En politik designad för att slå mot Rinkeby

Nyamko Sabunis artikel om integration och klyftor i DN häromdagen slog i taket på de flesta floskel-skalor. Det var en lång artikel, men den innehöll faktiskt inte någonting konkret över huvud taget. Det närmsta konkretion Sabuni kommer är när hon skriver att ”det kommer att krävas uppoffringar” för att segregationen ska brytas. Märkligt nog syftar hon inte på de som gynnas av segregationen, utan på de som missgynnas av den.

Carin Jämtin blir provocerad av Sabunis artikel och skriver replik idag. På punkt efter punkt visar hon hur den borgerliga politiken missgynnat den typ av ”utanförskapsområden” som Sabuni säger sig värna. Det som är verkligt skrämmande är att det finns betydligt många fler exempel än de som tas upp i Jämtins artikel. Förutom att missgynnas av Vårdval Stockholm, urholkat socioekonomiskt tillägg och höjda a-kasseavgifter (läs mer om detta i artikeln) har Rinkeby drabbats av följande politiska beslut:

• Det borgerliga styret i Stockholms stad sålde Rinkeby centrum till den brittiska fastighetsägaren Boultbee. Boultbee har sedan dess höjt hyrorna för de flesta handlare i Rinkeby centrum med 60-70 procent, enligt Rinkeby företagarförening. Hyreshöjningarna är svåra att klara av för många av de småföretagare och föreningar som finns i Rinkeby centrum, och som spelar en avgörande roll för livsmiljön i stadsdelen. Enligt Rinkeby företagarförening har flera företagare redan tvingats lämna sina lokaler som en direkt följd av hyreshöjningarna.

• År 2008 flyttade den borgerliga majoriteten stadsdelsförvaltningen från Rinkeby till Kista. I samband med detta flyttade även Försäkringskassan, banken och Arbetsförmedlingen. De försvunna arbetstillfällena påverkade i sin tur kundunderlaget i de kvarvarande affärsverksamheterna starkt negativt. Mellan 2006 och 2008 försvann 409 arbetstillfällen i Rinkeby, en minskning på hela 19 procent. Det kan jämföras med att i Stockholms stad som helhet ökade antalet arbetstillfällen med 6 procent under samma period (statistikuppgifter från USK, ej på nätet).

• I Rinkeby är medelförvärvsinkomsten inte ens hälften av vad den är för Stockholm i stort. Realinkomsten i Rinkeby har i princip legat still sedan 2001 (egna beräkningar på statistik från USK). Därför är det extra allvarligt att vi nu ser att realinkomsterna i Rinkeby sjunker, trots att de ökar i de flesta andra stadsdelar. Det är ingen slump, utan en följd av att politiska beslut som höjningar av a-kasseavgiften och försämringar av sjukförsäkringen. I Rinkeby har många fler gått ur a-kassan än i exempelvis innerstan, antagligen eftersom avgifterna höjts betydligt mer i de yrken som är vanliga i Rinkeby. Dessutom har befolkningen betydligt fler sjukdagar i Rinkeby än i tex innerstan, vilket gör att de drabbas hårdare av sänkningarna av sjukpenningen.

Socialdemokraterna lyckades inte bryta trenden mot ökade klyftor under sin regeringstid. Jag har flera gånger skrivit att jag ser det som socialdemokratins största misslyckande. Men man måste vara blind för att inte se att det som skett de senaste fyra åren i bland annat Stockholm saknar motstycke i modern svensk historia. Sossarna misslyckades med sin ambition att minska klyftorna: borgarna har inte ens en vilja att försöka. Tvärtom går deras politik ut på att ÖKA klyftorna.

Borgerliga bloggare som Gulan Avci och Den hälsosamme ekonomisten presenterar nån sorts försvar för detta. Jag läser och blir deprimerad:

”Om man tror att svenska språket inte är viktigt, att en del elever med invandrarbakgrund inte behöver lite mer hjälp i skolan för att klara studierna, att det inte behövs ekonomiska incitament, som arbetslinjen för att människor ska kunna stå på egna ben, att det inte behövs fler poliser i Rinkeby för att skapa trygghet i bostadsområdena, att bidrag löser alla problem, att samhällsorientering inte är viktig för att nyanlända ska få möjlighet att lära känna sitt nya land, att vi bäst bekämpar hedersförtryck genom att osynliggöra det. Ja, då kan man ju ta Carin Jämtin på orden”, skriver riksdagsledamoten Gulan Avci.

Vad säger man? Oj. OJ. Gulan Avci – det är alltså ditt parti i Stockholm som skurit i de socioekonomiska anslagen så att ”en del elever med invandrarbakgrund” fått mindre ”hjälp i skolan för att klara studierna”! Visste du inte det?

Och det här med ekonomiska incitament – vi ser alltså sjunkande realinkomster (till följd av sänkt sjukpenning och försämrad a-kassa) i Rinkeby nu, trots att de fortfarande stiger för Stockholm som helhet – på vilket sätt är det bra för människorna i Rinkeby? Arbetslösheten ökar mer i Rinkeby än i övriga Stockholm. Om nu ”ekonomiska incitament” – dvs sjunkande realinkomster – hade nån effekt skulle väl arbetslösheten tvärtom minska i Rinkeby just nu? Jag vill verkligen höra ditt svar här.

Jag skulle också gärna vilja att du, Avci, presenterade de förslag från Socialdemokraterna som säger att vi vill ha färre poliser i Rinkeby. Eller det förslag som visar att vi inom S vill osynliggöra hedersförtrycket. Eller att vi inte tycker att samhällsorientering är viktigt.

Den hälsosamme ekonomisten fastnar i sifferexercis och tror att socialbidragsutvecklingen är ett mått på hur klyftorna i ett samhälle utvecklas. Slarvigt. Bättre kan han nog, misstänker jag, men han vill inte. Om han ville skulle han ju seriöst diskutera varför vi ser sjunkande realinkomster i Rinkeby men inte i övriga Stockholm. Eller vad det spelar för roll för ett område som Rinkeby att staden flyttar hela stadsdelsförvaltningen och säljer centrumet med chockhöjda hyror till följd. Gör det dig något att 20 procent av arbetstillfällena försvann i Rinkeby medan det fortfarande rådde högkonjunktur? Gör det dig något att mer än hälften av de arbetslösa Rinkebyborna saknar a-kassa, samtidigt som att andelen är ca 20 procent i innerstan? Eller att Rinkeby vårdcentral tvingats halvera sin personalstyrka? Jag skulle verkligen, verkligen vilja höra dina svar här.

Bäst sammanfattas det nog av Peter Andersson, som illustrerar borgerlighetens förhållningssätt till ökade klyftor med följande exempel från verkligheten:

”[När] moderaten, landstingskandidaten, ‘jämlikhetskämpen’ och bloggaren Maria Hagbom… reflekterar över de rödgrönas artikel om att minska klyftor och öka jämlikheten sätter hon en talande rubrik:

Blabla blabla blabla blabla!”

Japp, det är sant.

Sånt här gör mig ärligt talat så arg och trött att jag typ överväger att sluta bry mig. Det är för jobbigt. Folk är så j-a oseriösa. Men när jag känner så är det tur att man har poesin och Ingrid Sjöstrand:

Elda under din vrede
med maktens nyheter
Dämpa inte din smärta
över livet
som stjäls ifrån oss
Trösta inte din sorg
över världen
som våldtas inför våra ögon
Elda under din vrede

Nej, jag tröstar fan inte min sorg.

Andra bloggar om intellektuell ohederlighet, ojämlikhet, rinkeby, klyftor, nyamko sabuni. Intressant och Netroots.