I Dagens industri

En intervju med mig i Dagens industri, för säkerhets skull uppdelad i en text om skatter och en om annat.

För övrigt rekommenderar jag Henrik Berggren om tillit och Johan Sjölander om den borgerliga statskonstens våta filt, samt Ali Esbati om ett riktigt dåligt skämt.

Intressant och Netroots.

19 kommentarer

Filed under Ekonomi, Socialdemokraterna

19 responses to “I Dagens industri

  1. Inga-Lisa Sangregorio

    Nu tycker jag det är dags för dig och andra älskare av fastighetsskatten att förklara vad det egentligen är ni vill beskatta.
    – Är det ”lyxen”, det vill säga fastighetens yta och utrustning?
    – Är det läget?
    – Är det priset, dvs vad bostaden skulle kunna inbringa om ägaren inte bodde i den utan sålde den på marknaden?

    Den gamla fastighetsskatt som socialdemokraterna och överhuvudtaget vänstern älskade så högt betalades i oproportionerligt stor utsträckning av småhusägare i storstadsregionerna. Skatten på identiskt lika bostäder kunde vara tio eller tjugo gånger högre i områden med bostadsbrist än i andra delar av landet. Tanken var, får man förmoda, att den som tvingas betala ett högt pris för att få någonstans att bo på något mirakulöst sätt blir ”rikare” än den som kan köpa en likvärdig bostad för en bråkdel av
    den summan. Kanske du som har ekonomutbildning kan förklara för oss vanliga dödliga hur det hänger ihop?

    Men man kan ju låna mer så att man får pengar till skatten, tyckte Bosse Ringholm och på senare tid MPs Mikaela Valtersson. De vet alltså inte ens att fastighetsskatten utgick (och utgår) på bostadens taxeringsvärde, oberoende av hur högt belånad den är. Den barnfamilj som flyttat till Stockholm och inte har kontakter nog för att få en hyresrätt eller pengar nog för att köpa en bostadsrätt har nog svårt att få råd med eller ens kunna få ännu större lån. För dem som amorterat sina lån, i tron att de skulle kunna leva i lugn och ro som pensionärer, utgick dubbel skatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Båda i huvudsak betalda av samma människor, nämligen småhusägare i storstadsområdena.

    När det gäller småhusen var det alltså i huvudsak läget som beskattades. Samtidigt drev S med hjälp av hyresgäströrelsen länge en politik som gick ut på att läget absolut inte fick påverka hyrorna. För att fullborda den totala bristen på konsekvens beskattades slutligen bostadsrätterna som om de vore hyresrätter.

    Eftersom du nu kommer att vara ekonomisk rådgivare till S tycker jag du ska klargöra om du anser att bostadsrätterna ska beskattas på samma sätt som småhusen tidigare beskattades, nämligen i procent av ett tänkt försäljningspris baserat på vad liknande bostäder sålts för.

    Om inte tycker jag du ska förklara varför en radhusägare på Lidingö bör beskattas så mycket hårdare än den som äger en bostadsrätt på Strandvägen. Även i dag, efter den ändring av bostadsbeskattningen som väckt så mycket ont blod hos vänstern, betalar radhusägaren för övrigt fem gånger högre boskatt än ägarna till de allra dyraste bostadsrätterna. Den skillnaden är tydligen inte stor nog, eftersom de rödgröna ville öka den, enligt egen uppgift för att åstadkomma ”rättvisa” och ”likformighet”.

    Ingenting är så hårt beskattat som bostäderna. 25 procents moms vid byggandet, 1,5 procents stämpelskatt på köpesumman (gäller småhus), 2 procent på pantbrev (gäller småhus), årlig fastighetsavgift (i år 542 kronor i månaden för de flesta småhus, 108 kronor för hyres- och bostadsrätter), och till slut reavinstskatt som inte tar någon hänsyn till innehavets längd. Till detta kommer skatter på el, VA, sophämntning osv. Man kunde tro att politikernas främsta ambition var att avskräcka människor från den skadliga vanan att bo.

    Det är obegripligt att socialdemokraterna inte kan begripa att människors bostäder inte är en inkomstkälla utan tvärtom för de flesta är deras största utgiftspost. Och det är lika obegripligt att ett parti som brukar hävda att ”bostaden är en social rättighet” kan försvara det godtycke och den totala oförutsägbarhet som utmärkte fastighetsskatten.

    Innan socialdemokratin gör fastighetsskatten till en valfråga i ytterligare ett val tycker jag ni ska fundera på vad ni menar med ”välfärd”.

    • Jan Wikund

      Jag tycker väl i princip att det är rätt att beskatta småhusägare i storstäder mer än småhusägare på landet. De senare gör ingen skada; småhusägare i storstäder lägger å andra sidan beslag på en orimligt stor andel av marken på en orimligt liten del av befolkningen – ungefär som godsägare i Sydamerika.

      Ju oattraktivare det är att bo i småhus i storstäder desto bättre för samhället. Småhus är inte bara svindyra att förse med kollektiva anläggningar, de ligger ofta ivägen för högre och mer effektiv exploatering som gör det möjligt att minska den samhälls- och klimatförstörande pendlingen. Det är villaägare som kör bil och därmed förpestar tillvaron för oss andra. På dem bara, de har inget existensberättigande.

  2. Rör inte fastighetsskatten. Den är orättvis och slår hårt mot fel grupper.
    Ta bort Rut-avdraget för dem som har råd att betala denna service utan skatteavdrag. Varför ska vi alla vara med och betala för att de rika ska få lägre skatt när pengarna behövs bättre på andra ställen i samhället.
    Gör i stället en form av ”Rut-avdrag” för låg- medelinkomsttagare och pensionärer, de grupperna som behöver det mest och där den verkligen skulle göra nytta.

    • Marika

      Tvärtom, en höjning av fastighetsskatten är fördelningspolitiskt sett mycket träffsäker.

      Jag gillar inte rut-avdraget men det är i sammanhanget små pengar det handlar om. Det finns viktigare frågor att bråka om.

      • Inga-Lisa Sangregorio

        Jag begriper inte hur du som annars är så skärpt kan vägra att se hur fel du har när det gäller skatten på bostäder.
        Det räcker faktiskt inte att påstå att ” en höjning av fastighetsskatten är fördelningspolitiskt sett mycket träffsäker”. Förklara på vilket sätt och varför!
        Anser du att skatten ska höjas för alla fastigheter eller bara för några och i så fall vilka och varför? Du har inte svarat på någon av mina konkreta frågor.
        Låt oss döpa om fastighetsskatten till boskatt, så blir det tydligare vad det handlar om.
        Om rut och rot: förra året skickade Skatteverket 14,4 miljarder till företag i de båda branscher som är kända för att vara de värsta skattefuskarna i landet, städ- och byggbranschen. I och för sig svarar rut för den mindre delen, ca en tiondel av pengarna, men det är inte bara pengarna det handlar om utan principerna. Det är principiellt fel att ge bidrag/avdrag för den som köper vissa öronmärkta tjänster enligt regler som är så absurda att en stå-upp-komiker skulle få publiken att skratta ihjäl sig genom att läsa högt ur finansdepartementets anvisningar.

      • Irene S

        Hej
        Jag har alltid tyckt som du att fastighetsskatten är en bra skatt (ungefär som en moms på hus), men förstår ändå att folk inte gillar just den skatten.
        Många som äger sitt hus har ju detta väldigt högt belånat. Det betyder ju att även om de på papperet ”äger” ett hus värt ca 4 miljoner kan de ha lån på kanske 3,6 miljoner kr. De hyr egentligen huset av banken, och det är bankerna som är de verkliga vinnarna på att fastighetspriserna ständigt ökar. Varför ska då den som lånat beskattas? Man beskattas ju ändå för värdeökningen som man fått sig tillgodo när man säljer.
        En förmögenhetsskatt för fastigheter där det som man verkligen äger beskattas på något sätt vore kanske mer rätt, (dvs värde-skuld)
        Eller att beskatta de vinster som bankernas gör på fastighetslånen på ett sätt som inte medför att de bara höjer boräntan mer.

  3. johan nyström

    Det skall bli intressant att följa socialdemokraternas tankar kring skatter. Lycka till!

  4. Marika

    Inga-Lisa, vi har haft den här diskussionen massor av gånger, du får lov att acceptera att vi tycker olika. Och att det därför inte är särskilt stor poäng att fortsätta diskutera. Uppskattar heller inte en debattnivån ”hur kan du som annars är så skärpt vägra att se hur fel du har”. Jag har fakta och ekonomin på min sida, sen kan det naturligtvis finnas andra, mer politiska skäl att vara emot fastighetsskatten, som du är.

    Fakta om fastighetsskatten ur ett rent ekonomiskt perspektiv finns här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/behall-och-hoj-fastighetsskatten_354918.svd

    Om fördelningsprofilen här: http://johansjolander.blogspot.com/2007/08/sgningar-av-regeringens-nya.html (se även länk till DN i inlägget)

    Kan också tillägga att fastighetsskatten före 2006 drog in ca 15-20 miljarder till statskassan, att jämföra med den miljard eller så som rut kostar.

  5. Marika

    Irene S, man ska inte glömma att skattebetalarna subventionerar lån på hus genom ränteavdragen. VIlket i sig öppnar för högre prisökningar. Visst skulle ett alternativ till fastighetsskatten kanske kunna vara att slopa ränteavdragen.

    Man ska dessutom komma ihåg att allting som gör det billigare att köpa sin bostad (exv den sänkta fastighetsskatten) i slutändan ökar priserna. Vilket ökar människors skuldsättning.

    • Irene S

      Ja, du har rätt att ränteavdragen ger en subvention, men samtidigt är inte fastighetsskatten så träffsäker som det kan verka genom den inte alls tar hänsyn till skuldsättningen. Förmögenhetsskatt på bostäder kan ju vara en väg. Vi borde hitta ett bättre sätt att få beskattningen rättvis, och definitivt behöver bankerna på något sätt bidra mer. Det är ju de som i praktiken gör vinster på fastighetspriserna.

      • Marika

        Visst finns det säkert många sätt man tekniskt skulle kunna utforma en fastighetsskatt på så att den fungerade bättre än den gjort tidigare. Men att skuldsättningen skulle spela någon roll kan jag inte se. Skulden motsvarar ju värdet på det man äger, man har minus på ett konto och plus på ett annat. Inga konstigheter…

  6. Irene S

    Intressant diskussion. Men det skulle göra det lättare för fler att ha råd med en egen bostad om man bara beskattade det värde man kan realisera (dvs äger på riktigt, jag är ingen ekonom och saknar därför ett kontoperspektiv på livet). Med fastighetsskattekonstruktionen så blir det oerhörda kostnader för de som inte har så mycket kapital att starta med (omöjligt för många). Det blir bara de förunnat att bo i villa som har ärvt den eller är mycket kapitalstarka.
    Är det fel tänkt att bankerna borde beskattas mer?

    • Marika

      Det är en väldigt viktig men också komplicerad fråga. Idag har vi en internationellt sett låg fastighetsskatt, som sänkts kraftigt ffa för de dyrare husen de senaste åren. Detta innebär knappast att fler har råd att köpa hus, snarare tvärtom – bostadspriserna stiger kontinuerligt. Månadskostnaden är en viktig faktor för den som ska köpa sitt boende, och om den blir lägre pga sänkt fastighetsskatt kommer det bara att innebär att man har råd att betala högre ränta istället, dvs vara beredd att ta ett större lån och därmed trissas priserna på hus upp.

      Fastighetsskatten som den tidigare såg ut baserade sig på taxeringsvärdet. Om människor betalade olika fastighetsskatt pga storleken på lånet skulle ju alla ta maximalt lån, dvs inte äga någon del alls, utan använda sitt ev kapital till andra investeringar. Däremot är det möjligt att man skulle kunna skapa en enhetlig kapitalbeskattning där man lägger in alla tillgångar (tex både finansiella tillgångar och fastighetsvärden) och skulder i en enda ”låda” och beskatta slutresultatet…

      Fö är det ägda boendet idag skattemässigt gynnat jämfört med det hyrda: http://www.e24.se/pengar24/bostad/fler-hyresratter-med-rattvisare-skatter_1900785.e24

      Principiellt ser jag gärna en högre beskattning av bankerna, men vad som är möjligt att åstadkomma i den vägen vet jag inte. Rent generellt funkar det ju så att om man höjer bankernas skatt på tex huslån så kommer det antagligen att höja priset på huslånet, dvs räntan. Konsumenterna kommer ändå få vara med och betala.

  7. Mattias S.

    En fråga som inte har med fastighetsskatten att göra men som jag hoppas att du kan svara på ändå.

    Sveriges inträde i europakten, kommer inte det begränsa möjligheterna till att driva en expansiv offentlig politik?

    Kul att du har fått det jobbet. Rätt person på rätt plats!

  8. Alexander

    Så positivt som det ändå är att Marika nu tycks få större inflytande över partiets ekonomiska analys så kan jag inte låta bli att också se det negativa i det hela, pessimisten i mig är alltför stark. Det kan inte vara nyttigt för partiet att hela tiden premiera personer till inflytelserika poster som är mer eller mindre födda i (S).

    Marika är utan tvekan mycket kompetent och förtjänar allt inflytande hon kan få, men det gäller även en kvinna som Lena Sommestad. Det måste vara en oerhörd förlust av kompetens när personer på inflytelserika poster till stor del tycks bestå av före detta ledande SSU:are eller barn till tidigare ministrar eller kommunalråd. Det luktar mer familjeföretag än folkrörelseparti.

    • Marika

      Hej,

      det du säger till mig är att jag inte ska få ägna mig åt politik, på grund av vad mina föräldrar sysslat med. Det är inte en människosyn de flesta brukar tycka är okej – att ett barns yrkesval ska begränsas av hennes föräldrars – men märkligt nog en åsikt som ofta kommer upp när det gäller såna som mig.

      Tror du får tänka om lite där. Ingen väljer sina föräldrar, inte jag heller. I vuxen ålder valde jag däremot att engagera mig politiskt för att det är det mest meningsfulla jag kan komma på att göra med mitt liv. Om jag har fått mitt jobb enbart på grund av mitt släktträd får du fråga Håkan Juholt om, men spontant känns det rätt osannolikt.

  9. Skattejurist

    Hej

    Den här kommentaren hör egentligen till inlägget om 23 000 kr för ett vårdbiträde, men det gick inte att kommentera där. Coopcoor kommenterade att staten, genom skatt och avgifter tar ca 70 % av resultatet för en småföretagare. Det är ganska vanligt att folk inte har koll på hur mycket skatt man egentligen betalar, men han har helt fel.

    Som exempel kan vi ta en kille vi pratade om på jobbet idag (jobbar på Skatteverket). Han tjänade ca 1 500 000 på sin firma och betalade på det ca 870 000 i skatt och avgifter. Det är mycket pengar, men inte några 70 % (snarare knappa 60). Och då är vi i mycket höga inkomstlägen. För någon som tjänar säg 400 000 (dvs inte når första brytpunkten för statlig skatt) blir summan av skatt och avgifter ca 160-170 tusen, dvs dryga 40 %.

    Visst betalar vi mycket skatt, men det är stor skillnad på 40-60 % (där de flesta har ca 40), och 70 %

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s