Regeringens politik har haft stor effekt på de fattigaste

Igår skrev Moderaternas gruppledare i Riksdagen, Anna Kinberg Batra, följande på Twitter:

Det är ett intressant påstående från Anna Kinberg Batra. Hon har ju helt rätt. Regeringens politik har onekligen haft stor effekt på decil ett, vars inkomster minskat sedan 2006, och decil två, vars inkomster ökat betydligt mindre än alla deciler ovanför. Decil två har sedan 2006 fått 340 kronor mer i månaden att röra sig med. Decil tio har fått 4680 kronor mer varje månad.

Statistik från SCB. Något säger mig dock att det inte var just denna effekt Anna Kinberg Batra avsåg. Hon verkar faktiskt mena att regeringens politik gjort de fattigaste rikare. Det kan bero på att regeringen i sina egna propositioner använder helt andra bilder än de SCB visar. Såhär såg det ut i vårpropositionen:

De här staplarna är inget annat än hittepå – läs gärna mer om det här. Men tydligen lurar de åtminstone borgerliga företrädare. Farligt det där, när PR-spinnet blir så övertygande att man glömmer bort själva verkligheten (i svar till mig på Twitter hänvisar Kinberg Batra just till den fördelningspolitiska bilagan i vårproppen, varifrån ovanstående bild är hämtad).

Senare under kvällen skrev Anna Kinberg Batra även att ”OECD beskriver svensk fördelning av inkomst och välfärd som allra jämnast”. Det är mycket möjligt, men OECD beskriver definitivt inte den svenska inkomstfördelningen som allra jämnast. Tvärtom är Sverige det land inom OECD där ojämlikheten ökat allra mest de senaste åren. Och det finns flera länder inom OECD med jämnare inkomstfördelning än Sverige. Allt enligt OECD.

I övrigt rekommenderar jag å det bestämdaste Kristian Lundberg om det nya statarsamhället på programkommissionens blogg. Isobel Hadley-Kamptz skriver bra om produktiviteten i offentlig sektor.

Intressant och Netroots.

About these ads

18 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Klyftor

18 responses to “Regeringens politik har haft stor effekt på de fattigaste

  1. Gudrun Ryman

    Marika,
    jag ville dela ditt inlägg på FB, men det går inte bra, eftersom Kinberg Batra-citatet inte följer med. Då blir det så här:
    Igår skrev Moderaternas gruppledare i Riksdagen, Anna Kinberg Batra, följande på Twitter: Det är ett intressant påstående från Anna Kinberg Batra. Hon har ju helt rätt. Regeringens politik …

  2. antimoderaten

    Gå in och läs hur Anna Kinberg Batra läser statistik, som fan läser bibeln. http://storstad.wordpress.com/2012/05/28/regeringens-politik-har-haft-stor-effekt-pa-de-fattigaste/#comments

  3. För Alliansen så existerar inte 1,8 miljoner pensionärer som fått mindre och mindre disponibel inkomst i 3 år. Men vid valurnorna kommer de säkert att märka vilka de stungit haver. 90% av pensionärerna brukar rösta.

  4. Fatiggörandet av decil 1 har pågått i stort sett oavbrutet så länge statistiken funnits – sedan 1991. I fall man inte begränsar sig till de senaste åren med öppet borgerlig regering framgår också att det är decil 10, de mest högvälavlönade som nu ligger på mer än halvmiljonen i disponibel årsinkomst, som har tjänat på eländet. Denna decil har fått sin andel av nationalinkomsten ökad med cirka 23 procent meda decil 1 fått en minskning med lite drygt 25 procent.
    Det visar sig dessutom vid regressionsanslys där den andra variabel är antalet inkomstlösa att denna fatiggörandet av första decilen till mer än hälften kan förklaras med minskad tillgänglighet till de sociala försäkringssystemen. Att människor ställs ”Utanför utanförskapet” som Stefan Fölster uttrycker saken. Även fast hans definition är synnerligen restriktiv – bara sådana som varit helt utan under 12 månader i sträck räknas som drabbade – borde siffran 140 000 ge skäl till eftertanke när det gäller den metod som används för jakten på ”bidragsfuskare”.

    • Marika

      Nja, de siffrorna stämmer inte riktigt. Här finns en bild över inkomstutvecklingen sedan 1991: http://storstad.wordpress.com/2011/11/21/paminnelse-igen-harifran-kommer-din-skattesankning/

      Där framgår att nedersta decilen idag ligger på nästan exakt samma inkomstnivå som 1991. I princip hela den inkomstökning som decilen fått efter 90-talskrisen har utraderats på bara några år (dvs sen den borgerliga regeringen tog vid 2006).

      Det är naturligtvis mycket illa.

      • Visst framstår det som att även den lägsta inkomstdecilen har fått ”löneförhöjningar” sedan 1991. Dvs. i fall man helt oventeskapligt – i fattigdomsfrågor – räknar med kronor och ören i stället för med andelar av nationalinkomsten.
        En tabell som ger en mer relevant bild av fattigdomsläget finns på http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308958.aspx
        Det statistika underlag som visar att det till största delen är minskad tillgänglighet och alltså inte de mera offentliga besluten om bidragsnivåerna som förvärrat fattigdomen kan jag eventuellt komma att lägga upp. Annars är det rätt enkelt att räkna fram utgående från befolkningen i arbetsför ålder (jag använder 16-64) antalet sysselsatta (AKU) och antalet helårsekvivalenter som betalats ut från de sociala försäkringssystemen http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____251101.aspx

      • Marika

        Jag kan nog inte gå med på att det skulle vara ovetenskapligt att använda ett absolut inkomstbegrepp… men självklart är även ett relativt begrepp relevant. Klyftorna har ökat sedan 1991, så är det helt klart. Båda måtten är viktiga.

  5. Ett absolut inkomstbegrepp är inte intressant i ett marknadssamhälle. I ett marknadssamhälle fördelas nyttigheter som det är brist på – konkret i dagens Sverige tex. bostad – inte genom demokratiska beslut om innevånarnas rättigheter, som till exempel de som står i sveriges grundlag, utan genom de behövandes inbördes konkurrens.
    Men låt oss ändå räkna på den absoluta summan. I fall vi antar att de som befinner sig i den lägsta decilen skulle ha inkomster enligt socialtjänstlagens krav, dvs. 3680 :- / mån för 12 månader 2010 = 44 160 har genomsnittet av de konsumtionsenheter som finns i den lägsta decilgruppen, förutsatt att de är ensamstående utan barn 2600 kronor i månaden som täcker för dem täcker kostnadena för ”boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.”
    Det innebär att deras val av var och hur de ska bo är synnerligen begränsat.
    Utom om de tillhör någon av de kategorier som får bostadsbidrag. Men i fall de tillhör den grupp som inte någon del av året befunnit sig ”Utanför utanförskapet” är det mindre sannolikt att de hamnar i inkomstdecil 1.
    Kategorin utanför utanförskapet har med min beräkningsmetod – vilken omfattar alla som någon månad under året ställts utan inkomst – sedan 1991 då det rörde sig om 180 000 personer ökats till ca 760 000 år 2010. Så överenstämmelsen med antalet konsumtionsenheter i en inkomstdecil har blivit rätt god med tiden.
    Orsaken är givetvis att tillgängligheten till ersättning/bidrag från de sociala försäkringssystemen inskränkts. Karenstider, trösklar tidsbegränsningar etc. ad nauseam, har fått effekt.

    • Marika

      Gränsen för decil ett går vid en årsinkomst på ungefär 75000 kr/år. Man behöver alltså inte anta vilken levnadsstandard de har.

      Riksnormen i socialbidraget för en ensamstående utan barn är 2920+920 kr/mån, men det är exklusive boende. Sen finns det naturligtvis gränser för hur stor hyran får vara också, men den kostnaden ligger i vilket fall utöver normen.

      Jag tycker som sagt att även ett relativt inkomstbegrepp är högst relevant men tycker inte att man ska avfärda ett absolut. Jag anser att det är tillräckligt upprörande att decil ett idag ligger på samma absoluta nivå som 1991.

  6. Angående decilgrupperna är 75 000/år inte gränsen för decilgrupp 1 utan genomsnittet inom den gruppen enligt: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163544.aspx. Läs för övrigt gärna Fred Torssanders beräkningar om det ökande antalet försörjningslösa på: http://www.fredtorssander.se/fredpress/2012/05/28/fattiggorandets-metod-b/

    • Marika

      Ja, det har du rätt i, jag mindes fel! Det är medelvärdet. Men hur som helst betyder det att man inte behöver anta vilken inkomst gruppen har.

  7. Jawad

    Jag undrar över begreppet ”dynamiska effekter”. Bygger det på samma resonemang som det numera ökända begreppet ”nedsippringseffekten”?

  8. Robban

    Marika, finns du på Google+ än? Det vore intressant att höra dina synpunkter på de många politiska och sociologiska frågorna som snurrar där mest hela tiden.

  9. Pingback: Ett skammens diagram « Lars P Syll's Blog

  10. Pingback: Politisk Jiu-Jitsu – lektion nr 1 « Foldemarx Blogg

  11. Pingback: LO om makteliternas inkomstutveckling. « PEPPRAT RÖDGRÖNT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s