Mer om mysteriet med högerns ekonomiska cred

Idag kom artikeln jag väntat på: en elegant sågning av mediauppgifterna om att RUT skulle ha skapat 11000 jobb (ursprungligen kommer siffran från Almega). Nationalekonomen och fil dr Roland Spånt räknar med enkel matematik ut att branschen högst kan motsvara 2200 heltidstjänster, varav en stor del redan torde ha funnits även innan avdraget infördes. Roland Spånt tror att avdraget max kan ha skapat 900 nya heltidsjobb. Och nu kommer det verkligt intressanta:

”Kostnaden för skattebetalarna blir 800 000 kronor per nytt jobb, ett enormt tal. En sådan kostnad finns bara för jordbruket och för bankerna. Om hushållen spenderat sina 720 miljoner på annan konsumtion hade vi haft fler jobb i handeln, datasektorn och i övrigt näringsliv. Det är därför inga gratisjobb som avdragen ger utan de sker på bekostnad av andra jobb.”

800 000 kronor per skapat jobb, det låter onekligen som en dålig affär. Men stämmer det att det bara är inom jordbruket och bankerna jobben annars kostar så mycket? Nä. Betänkt detta: Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet under mandatperioden. Enligt regeringen själv kostar denna reform 7,5 miljarder kronor. ”När vi räknade på den generella sänkningen av arbetsgivaravgifterna som vi gjorde i budgeten för 2009 räknade vi med varaktig sysselsättningseffekt på mellan 2 000 och 3 000 personer. Detta är ungefär så mycket man kan hitta stöd för i forskningslitteraturen”, sa Anders Borg när han diskuterade budgeten hos Nationalekonomiska föreningen i höstas.  Åkej. Det skulle alltså innebära att med maximalt antal skapade jobb (enligt finansministern själv), så skulle varje nytt jobb kosta skattebetalarna 2,5 miljoner kronor. Är det verkligen bra budgethållning?

Frågan är också vad det är för ”forskningslitteratur” Anders Borg har läst. En forskningsrapport från IFAU har utvärderat ett tidigare försök med sänkta arbetsgivaravgifter i Norrlands inland och delar av inre Svealand. Sänkningen var betydligt större än regeringens – 10 procentenheter. Ändå kan forskarna bakom studien inte hitta någon statistiskt säkerställd förändring i sysselsättningen, jämfört med näraliggande områden som inte fick någon sänkning.

Forskarna hittar visserligen ett svagt stöd för en viss positiv effekt på sysselsättningen genom ökat nyföretagande och genom att färre företag utvecklas. ”Effekten är dock bara svagt statistiskt säkerställd och medför endast ca 470 jobb. Kostnaden för dessa blev mycket hög – ca 800 tkr per jobb – vilket innebär att man hade kunnat få nästan dubbelt så många sysselsättningstillfällen genom att direkt subventionera jobb i företagen. Detta gör att sänkta arbetsgivaravgifter inte är ett effektivt sätt att öka sysselsättningen”, skriver rapportförfattarna. Är Anders Borg underrättad?

Det här är inte den enda forskning som gjorts på området. Det finns exempelvis en finsk studie som drar samma slutsatser. Forskarna bakom IFAU-rapporten refererar dessutom till flera andra internationella studier med liknande resultat. ”Såvitt vi vet finns det inga tidigare studier av sänkta arbetsgivaravgifter i enskilda länder som visar på positiva effekter”, skriver de. Skälet är att sänkta arbetsgivaravgifter på sikt äts upp av höjda löner.

Regeringen har dessutom halverat arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Häromdagen beskrev Rapport utfallet av den senare reformen. Resultatet: Färre unga jobbar idag än innan reformen.

Men visst, precis som Sven-Otto Littorin påpekar i inslaget, så kan vi inte veta hur hög sysselsättningen skulle ha varit utan reformen. Kanske hade den varit ännu lägre? Jag tror inte det, eftersom det helt enkelt finns svagt stöd i forskningen för det. IFAU skrev exempelvis i sitt remissvar att: ”På lång sikt har dock generella arbetsgivaravgiftssänkningar troligen försumbara effekter på sysselsättningen […] Det finns […] anledning att oroa sig för förslagets träffsäkerhet och kostnadseffektivitet.” Problemet med sänkningen av ungas arbetsgivaravgift är ju att den gäller alla unga, även dem som redan har jobb.

Det pågår utvärdering av reformen av IFAU. Men redan nu kan konstateras att enligt inslaget i Rapport räknar regeringen själv med att sänkningen ska ge 10 000 nya jobb, till en kostnad av 9,5 miljarder kronor. Det innebär alltså att varje nytt jobb kostar skattebetalarna 950 000 kronor – om reformen skulle lyckas, vilket verkar högst osäkert.

Jag undrar vad Skattebetalarnas förening säger om regeringens ganska vårdslösa hantering av våra gemensamma skattepengar? När kommer rapporten som granskar slöseriet? Ska vi tippa på… aldrig?

Tidigare inlägg om mysteriet med högerns ekonomiska cred.

Rekommenderad läsning: ST gör granskningen de tunga mediaaktörerna inte kommer sig för. Kajsa Borgnäs och Nalin Pekgul skriver bra om regeringens manspolitik (älskar det ordet!) SvD:s artikelserie om ungdomsarbetslösheten är också bra. Nynäshamns satsning på att ge unga sommarjobb känns som en vettigare strategi för att minska ungdomsarbetslösheten än regeringens. Johanna Graf, Martin Moberg, Claes Krantz och Johan Westerholm skriver resonerande och bra om arbetslöshetsrelaterade frågor för den som vill bli lite klokare. Slutligen vill jag varmt rekommendera Ett hjärta rött om den bisarra medierapporteringen om sossar som använder RUT:

När socialdemokratiska politiker föreslår att man ska avskaffa ett avdrag som vissa av dem själva utnyttjar och som i första hand gynnar dem själva och deras välbärgade vänner – då får de höra att de hycklar och har dubbelmoral.

När allianspolitiker inför och utnyttjar samma avdrag – som gynnar dem själva och deras välbärgade vänner – då får de höra att de är solidariska och goda.”

Andra bloggar om , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

59 kommentarer

Filed under Arbetsmarknad, Borgerligheten, Ekonomi

59 responses to “Mer om mysteriet med högerns ekonomiska cred

  1. Ja det var en skrattretande enkel matematik , det instämmer jag i.

    Ger inte dessa som gått från arbetslöshet till jobb något plus i statskassan ? Istället för att kosta A-kassa ger de momsintäkter, arbetsgivaravgifter, löneskatter och bolagsskatter.

    Vilken sorts kvalifikation ska man ha för att arbeta som TCO ekonom egentligen ??? Räcker det med grundskola ?

    • Marika

      Om du läser mitt inlägg (eller den ursprungliga svd-artikeln) ser du att Roland Spånt är filosofie doktor i nationalekonomi. Det betyder att han alltså har doktorerat i nationalekonomi.

      • bengt

        Ändå har han gjort flera misstag, bland annat räknat med att skattereduktion är en nettokostnad. Det är fel oavsett vilken utbildningsnivå man har…

      • Marika

        Bengt, nej det är inte ett misstag, han räknar hur många jobb som har skapats. Då är det relevant att använda reduktionen som ”kostnad” men det blir fel att ta in sociala avgifter, ökade skatteintäkter mm eftersom detta i denna ekvation ryms i variabeln ”jobb”.

        Men han skulle lika gärna kunna ställa upp en ekvation där han bytte ut ”antal jobb” mot ”ökade skatteintäkter”. En sådan beräkning skulle även den visa att det finns rätt många andra saker man kan göra för de där skattepengarna som skulle medföra MER skatteintäkter.

      • bengt

        Med den logiken skulle ett jobb i offentlig sektor kosta lika mycket som ett jobb i privat sektor. Men man får som bekant tillbaka 20% i moms direkt i privat sektor. Räknar man inte på nettokostnader blir det omöjligt att jämföra.

  2. Mycket bra. Jag sprider vidare!

  3. Lisaek

    ja en socialdemokratisk ”ekonom” försöker rädda sossarna.


    så trovärdigt så..så

    patetiskt?

    jag har 9 Väninnor i min närmsta kamratskapskrets som varje månad kan kalla sig ”pigor”

    några timmar här några timmar där.. yngsta är en ex 31 årig förtidspensionerad tjej som efter 9 ÅRS sjukpension kan jobba lite igen och sluta leva på antidepressiva piller och box vin.

  4. Ja det verkar vara ungefär samma kostnad på alla jobb som regeringen skapar med sin sk jobbpolitik

    * Jobbskatteavdragets fyra steg innebär en total skattesänkning med 70 miljarder. Effekten påstås vara 88 000 ”nya” jobb. Kostnad cirka 795 000 per arbetstillfälle!

    Hur mycket kostar jobben som sk jobbcoacherna lyckas ragga fram??

    Samma eller större kostnad för jobb som skapas genom sänkta arbetsgivaravgifter och RUT som du beskriver ovan

    Dessutom så finns det som du säger inga belägg för att det skapas så värst mycket jobb överhuvud taget i de här åtgärderna. Mycket verkar vara önsketänkande

    Bättre är väl ändå att utbilda folk som är arbetslösa så de kan få ett bra jobb när de är klara med sin utbildning. Men det är klart då får inte överklassen något tjänstefolk. Och det är väl det som är syftet kan jag tro.

    • Marika

      Ja, och det är ju precis detta diskussionen borde handla om, istället för att vrida och vända på siffror, egentligen… vilket jag ju själv får anses vara medskyldig till😉

    • Cort

      Så om alla arbetslösa utbildar sig så kommer de att få jobb? Det verkligen något jag skulle välkommna, massor med välutbildade människor vart jag än ser, men tyvärr ser inte sverige ut så. Sverige är ett av världen billigaste länder att utbilda sig i! men varför utbildar sig då inte flera? Jag kan gå med på att det finns många tragiska livsöden som omöjliggör detta, och det måste man ha respekt för, men samtidigt var det 97 elever som startade utbildning med mig i datateknik -97, 7st av dessa fullföljde utbildningen före mig (och jag var ett halvår sen)… nä, jag tror att det är motivationen som saknas. Dessutom tror jag man måste börja i andra änden, entreprenörskap, småskaliga företag som kommit att utmärka sverige måste ha tillgång till kapital, vad händer när sossarna kommer till makten och tvingar kapitalet ut från landet? En annan tankeövning, när startades ett storföretag, med låt oss säga mer än 5000 anställda, i sverige? Någon gång i början av 70-talet? Dessa företag drivs nämligen billigare i andra länder…

  5. Måste erkänna att denna matematik känns otroligt märklig för en oinsatt (som mig). Staten subventionerar halva kostnaden på fakturerad tid. Ett jobb ”kostar” 800.000:-!? Betyder det att varje städare drar in miljonbelopp, eller hur kan det bli en kostnad per jobb på 800.000!?

    • Marika

      Det handlar om att Roland Spånt menar att avdraget inte har skapat särskilt många nya jobb. Han landar på siffran 900 heltidsjobb. Subventionerna går ju till alla som använder hushållsnära tjänster, även dem som använde dem redan innan reformen.

      Utslaget bara på de nya jobben blir det en så hög siffra. ENligt Spånts beräkningar är branschen dels väldigt liten totalt sett, och dels antar han att hälften av avdragen går till folk som redan använde städhjälp.

      Jag har inte länkat till Spånt för att jag vill säga att hans siffror är exakt sanna. I själva verket vet faktiskt ingen hur många jobb som har skapats. Men hans bild är klart relevant.

      • Ok då förstår jag logiken även om detta verkar vara ett antagande taget helt ur luften (att hälften redan hade vita jobb – vilket spontant låter mycket osannolikt för mig).

      • Marika

        Jo, det kan man möjligen tycka. Hans siffra på totalt antal arbetstillfällen, 2200 stycken, tycker jag dock är betydligt svårare att komma runt. Och den är ju avsevärt lägre än de 11000 Almega och Maud Olofsson gärna lyfter fram.

        Och även om alla de 2200 jobben skulle vara helt nya, vilket verkar osannolikt, blir det ganska dyra jobb.

      • bengt

        Även om hans beräkningar om antal jobb skulle stämma är 800 000 kr per jobb skattereduktionen brutto. Han har till och med glömt att räkna med att staten omedelbart får tillbaka 20% av detta i moms och att nettokostnaden är avsevärt mycket lägre.

      • Marika

        Som sagt Bengt, det där stämmer inte, då räknar du samma sak flera gånger. Se mitt svar ovan.

        Hans ekvation är till för att få fram ”hur många jobb skapar ett visst användande av skattemedel?” Kan med fördel jämföras med andra potentiella användningar, tex ROT.

  6. Lucas

    Intressant – det är alltid bra att folk granskar de siffror som politikerna fantiserar ihop.

    Tyvärr är den tolkningen som presenteras här inte felfri. Vi har gått igenom en gigantisk ekonomisk kris och många har förlorat sina jobb men framför allt har folk reducerat hur mycket pengar de spenderar. Hur många jobb som RUT skapat går helt enkelt inte att mäta då du är mitt i en ekonomisk nedgång.

    Slutligen idén om att staten förlorar X antal kronor per jobb är också suspekt. Snarare är det så att skattebetalarna sparar X kronor per jobb. Det handlar alltså inte om en kostnad för staten utan en reduktion av skatteinkomsten. Pengarna stannar hos folket istället för att gå till staten. De pengarna används sedan för att köpa andra varor och tjänser som både skapar jobb och skatteintäkter.

    • Det där resonemanget stämmer inte. Staten har fortfarande samma kostnader för all övrig verksamhet. Skillnaden är att de som nyttjar RUT avdraget slipper betala lika mycket för denna verksamhet som övriga skattebetalare. Resultatet blir fortfarande att mina skattepengar subventionerar de som nyttjar RUT avdraget. Man kunde lika gärna valt att sänka skatten med motsvarande som RUT kostar eller haft kvar skatten på samma nivå och använt de extra inkomsterna till något annat.

  7. Pingback: adventskalendern :: Vem granskar RUT? :: March :: 2010

  8. Pingback: Siffrorna och sanningarna bakom rubrikerna « Ett hjärta RÖTT

  9. Nymnchen

    Marika, otroligt bra jobb som vanligt. Det enda jag inte fattar är varför nationalekonomerna inte diskuterar detta. På riktigt. De som är aktiva forskare. Du gör deras jobb. Frågan är, vad gör de?

  10. Maria

    Inte ens finansdepartementet stödjer lobbyorganisationens statistik. Realtid.se:
    ”Enligt finansdepartementets beräkningar ger rut-avdragen 7.000 heltidsjobb på lång sikt. Rot-avdragen beräknas ge 12.000 nya jobb — totalt 19.000 jobb.”

    http://www.realtid.se/ArticlePages/20100/05/20100305144849_Realtid606/20100305144849_Realtid606.dbp.asp

    DN.se har startat ”Valfläskkollen”
    Först ut är ”Rut” avdraget
    ”SKARPT ELLER FLUFF? ”FLUFF”

    ”Det enda man med säkerhet kan slå fast är hur många som nyttjat skatteavdraget samt hur mycket pengar Skatteverket har betalat ut. Alla andra siffror blir gissningar och antaganden.
    Politikerna slänger sig med siffror som de egentligen inte har belägg för. Ingen riktig forskning om rut-avdragets effekter har någonsin genomförts i Sverige.”

    http://www.dn.se/nyheter/valet2010/politikerna-gissar-om-rut-jobben-1.1055631

  11. Mattias

    I och med att Spånt iallafall redovisat sina beräkningar bjuder han förstås på luckor för Bengt och andra detaljhaverister här att hacka på.

    Vore intressant om ”Bengt” ägnade en tredjedel av sin energi här, för att inte tala om hur han ockuperar Alliansfritts kommentarsfält, åt att netto/brutto/kors-o-tvärs granska Almegas ”uträkningar”…

    Vore också intressant om Bengt berörde vad som är bloggpostens grundläggande kritik mot regeringen, nämligen att deras ”jobbskapande” åtgärder bara är dyrt trams. Listan är lång – utöver vad Åsbrink räknar ovan kan man lägga till nystartsjobben, jobbcoacherna, nyfriskjobben, jobbskatteavdraget (jäpp – det ska skapa 80000 jobb på sikt, enligt Borg!)…

    • bengt

      Jag betackar mig din omsorg över vad jag ägnar tid åt.

      Tycker inte mina invändningar är detaljer och föredrar att du bemöter dem istället för att kalla mig haverist. Tack.

  12. Skattebetalare

    Suspekt antagande av lukas.
    Staten sänker skatterna och pengarna stannar i madrasserna och utöver det måste staten låna pengar då staten inte hade dessa pengar som skattesänkningarna kostade i plånboken.

  13. Pingback: Motvallsbloggen » Svenska afghanistansoldater i “gott sällskap” – eller?

  14. Obamaadministrationen hade låtit göra en utredning som kom fram till att det var betydligt billigare att skapa jobb i offentlig sektor än genom privatisering och skatteavdrag – den relaterades i Newsweek – se http://www.whitehouse.gov/administration/eop/cea/Estimate-of-Job-Creation/

    Enligt den kostar det (i USA) $92.136 per år att skapa ett jobb i offentlig sektor medan det kostar $145,351 per år att stimulera fram ett via skattesänkningar eller skatteavdrag

  15. En lite mer avancerad beräkning :

    Vi antar en omsättning på 1440 miljoner totalt sett (720 milj från stat, 720 milj från kunderna).

    Tjänstemoms : ca +288 miljoner , vi drar av för utgående moms (material) och säger : +200 miljoner för staten.

    Löner ca 18000:- / månad , ger arbgivavg ca 6000:-/person och månad = ca +70000:- / person och år
    Löner ca 18000:- / månad , ger löneskatter 4000:-/person och månad = ca +50000:- / person och år

    Lönekostnad är alltså 18000+6000 , låt oss säga 25000/månad , detta ger 300 000:- / år.

    Hur många årsheltidspersoner då ?
    Mitt svar blir ca 3000 st. Ty 3000 * 300 000 = 900 miljoner.
    1440 – 200 – 900 = ca 340 miljoner i ”vinst” (en hel del av detta går väl till löner till chefer som också beskattas).

    3000 personer ger då ca +210 miljoner i arbetsgivaravgifter.
    3000 personer ger då ca +150 miljoner i löneskatter

    340 miljoner ”vinst” ger åtminstone via bolagsskatt ca +80 miljoner

    OK så till den sista posten då, av dessa 3000 årsarbeten antar vi att 2000 är nyanställda som tidigare var arbetslösa.
    Vad kostar en arbetslös då ?
    T.ex 10000:- / månad och person (efter skatteavdrag) vilket ger ca 120000:- / person och år.
    2000 * 120000 ger då + 240 miljoner

    Summering :
    +200 (moms) + 210 (arbgivavg) + 150 (löneskatter) + 80 (bolagsvinster) +240 (mindre A-kasse utbetalning)
    Utgift för samhället = -720 miljoner.
    Intäkt för samhället = +880 miljoner.
    ====================================
    Resultat +160 miljoner

    Nu kan ni ju räkna själv genom att sätta in andra siffror för att se hur lönsamheten förändras med andra antaganden.
    Vem kan jag debitera dessa 5 minuter det tog mig att ta fram materialet ? TCO ?

    • Kuno

      Du kunde ju besparat dig mödan att posta femminutersuträkningen då den ändå inte kommer upp i siffrorna 11000 nya jobb pga RUT. För det är DET det handlar om.

      • Cort

        Det är väl högst intressant att redovisa intäkter i förhållande till kostnader, för det är faktiskt kostnader som beskrivs i spånts resonemang. Det må vara att det inte skapades fullt så många jobb som man hoppats, men på inlägget låter det ju som om reformen kostat väldigt mycket pengar utan att ha någon effekt. Till syvende och sist måste någon anse att ett jobb som skall utföras är värt det han är villig att betala. Om socialbidrag och a-kassenivåer höjs, då höjs också minimi-lönen som en arbetsuppgift skulle kunna ha. Därmed försvinner många lågavlönade arbeten som skulle kunnat fungera som en inkörsport till arbetsmarknaden.

  16. Om du tror att fackförbunden förespråkar en skattesubvention av hushållsnära tjänster för ett fåtal människor, så har du fel.
    Vi vill ha ett utbyggt avdrag, som ger långt fler möjlighet att nyttja det. Det skulle ge både en volymmässig och kvalitetsmässig ökning. Där det blir möjligt för andra än de rikaste att ta hjälp med städning eller lövräfsning.

  17. lasse

    Värre kommunist regim än den vi har nu har vi inte haft på länge. Hålla på microstyra vad och hur medborgarna ska konsumera. Riktade arbetsgivaravgifts sänkningar, pigavdrag och subventioner för att anställa etc. Värre kommunistfasoner får man leta efter, klart Mp skulle säkert kunna va än värre på detta område. Att det behövs större efterfrågan är självklart men staten skall se till det med generella justeringar av skatter och låta medborgarna i stort bestämma själva vad de ska konsumera.

    De som då faller utanför detta ska vi förstås stötta, men det blir då ett marginellt och lätthanterligt problem.

    Företag investerar och anställer naturligtvis när efterfrågan ökar eller ser utsikter till detta inte för att de får sänkta arbetsgivaravgifter eller andra subventioner, Mc Donalds anställer naturligtvis inte ungdomar bara för att de får sänkt avgift, men det är så klart att få 200 milj0ner i förbättrade marginaler svider inte när det börjar bli dags att fundera på hur stor utdelningen skall vara. Det hade varit mycket effektivare om man delat ut donkan presentkort till medborgarna för 200 miljoner.

  18. Martin H

    Vad det här visar är väl att det är jäkligt svårt när regeringen ska gå in och försöka ”stödja” ekonomin och ”skapa” eller ”rädda” jobb. Samma debatt förs i USA, där många starkt ifrågasatt vilken utdelning det gigantiska stödpaketet gett. Jag kan principiellt hålla med om att det är mycket bättre att spendera pengarna på en god utbildning.

    Tyvärr kommer samtliga ovanstående problem återkomma när vänstern ska genomföra sitt program. Tidigare erfarenheter visar att många utbildningar som genomförs är tämligen värdelösa (här har jag ingen källa att hänvisa till, men tror t o m jag hört S-företrädare erkänna detta om tidigare insatser), att många infrastruktur projekt inte är samhällsekonomiskt lönsamma (stänga kärnkraftverk och bygga vindkraftverk comes to mind) o.s.v. Dessutom är det lite avancerat att tro att höjd a-kassa skulle ge så våldsamt många jobb. Som sagt, sådant här är jäkligt svårt.

    • Marika

      Du har helt klart en poäng i att politik inte är så lätt som valaffischerna ibland antyder. Men riktigt så enkelt som du beskriver det tycker jag inte att det är. Det finns mer verkningsfulla åtgärder, och det finns mindre verkningsfulla. Att sänka arbetsgivaravgiften med en procentenhet hör definitivt till den senare kategorin, om det är jobb man vill skapa. Sen kan man ju ha andra bevekelsegrunder förstås. Flera av de ”vänsterexempel” du nämner motiveras ju inte i första hand med att de skulle vara jobbskapande.

      Arbetsmarknadspolitik, eller utbildning i stort, är inte detsamma som näringspolitik, även om gränserna inte alltid är glasklara. Och en höjd a-kassa tror jag är bra av en massa skäl men inte för att det skulle skapa fler jobb (jag tror å andra sidan inte att det skulle skapa färre heller). Att stänga kärnkraftverk och bygga vindkraftverk motiveras knappast heller i första hand med att det skulle skapa jobb – där handlar det istället om hållbarhet.

      Men om det inte är jobb man vill skapa, vilket intresse är det regeringen vill tillgodose genom att sänka arbetsgivaravgiften med en procentenhet? Det tycker jag är värt att fundera över.

      Arbetsmarknadsutbildning har jag fö skrivit om tidigare. Det stämmer att den hamnade i vanrykte under 1990-talskrisen och att en del av det som genomfördes då säkert inte var så lyckat. Men mer nutida forskning visar faktiskt att effekterna inte var fullt så usla som man kanske tror. Läs gärna mer här:

      https://storstad.wordpress.com/2009/11/11/new-age-ar-det-nya-vuxendagiset/

  19. Martin H

    Höjning av a-kassan kan absolut ha annat som talar för sig (precis som en sänkning av skatterna för de med lägre inkomster har), men Mona Sahlin anför alltid höjningen av a-kassan i samband med sitt ”jobbprogram”, det är sannolikt den dyraste punkten i programmet som enligt din utsago som mest inte skulle skapa färre jobb.

    Jag har inget emot ”gröna jobb” (också en punkt i programmet), men det är svårt att visa att de skulle vara särskilt samhällsekonomiskt lönsamma.

    Vad gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna med en procentenhet så tycker jag inte heller det låter som lysande politik, men det är väl indirekt ett stöd till kommuner och dessutom antar jag att det i ett pressat läge för många företag är en liten hjälp.

    • Marika

      Ja, det är väl lite av min poäng. Den borgerliga regeringen vill ”ge en liten hjälp” åt företagen (och då inte bara småföretag eller kommuner, utan alla).

      Socialdemokraterna satsar hellre på att ställa om till ett hållbart samhälle eller att höja ersättningarna för dem med de allra lägsta inkomsterna (personer på a-kassa befinner sig ofta i den nedersta decilen).

      Fö: självklart är a-kassan jobbpolitik. Men det är inte jobbskapande politik, det tror jag inte heller Mona Sahlin menar.

      • Martin H

        Jag förstår kanske inte riktigt hur du tänker om ”hjälpen” åt företagen. Hela vår ekonomi bygger på lönsamma företag som är villiga att investera, jag ser det inte som något fel eller stötande att sänka skatterna för dessa. Huruvida det är ett optimalt sätt att använda pengar kan självklart diskuteras.

        Så här sa Mona (förkortat): ”Vi bygger vidare på det jobbprogram som vi utvecklat sedan i höstas. Budgeten innehåller investeringar i en starkare utbildningslinje … Höjt tak och förbättrad ersättningsnivå i a-kassan. Avgiften för medlemskap i försäkringen ska vara låg.”

        Jag tolkar det som att hon vill förmedla att det är jobbskapande, sannolikt eftersom det skulle öka konsumtionen.

      • Marika

        Jag har inte sagt att det är fel eller stötande. Du läser in åsikter i det jag skriver som jag inte har.

        Min poäng är: skattemedlen är begränsade. Man får prioritera. Rött och blått prioriterar olika. Jag har inget emot att sänka skatter för företagen om det ger bra valuta för pengarna, dvs skapar många nya jobb. Därför är 1%-sänkning av arbetsgivarvgifterna en dålig idé.

  20. Henrik s

    Sifferknappologin här döljer bara den riktigt intressanta frågan: varför skall RUT bort men inte ROT? Alla argument mot RUT är väl direkt överförbara mot ROT? Varför driver inte S och Byggnads avskaffandet av ROT? För pengarna som ROT kostar skulle man kunna rusta upp daghem, äldreboende och skolbyggnader?

    • Marika

      På en liknande fråga har jag tidigare svarat följande:

      ROT-avdraget skapar fler jobb, eftersom jobb i byggsektorn har större multiplikatoreffekt än hushållsjobb som nästan inte har nån sådan effekt alls.

      Alltså: Om jag anställer en hantverkare för att renovera mitt kök handlar det både om att enskilda hantverkare får jobb, men också om att de måste köpa in en massa olika sorters material, typ golv och skåpluckor och vvs etc, vilket i sin tur skapar jobb för de firmor som tillhandahåller dessa varor och dem som tillverkar dem. Antagligen får några inom transportbranschen också jobb då de förflyttar varorna. Återvinningsbranschen upplever också ökad aktivitet när de ska ta hand om min gamla diskbänk. Osv.

      Men för hushållsarbete finns väldigt, väldigt små sådana effekter. Det är alltså ett dyrt sätt att skapa jobb på – ROT ger mer valuta för samma mängd pengar.

      ROT ska dessutom idealt sett vara tillfälligt, för att få fart på konjunkturen, inte permanent.

      Detta är förklaringen till varför jag tycker ROT är bra (dock inte i regeringens tappning, eftersom ROT inte gäller för tex hyresrätter och bostadsrättsföreningar) men inte RUT.

      • Henrik S

        Tack för svar. Jag blir dock inte klok på vad problemet med RUT är. Är det principen och ideologi eller pengarna? Är det ideologi så kan man inte behålla det ena och skippa det andra. Eller? Är det pengarna kan jag inte frigöra mig från känslan att vissa typer av (manliga, rejäla) jobb kan subventioneras medan kvinnodominerade inte kan det. Eller så har jag fel. Det har inte alls med genus att göra, utan facklig anslutningsgrad. Hur hade debatten varit om alla hemfridsanställda
        mfl varit med i facket? (vilket jag tycker de skall vara)
        Du nämner multiplikatoreffekt. Hur stor är den? (Det låter ju logiskt, men jag blir skeptisk för sist jag hörde någon använda det var när internetkonsultbolagens uppumpade aktiekurser skulle rättfärdigas 2000. En monkeybusiness-term om du frågar mig.🙂 )

      • Marika

        Jag kan bara svara för mig, och det handlar om en kombination av ideologi och pengar.

        Jag tar hellre kostnaden för RUT och satsar på något som antingen a) ger fler jobb/större skatteintäkter per krona (ROT, kanske infrastruktur, etc) eller b) svarar mot ett behov som är angeläget för fler (tex vårdpersonal, även om nu 440 mnkr inte räcker till särskilt mycket i den vägen, men du fattar argumentationen). Eller förstås allra helst något som kombinerar a och b.

        Det har inget med facklig anslutningsgrad att göra och inget med kön heller.

        RUT:s nackdelar: Skapar få jobb, fördelningsmässigt dålig profil. FÖrdel: Svarar mot ett behov vissa har.

        ROT:s nackdel: Har ungefär samma fördelningsmässiga profil som RUT: Fördelar: Skapar många jobb och svarar mot ett behov vissa har.

        Jag är pragmatisk, jag är för åtgärder som funkar. Därför är det inte ett dugg konstigt att vara för ROT (fast tillfälligt) men emot RUT.

        Jag vet inte exakt hur stor multiplikatoreffekten är, jag är osäker på om någon kan ge ett svar på det. Men att det är en effekt som existerar i någon mån och att den är större för byggjobb än för hushållsarbete uppfattar jag som ganska okontroversiellt bland ekonomer.

  21. Almegas inlägg i debatten är givetvis en partsinlaga, precis som alla andras inlägg i frågan. Någon neutral part i frågan finns knappast.

    Almegas siffror finns dock redovisade i detalj, inklusive källor, hur de räknat och vilka antaganden de gjort, och det kan läsas här: http://almega.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=549f2d0d-cc4e-4735-999f-63aab01969f5&MediaArchive_ForceDownload=true

    Deras beräkningar är mer utförliga än Spånts hastigt nedkrafsade siffror, och har därmed högre trovärdighet hittills.

    • Petter Stugvard

      Både Spånts uträkning och Almegas är riktiga och gjorda efter samma princip.Spånt har däremot räknat på avdragen mellan juli i fjol och februari i år medans Almega räknar perioden 17 januari – 16 februari (alltså 1 månad) och förmodligen den månad med högst avdrag hittills. Om du anser det trovärdigare får det stå för dig.

  22. Petter

    Nej,Ok Almega har räknat på 3 månader. Sen skiljer det sig på hur mycket lönekostnad+övriga kostnader som tagits med i beräkningen.Summasummarum blir ändå att få nya jobb skapats till en hög kostnad per jobb. Resurserna kunde t.ex användas i äldrevården där vi har en massa gamla människor som inte ens får komma ut i friska luften dagligen.

  23. Petter: återigen, Almega har redovisat sina siffror, hur man har räknat och varför man dragit vissa slutsatser.

    Istället kör han med en hel del fula knep i sin artikel:

    1. Trots att vi haft en tillväxt i branschen, där fler jobb tillkommit, så väljer han ett så långt snitt som möjligt att räkna på. Därmed får han ner antalet jobb som skapats eftersom han sänker medelvärdet genom detta.

    2. Utan att förklara varför, eller motivera om det är rimlgt, så delar han de 380 kronorna i timmen med en årsarbetstid på 1800 timmar. Det innebär att han räknar med de som jobbar i branschen ska kunna fakturera 40h per vecka, vilket inte framstår som rimligt. I dessa 380 per timma ingår både overheadkostnader liksom att de anställda tar sig mellan olika kunder och att de kanske inte är belagda 100%.

    3. Sedan skär han bort 20% av sin redan för låga siffror med en luddig formulering om fusk.

    4. Ovanpå detta skär han sedan bort hälften och menar att den andra hälften är jobb som redan fanns. Detta utan att kunna motivera, och utan att kunna hänvisa till några fakta.

    Detta är då fyra exempel på fula knep som han använder i sin artikel. Att då jämföra med Almega som redovisar alla siffror, som motiverar de urval man gjort, som förklarar alla steg. Det går alldeles utmärkt att räkna på Almegas siffror själv om man vill, medan Rolands siffror enbart är retoriska rökridåer.

    Slutligen har vi ingen kostnad för de hushållsnära tjänsterna, utan det är en ren vinstaffär för staten. Det är dessutom ett alldeles lysande exempel på hur skadliga skattekilarna är och att mer behöver göras på detta område. Skattesystemet är fortfarande anpassat efter att alla jobbade i industrin och att det därmed inte blev så allvarliga skattekilar. Det vore på tiden om även Socialdemokaterna lämnade 60-talet och insåg att verkligheten ser lite annorlunda ut nu.

  24. Kurt Persson

    Det kan i vart fall inte bli så många jobb i Sundbyberg eftersom det inte finns så många höginkomsttagare där som i andra delar av länet. Pengarna går ju till dom som redan har gott om pengar.

  25. Pingback: Om borglig skattepopulism « Viktor Tullgren

  26. Pingback: Almega o allians skrämselpropaganda om RUT via SVT? « Claeskrantz.se

  27. Pingback: Borg lämnar ca. 50 miljoner till McDonalds per år | Oansvariga Borg – En fara för Sverige

  28. Pingback: Högbergs tankar: 11 000 är mindre än 25 000

  29. Pingback: Politiken som gör unga män till våldsamma nazister | På medellång sikt

  30. Pingback: 11 000 är mindre än 25 000 | Högbergs Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s