En förklaring

1. Det är nåt magiskt med storstaden. Alla vill hänga med den. De som inte är en skulle vilja vara en. Tillväxtverket har ett program. Och socialdemokraterna vill hemskt gärna ha en politik för den.

Storstadspolitiken är lite som shangri-la. Jag har aldrig fattat exakt vad den går ut på. Men jag skulle vilja ta reda på det.

2. Detta har hänt i Sveriges största storstad sedan 1991:

Inkomst per stadsdel

Eller, uttryckt på ett annat sätt: År 1991 var medelinkomsten i den stadsdel som hade lägst medelinkomst 72 procent av medelinkomsten i stadsdelen med högst inkomster. År 2007 hade andelen krympt till 47 procent. Klyftorna har alltså ökat. Kraftigt. Jag vill ta reda på varför. Och vad man kan göra åt det.

Så. Två skäl till den här bloggen.

14 kommentarer

Filed under Klyftor, Storstaden

14 responses to “En förklaring

  1. Talande. Men alltså, hur unika är de ökande klyftorna för just storstaden? Har det stått oförändrat på vischan/i mindre städer medan sthlm segregerats?

  2. Oh, btw – ”De som inte är en…”. Hilarious.

  3. storstadspolitik

    Nej, ökande klyftor är inte något unikt för storstaden. Här kan du se hur Gini-koefficienten som mäter inkomstspridningen ser ut för hela Sverige: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____255908.aspx

    Ju högre värde desto större ojämlikhet (max är 1).

    Jag vet inte om inkomstskillnaderna är större eller mindre i storstan än i övriga Sverige, får se om jag hittar nåt på det längre fram. Men det jag definitivt tror är en skillnad är att i Stockholm är det mycket lättare att leva så att man bara träffar folk som är likadana en själv. Tjänar lika mycket och så. Och det tror jag spelar roll för rätt mycket.

  4. Hans Kilsved

    Har haft anledning att studera detta tidigare. Noterade då att skillnaderna mellan personer födda i utlandet och födda i Sverige var större i innerstan än i Tensta och Rinkeby. Detta brukar sällan uppmärksammans men är naturligtvis en självklarhet. Integrationen fungerar alltså sämst i innerstan?

    Kapitalinkomsternas som genereras ur den ständigt illa studerade förmögenhetsbildningen är koncentrerad till personer som kunnat belåna sina bostäder och investerat och som naturligtvis har höga arbetsinkomster och lägre sjuktal.

  5. Pingback: Ty den som har, åt honom skall varda givet « Storstad

  6. Något som är unikt med Stockholm (och kanske också andra svenska lite större städer) är den extrema segregationen. De rika bor på ett håll, de fattiga på ett annat. Det kanske de gör även i Lindesberg eller Ljusdal, men där måste de ändå stöta på varandra ibland.

    Och skälet till att de gör det är förstås att standardskillnaderna är så extrema. Alltså inte skillnaderna mellan enskilda bostäder, utan mellan stadsdelarna.

    Och det är en eminent politisk fråga! Inte en som kan lösas med privat konsumtion.

    Den kanske viktigaste ”fråga” där standardskillnaden är stor är förstås centraliteten. ”Vi vet inte mycket om hur människor vill bo”, som Erland Hofsten skrev i Generalplan för Gubbängen 1942. ”Men vi vet att de vill bo centralt”. Något alla politiker, oavsett färg, har struntat i sen dess.

    Rika människor bor i centrum, fattiga i periferin. Ju mer perifera de perifera stadsdelarna är, desto fattigare. Eller hur Hans Kilsved, vi snackade mycket om det här 1984!

  7. Berta

    Hej Marika ser om hushållstjänster
    att du lagt till att de som tjänar under 200 000 så är andelen 50,8% av befolkningen.
    Mellan 200 000 – 499 000 44.2%

    o.s.v
    Går det få fram hur många människor som tjänar under 200 000 därmed ser man det otroliga gap som uppstår mellan 22338 personer och antalet människor som tjänar under 200 000.

    Vore bra om den siffran ginge få fram.
    Jag anser självklart RUT-avdraget i HUSarbetestjänsten ska bort.
    Bättre jobben sätts i komuner som kan serva behövande.

  8. Kalle

    Det kan ju vara värt att fundera på varför Stockholm är den enda (?) staden i världen där man köper hyreskontrakt på en svart marknad, hur det har blivit så, vilken roll det har haft för segregationen och hur det har bidragit till den starka marknaden för bostadsrätter.

  9. Roger

    Är det inte väldigt positivt att inkomsterna ökat i alla stadsdelarna?

    Sist jag kollade hade ingen affär satt sina priser i % av medelinkomsten – så det är ganska oväsentligt med stigande inkomstskillnader så länge man inte anser att det är ett problem att människor tjänar pengar.

    Finns det inga uppgifter efter 2007?

  10. Tja!

    Nu har du förärats plats i Röda Lunds länksamling. Grattis!🙂

  11. Jag ville skicka ett mail, men kunde inte hitta någon adress.

    Något jag undrar över är varför aldrig chefer granskas. Varför verkar effektiviseringar i första hand gå ut på att säga upp anställda, medan chefer alltid sitter säkert?

    Varför har chefer ett så starkt anställningsskydd när det är deras position som det är allra viktigast att kompetensen finns? Jag tror på starkt anställningsskydd, men jag tror att chefsposter måste ha sämre anställningsskydd.

    Vad tror du om dessa tankar? Svara helst via mail.

    Tack.
    /David Jansson

  12. Pingback: Ekonomisk politik för att bygga ett samhälle - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

  13. Dan Munter

    Marika, skulle vilja komma i kontakt med dig angående ett debattprojekt. Allt gott! /Dan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s