Det handlar inte om några enorma mängder, men de som hittar min blogg genom en sökmotor har oftast sökt på typ ”fattigdom i Sverige”. Jag tycker det är intressant. Uppenbarligen finns ett behov av att veta mer om just detta: hur stor är fattigdomen i Sverige? Hur definieras den? Hur många av de fattiga är barn?
Barnfattigdomen har jag skrivit om tidigare. Nu tänkte jag knåpa ihop ett blogginlägg som reder ut begreppen mer allmänt. Hoppas det kommer till användning.
Till att börja med: hur definierar man fattigdom? Världsbanken drar fattigdomsgränsen vid att leva på mindre än 1,25 dollar om dagen. Detta är absolut fattigdom och 1,4 miljarder av världens människor befinner sig i den, men ingen av dem bor i Sverige. För rika länder som Sverige talar man istället vanligen om relativ fattigdom. Fast på officiell svenska kallas det förstås inte fattigdom. Såhär skriver regeringen i budgetpropositionen 2010: ”Vad som avses med låg ekonomisk standard är dock inte självklart och utvecklingen beror därför i stor utsträckning på hur gruppen definieras. Det vanligaste sättet är att sätta en inkomstgräns och betrakta alla som hamnar under denna gräns som låginkomsthushåll.”
I budgetpropositionen sätts denna gräns för ”låg ekonomisk standard” till 60 procent av medianinkomsten. Att definiera fattigdomsgränsen på det sättet innebär att den kommer att variera med den ekonomiska utvecklingen. När medianinkomsten stiger så kommer även låginkomstgränsen att röra sig uppåt.
Regeringens fattigdomsgräns motsvarar 9 535 kronor i månaden i disponibel inkomst (beräknat på detta). Med denna definition hade enligt regeringen drygt 12 procent av Sveriges befolkning en ”låg ekonomisk standard” år 2007. 1991 var motsvarande andel 7,5 procent. Fram till 2006 steg andelen fattiga till ca 10 procent, för att sedan – på ett enda år – göra ett skutt upp till 12,2 procent. Regeringen spår dessutom att andelen har fortsatt att öka under mandatperioden, så att den nu bör ligga på ca 13 procent:
(Källa här, s. 18) Ett annat sätt att mäta svensk fattigdom på är att ta reda på hur många som tar emot ekonomiskt bistånd (socialbidrag). År 2008 rörde det sig om 384 672 personer (inklusive barn), enligt Socialstyrelsen. För år 2009 kommer siffran att bli högre. Andelen fattiga varierar med konjunkturen. Men även 2007 – på toppen av högkonjunkturen – låg antalet biståndstagare runt 380 000.
Vilka är det som är fattiga? Framför allt ensamstående kvinnor med barn och personer över 75 (källa: Budgetpropositionen 2010).
Politiska beslut har mycket stor påverkan på människors inkomstnivåer, och på hur inkomsterna fördelar sig mellan olika grupper. Den nuvarande regeringen bedriver en politik som tydligt gynnar de som redan har höga inkomster. Detta framgår av följande diagram från Riksdagens utredningstjänst, som visar hur regeringens skattesänkningar har fördelats i befolkningen:
Alltså: Nästan 50 procent av de totala skattesänkningarna (jobbskatteavdrag, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt, sänkt statlig inkomstskatt etc) har gått till de 25 procent (kvartil 4) av befolkningen som tjänar mest. Samtidigt har bara 6 procent av de totala skattesänkningarna gått till de 25 procent som tjänar minst (kvartil 1). Detta är en uppenbart dålig politik för den som vill minska fattigdomen. Och naturligtvis har denna politik konsekvenser:
Blå linje: Högre tjänstemän. Gult: Samboende utan barn, 50-64 år. Rosa: Ensamboende kvinnor över 75 år. Grönt: Studenter.
TV4 har beställt statistik från SCB över inkomstutvecklingen för de grupper som hade de högsta respektive lägsta inkomsterna år 2006. Beställningen innefattar även en prognos över hur inkomstutvecklingen kommer att se ut under 2010. Bilden är tydlig: ”De som hade de bästa inkomsterna 2006 har också haft den bästa inkomstutvecklingen”, som TV4 uttrycker det.
Sammantaget innebär detta att den relativa fattigdomen ökar i Sverige – klyftorna växer.
Slutligen en obligatorisk varudeklaration: Det stämmer att det fanns fattiga även under socialdemokratiska regeringar. Det stämmer också att inkomstspridningen ökade även under socialdemokratiska regeringar. Detta betyder inte att jag är för fattigdom eller klyftor, trots att jag är jättemycket sosse. Jag är jättejättekritisk mot att socialdemokratin inte har gjort tillräckligt mycket i den här frågan. Men jag är ännu mer kritisk mot en borgerlig regering som accelererar denna utveckling. Klart slut.
Uppdatering: Jag har skrivit flera inlägg om hur klyftorna ökar i Sverige. Här skriver jag om att SCB spår att de fattigaste blivit fattigare under mandatperioden, trots att alla andra blivit rikare. Här visar jag att den fattigaste tiondelen har en lägre månadsinkomst idag än 2002.
Högerperspektiv på fattigdom: Karl Malmqvist, Niklas Frykman, Johan Hedin, Linuz Aggeborn.
Vänsterperspektiv på fattigdom: Claes Krantz, Veronica Palm, Karin Bergh, Kaj Raving.
DN skriver om amerikansk fattigdom. Östros om ökade klyftor.
Andra bloggar om fattigdom, ojämlikhet, budgetpropositionen. Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?
Storstad 
Men snälla du, ta bara som ett litet exempel att ändra på brytnivån för statlig skatt. Detta görs regelmässigt av regeringar oavsett partifärg.
Vem gynnar det ? Jo de som betalar denna skatt.
Vem betalar denna skatt ? Jo de med högre inkomst….
Att slå ihop skattereformer på det viset tyder på att man vill sprida ett felaktigt politiskt budskap.
Låt oss ta jobbskatteavdraget. Det är fördelat på ett bra fördelningspolitiskt sätt. Man får maximalt ca 1750:- mer i plånboken per månad (om man har lite över 28000:- i månadslön).
Om man har en lön på ca 23000:- i månaden får man istället tillskott på ca 1550:- / månad.
Jag förstår inte vad du menar. Du verkar protestera mot det jag säger men beskriver sedan hur förändringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt gynnar dem med höga inkomster. ja, det är precis min poäng…
På vilket sätt är det ”felaktigt” att kontrollera hur regeringens sammanvägda skattepolitik slår? Det är väl det enda som är intressant.
Jag känner mycket väl till den fördelningspolitiska profilen på jobbskatteavdraget. jag har aldrig förnekat att det procentuellt sett gynnar låginkomsttagare. Jag tycker bara det är helt ointressant. Det enda rimliga är att bedöma regeringens samlade politik. Eller göra som TV4: Kolla på vilka som fått de största inkomstökningarna de senaste åren.
Det märks inte i plånboken vad en enskild reform har gjort. Det som märks är helheten.
Vore så himla intressant om nån borgerlig debattör bara en enda gång kunde försvara regeringens fördelningspolitiska profil, istället för att låtsas som att den inte finns. Kom igen. Fegt.
Så DU menar att socialdemokrater aldrig ändrar brytgränsen för att betala statlig skatt ?
Du tycker saker är ointressant för att du är emot alla former av skattesänkningar.
Med den utgångspunkten är det ju helt meningslöst att diskutera. Du vill bara höja skatterna mer och mer.
Jag har aldrig sagt att socialdemokraterna aldrig har sänkt några skatter. Jag förstår inte var du får det ifrån.
Jag har heller aldrig sagt att jag är emot alla former av skattesänkningar. Återigen, du läser in en massa saker i det jag skriver som jag inte menar. Klart det blir meningslöst att diskutera då…
Läs gärna mitt inlägg en gång till och tänk efter vad det verkligen handlar om.
Min poäng är att jag är emot växande klyftor och därmed också en politik som driver på en sådan utveckling. Kommentera gärna detta istället för saker jag aldrig påstått. Tycker du att det är bra att 50 procent av borgarnas skattesänkningar har gått till de 25% rikaste, samtidigt som de 25% fattigaste bara har fått 6% att dela på?
Svara hemskt gärna på det.
Intressant diskussion.
Nu är det ju som så att när S eller borgerlig regering regelbundet ändrar till exempel brytgränserna för värnskatt och för statlig skatt så blir det med 100% säkerhet endast människor med höga inkomster som detta kommer till del. Det är ju just dessa grupper som är de enda som betalar dessa skatter, är det svårt att förstå. Därmed är dessa skatteförändringar inget att tjafsa om, de hade skett med en S-regering också och de kan inte komma låginkomsttagare till del.
Kul att se att du åtminstone erkänner att jobbskatteavdraget har en bra fördelningsprifil.
När man minskar skatter kan man ju inte minska skatter om de inte finns. Vill du ge negativ skatt till de med lägst inkomst, är det det du förespråkar ?
Vill du att alla ska ha samma inkomst, en medborgarlön ?
Så vilken skattereform är det du kritiserar då ?
Är det den godtyckliga förmögenhetsskattens avveckling ?
Är det den sjuka gamla fastighetsskatten du vill ha tillbaka där gamla fattiga pensionärer fick lämna sina hus pga att grannfastigheters fastighetsvärde drevs upp ?
Nej jag tror inte att en S-regeringen hade genomfört exakt samma sänkning av inkomstskatten som den borgerliga regeringen.
Naturligtvis har du rätt i att om man sänker skatter som bara berör höginkomsttagare så… berör det bara höginkomsttagare. Det säger sig liksom självt.
Men jag tror att även du förstår att det inte är någon naturlag att sänka just förmögenhetsskatter och fastighetsskatter.
Om borgarna var intresserade av en mer rättvis fördelning hade de ju gjort jobbskatteavdraget större och struntat i att slopa förmögenhets- och fastighetsskatt. Är du med? Man hade kunnat minska skatterna totalt sett med lika många miljarder, men med en helt annan fördelning… tänk efter lite så förstår du nog vad jag menar…
Och noterar att du fortfarande inte kommenterar om du tycker att det känns bra att de 25 procent rikaste fått 50% av skattesänkningarna men de 25% fattigaste bara 6%
Nej jag är inte ett dugg för en medborgarlön.
Däremot är jag för en betydligt mer utökad fastighetsskatt. Rent ekonomiskt är det en av de bästa skatterna man har, eftersom den inte snedvrider incitamenten. Och så kombinerat med en progressiv inkomstbeskattning.
Självklart ska fastighetsskatten kombineras med begränsningsregler. Det där att fattiga pensionärer drevs från sina hem stup i kvarten, det är faktiskt inte sant.
Arbete bör löna sig mer än bidrag-detta ligger bakom Alliansens skattepolitik.
Då är det arbetare som får det bättre än bidragstagare.
LO har visat att disponibel inkomst i gruppen bidragstagare år 2002 var HÖGRE än i gruppen arbetstagare-år 2007 hade detta ändrats så arbetare hade högre disponibel inkomst.
Om man delar in hushållen i tiondelar så är en vanlig arbetare i Industrin placerad i grupp sju-dvs 6 gupper har lägre disponibel inkomst.
Skall arbete löna sig?
Min poäng, som borgerliga debattörer i kommentarstrådarna här på bloggen HELA TIDEN försöker undvika, är att skattesänkningarna inte alls har profilen ”det ska löna sig att arbeta”.
Isåfall skulle inte de 25% rikaste ha fått hela 50% av skattesänkningarna.
Deras arbetsutbud påverkas i mycket låg utsträckning av lägre skatter. Chansen är tom stor att de med högre inkomst snarare börjar prioritera mer fritid.
Slopad förmögenhetsskatt och sänkt fastighetsskatt har ytterst liten påverkan på arbetsutbudet.
Det du skriver stämmer väl överens med den borgerliga retoriken. Men inte med den borgerliga praktiken, som jag är mer intresserad av.
ps. För mig verkar det fullt rimligt att en industriarbetare får ta del av det produktionsöverskott som uppkommer i privata företag. Däremot kan jag tänka på flera andra grupper som jag tycker tjänar för lite. Tex undersköterskor, lärare, barnskötare, servicepersonal, etc.
När man till exempel höjer gränsen för statlig skatt så innebär det att 100% av en sådan ändring går till det du kallar höginkomsttagare.
Här är en hög med höginkomsttagare ,siffror från LO – 2007, så antagligen är de ännu mer ”höginkomsttagare nu dessa arbetare.
http://lotidningen.se/?id_site=8&id_item=12427
För de som tjänar lite (de grupper du nämner) är ju just jobbskatteavdraget en fantastiskt bra profilering på…
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatterna-forklaras/Jobbskatteavdraget/?awc=
Om jag får 100 miljoner i böter men sen får denna summa sänkt till 25 miljoner.
Har jag då blivit 75 miljoner rikare?
LO har gjort en utredning som visar på vem som gynnats av skattesänkningarna.
LO borde redovisa denna för sina medlemmar men det får de ej för sossarna!
Men här är den:
Klicka för att komma åt Fordelningen_av_inkomster_och_formogenheter.pdf
Ja, du har blivit 75 miljoner rikare. Du har fått 75 miljoner extra att konsumera som du annars skulle ha behövt använda till att betala en skuld. Men jämförelsen håller inte. Skatt är inte böter. Skatt betalar gemensamma utgifter, skola, vård etc.
Jag förstår inte vad du syftar på ang LO:s rapport. Om du kollar på s 17 i rapporten (som ju ligger helt öppet på LO:s hemsida, så det där med att LO inte skulle ”få” redovisa den för sina medlemmar förstår jag faktiskt inte…) så ser du att arbetslösa, sjuka och pensionärer har de lägsta inkomsterna under hela perioden 1991-2007. Du påstår att bidragstagare tjänade mer än arbetare år 2002 men det är alltså inte sant.
”Isåfall skulle inte de 25% rikaste ha fått hela 50% av skattesänkningarna.”
25% rikaste innefattar arbetarhushållet med ca 250 000 i inkomst.
Tittar vi på förmögenhetsfördelningen så är det ett generationsproblem. Äldre gruppen äger mer än yngre gruppen. Orättvist?
Ja alltså jag bryr mig inte om vad människor har för jobb i det här sammanhanget. Om de är arbetare eller inte. Jag är intresserad av deras inkomster. Och ja då tycker jag att det är helt orimligt att de rikaste 25 procenten har fått 50% av de totala skattesänkningarna. För mig är det helt egalt om några av dem råkar ha arbetaryrken. (noterar att du själv inte svarar på om du tycker att det är bra eller dåligt, skulle bli hemskt glad om du ville göra det).
Det är inte i första hand ett förmögenhetsproblem, eftersom statistiken bygger på inkomster och inte förmögenheter. Antagligen har du helt rätt i att det finns en större grupp äldre medelålders i den översta kvartilen. Men åldern spelar ingen roll för mig heller, jag tycker helt enkelt att det är fel att de som har mest också har fått mest. Det finns bättre saker att göra för de där pengarna, t ex höja garantipensionen, satsa på skolan, investera i infrastruktur som leder till fler jobb. Etc. Etc.
Så berätta vad DU tycker är ”rimligt”. Hur mycket borde de rikaste 25% ha fått totalt av de totala skattesänkningarna ?
Fråga 2 : Hur mycket skatt i % av de totala skatterna betalar de rikaste 25% ?
Rent principiellt hade allt från 25% och under varit rimligt. Eftersom jag gillar minskade klyftor så gärna mindre.
Jag vet inte hur mycket skatt de rikaste 25% betalar, men jag hoppas att det är mer än 25%. Det kallas fördelningspolitik.
Det är en orimlig hållning du har.
När man ändrar skattebrytpunkter som bara berör högre inkomster så är det bara till nytta för just dessa grupper.
Förresten, är du gammal nog så borde du veta ATT de facto fattiga människor drevs från hus och hem pga den socialistiska fastighetsskatt vi hade. Vad hade ni socialister för ide om att lösa det då det begav sig ? Jo ni rekommenderade dessa att BELÅNA sina hus för att ha råd att betala sina extrema skatter på det gamla huset de bodde i.
En totalt vidrig människosyn.
När det gällde förmögenhetsskatten så vet du att den var godtycklig och att de rika som så önskade kunde minimera den men vanliga människor kunde inte göra det. Det har till och med ledande S-politiker insett.
Kan du svara på vad du anser att de 25% rikaste i Sverige BORDE betala enligt dig då ?
Ping: RazzTyckerTill: Tråkig dag i bloggvärlden...
Ping: Begreppsmanipulering a la alliansen « Ett hjärta RÖTT
Vad som retar en då det gäller Sverige är att enligt beräkningar ligger fattigdomsgränsen på 9 535 kronor i månaden i disponibel inkomst, jag har bott samt arbetat hela mitt liv i Sverige, hur kan det komma sig att min pensionsutbetalning ligger på 6830:- /månad detta skall räcka till hyra läkarbesök läkemedel, elräkningar soptömning,vattenavgifter, fastighetsskatter, det är ju löjligt låg summa, vore glad om jag fick så jag låg åtminstone över fattigdoms gränsen, förstå att den politik som regeringen stått för driver fram fattigdom, sänk skatten för fattig-pensionärer så att de kan leva sparsamt men med en viss värdighet.
Jag tycker det är löjligt att bråka om 50% hit eller dit se till att ALLA i första hand har en inkomst som gör livet värdigt att leva.
Ping: Fler fattiga bland de unga. | - Det perfekta livet
Torstenson @ du utelämnade en viktig punkt. Du är pensionär=bostadsbidrag . Du kan om du söker få större delen av hyran betald . Men du får inte ha en förmögenhet med hög avkastning eller bo i ett slott- så synd om dig är det inte. Det är värre för de som har svårt att få jobb och dessutom inte kan få bostads bidrag.
Börjesson Du menar att jag efter ett helt livs hårt arbete skall ansöka om bostadsbidrag, ska jag verkligen behöva tigga om allmosor från staten, jag har ej behövt tigga under hela mitt liv utan gått och arbetat var dag tills min pension, ska jag då endast få 6.830 Kr/ månaden, tycker Du verkligen att det är riktigt, ska man inte kunna leva på sin pension, ??? Jag tycker att Du har en felaktig inställning, ska jag vara beroende av bostadsbidrag för första gången i mitt liv bara för att jag gått i pension.???? Vill försöka att klara mig själv utan allmosor T<ycker Du att detta är felaktigt ???
Alltså, du måste ha ungefär 7.900 kr/mån före skatt, om du efter skatt får ut 6.830 kr/mån.
Redan de där 7.900 kronorna är ju klart under den där fattigdomsgränsen, så då måste ju den centrala frågan bli:
Hur kommer det sig att din pension efter ett helt livs hårt arbete inte är högre?
Ping: Peter Andersson - med rätt att tycka....: Regeringsalternativet "Alliansen" måste visa gemensam politik
Ping: Arbetslinjen – hypotetiskt och mätbart resultat « Tankspritt
Jonny Disenfelf!
Tack för ditt insiktsfulla inlägg ang. fastighetskatt. Jag skulle gärna ha betalat mer i reavinstskatt om jag sålt mitt hus, men inte betala en hög skatt för att bo.
Jag har full förståelse för att tidigare regeringar har sett denna skatt som både enkel att ta in och lönsam, men koncekvenserna blir dramatiska.
Hej Marika
Vi är en grupp lärarstuderande som ska skriva ett temaarbete om fattigdom i Sverige. Har hittat en massa bra på din sida och vi undrar om det är något vi kan använda oss av.
Tack på förhand
Pia Gustavsson Grupp D1 Mälardalens Högskola
I dag kom mitt pensionsbesked för 2 011. Min furstliga pension – den som numera kallas tilläggspension, tidigare ATP plus folkpension – sänks i år med 544 kronor i månaden. Visserligen sänks även skatten, vilket gör att jag ”bara” får 380 kronor mindre i månaden än förra året, då pensionen också sänktes. Totalt har min pension på två år sänkts från 13 149 kronor i månaden till 12 216 kronor, alltså med 933 kronor eller drygt 7 procent.
För en yngre eller snarare för en mellangeneration (de yngre har det ju inte heller så fett!) måste jag kanske precisera att siffrorna är bruttosiffror, alltså före skatt. Efter skatt blir pensionen nu 8 552 kronor, nästan 1 000 kronor under regeringens fattigdomsgräns.
För att lugna er som tänker starta en insamling för mitt vidkommande kan jag meddela att detta lyckligtvis inte är min enda inkomst. Men jag kan inte låta bli att tänka ”there but for the grace of God”. Om jag inte hade haft en privat pensionsförsäkring, om jag inte hade haft möjlighet att fortsätta arbeta efter pensionen, om jag inte hade lite sparade pengar och, gud hjälpe en gammal feminist, om jag inte haft en man att dela utgifterna med – ja då skulle jag faktiskt inte haft råd att göra någonting. Så har hundratusentals pensionärer det, de flesta kvinnor, och det beror inte alls på att de inte har förvärvsarbetat utan främst på att pensionerna inte alls följt löne- och prisutvecklingen under de senaste femton åren eller så.
Själv har jag arbetat i närmare femtio år, inklusive under de år då jag hade småbarn och vi som familj skulle ha tjänat mer på att jag stannat hemma (kombinationen av sambeskattning och ingen daghemsplats för gifta kvinnor gjorde att barntillsynen kostade mer än min nettolön, trots att jag arbetade heltid i ett akademikeryrke). Nå, det ångrar jag inte, och det var ju verkligen inte för pensionens skull, men hur dumt det än är kan jag inte låta bli att gräma mig över att det inte alls lönar sig att ha arbetat tidigare, samtidigt som den nu så kallade aktiva generationen om man får tro regeringen tydligen inte är beredd att lyfta ett finger om de inte får skatteavdrag på skatteavdrag.
Ofta jämför man inkomstutvecklingen för hela gruppen ”pensionärer” och finner då att ”pensionärerna” fått det bättre. Varje gång en gammal pensionär med låg pension dör och en välpensionerad direktör inträder i pensionärskollektivet får ”pensionärerna” enligt detta sätt att räkna det bättre. Om man i stället granskar utvecklingen för en reellt existerande pensionär ser man en helt annan utveckling. Genom en kombination av omständigheter, några avsiktliga, andra oavsiktliga, har klyftan mellan framför allt de äldre pensionärerna och dagens löntagare ökat enormt. Pensionerna har inte alls följt med den exceptionella ökningen av reallönerna under de senaste tio-femton åren. Faktum är att min egen realpension är lägre i dag än för tio år sedan, samtidigt som arvodena för dem som beslutar om pensionerna, riksdagspolitikerna, har ökat med 35 procent realt under samma period, samtidigt som de fått stora skattesänkningar.
Jag letar reda på mitt första pensionsbesked, från 2001. Min pension var då 10846 kronor i månaden. Omräknat efter SCBs prislathund (som enligt min mening underskattar inflationen) skulle det ha motsvarat 12 450 kronor i november 2 010, något mer i dag. Men i stället får jag alltså 12 216 kronor. Samt högre skatt än en löntagare med samma inkomst.
Det går inte en dag utan att vi kan läsa om Sveriges strålande ekonomi. Att då behålla ett debilt pensionssystem som är ”robust” av den enda anledningen att alla risker lagts på dem som har minst möjligheter att parera dem, nämligen pensionärerna, och sänka redan låga pensioner med motiveringen att AP-fondernas värde tillfälligt minskade för två år sedan – det är verkligen en skam. Och här kan vi/ni inte skylla på den elaka regeringen utan på den oheliga allians som ingicks vid pensionsuppgörelsen mellan fem partier och som sedan dess blivit en helig ko. Om det är något S borde lämna är det pensiongruppen.
Ping: Oroande utveckling av individualism i Sverige | Toofan Salehpour
Ping: JAG ETT WT-MIFFO « KajsaLisasblogg's Blog
Nu är jag helt pank. Har 2 barn. pengar om 1 vecka,hoppas maten i kylen räcker. Sann historia.
varför får invandrare alla utgifter betalda men pensionären får leva på skorpor o vatten.
Det stämmer inte att det är så.
Ping: Jo, Ebba Busch, den ökande relativa fattigdomen är ett problem | Vi Har Räknat På Det Här