt enkelt. Denna parasit på samhällskroppen kan knappast tillåtas längre. Det är den logiska och den utveckling som alltid skett historiskt. Lögnerna och myterna härskar i media och i folks sinnen. Kan vi inte bryta detta lär historien upprepa sig igen.

  22. My

    Jag blir arg och ledsen på att det får gå till så är i Sverige! Vi måste stoppa detta vansinne! Varför säger inte andra partier ifrån. Skriker:Stopp nu får det vara nog!Folk dör! Ingen människa kan leva på 0 kr.
    Känner igen: ”I mars meddelade Försäkringskassan att det inte ansågs vara styrkt att Evas arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel. Trots läkarintyg som angav att Eva på sikt kanske skulle kunna uppnå 50% arbetsförmåga, trots en arbetsförmågeutredning som konstaterade att Eva inte klarade mer än en timmes arbete per dag, trots att Eva utöver astma-, diabetes- och diskbråcksdiagnoser var svårt hjärt- och lungsjuk, kom Försäkringskassan fram till att det inte kunde uteslutas att Eva hade full arbetsförmåga. Och som en följd avslogs hennes ansökan om sjukersättning”
    Även om det står att du inte kan arbeta alls, aldrig, du är 100% sjuk för all framtid, det spelar ingen roll!Det är standardsvar idag! Man måste överklaga minst 2 gånger för att få rätt. OM man får rätt! OM man orkar överklaga! Är det ett rättssäkert samhälle? Är det trygghet? Fk anställda plockar ut feta bonusar på varje avslag dom ger! Vi måste stoppa detta vansinne..NU!

  23. dr

    Marika, vad vill du ha sagt? Att Eva fick sina hjärtinfarkter pga reglerna i socialförsäkringen? Det verkar i alla fall som att du menar det. Men grav KOL, diabetes, hjärtsvikt och hypertoni, kan i sig leda till hjärtinfarkt vet du. Riksken tusenfaldigas. Kan man bara gå 50 meter, ja då har man antingen mycket grav kol eller hjärtsvikt på sista stadiet. Stressen i vardagslivet underlättar naturligtvis inte, men måste inte vara avgörande för en ny hjärtinfarkt. Att du nu antyder att försäkringskassan närmast ”mördade” Eva är lågt (det är att använda ett tragiskt livsöde för politiska syften!) men också okunnigt. Därmed inte sagt att FK:s hantering av fallet inte är hisnande.
    Jag sjukskrev en gång en gubbe, han hann supa ihjäl sig under en vecka. Jobbet var nämligen det enda som avhöll honom från alkoholen. Var det jag eller försäkringssystemet som mördade honom?

    Till sist. Att religion och politik ska vara separerade är en minst lika viktig princip för vår civilisation som mänskilga rättnigheter och humanitet. Och äldre än välfärdsstaten. Bara så du vet.

    • Marika

      För det första är det inte jag som skrivit denna text, utan min bror Hjalmar. Exakt vad han vill ha sagt kan inte jag svara på. Men din tolkning av texten är mina ögon märklig. Det finns inget i texten som handlar om vem som är ansvarig för Evas död. Däremot står det mycket mellan raderna om vad som är en värdig behandling av sjuka människor. Denna text väcker för mig mycket starka frågor om huruvida det är rimligt att politiken skapar system som behandlar svårt sjuka människor så fruktansvärt illa. Det är inte Försäkringskassan det handlar om, det är den borgerliga regeringens politik. Detta får på intet sätt sammanblandas.

      Det är inte Försäkringskassans hantering som är ”hisnande” som du skriver, det är den borgerliga politiken.

      Att religion och politik ska vara åtskilda är naturligtvis en åsikt man kan ha, men att det skulle vara en ”viktig princip för vår civilisation” och ”äldre än välfärdsstaten” är nog ett missförstånd, du tänker kanske på att staten och kyrkan ska vara separerade? Vilket iofs inte heller varit fallet i mer än elva år i Sverige.

      Hur som helst, varför kyrkliga människor genomförde Påskuppropet får du liksom fråga dem om, jag har inte varit med och organiserat detta, jag är inte medlem i något religiöst samfund över huvud taget.

      • dr

        Tja, när det gäller hantering av de sjukskrivna har jag nog hört talas om mer bisarra fall än så, men du får ursäkta mig att jag ändå vill betvivla dina ord om att det inte är på något sätt menat att historiens tragiska slut utgör dess självaste udd. Jag kan inte förmå mig att tolka den texten på något annat sätt.

        Jag vet inte om detta är rätt plats för att upprepa det borgerliga mantrat om de skenande förtidspensioneringarna under det socialdemokratiska styret, jag hyser inga illusioner om att övertyga dig. Men det är intressant att höra en sådan klok människa som du slå på den gamla harpan om ”goda socialdemokrater” och ”onda borgare”. Ur taktisk synvinkel välkomnar jag det, även om det ibland kan vara tröttsamt.

        Religion har för övrigt intet i politiken att göra, och det är inte en fråga om institutionerna. Men det är uppenbart för mig att varken du eller jag har särskilt stor lust att diskutera den frågan här.

      • Marika

        Ur taktisk synvinkel välkomnar jag dig.

  24. Pingback: Dags att bli förbannad: Om sjukförsäkring och motståndsrörelse | Himmel & Ord

  25. Pingback: Påskupproret Medborgarplatsen | Anna Vikström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s