Till dem som hävdar att klyftorna inte växer

(förändringar i procent)

Detta är SCB:s bild av hur regeringens förändringar av skatter, avgifter och transfereringar påverkar människors disponibla inkomster. Den visar tydligt att klyftorna enligt SCB förväntas växa under innevarande mandatperiod. Mer än så: Statistiken visar att det inte handlar om att ”folk blir rikare olika snabbt”, som vissa (Karl Malmqvist, Dick Erixon, Fredrik Segerfeldt, Mattias Svensson m fl) gillar att hävda. Nej, de två lägsta decilgrupperna, dvs de 20 procent av befolkningen som har den allra lägsta disponibla inkomsten, deras inkomster har minskat de senaste åren, även i absoluta tal. Alla andras inkomster har ökat, men det står klart och tydligt att ökningarna är procentuellt sett större ju högre inkomst man har (för alla utom de allra rikaste 10 procenten).

Annorlunda uttryckt: Alla vi som befinner oss i de åtta översta decilgrupperna har tagit pengar rakt ur fickan på de två lägsta decilerna. Känns det bra? Nä.

SCB:s beräkningar är en prognos. Vad som blir det slutliga utfallet av mandatperioden vet vi först om några år. Men om vi kollar på det faktiska utfallet så långt som vi har data, så ser vi samma mönster. Nedanstående bild kommer från SNS Konjunkturrådsrapport. Den visar tydligt både att klyftorna växer snabbare efter 2006, och att de nedersta 25 procenten blir realt sett fattigare mellan 2006 och 2008 (de översta 10 procenten tappar visserligen mellan 2007 och 2008, vilket torde ha att göra med minskade kapitalvinster, men ligger fortfarande högre 2008 än 2006, vilket inte gäller för de nedersta 25 procenten).

Moderaterna fortsätter dock att hävda att deras skattesänkningar gynnar låginkomsttagare. Nya exempel på Moderaternas fejkretorik här, här, här och här. Arbetsgivarna använder alliansens skattesänkningar som argument för nollavtal i avtalsrörelsen (och glömmer som av en händelse att tala om hur ojämnt fördelade dessa skattesänkningar är).

Roligt och träffsäkert: Peter Andersson om en regering som skyller ifrån sig, om och om… och om igen… Alliansfritt Sverige om borgerliga skattesänkningar och om olika sätt att lösa bostadsbristen (inget av dem inkluderar nybyggnation). Och så något helt annat: Gillar tonen hos denna folkpartistiska blogg. Andreas Bergström tycker att relativ fattigdom visst är ett problem, men att det stora problemet är den ojämna fördelningen av annat än pengar i samhället. Och det håller jag ju egentligen med om. Den springande punkten är dock om man tror att pengarna har ett samband med allt det där andra (hälsa, kunskap, trygghet etc. Livschanser). Om man tror det så ser man en politik för minskade ekonomiska klyftor som ett sätt att utjämna också andra skillnader. Om man inte tror det kanske man hellre satsar på att t ex förbättra hälsan hos dem med sämst hälsa. Frågan är vilken väg som är mest effektiv?

Uppdatering: Då och då länkar olika typer av diskussionsforum till den här posten och då brukar alltid invändningen dyka upp att statistiken detta inlägg bygger på skulle vara falsk.

Det är den inte.

SCB har numera tagit bort de siffror jag redovisar från sin hemsida. De redovisar istället perioden 2008-2011. Det betyder alltså inte, av uppenbara skäl, att siffrorna här ovanför, som rör 2007-2010, skulle vara felaktiga.

Om ni inte tror mig så maila SCB och fråga, de brukar alltid vara snabba på svar.

För den som föredrar siffror på vad som faktiskt hänt än prognoser av ovanstående typ rekommenderar jag detta inlägg. Den fattigaste decilen förlorade 554 kronor i månaden i disponibel inkomst mellan 2007 och 2008. Detta under en period då det fortfarande till större delen rådde högkonjunktur. Skälet till tappet är de försämringar av främst a-kassa och sjukförsäkring som regeringen genomförde just dessa år. De försämringarna syns inte i prognoser som bara mäter vad som hänt från 2008 och framåt. Det rimliga är att utvärdera regeringen per mandatperiod, inte per halva mandatperioder.

Andra bloggar om , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

45 kommentarer

Filed under Klyftor

45 responses to “Till dem som hävdar att klyftorna inte växer

  1. Mycket bra inlägg! Blir heligt förbannad, länkar från SSK bloggen! Bilder säger mer än tusen ord, fy fan att göra det svårt för de med sämsta marginaler. Man blir så arg att man vill slita av sig håret ( även om nu jag är skallig).

  2. Kanoninlägg! Länkar detta inlägg från min blogg!

  3. Hej!
    Jag hinner tyvärr inte publicera ett svar värdigt ditt inlägg, som är bra och intressant på många sätt. Jag nöjer mig därför med att, för stunden, ställa följande fråga:

    Om allt som händer med folks inkomster är regeringens fel/förtjänst, vilket du antyder genom att gå från att säga ”klyftorna ökar” till ”regeringen är dum”, måste man ju då ställa sig frågan: Är det också regeringens förtjänst att majoriteten av det svenska folket (80 %) faktiskt har fått det bättre de senaste åren? Är det en utveckling som du ger regeringen full cred för?

    Och om inte, hur kan du då beskylla regeringen för all utveckling av inkomstfördelningen?

    Man kan ju notera att regeringen, sin den fördelningspolitiska bilagan till budgetproppen, använder samma FASIT-modell som du refererar till för att försöka isolera effekterna av regeringens politik, och då finner att den är positiv för alla deciler; dvs utvecklingen för de med lägst inkomster hade varit än sämre utan regeringens politik.

    • storstadspolitik

      Nja, jag tror inte att konjunkturer vanligtvis beror på regeringen (oavsett färg). Även om naturligtvis den ekonomiska politiken spelar en roll.

      Det är fullt möjligt att skilja på en allmän välståndsförbättring och hur detta välstånd fördelas. Det är två olika frågor. Den senare kan i betydligt högre grad än den första påverkas politiskt.

      Det är väl ganska uppenbart att det är just denna aspekt den borgerliga regeringen spelat med – de skär ner på transfereringar, ökar avgifterna och sänker skatterna. Det är rätt uppenbart att det är en politik som har precis den profil FASIT visar… eller vad säger du?

      Eller liksom menar du att de 80% som fått det bättre kan tacka regeringen, men de 20% som fått det sämre har ingen rätt att skylla på regeringen? Hur skulle det ha gått till menar du?

      Jo, jag har sett att regeringen i den fördelningspolitiska bilagan menar att deras politik ger jättebra effekter på alla deciler. Bland annat laborerar de med nåt som kallas ”långsiktiga effekter” och när dessa kommer med i bilden är det den nedersta decilen som vinner allra mest – hela 16 procent! (diagram 3.6). Jag har letat efter redovisningar på hur regeringen beräknat detta, men det framgår inte. Så vitt jag förstår finns det inget som kallas ”långsiktiga effekter” i FASIT-modellen. Så tills vidare förhåller jag mig något skeptisk till just de diagrammen. Men visst, om nån kan ge mig övertygande skäl till varför de skulle vara realistiska, så tänker inte jag vara den som är den.

  4. Pingback: Dagens lästips… « DittochDatt bloggen

  5. bengt

    På en punkt haltar ditt resonemang betänkligt. Få fastnar nämligen i lägsta inkomsterna. Man är arbetslös ett tag och får sedan ett jobb. Du får det att låta som att det är samma personer som är kvar i dessa grupper år efter år, men givevis halkar man ned i händelse av sjukdom eller arbetslöshet, och klättrar snabbt när man får ett jobb!

    Dessutom kan vi observera att de med högst inkomster sackar efter medelklassen.

    • storstadspolitik

      Visst, du har en poäng. Men det finns två invändningar mot ditt resonemang: 1. Det är en inte obetydlig andel av de fattigaste som faktiskt förblir fattiga år ut och år in. 2. Även för dem som bara tillfälligt hamnar i de lägre decilerna kan man fråga sig om det är rimligt att de ska hamna på en så låg inkomtnivå jämfört med övriga samhället, när det nu uppenbart finns resurser på annat håll. Vem som helst kan bli sjuk eller arbetslös en period. Är det rimligt att den ersättning man då ska leva på är så låg att man kanske måste sälja sitt hus etc för att klara sig, när man ändå kan förväntas återvända till en högre inkomstnivå en tid senare?

      SOm du säkert förstår tycker inte jag det. Framför allt har jag ytterst svårt att förstå varför höginkomsttagare som jag själv ska få så höga inkomstpåslag på andras bekostnad. Jag tycker det är illa använda pengar.

      De med högst inkomster sackar inte efter. Det som har hänt är att de under några år haft en något lägre inkomstökningstakt, men den är ju fortfarande positiv. Kolla på topp 10% i diagrammet från Konjunkturrådet här uppe – det fattas några hundra tusen innan man kan tala om att de rikaste ”sackar efter” ens den övre medelklassen…

      • bengt

        Ja, somliga fastnar i a-kassa år ut och år in. Men lösningen för dem är ju inte att få litet mer pengar, utan betydligt hellre att få ett jobb. Där misslyckas ju båda blocken i hög grad. Men vill man mäta hur framgångsrik politiken för de fattigaste är bör man snarare se på hur många som tar sig ut i jobb än hur inkomsterna utvecklas för den tionde percentilen. Om vi förtidspensionerar 10% av befolkning, ”ger upp” och höjer deras bidrag kommer de ju enligt denna statistik ha det bättre. Jag är inte så säkert på att det vore sant.

        Jag tycker inte alliansen var särskilt otydlig med vallöftet om att sänka a-kassan och jag kan inte tänka mig att någon är förvånad över detta. Vad som är rimligt och inte går förstås att diskutera.

        Begreppet ”sacka efter” syftar till att de rör sig framåt långsammare. Övre medelklassen närmar sig överklassen. Att sacka efter betyder inte att röra sig bakåt. Därmed sackar överklassen efter medelklassen.

      • storstadspolitik

        Du vet förstås att det inte bara handlar om att fastna med a-kassa. Man kan tex vara långvarigt sjuk. Och visst vore det bäst av allt om ingen arbetslöshet alls fanns. Men tyvärr tror jag inte att det kommer att förverkligas under överskådlig tid, och därför kan man inte ställa noll-arbetslöshet mot alternativet att höja ersättningarna.

        Jag är inte ett dugg förvånad över att alliansen sänkt a-kassa och sjukpenning. Men jag tycker det är djupt ohederligt att de förnekar växande klyftor och försöker hävda att deras politik gynnar låginkomsttagare.

        Som sagt, de rikaste sackar inte efter utan har enligt SCB en avgjort mycket bättre inkomstutveckling än de fattigaste 30 procenten. Inte heller är den övre medelklassen på väg att närma sig de rikaste, eftersom de senare fortfarande tjänar ungefär 70 procent mer än percentil 75-90.

  6. Pelle

    Ekonomin löser vi bäst genom att ta in fler invandrare i landet.Det brukar ju lösa sig automatiskt då.Skit i de som redan befinner sig här i landet.🙂

  7. Bra inlägg!

    Har aldrig fattat varför skattesänkarstrategin bemötts så uruselt från vänsterblocket. Det är en gammal sanning (men fortfarande en sanning) att de som tjänar på sänkta skatter givetvis inte är de som varken har så mycket inkomster eller skatter att tala om.

    Fördelningspolitikens grundtanke är ju just att ta från de rika och ge till de fattiga för att utjämna ekonomiska olikheter.

    Vad som inte heller nämns är ju de effekter av uteslutningskaraktär som det får när de som redan har får ännu mera. Prisstegringar och annat som en följd av detta slår ju ofelbart på medelklass och lägre klass.

  8. Pingback: adventskalendern :: Klyftig valstrategi? :: February :: 2010

  9. Intressant blogginlägg, intressant blogg över huvud taget! Kul att du länkade till mig.

    Jag har i grunden samma analys som Amartya Sen, att även om det inte är oväsentligt med inkomstskillnader så är det bättre att attackera ojämlikhet på andra områden, som vård, skola etc. Framför allt eftersom utjämnade inkomster gör det mindre lönt att jobba mer, starta företag, utbilda sig etc. Idag kan det lätt bli så att den som läser vidare går back på det – de ökade inkomsterna efter examen kompenserar inte för den uteblivna inkomsten under studierna och avbetalningarna på studielånen. På samma sätt kan det lätt bli för den som startar företag, även om man har en bra idé som verkligen tillför något till samhället.

    Så kan man nå en hyfsad jämlikhet på andra vägar kan jag leva med något större klyftor.

    Den fattigdom människor upplever handlar dessutom ofta om annat än inkomster. När barn inte får någon ordentlig vinterjacka beror det sällan på låg inkomst, utan på att föräldrarna gjort av med pengarna på något annat.

  10. Eva

    Tack för ännu ett intressant inlägg och dina goda kommentarer.
    Som kommentar till en kommentar vill jag påpeka att det är en ”politisk lögn” att människor förtidspensioneras mot sin vilja. Man ansöker fortfarande om den möjligheten och det är ett personligt val.

  11. storstadspolitik

    Tack alla ni som skrivit vänliga ord! Roligt om det jag skriver kan komma till användning.

  12. Pops

    Intressant, men glömdes inte den destruktiva utvecklingen under den förra mandatperioden bort? Kan det ha att göra med Storstads politiska hemvist att perioden som visades började 2007?

    • storstadspolitik

      Se den obligatoriska varudeklarationen sist i förra inlägget ”Fattigdom i Sverige” (men jag vet att du inte brukar läsa särskilt noggrant)

    • storstadspolitik

      SCB redovisar tyvärr bara siffror från 2007. Däremot framgår ju en längre utveckling av diagrammet från Konjunkturrådet.

  13. Pingback: AASS #3 « >> hannes2peer

  14. Pingback: Missunnsamhet är inte ”avundsjuka” « De Tystas Röst

    • Såg att min blogg autopingade din blogg ovan.

      Jag ville bara dessutom säga följande efter att ha läst ditt inlägg ”Till dem som hävdar att klyftorna inte växer”:

      Vad du än gör, sluta för guds skull inte att blogga! Detta inlägg var en riktig torped! Jag bokmärker dig härmed och ser fram emot nya inlägg…

      Vänligast,
      De Tystas Röst.

  15. Pingback: Lästips och ett RÖTT hjärta « Ett hjärta RÖTT

  16. storstadspolitik

    Kommentar från Andreas Bergh som jag flyttat hit:

    Hej (igen),

    jag tänkte lämna en kommentar till detta inlägg:

    https://storstad.wordpress.com/2010/02/07/till-dem-som-havdar-att-klyftorna-inte-vaxer/

    men kommentarerna är låsta. Du kanske kan flytta mitt inlägg, eller göra vad du vill.

    det jag vill kommentera rör din kommentar

    ”Statistiken visar att det inte handlar om att ”folk blir rikare olika snabbt”, som vissa (Karl Malmqvist, Dick Erixon, Fredrik Segerfeldt, Mattias Svensson m fl) gillar att hävda”

    Du får det att framstå som om dessa hade fel, eller ljög. I själva verket kommentertade de en LO-rapport, som visade på exakt detta: Alla grupper hade fått positiv real utveckling av sin disponibla inkomst.

    De siffror du visar är annorlunda av två skäl:

    1. Du visar en annan (och kortare) tidsperiod. LO-rapporten började runt 1990 om jag inte missminner mig.

    2. Du visar en annan gruppindelning (deciler). LO-rapporten använder grupper som arbetslösa, egenföretagare osv.

    Min andra kommentar är mer en påminnelse om vad man bör tänka på vid jämförelse av gruppgenomsnitt: Varken din eller LOs gruppindelning visar vad som händer med individers inkomster.

    Individer rör sig nämligen mellan grupper. Studenter (decil 1), blir vikarier (decil 3) blir nyanställda medelinkomsttagare (decil 5), blir arbetslösa mesd akassa (decil 4), osv…

    mvh
    andreas

    • storstadspolitik

      Ang Karl Malmqvist mfl: åkej, jag medger att det var lite svepande att hänvisa till dem alla fyra på det sättet. I själva verket är det ju så att varken Malmqvist eller Erixon (i huvudsak) kommenterar LO-rapporten, medan Segerfeldt och Svensson gör det. Malmqvist argumenterar mot en rapport om barnfattigdom som de rödgröna släppt, och han ställer, ordagrant, frågan: ”Och på vilket sätt är det ett problem om folk blir rikare, fast olika snabbt?”

      Erixon kommenterar rapporten om konsumtion från Svenskt NÄringsliv, som både du och jag kommenterat tidigare. I detta hänvisar han kort till LO:s rapport och det är ganska uppenbart att han inte håller med om slutsatsen att klyftorna ökar. Han skriver ingenting om utvecklingen för den disponibla inkomsten.

      Men visst, kanske borde jag ha ha skrivit en tydligare kommentar apropå Segerfeldt och Svensson. Jag tog med dem mest för att jag tyckte deras argumentation var belysande (”alla har fått det bättre om än i olika takt, vad är problemet?”) Men du har helt rätt i att de inte ”ljuger” på något sätt. Däremot misstänker jag att rätt mycket av deras argumentation bygger på att folk INTE fått det sämre.

      Jag vet förstås att SCB:s data inte kan jämföras rakt av med LO:s. LO kollar på den faktiska utvecklingen 1991-2007. SCB simulerar utvecklingen 2007-2010, utifrån regeringens beslutade politik. Mitt inlägg är inte ett argument för att LO, eller SCB som de vad jag förstår hämtat sina data ifrån, har fel. Mitt inlägg handlar ju om effekterna av nuvarande regerings politik.

      Du har rätt i att LO:s rapport framför allt kollar på en socioekonomisk/yrkesmässig indelning, men de undersöker även inkomstutveckligen för deciler (se s. 34-36).

      Och visst bör man hålla i minnet att människor inte alltid stannar i samma decil för alltid. Men det spelar ingen roll för den poäng jag vill göra med just detta inlägg. Jag tycker inte att det är en bra politik att realt sett skära i de nedersta decilernas inkomster och ge dessa pengar till de övre decilerna – alldeles oavsett om folk stannar i decil 1 länge eller inte (vilket trots allt alltför många faktiskt gör).

      mvh
      Marika

  17. Pingback: Därför förlorar alliansen « Viktor Tullgren

  18. Pingback: Kvinnor ratar moderaternas hjärtlösa politik « Ett hjärta RÖTT

  19. Visst är det intressant att fundera kring just perioden 2007-2010, men det motsäger inte att den långsiktiga trenden är positiv även för svaga grupper.

    Ang simulering så är det ju känsligt för beteendeförändringar, och jag gissar att SCBs analys är statisk (?).

    Så såg det ut när finansdepartementet jämförde statistkt och dynamiskt 2007 (vilket såklart var före finanskrisen, men ändå intressant):

    http://www.andreasbergh.se/blogg/2007/9/21/vem-vinner-mest-pa-jobbavdraget.html

  20. Pingback: Vad har Reinfeldt emot fattiga, kvinnor, miljön och en fungerande tågtrafik? « Hållplats Hådén

  21. Fredrik

    Det är möjligt att jag svär i kyrkan nu men en viss nivå av inkomstskillnader anser jag vara nödvändiga och även moraliskt försvarbara i vårt samhälle. Där skillnader ska bekämpas är framförallt skola och sjukvård så att alla får liknande möjligheter att ta sig fram.
    Efter gymnasieskola, värnplikt och snart fem års universitetsstudier kommer jag vara examinera mig nu till våren och kan med lite tur hoppas på en ingångslön på 25-26000. Jämför det med personen som direkt efter högstadiet började inom byggbranchen och jobbat vit under hela tiden. Med studieskulder och stora förluster i pensionssparande är mina 8 år av studier, gymnasium och universitet, en rejäl förlust.
    För övrigt, låginkomsttagare, undersköterskor mf, är inte en del av den nedersta decentilen och har därför ökat sin disponibla inkomst. Den nedersta decentilen består av bidragstagare, försäkringstagare samt studenter.

    • Marika

      Jag tycker inte att alla ska ha samma lön. Det är det nog ganska få som tycker. Skiljelinjerna går väl snarare vid hur stora inkomstskillnader man tycker är okej. Jag tycker att dagens klyftor är för stora.

      Den statistik jag har sett visar att högskoleutbildade som grupp betraktat är höginkomsttagare om man kollar på hela livet. Det finns några yrkesgrupper som möjligen utgör undantag, typ bibliotekarier. Ev även vissa välfärdsjobb typ sjuksköterskor och förskollelärare, men det vet jag faktiskt inte.

      De flesta högskolutbildade stannar ju inte på ingångslönen någon längre tid utan har oftast en betydligt starkare inkomstutveckling än många andra yrken.

      Hur som helst, jag tycker också att det finns en annnan, mer principiell invändning mot ditt resonemang: Vad är det som säger att personer som utför tunga, slitsamma men helt nödvändiga yrken inte ska kunna leva gott? Vi behöver städare, vårdbiträden, sophämtare, byggarbetare etc. Samhället klarar sig inte utan dem. Samtidigt jobbar de ofta under arbetsvillkor som är betydligt tyngre än för den genomsnittlige högskoleutbildade. De sliter ut sina kroppar, de har ofta betydligt mindre frihet och inflytande över sin arbetssituation. Jag tycker att det är i högsta grad rimligt att tuffa arbetsvillkor kompenseras för av en bra lön. Sen kan man naturligtvis diskutera exakta nivåer.

      Ang den nedersta decilen: nej, det är lite av min poäng att den inte främst består av förvärvsarbetande. Men jag tycker att människor förtjänar ett hyfsat liv även om de inte råkar förvärvsarbeta. Framför allt tycker jag det är orimligt att de ska subventionera en höginkomsttagare som mig med 554 kr av sin redan mycket låga inkomst.

  22. Pingback: Segregationen ökar – nu även i DN « Ett hjärta RÖTT

  23. Pingback: Miljödebatt – M vs. MP « Hållplats Hådén

  24. Pingback: Moderata miljödebatten fortsätter… « Åsa Romson

  25. Pingback: Pengar finns inte i USA till den förment hejdlöst slösaktiga välfärdstaten, men däremot till magiskt-tänkande-program som att ’bygga starka familjer’… « reflektioner och speglingar II…

  26. Pingback: Jessica Petterssons Mp-blogg » Blog Archive » Statistik på att Alliansregeringens politik har ökat klyftorna i samhället

  27. Bo Malmberg

    Är dateringen av diagrammet rätt.
    Gäller inte förändringen 2006 till 2008?
    SCBs senaster uppgifter gäller 2008.

  28. Pingback: Det finns inga perfekta skatter « Hållplats Hådén

  29. Pingback: >ANALYS: Entreprenörskap i skolan – den ena handen vet inte vad den andra gör | viharraknatpadethar.se

  30. Pingback: Arbetslöshetspolitik à la alliansen – det man inte vet något om mår man inte dåligt av | viharraknatpadethar.se

  31. Pingback: Till priset av en ordinär Djursholmsvilla « Ett hjärta RÖTT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s