Det regnar skattepengar!

P1 morgon rapporterar idag om hur lukrativt det är att köpa en förskola av kommunen. I ett antal kommuner, främst i Stockholms län, har det under lång tid varit möjligt för personalen att köpa kommunal verksamhet till kraftigt rabatterade priser. Det brukar kallas avknoppning. I Stockholms stad har det under denna mandatperiod handlat om att man bara betalar för inventarierna. P1 rapporterar om förskolan Fyrtornet som köptes för 175 000 kronor och sedan gjorde en vinst på det tiodubbla det första året. Förskolan gjorde vinst med ungefär en miljon kronor om året även i kommunal regi, men då gick överskottet tillbaka till den kommunala verksamheten.

P1 rapporterar också att för varje hundralapp verksamheten drar in, så blir 20 procent till vinst. Förskolan är helt skattefinansierad. 20 procent av de skattepengar som går till förskolan Fyrtornet blir alltså till vinst.

Förskolechefen på Fyrtornet säger att hon aldrig skulle kunna göra en aktieutdelning. Hittills har hon använt vinsten till verksamheten, bland annat till att köpa nya möbler. Hon har också höjt sin lön med några tusenlappar.

Men alla resonerar inte så. DN har flera gånger rapporterat om förskolan Kulturkrabaten i Årsta. Senast den 24 april i år skrev DN (ej på nätet): ”Totalt har förskolechefen, efter att ha drivit verksamheten i bara ett år och åtta månader, kunnat ta ut 9,4 miljoner kronor i vinst, styrelsearvoden och ett bostadsköp”. Detta i en verksamhet som köptes av kommunen för 635 000 kronor. Förklaringen till de stora uttagen ligger bland annat i stora barngrupper och låg andel utbildade lärare på förskolan.

Kulturkrabaten bildades av fyra olika förskoleavdelningar. Idag har Kulturkrabaten monopol på förskoleverksamheten i Årsta – det finns inget näraliggande alternativ för de föräldrar som kanske inte gillar att flera miljoner kronor lämnar verksamheten och hamnar i förskolechefens ficka varje år. Valfriheten är alltså starkt begränsad. Förskolechefen i Årsta lär kunna fortsätta att plocka ut vinsterna. Eller göra som ledningen på förskolan Upptäckarna, en annan nyligen avknoppad förskola: de har dubblerat sina löner och pensionsavsättningar.

Den granskning P1 har gjort av de tio förskolor som avknoppats i Stockholm under denna mandatperiod visar att alla bolag utom ett gör vinst. Enligt finansanalytiker Peter Malmqvist är flera av förskolorna extremt lönsamma och tjänar 10-15 procent på varje intäktskrona i en verksamhet som är stabil och riskfri. Peter Malmqvist menar att detta tyder på en överlönsamhet, det vill säga en överkompensation av skattebetalarna som finansierar verksamheten.

Enligt de experter som P1 intervjuar är marknadsvärdet för de tio enheterna uppemot 100 miljoner kronor. De såldes för ca 3 miljoner kronor. Men frågan om lönsamheten i privat driven välfärdsverksamhet är större än bara frågan om huruvida avknoppningarna skett till underpriser. Det finns många privat drivna verksamheter som inte är avknoppningar, men som ändå präglas av den ”överlönsamhet” som Peter Malmqvist pratar om. Om 10-15 procent av de privata förskolornas intäkter blir till vinst, innebär det att 10-15 procent av skattepengarna blir till vinst. Den vinsten kanske i vissa fall går till att köpa nya möbler, som hos förskolan Fyrtornet. Men mer troligt är att den i slutändan hamnar i privata fickor, antingen som aktieutdelning, dubblerade ledningslöner, eller vid ett ägarbyte. Poängen är att det inte är skattebetalarna, eller de som använder verksamheten, som kan avgöra det. Det är helt och hållet upp till aktieägarna. Kommunen ställer inga krav.

Det här är en extremt dålig affär för skattebetalarna. Det är slöseri och vårdslös hantering av våra gemensamma resurser. Trots det är det otydligt vad Socialdemokraterna vill göra åt problemet. DN:s ledarsida är inte lika tveksam: ”Den främsta förklaringen till fantasivinsterna hittas i Stadshuset och hos den borgerliga majoriteten som av ideologiska skäl slumpat bort fungerande kommunala verksamheter för nästan inga pengar alls […] Jag vill ha tillbaka mina skattepengar som Lotta Edholm och hennes borgerliga kolleger i praktiken fört över till några förskole­chefers privata konton”, skrev Hanne Kjöller häromdagen.

Ey, socialdemokratin! Varför ska vi vara mesigare än Hanne Kjöller?

Jag har tidigare skrivit om avknoppningar här och här. Mer om avknoppningarna och värderingar av några av de avknoppningar som skett på P1:s hemsida. Andra som skriver är Anders Sparring och Jens Holm och Käringen mot strömmen. Andra bloggar om , , , . Intressant och Netroots.

12 kommentarer

Filed under Ekonomi

12 responses to “Det regnar skattepengar!

  1. Pingback: Tweets that mention Det regnar skattepengar! « Storstad -- Topsy.com

  2. Roger

    Det är lite komplicerat tycker jag. Å ena sidan har verksamheterna nog överlåtits till för lågt pris. Det är klantigt skött av politiker och förvaltningar i kommunerna. Jag är riktigt less på hur man på den kommunala nivån tillåts hantera ekonomin på ett sätt som inte skulle vara ok i näringslivet, men inte heller i den statliga förvaltningen. Och det problemet sträcker sig långt förbi förskoleverksamheten. Jag tror inte heller att det ser mycket bättre ut i landstingen. De har dålig kostnadskontroll och de ligger inte på för att spara pengar och effektivisera, vilket de borde.

    Och nej, den slappa kostnadskontrollen i kommuner och landsting är inte kopplad till vilken partifärg som dominerar på just den orten. Alla politiker är ungefär lika usla på att hushålla med skattemedel…

    Men sedan till vinsterna i förskolorna. Jag ser inte att de i sig är ett problem. Så länge kostnaden per barn är samma eller lägre än i de kommunala förskolorna och de privata förskolorna uppfyller alla kvalitetsnormer som gäller så är det helt ok med vinst.

    Däremot är dessa vinster ett tecken på att det borde gå att effektivisera verksamheten även i de kommunalt drivna förskolorna. Även dessa borde låta bli att köpa in möbler från Kinnarps och arbeta aktivt med att minska sina kostnader så länge som detta inte går ut över innehållet i verksamheten.

    Det är på detta sätt som privat och offentlig drift kan samverka till nytta för även de offentligt drivna förskolorna. Om de privat drivna kan minska kostnaderna så kan politikerna använda detta på två sätt: 1) De kan minska utgifterna för förskoleverksmaheten eller 2) De kan höja kraven på verksamhetens innehåll. Tack vare de vinstdrivande alternativen så uppstår det ett effektiviseringstryck på den offentligt producerade verksamheten. Och det är bra.

    • Marika

      Du missar något viktigt: De privata förskolorna är dyrare än de kommunala. Om en kommunal förskola gör vinst går den nämligen tillbaka till verksamheten i kommunen, ovillkorligen. I det privata går den till ägaren. Summan per barn i ersättning är densamma, men mer pengar försvinner alltså ur den privata verksamheten.

      • Roger

        Om en kommunal förskola inte förbrukar sina resurser (man kan invända mot att kalla det vinst) så är det också ett tecken på att man bör sänka anslagen till inte bara den förskolan utan också till de andra som kostar mer per barn.

        Politiker gör vanligen det felet som du tycker är så bra, tar överskottet från en ekonomiskt välskött verksamhet och kastar in dem i en ekonomiskt vanskött.

        Så göra man inte så ofta med sina egna pengar, men skrämmande ofta med skattepengar. Undrar varför?

      • Per

        Kulturkrabatens chef heter Lena Ström. 4 av 5 personer i bolagets styrelse heter Ström i efternamn. Det förklarar varför, förutom chefens egna miljonvinster, styrelsearvodena är så generösa. Man hade gärna sett att en del av dessa miljoner gick tillbaka till barnen.., men den egna vinningen är tydligen viktigare än barnen, småbarnsföräldrarna och sitt anseende.
        Var på föräldramöte där (som givetvis inte Lena dök upp på) och då anvisades vi om att sms:a in sjukanmälningar, inte ringa, eftersom det är för dyrt att lyssna av telefonsvararen.
        Där tar Lenas girighet nästan komiska proportioner!
        Eftersom verksamheten och dess inventarier köptes för en spottstyver och nu har vinsterna hamnat i chefens ficka anser jag även att detta är stöld av detta som skattebetalarna har betalat.
        Jag förstår inte hur hon kan se sig själv i spegeln.

      • Marika

        Per,

        Jo, Lena Ströms beteende enligt medierapporteringen får en verkligen att häpna. Som att hon helt vägrar att svara på frågor och inte dyker upp på möten med arga föräldrar. Det säger så mycket om att förskoleverksamhet inte fungerar som en vanlig vara – vanlig konsumentpolitik funkar inte, det är inte bara för den missnöjda kunden att lämna och så måste säljaren ändra sitt beteende.

        Jag vet att det i princip inte finns några andra förskolor i närheten efter att Lena Ström skaffat sig mer eller mindre monopol på förskoleverksamheten i Årsta, men det skulle ändå vara intressant att höra av någon som du, som vad jag förstår alltså är förälder på förskolan: Hur resonerar man kring att låta sina barn gå kvar? Är det många som är missnöjda?

  3. Gabriella Granditsky

    Roger,

    jag förstår inte. Ditt resonemang går i princip ut på att vi genom de stora vinsterna i privata förskolor kan inse att förskoleverksamheten skulle kunna vara billigare… Det finns ju precis som Marika skriver anledning till att de håller nere kostnaderna, och det handlar bland annat om större barngrupper och lägre utbildningsnivå (dvs lägre löner) för personalen. Det är väl inget föredöme? Det är snarare den andra vägen vi ska gå.

    Att bedriva förskola ska inte ha som mål att göras så kostnadseffektivt som möjligt – det ska självklart vara så kostnadseffektivt som möjligt – men kvalitetskraven får inte tummas på.

    Idag har vi för låg kvalité på Stockholms förskolor – det är problemet. Barn får inte plats i tid och inte tillräckligt nära hemmet, barngrupperna är för stora, sjukdom ersätts inte av vikarier, öppettiderna är snåla och utbildningsnivån inte tillfreddställande (framförallt inte i ytterstaden) Och i det läget ska vi inte acceptera att privata förskolor håller ännu lägre kvalité. Det första steget måste vara att öka kvalitetskontrollerna på förskolorna, och det har ju socialdemokratin lovat göra vid en valvinst.

    • Roger

      Hej Gabriella,

      Jag har barn i en avknoppad förskola och har tidigare haft barn i en kommunal förskola. Jag skulle vilja påstå att skillnaden är minimal när det gäller kvaliteten. Den är oftast mycket bra i båda fallen.

      Men som förälder finns det en stor skillnad. Det är oändligt mycket lättare att få kontakt med de som fattar besluten nu, vilket är en trygghet som förälder om det är något som man undrar över eller något som inte fungerar.

      Att jaga rätt på en biträdande förskolerektor i kommunen är inte så lätt, och sedan kommer hon oftast att hänvisa till någon konstig policy som fattats av en stadsdelsnämnd. Någon väl fugerande hemsida har kommunala dagis mycket sällan…

      Jag upplever också att personalen trivs bättre på den privata förskolan. De kan påverka sitt jobb mer själva och de har nära till en tillgänglig och engagerad chef. Så ser det inte så ofta ut inom den kommunala barnomsorgen.

      Och just ja, anledningen till att mina barn går på en privat förskola är att den, till skillnad från de kommunala som vi också köade till, kunde leverera plats på en fungerande förskola nära hemmet inom två månader. Den kommunala förskolan lyckades få fram en plats inom 3 km först 8 månader senare.

      Men du har helt rätt i att vi borde diskutera mer om kvaliteteten i förskolan. Det spelar mindre roll om den drivs i privat eller offentlig regi, huvudsaken är att det är kostnadseffektivt för skattebetalarna och bra för barnen.

      Och som sagt, det finns väldigt mycket att göra åt både kostnadseffektiviteten och kvaliteten också i kommunalt drivna förskolor. I dag finns ju alternativ att jämföra med. Incitamenten för de som driver privata förskolor är ju bl.a. att göra vinst och det kräver bättre kostnadskontroll. För de kommunalt drivna förskolorna är inte kostnadskontroll lika viktigt. Därför köper de möbler från svindyra Kinnarps, och inte från billigare IKEA, kanske?

      Och jag tror att de privata förskolorna är väldigt bra för de kommunala försolornas utveckling. Och de privata kommer bara att vara ett komplement, huvuddelen är och kommer under överskådlig framtid att vara kommunalt drivna.

  4. Pingback: Loppis hos nya FK – ett skämt? « Ett hjärta RÖTT

  5. Finns det inte något som kallas ”Trolöshet mot huvudman”?

    När tillfrågades svenska folket om det önskade att alla deras gemensamt ägda företag och verksamheter skulle säljas ut till privatpersoner? Jag minns inte, varken att vi har tillfrågats eller före ett val har fått besked om att ett parti tänker göra det, så att vi kunde ja röstat om saken.

    Jag betraktar den här privatiseringshysterin som ren stöld från oss skattebetalare alltså.

  6. Privatiseringens förlorare är facken, skriver frilansjournalisten Sölvi Brädefors i Dagens ETC 18/2010. Artikeln är mycket intressant.
    Hennes källa är en internationell studie PIQUE, gjord av forskare från sex EU-länder. Den visar att marknadsanpassning och privatisering inte gett bättre och billigare offentliga tjänster. Studien kan laddas ner från http://www.pique.at
    Lyckade privatiseringar av enskilda arbetsplatser finns förstås. Men av de fyra sektorer som studerats kan man inte bevisa att produktivitet, arbetstillfällen och kvalité gynnats av konkurrens. Offentliga tjänster har ibland blivit billigare, men inte bättre. Klart står att arbetstillfällen försvunnit och anställningsvillkor försämrats vid marknadsanpassning.

  7. Pingback: Marknadsmyter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s