Världens dyraste jobbpolitik?

Jag har många gånger (för tips, se slutet av inlägget) skrivit om det mystiska i att regeringen, och högern i allmänhet, anses vara bra på det här med ekonomi. Bland annat hyser man en stark förkärlek för det här med att skapa oerhört dyra arbetstillfällen. Att hosta upp flera miljoner av skattebetalarnas pengar för ett jobb som på marknaden kostar kanske 500.000 (den genomsnittliga totala arbetskostnaden, inklusive bruttolön, sociala avgifter, etc, för en arbetare i privat sektor ligger strax under 500.000 kronor om året), det hör tyvärr inte till ovanligheterna. Låt mig ta några exempel:

Sänkta arbetsgivaravgifter – jobb för 2,5 miljoner styck

Under mandatperioden har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet. Enligt regeringen själv kostar denna reform 7,5 miljarder kronor. ”När vi räknade på den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna som vi gjorde i budgeten för 2009 räknade vi med varaktig sysselsättningseffekt på mellan 2 000 och 3 000 personer. Detta är ungefär så mycket man kan hitta stöd för i forskningslitteraturen”, sa Anders Borg när han diskuterade budgeten hos Nationalekonomiska föreningen i höstas.  Det innebär alltså att med maximalt antal skapade jobb (enligt finansministern själv), så skulle varje nytt jobb kosta skattebetalarna 2,5 miljoner kronor. Är det verkligen bra budgethållning? När man hade kunnat direktanställa fem personer för den summan?

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga – jobb för 950.000 kronor styck

Regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Det finns inget som tyder på att det skulle ha ökat sysselsättningen för unga (ungdomsarbetslösheten är skyhög). Regeringen själv räknar dock med att sänkningen ska ge 10.000 nya jobb, till en kostnad av 9,5 miljarder kronor. Det innebär alltså att varje nytt jobb kostar skattebetalarna 950.000 kronor – om reformen skulle lyckas, vilket verkar högst osäkert. Återigen: för den summan hade man kunnat betala lön och sociala avgifter för två personer genom direktanställningar!

De rödgröna föreslår istället att arbetsgivaravgiften ska slopas helt för den som anställer en arbetslös ungdom. Det verkar onekligen smartare, eftersom man då riktar stödet till dem som behöver det, istället för att ge stora subventioner till företag som redan har många unga anställda (typ McDonalds).

Jag är inte ensam om att resonera såhär. Finanspolitiska rådet skriver i sin utvärdering av regeringens politik: ”Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar bedömer vi [...] som mindre lyckad [...] Sänkta arbetsgivaravgifter är förmodligen ett ganska ineffektivt sätt att öka sysselsättningen för denna grupp”. Rådets ordförande. Lars Calmfors, säger i en intervju: ”En hel del tyder på att det är mycket mer kostnadseffektivt att göra insatsen för dem som är arbetslösa än för alla ungdomar. Där skulle jag sätta ett plus för de rödgrönas förslag”.

RUT-avdraget – jobb för 800.000 kronor styck

Jag citerar fil dr Roland Spånt: ”Kostnaden för skattebetalarna blir 800 000 kronor per nytt jobb, ett enormt tal. En sådan kostnad finns bara för jordbruket och för bankerna. Om hushållen spenderat sina 720 miljoner [som använts på hushållsnära tjänster] på annan konsumtion hade vi haft fler jobb i handeln, datasektorn och i övrigt näringsliv. Det är därför inga gratisjobb som avdragen ger utan de sker på bekostnad av andra jobb.”

Det slutar inte här. De få förslag för att skapa jobb som de borgerliga partierna lagt fram i valrörelsen går i samma anda:

Särskilda ekonomiska zoner – jobb för 510.000-765.000 kronor styck (uppemot oändligheten)

De borgerliga partierna vill utreda möjligheten att införa ekonomiska frizoner i exempelvis fattiga förorter. Med lägre skatter i dessa zoner tänker man sig att jobben ska bli fler. Den här typen av företagszoner finns på många håll i världen. Bland annat USA och Storbritannien har i flera decennier prövat möjligheten att införa företagszoner i fattiga stadsdelar. Helen F. Ladd, professor vid Duke University, har gjort en genomgång av de studier som finns av de engelska och amerikanska försöken, och sammanfattar lärdomarna såhär (min översättning):

”Erfarenheterna av särskilda ekonomiska zoner visar tydligt att de, såsom de implementerats i England och USA, inte utgör ett kostnadseffektivt sätt att skapa jobb [...] Den huvudsakliga effekten av de skatte- och regelmässiga lättnaderna har helt enkelt varit att kringliggande företag flyttat in innanför zonen [...] Enbart utbudsstimulanser verkar vara ett dyrt och ineffektivt sätt att skapa nya jobb eller att förbättra tillvaron för de underprivilegierade områdenas invånare.”

Enligt Ladds genomgång ligger den årliga kostnaden (i dagens penningvärde) per skapat arbete i de särskilda ekonomiska zonerna mellan 68.000 och 102.000 dollar, alltså 510.000-765.000 svenska kronor (summan kan dock inte jämföras rakt av med svenska förhållanden). Ladds studie har några år på nacken, men även nyare översikter visar att majoriteten av de studier som gjorts inte hittar några signifikant positiva effekter av företagszonerna på sysselsättningen.

Halverad restaurangmoms – jobb med styckepris nånstans mellan 700.000 kronor och oändligheten

Enligt de borgerliga partierna kostar reformen 5,6 miljarder och skapar 8000 nya jobb. Det blir 700.000 kronor per nytt jobb det. Lars Calmfors är dock skeptisk till regeringens beräkningar. Han tror inte att sänkt restaurangmoms ökar sysselsättningen – visst lär det bli några fler jobb i restaurangbranschen, men det sker på andra branschers bekostnad. Den totala sysselsättningen ökar inte. Om människor börjar konsumera mera restaurangmat kommer de att konsumera mindre av annat (bisarrt nog föreslår även de rödgröna en sänkt restaurangmoms. Det är ett riktigt dåligt förslag).

Att ett skattemässigt gynnande av vissa branscher tränger undan konsumtion i andra är något som på olika sätt gäller för de flesta av ovanstående åtgärder. I den mån exempelvis sänkt arbetsgivaravgift ger fler unga jobb (vilket i sig är tveksamt), så sker det ju på andra arbetstagares bekostnad. Visst kan man tycka att det är ett självändamål att unga får anställning, men man ska ha klart för sig att det innebär att någon som är över 26 år inte blir anställd istället. De totala jobben blir knappast fler. På samma sätt förhåller det sig med RUT-avdraget, och om ekonomiska frizoner lockar företag så handlar det om omlokalisering, inte att det blir fler arbetstillfällen totalt sett. Frågan är om det verkligen är en bra användning av skattepengar att på så sätt skyffla runt arbetstillfällen i ekonomin. Om den totala sysselsättningen inte ökar handlar det ju om ett slöseri av gigantiska mått.

Ställer man upp det regeringen kallar ”jobbpolitik” på det här sättet, så ser man snart att det inte alls handlar om att skapa jobb. Det handlar om att föra över pengar från skattebetalarna till företagare. Det handlar om att sänka skatterna – det är det överordnade målet, inte att det ska få några positiva effekter på sysselsättningen. Det jag också tycker att den här typen av förslag visar är att det är som att vi har glömt att skatterna används till något – oavsett om det är vi som löntagare som betalar dem, eller företagen via moms och arbetsgivaravgifter. Av den offentliga debatten är det lätt att få intrycket av att det enda skattesystemet är till för är att styra enskilda människors beteenden: sänk jobbskatten och fler kommer att jobba. Inför ett städavdrag och fler kommer att köpa städtjänster. Sänk momsen och fler kommer att äta ute. Osv. Men huvudpoängen med skatter är inte att styra människor – vi tar in skatt för att använda den till gemensamma samhälleliga uppgifter (läs gärna Kielos om detta idag). Ju mindre diskussionen handlar om det, desto lättare är det att glömma bort. I längden tror jag att det är farligt. Och jag tror att det är precis vad de borgerliga partierna vill – urholka människors känsla för att deras skatt används till något viktigt.

PS. Den totala prislappen för ovanstående åtgärder, exklusive företagszonerna som inte har någon prislapp, är ungefär 23 miljarder kronor. Antalet jobb som skapas är som bäst ungefär 21.000. Det betyder att varje jobb kostar mer än en miljon kronor styck. Hade man rakt av betalat hela arbetskostnaden i befintliga företag eller i välfärden istället hade man kunnat få dubbelt så många jobb för samma summa.

Fler lästips om mysteriet med högerns ekonomiska cred:

Mysteriet med högerns ekonomiska cred tätnar

Mer om mysteriet med högerns ekonomiska cred

SlösO – ett strålande initiativ

Stockholmsrean

Det regnar skattepengar!

I övrigt rekommenderar jag idag Peter Andersson och Johan Westerholm och Peter Johansson om hur den borgerliga politiken slår mot stadsdelar som Rinkeby.

Andra bloggar om , , , , . Intressant och Netroots.

About these ads

59 kommentarer

Under Arbetsmarknad, Borgerligheten, Ekonomi

59 svar till “Världens dyraste jobbpolitik?

  1. Du är för generös Marika. Direktanställning i skola och omsorg ger inte några undanträngninseffekter av annan konsumtion eller andra ansällningar i stil med RUT-avdraget eller halveringen av ungdomarnas arbetsgivaravgifter.

    Att säga att det skulle bli dubbelt så många jobb med direktanställningar är en kraftig underdrift. I fallet med den halverade arbetsgivaravgiften borde väl nettoantalet skapade jobb i hela arbetskraften inte skilja sig så mycket från den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna. Alltså ligger kostnaden antagligen närmre 2,5 miljoner per jobb än något annat.

    • Marika

      Jag böjer mig helt för din kompetens!

      Det är en viktig poäng som jag nog borde ha gjort ännu tydligare, just detta med undanträngningseffekterna. Exemplet med restaurangmomsen och Calmfors syn på att sänkningen inte påverkar sysselsättningen alls totalt sett, det är väldigt talande och gäller ju som sagt för de flesta av åtgärderna ovan.

      Anyway. Jag försökte räkna på regeringens egna siffror. Annars är det så många andra som inte tar kritiken på allvar. Så man kan väl iaf se det som så: om man använder regeringens egna uppskattningar så handlar det trots allt om ett jobb för priset av två.

  2. Pingback: Oansvarigt dyr jobbpolitik av Anders Borg! | Oansvariga Borg – En fara för Sverige

  3. david

    Man kunde ju tycka att oppositionen kunde göra en lite större poäng av det här…

  4. Nina

    Tack för er klarsyn!
    Jag skickar genast vidare!

    Det är för mig en gåta hur så många människor kan ha så otroligt dåligt minne…. <3

  5. Briljant, än en gång!

    En särskild fördel med direkta jobb är också att det ställer en fråga om vad vi vill och behöver egentligen. Det är bra för demokratin, och bra för samhällsekonomin eftersom vi kan investera i långsiktigt fördelaktiga arbetsuppgifter. Som t ex att ha fler lärare i skolan.

  6. Daniel

    Om du får en skattesänkning, är det en ökad kostnad för dig då? Hur kan en skattesänkning vara en kostnad för mig som skattebetalare?

    • Marika

      Enkelt uttryckt: för att det innebär att andra saker, som den skatten tidigare betalade, nu inte blir gjorda.

      Eller, för att skatten hade kunnat användas till att skapa fler jobb om den hade använts på ett annat sätt.

      Det är standard inom all ekonomi att pengar alltid kan användas på olika sätt. Det kallas alternativkostnad:

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Alternativkostnad

      Regeringens förslag ger (med den snällaste tolkningen) ett jobb till priset för två. Naturligtvis är det en kostnad för dig som skattebetalare. Två jobb hade ju tex gett betydligt större intäkter till statskassan samtidigt som färre hade varit arbetslösa och behövt leva på a-kassa och socialbidrag.

      • Daniel

        Alternativkostnad ja. Vad är alternativkostnaden för de ekonomiska reformerna som inneburit jobb och inneburit att folk faktiskt har mer pengar i sina egna fickor….är det 30h arbetsvecka och medborgarlön samt nedläggning av kärnkraft till priset av den billiga alternativa energikällan som kallas vatten..vind…..sol?

        Sänkt restaurangmoms har inte inträffat, inte heller ekonomiska frizoner. Bra förslag hade varit att göra hela sverige till en ekonomisk frizon och sänka momsen generellt, samt avskaffa RUT och införa ett permanent avdrag (läs sänkning av skatten) för alla typer av jobb. Då hade vi verkligen fått fart på arbetsmarknaden och företagsklimatet i detta land.

        lästips: Om du pratar alternativkostnad så måste du ta med även indirekta kostnader och intäkter.

        Fråga två. Avgör skattenivån hur pass bra välfärd vi kan erbjuda? Om ja, när tror du (fuskgoogla inte) att sverige spenderade mest pengar på s.k. välfärd per capita? 50-talet, 70-talet, 90-talet eller idag?

  7. Pingback: Alliansregeringen med Anders Borg är bra på ekonomi. Väl? | editor@OurComments.org

  8. Pingback: Mona är bäst! « Ett hjärta RÖTT

  9. Slugge

    Ojojoj. Detta måste vara en av de galnaste krönikor jag läst. Full med fakta men med pinsamt dåligt dragna slutsatser, styrda av partiboken (eller partipiskan?).

    Du hävdar att sänkta arbetsgivaravgifter kostar skattebetalarna 950 000 kr/jobb, om beräkningarna om 10 000 nya arbeten stämmer. Vad har du för alternativkostnad för dessa ungdomar, om de INTE har jobb? Förhoppningsvis är detta stabila bra jobb som är beständiga så vi talar om en engångskostnad. 10 000 ungdomar utan arbete kostar samhället mångt mycket mer – utan att de gör något, utan att de får arbetslivserfarenhet, kan bygga bo etc. Vad tycker DU att ett nytt jobb får kosta samhället? Eller ska vi som i Rödgrönas förslag ta fram 100000 praktikplatser för flera 100000 kr/st?

    Ditt agg mot sänkt restaurangmoms är också förvirrande i resonemanget. Hur kan inte 8 000 nya arbeten vara positivt? Det säger väl sig också självt att om lönsamheten ökar i ett företag på grund av fler kunder så kan/måste man anställa fler. Dessa arbeten går oftast till unga och nya svenskar, vilket är en sån win-win att en prislapp är inte ens intressant. Detta har ALLA partier utom V nu förstått. Och så du då.

    Årskullarna som kommer ut nu (födda 1990-1992) är de största sedan 40-talet. Att som i Rödgrönas förslag göra det dyrare att anställa unga under 26 är ett fett slag i ansiktet på nästa generation. Ingen arbetsgivaravgift om du nyanställer en ung är däremot ett slag i luften, särskilt om du höjer avgiften för de unga som redan har jobb!

    Nä du, med din matematik så sätter du prislapp på individer. Vad kostar det att ta emot en asylsökande? Vad kostar det att hjälpa en sjuk? Och när du hela tiden undviker alternativkostnaden så känns det inte seriöst.

    • Marika

      Jag rekommenderar att du läser hela inlägget innan du kommer med kritik som du inte har fog för.

      Poängen är att det finns bättre saker att göra för pengarna som skulle skapa FLER jobb och därmed innebära både ökade skatteintäkter och lägre utgifter i form av tex a-kassa och socialbidrag.

      Vilket tex Finanspolitiska rådet och professor Lars Calmfors också tycker vore en bra idé.

      • Att anställa arbetslösa inom det offentliga … rundgång… var finns de reella skatteintäkterna ?

      • Marika

        Nejdå, man kan anställa dem i privat sektor. Men att köpa ett jobb till priset av två, det ger MINUS på skattekontot, till skillnad från att direktanställa en person i ett befintligt företag.

        Läs igen om det är svårt att förtå.

      • Anders

        Hur menar du att staten ska anställa folk i den privata sektorn? Ska staten gå in och betala lönen för den personen då i ett lämpligt företag?

      • Marika

        Staten ger lönesubventioner i en massa fall så visst vore det möjligt. Jag vet inte om det är en bra politik utan använder det som metafor för hur knasigt regeringen använder sina pengar.

        Se mitt svar till Jakob längre ner i tråden för mer realistiska exempel på hur man använder skattepengar för att skapa fler jobb till en lägre kostnad än regeringen.

  10. Pelle

    Det är ju fan att dessa avslöjande siffror som de här aldrig kommer synas i nåt viktigare (förlåt: med större spridning) mediaorgan är denna blogg. Mycket bra sammanställning.

  11. I eran egna interna pamflett ”Vad kostar välfärden att sänka skatten med 100 miljarder” hade ni utrett kostnader/personal för offentligt anställda
    och kommit fram till :

    Besparing : 85735 miljoner
    Antal : 87423 st

    I.e. en styckekostnad på dessa offentliganställda på ca 980 000:-

    Kanske ska nämnas i sammanhanget …

    Kommentarer ?

    • Marika

      Jag vet inte vad det är för siffror, men en välfärdsarbetare kostar ungefär 500.000 kronor om året. Om det inte är enbart läkare det handlar om.

  12. Pingback: Eftervalsanalys del 2: Politik och framtidvisioner « Sverige är inte världens navel!

  13. jakob

    Uppenbara frâgan: vad ska man göra då? Ser inget mer viasionärt från oppositionen? Slutsatsen verkar vara att det smarta är att strunta I subventioner och bara sänka skatten?

    • Marika

      100.000 nya jobb- och utbildningsplatser?

      ROT i hyreshus?

      Energieffektiviseringar?

      Upprustning av miljonprogrammet?

      Byggande av höghastighetsbanor?

      Hört talas om något av ovanstående? Bara några förslag top of mind. Alltihop rödgröna förslag som kostar skattepengar, men som också skapar många jobb både i privat och offentlig sektor, till en betydligt bättre kostnad än regeringens bisarra politik.

      • Daniel

        Varför är ROT bra men inte RUT. För att du subjektivt tycker att det är fel att någon städar?

        RIka kommer ju ha mycket större möjlighet att renovera än fattiga har. Klart orättvist avdrag. Är avdraget bättre per definition för att det kommer från vänsterfallangen?

      • Marika

        Jag kopierar ett gammalt svar:

        ROT-avdraget skapar fler jobb, eftersom jobb i byggsektorn har större multiplikatoreffekt än hushållsjobb som nästan inte har nån sådan effekt alls.

        Alltså: Om jag anställer en hantverkare för att renovera mitt kök handlar det både om att enskilda hantverkare får jobb, men också om att de måste köpa in en massa olika sorters material, typ golv och skåpluckor och vvs etc, vilket i sin tur skapar jobb för de firmor som tillhandahåller dessa varor och dem som tillverkar dem. Antagligen får några inom transportbranschen också jobb då de förflyttar varorna. Återvinningsbranschen upplever också ökad aktivitet när de ska ta hand om min gamla diskbänk. Osv.

        Men för hushållsarbete finns väldigt, väldigt små sådana effekter. Det är alltså ett dyrt sätt att skapa jobb på – ROT ger mer valuta för samma mängd pengar.

        ROT ska dessutom idealt sett vara tillfälligt, för att få fart på konjunkturen, inte permanent.

        Detta är förklaringen till varför jag tycker ROT är bra (dock inte i regeringens tappning, eftersom ROT inte gäller för tex hyresrätter och bostadsrättsföreningar) men inte RUT.

        Läs mer tex här, även i kommentarstråden: http://storstad.wordpress.com/2010/02/23/darfor-ar-subventioner-av-hushallsarbete-en-dalig-ide/

        eller sök på rut i min blogg så får du ett antal träffar.

      • Anders

        Bara för att vara på det klara så ingår effekterna av ROT i hyreshus, energieffekt.. etc i de 100 000 jobb och utbildningsplatser. 44 000 är utbildningplatser. 56 000 är därmed direkta jobb varav 15 000 inom offentliga välfärdssektorn.

        Man räknar med 10 000 jobb inom små och medelstora företag genom sänkt arbetsgivaravgift. Detta är väl också tänkt att bli mer kostnadseffektivt än alliansen arbetsgivaravgiftssänkningar på något sätt.

        10 000 jobb skapas med infrastrukturen och det verkar bra.

        10 000 jobb skapas med byggandet av nya bostäder. Bostäder behövs.

        Slutligen 10 000 via borttagandet av arbetsgivaravgiften för nyanställning av unga. Man räknar med att dubblingen av arbetsgivaravgiften för unga inte leder till färre jobb antar jag eller så är det inräknat i de 10 000.

        Det är överlag bra åtgärder för att stimulera näringslivet. Huruvida insatserna är mer kostnadseffektiva vore intressant att se. De direkta anställningarna inom offentliga är givetvis kostnadseffektiva om man tittar på effekterna på arbetslösheten men skapar bara rundgång i statsekonomin. Givetvis gör det nytta i välfärden.

  14. Pingback: Stockholmsmoderaterna kan inte räkna, och vet inte vad ”vanlig” betyder « Rebella unga S-kvinnor

  15. Henrik Hermansson

    Valdigt intressant inlagg i debatten, tack Marika. A andra sidan tycker jag att den aterkommande frasen ”jobb for [summa] uppemot oandligheten” ligger argumentationen i fatet. Det later mindre som serios ekonomisk debatt och mer som onodig overdrift… Speciellt eftersom du applicerar den i de fall dar kostnaden for jobben borjar narma sig (i normalfallet) 500.000 kr. Huvudtemat i inlagget, att borgarna inte har nagot ex ante overtag i den ekonomiska debatten, behovs dock som en vaccinering i varje valrorelse! Denna missforstaelse verkar mutera och ateruppsta utan begriplig anledning var fjarde ar. (Ursakta bristen pa prickar i mitt inlagg)

    • Marika

      Nja, poängen är ju att forskningen tyder på att dessa åtgärder inte skapar några nya jobb alls. Då blir kostnaden per nytt jobb faktiskt oändlig…

      • Anders

        Nja kostnaden kan ju öka för staten så att momsen eller skatten blir negativ d.v.s att staten i princip betalar omvänd skatt till företagen. Drar man resonemanget vidare blir den omvända skatten snart större än kostnaderna för företaget och då skulle nog de flesta vilja starta ett sådant subventionerat företag. Använda oändligheten blir orealistiskt precis som resonemanget ovan.

  16. Magnus

    Något annat som inte diskuteras längre är frågan om statliga företag som går med vinst. Det finns inget som säger att staten skulle vara en dålig ägare. Snarare tvärtom. Då får vi dessutom demokratisk kontroll på ekonomin och mer klirr i kassan. (Skulle ju kunna sänka skatten med dessa pengar om borgarna gillar det).

  17. Gydvan

    Hur är det med alla deltidsarbetslösa? Finns de inte med i någon statistik längre?
    Min upplevelse är att de ofrivilliga deltiderna har ökat.

    Någon som vet hur genomsnittsarbetstiden/person ser ut?

  18. Henrik

    Det är sannolikt jag som är alltför ekonomiskt illiterat, men finns det beräkningar på var pengarna för de här skattesänkningarna tar vägen? Ner i privata fickor? Det ökar inte konsumtionen då, utan sparas främst?

    • Marika

      Vem vet? Regeringen är nog inte intresserad av att ta fram den typen av utvärderingar… men rent generellt är det ju inte så att man kan fixa välfärden och jobben genom att bara släppa lös alla skattepengar i ekonomin.

    • Anders

      De allra flesta bedömare gör kalkylen att merparten har gått åt till lån. De rikare hushållen får mer över i månaden vilket trissar upp bostadspriserna då man kan låna mer. Så det blir ingen konsumtionstillväxt där inte. Sedan har sparandet ökat enormt, trots att vi haft kris. Där ligger mången skön jobbskatteavdragskrona och gör ingen nytta.

  19. Katarina

    Tack Marika för alla kloka och upplysande inlägg! Suveränt!

  20. hwem

    Det var lustigt hur lätt du viftade bort diskussionen om alternativkostnad. Alternativkostnadsbegreppet implicerar att du har pengarna till att börja med. Det har staten inte. Staten måste ta pengarna från någon för att få dem och redan där inkureras inte bara en kostnad i ekonomisk bemärkelse utan också en av moralisk art vilken vi sannolikt värdesätter olika.

    Vidare är det helt felaktigt att använda begreppet alternativkostnad när din analys är så otroligt grundlig att du bara betraktar kostnaden i första ledet. Givet ekonomins komplexitet blir det snart sagt omöjligt för dig att analysera vad den verkliga kostnaden och alternativ-dito blir, om du inte gör en rad antaganden. Ett antagande du måste antas göra i ovanstående post är att en ”välfärdsarbetare” kan sättas lika med en person som skaffar jobb i den privata sektorn. Du kan förhoppningsvis själv bedöma orimligheten i det antagandet.

    Vad gäller ”jobbskaparpolitik” är den givetvis ett resultat av att vänstersidan gång efter annan påstår saker som ”vi skapar 100 000 jobb och utbildningsplatser”. Sanningen är givetvis den att effekterna av skattesänkningar på jobbmarknaden är såpass svårmätliga att det aldrig blir mer än en halvbra gissning – men hur ska man kunna ställa upp med det i debatter? När Mona och Lasse står och överbjuder varandra om hur många jobb man ska ”skapa” som genom ett trollslag kan inte hr Borg bara invända att ”ja med vår politik vet vi inte…” Det är en diskurs som är framväxt ur den demagogi som präglar svensk samhällsdebatt på grund av att väljarkåren är alldeles för obrydd för att svara på ideologiska argument, och för att flertalet politiker också de är såpass outbildade att de säkerligen själva tror att de kan ”skapa” jobb genom att flytta runt lite pengar.

  21. Pingback: Prata politik

  22. Peter

    Hej Marika!

    I princip säger du att det är fel att sänka skatten, med säg P kr, om det antalet jobb man DIREKT får för dessa P kr är färre än vad man fått om staten anställt själv.

    Det leder till den absurda slutsatsen att det, oavsett skattetryck, alltid är fel att sänka skatten för att få fler jobb. Med andra ord är 100% skatt det som ger flest jobb.

    För att visa att denna slutsats följer av ditt resonemang, antar vi att staten och privata bolag båda betalar 500 000 för en anställd. Staten funderar på att sänka skatten med 2milj. Om staten behåller pengarna kan de anställa fyra personer. Om de istället ”ger” pengarna till ett privat bolag kan som MEST fyra personer bli direkt anställda. I själva verket kommer det bli färre eftersom företagen kommer använda en del av de extra pengarna till andra saker. Så rimligt att anta är att kanske två personer blir anställda (som i ditt exempel).

    Men notera att vi inte antagit något om det totala skattetrycket!!! Skattesänkningar är ALLTID dåliga för att skapa jobb! Detta om man som du jämför antalet som direkt blir anställda i företagen, med hur många staten själva hade kunnat anställa. Denna slutsats är uppenbart absurd och saknar empiriskt stöd.

    Så vad är felet? Din approximation är helt enkelt för grov. När du räknar på vad varje nytt jobb kostar tittar du bara på hur många som anställts direkt av företagen pga sänkningen. Men du bortser från alla andra positiva sidoeffekter på ekonomin som indirekt leder till fler jobb. Dessa sidoeffekter är för stora för att ignorera! Om man gör det hamnar man i den ohållbara positionen att vi borde ha 100% skatt för att maximera antalet människor med jobb.

    /Peter

  23. Lars

    Hejsan. KI har räknat ut att RUT inte kostar skattebetalarna en krona:

    http://di.se/Default.aspx?pid=214526__ArticlePageProvider

    10000 nya jobb, där många kommer från arbetslöshet, är däremot en av effekterna. Plus att många familjer kan köpa sig efterfrågad hjälp i vardagen.

    En följd av detta är att den rödgröna budgeten får ett underskott på 1,3 mdr (som man tänkte tjäna på avskaffandet). RUT är ingen kostnad och det finns alltså inga pengar att lägga på annat.

    • Marika

      Det som refereras är inte en utvärdering, det är en prognos som gjordes innan RUT infördes. Så nej, ingen vet att detta verkligen är vad som har hänt.

      Därutöver finns det ju alltid en alternativ användning av de pengar som idag går till RUT-avdrag, som kanske skulle innebära större intäkter till statskassan.

  24. Även om det finns en del intressanta tankar och nummer ovan, så finns det också ett antal tankefel. Ta tex den första punkten (”Sänkta arbetsgivaravgifter – jobb för 2,5 miljoner styck”):

    o Detta kostar inte skattebetalarna någonting. Tvärtom är detta pengar som inte längre tas från skattebetalarna och ges till staten. (Företag är också skattebetalare. Att hävda att arbetsgivaravgifterna inte är en skatt vore sofisteri som missar ”the big picture”. Därutöver: Om kostnader uppstår för företag så är det i slutändan nästan alltid konsumenterna, tillika skattebetalare, som får bära bördan.)

    o Att direktanställa folk med dessa pengar är långt ifrån trivialt. Med framtiden i åtanken är det nämligen en tveksam ide att bara leta reda upp en uppgift och lite pengar för att rättfärdiga en anställning. Resultatet blir en mängd med improduktiva jobb. En stor relaterad fara är även att dessa direktanställda tränger ut ”naturliga” anställningar från marknaden eller, om i statlig regi, tränger ut privata firmor.

    o En sänkning av arbetsgivaravgifter leder inte bara till nyanställningar, utan generellt till att mer pengar står till förfogan för firmor. Dessa pengar används också till annat, tex nya investioner, men kan också påverka tex lönerna hos dem som redan är anställda och de priser vi betalar i affärerna. (Märk här att pengar inte förstörs när de konsumeras—de går runt i kretslopp, där de kan bli använda igen och igen.)

    o Jag tvivlar på att sänkningen gjorts bara som en stimulansåtgärd. Ideologiskt tenderar borgarna till att vilja ha ett lägre skattetryck än vänstern, och deras beslut måste ses i en helhetsbild av ideologi och pragmatik—precis som vänsterns beslut.

  25. Pingback: Motvallsbloggen » Inser människor vad Alliansen gjort och står för?

  26. Pingback: Peter Andersson - med rätt att tycka....: Ett jobb är bättre än inget?

  27. Pingback: Till kritiken av arbetslinjen « strötankar och sentenser

  28. Pingback: 150 timmar kvar! « Linnea Swedenmark

  29. Pingback: Tågolyckan föregicks av varningar | Libertas

  30. Pingback: Sänkta reservationslöner och utslagningen under 90-talet | tillbakatillframtiden

  31. Pingback: Världens dyraste jobbpolitik drivs av Svenskt Näringsliv, också… | Tidskriften Libertas

  32. Pingback: >ANALYS: Förtidspensioner och framtiden | viharraknatpadethar.se

  33. Pingback: Att kasta pärlor för svin « Parkstugan

  34. Pingback: Lögnaktiga utspel fortsätter « Politik och Media

  35. Pingback: 10 500kr räcker för ungdomar som arbetar « LEINESBLOGG.com