Surrealismens segertåg fortsätter

Det här tycker jag är en av årets viktigaste bilder:

[Redigerad 120527: SCB har uppdaterat sin statistik, och jag har därför gjort en ny bild baserat på detta]

Statistik från SCB. Den visar vad som har hänt med inkomstutvecklingen under den borgerliga regeringen. De fattigaste har blivit absolut sett fattigare och de rikaste har blivit rikare.

Detta är ingen slump utan resultatet av en medveten politik, som skär i ersättningarna för de som har minst, för att kunna sänka skatten allra mest för de redan rika. Ändå redovisar regeringen en helt annan bild av utvecklingen i sina budgetpropositioner. Såhär brukar det se ut:

(Denna från BP 2012, men liknande varianter finns i flera tidigare propar).

Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur orimlig denna bild är, av flera skäl:

För det första är de ”långsiktiga” effekterna absurt höga. Värt att notera är dessutom att regeringens politik tydligen blir allt mer dynamisk, det vill säga decil 1:s stapel blir allt längre, för varje år som går. Jämför gärna med tidigare budgetar så ser ni.

För det andra är det högst oklart hur de långsiktiga effekterna har beräknats. När jag tidigare ringt Finansdepartementet för att fråga det har jag blivit hänvisad till en promemoria som inte alls visar det som diagrammet visar (mer om det här).

För det tredje undrar man lite hur långt som är långsiktigt – märk väl att regeringen i bilden ovan redovisar långsiktiga effekter för åtgärder som påbörjades för fem år sedan. När kommer facit?

För det fjärde, och kanske viktigast: Jämför man regeringens diagram med SCB:s statistik över det faktiska utfallet stämmer de inte överens. Över huvud taget. Skillnaderna mellan verkligheten och regeringens beräkningar är helt bisarrt stora – även om man bortser från de så kallade långsiktiga effekterna!

Det jag inte för mitt liv kan förstå är varför inte regeringen granskas på detta område. Jag har aldrig sett att Anders Borg fått stå till svars för att han uppenbart handskas vårdslöst med sanningen i sina egna budgetpropositioner. Häromdagen gjorde TT en intervju med Borg om den ökande inkomstojämlikheten i Sverige, där Borg säger att han finner klyftorna ”besvärande” och att ”vi” i varje läge ska ”göra det som behövs för att hålla ihop Sverige”. För mig är detta oerhört provocerande, eftersom jag vet att det är Anders Borgs medvetna politik som har accelererat utvecklingen mot ökad ojämlikhet. Om detta får inte Anders Borg en enda fråga i TT-intervjun.

När däremot Håkan Juholt och Tommy Waidelich skriver artikel om denna utveckling, då startar Peter Wolodarski, Maria Wetterstrand och andra tunga twittrare en granskning av detaljerna i denna text. Inget fel i sig, även om man kan tycka att det är lite märkligt att den faktadetalj Wolodarski framför allt vänder sig mot kommer från hans egen tidning (det vill säga: från en professor i nationalekonomi som citeras i DN) för cirka två veckor sedan. (Uppdatering: SvD gör djuplodande faktakoll på just detta påstående och ger grönt ljus.)

Nu behöver ingen oroa sig. Det finns källor på varenda faktapåstående i Juholts och Waidelichs artikel, och den som undrar efter en specifik källa kan gärna höra av sig i kommentarsfältet här. Men återigen. Jag drömmer heta drömmar om att leva i ett land där den verkliga makten granskades. Inte bara oppositionen.

Jag drömmer också heta drömmar om att leva i ett politiskt klimat där man fick diskutera sakfrågor. Även om jag inser att även jag, med detta inlägg, bidrar till att diskutera något annat.

Hur som helst. Den 1 januari 2010 skrev jag att mitt nyårslöfte var att ”ägna hela 10-talet åt att jobba mig ännu blåare för ett mindre ojämlikt samhälle”. Det löftet gäller än.

Bonusmaterial för den som tvivlar på att det är regeringens politik som så kraftigt ökat ojämlikheten och, framför allt, gjort de fattigaste absolut sett fattigare:

Jag önskar så att vi en gång för alla kunde ta kål på myten om att de enda förändringar regeringen gjort handlar om jobbskatteavdragen. Jämfört med allt annat regeringen har gjort är fördelningsprofilen på just den åtgärden faktiskt relativt (obs relativt) hyfsad. Det som skapat den dramatiska regressiviteten är a) sänkta ersättningsnivåer i a-kassa och sjukförsäkring, samt tuffare kvalifikationskrav:

(Ur vårpropositionens fördelningspolitiska bilaga)

Och b) kraftigare sänkningar av skatter som går till höginkomsttagare, nämligen sänkt fastighetsskatt för dyra villor, slopad förmögenhetsskatt och höjt tak för den statliga inkomstskatten. Såhär fördelade sig skattesänkningarna till och med 2009, det vill säga: den rikaste fjärdedelen fick 49 procent av de totala skattesänkningarna, den fattigaste fick 6 procent att dela på.

(Baserat på Riksdagens utredningstjänst 2009:1061).

Summa summarum: Regeringen tar från de fattiga och ger till de rika, det är inte bara en trött slogan, utan fakta. Därav den extraordinära utvecklingen i SCB-statistiken att den fattigaste decilen tappat nästan 9 procent i inkomst på fyra år, samtidigt som alla andra grupper ökat.

Peter Andersson och Claes Krantz och Ingvar Persson samt Peter Johansson skriver också. Ali Esbati är den som först skrev om Anders Borg och surrealismens seger, ett mycket bra inlägg som jag rekommenderar, och som jag alltså snott detta inläggs rubrik ifrån.

Intressant | Netroots | , , ,

58 kommentarer

Filed under Klyftor

58 responses to “Surrealismens segertåg fortsätter

  1. Det tråkiga i den här kråksången är att svenskarna verkar tycka det är okej att det blir så här i landet. Godbye med demokratin! Jag skäms över att vara svensk idag.

  2. Martin

    Jag håller med om att det är frustrerande att Borg inte granskas men håll ut , för eller senare kommer granskningen. Om (s) ligger på i denna fråga så ökar ju chanserna.

  3. Mille

    Roligt med politiker, som tror man kan vinna val med de 10 % som har det sämst.

    • Marika

      ”Roligt” med cynismen i att det är okej att jävlas med 10% så länge man inte förlorar val… tralala!

    • Jag tillhör den 10% -den och jag är en del av det här landet. Jag är också en medborgare. En kommentar som din väcker ett raseri i mig som borde oroa dig. Tur är att jag är snart 60 och därför mycket klokare än när jag var yngre. Jag valde inte min uppväxt även om man tycks tro det idag och att det inte spelar någon roll i vilken social miljö man växer upp i. Det gör det!!!!

    • De inte bara tror de kan vinna val på dessa 10-delar utan gör det också!

    • gydvan

      @ Mille Det går ju uppenbart att vinna val med de 10% som tjänar mest.
      Sedan handlar det inte om de 10% som tjänar minst utan det handlar om man vill ha ett samhälle som ger f-n i de sämst ställda eller om man vill ha ett samhälle för alla.

  4. My_A

    Äntligen! Tack! Och Borg är inte själv att få stå oemotsagd. Björklund slirar också på statistiken o kommer undan med beslut som inte ger de resultat som avsågs.. Var är oppositionen?!

  5. Lasse Winberg

    Är samhället mer jämlikt när en tredjedel lever med bidrag ? Här kommer bokslut om socialdemokratiska samhället under S-regering 2004:

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bidrag-del-av-forsorjningen_323016.svd

    • Jan Persson

      Nej absolut inte, så var det också på 30-talet, men då kallades dom för statare och daglönare, som stod under de borgliga herresätens makt typ Trolle Ljungbys Gods, Råbelöfs Gods m.flera, så det kommer tillbaka igen, bara i en ny moderat skepnad!

    • Stolt svensk

      En fråga till dig: tänkt dig en hårt arbetande svensk familj som har betalat skatt i åratal. Tänk dig att mamman i familjen efter några år av hög belastning och dålig arbetsmiljö på hennes jobb i äldreomsorgen gör illa ryggen. Tänk dig att pappan i familjen blir av med jobbet som IT-tekniker eftersom företaget flyttar utomlands. Tycker du då att det är rätt av dem att få tillbaka av skatten de betalat in tidigare i livet? Att de får sjukpenning och arbetslöshetsersättning, eller ”bidrag” om du nu vill kalla det så? Eller tycker du att mamman ska in i FAS3 och pappan ta ett lågkvalificerat jobb istället för att söka vidare efter ett kvalificerat?

    • Björn

      Ja det var och är ju högerns megafon som skriver det du främst tror på. Tom. SVD är kapabla att använda statistiken för egna syften.

    • Att leva i ett jämlikt el ojämlikt samhälle betyder inte att alla ska ha samma inkomst utan att alla är nöjda med det sätt de lever på. Vill man vara miljonär och strävar efter det eller man vill leva jordnära och ekologiskt. Som det är nu har vi mycket små möjligheter att välja om vi är födda under fel stjärna. (arbetslösa, sjuka, handikappade och glöm inte alla hemlösa pga att de inte har kunnat betala sina räkningar. Det finns ett mindre antal som valt det själva men det är inte dem jag pratar om)

  6. Mycket bra inlägg! Och även om Milles kommentar är osympatisk, så pekar den på nästa steg: Hur får man alla som inte ryggmärgsmässigt känner hur viktigt det här är, att antingen bli mer solidariska eller fortsätta vara egoistiska, men förstå hur viktigt det här är även för deras egen livssituation? Vem vill leva i ett samhälle där barnfattigdomen breder ut sig och sjuka får det allt tuffare?

    En fråga som avslutning: Är inte arbetslösheten det stora problemet i ovanstående siffror? Alltså för snittinkomsten i de två första decilerna. Och är inte det regeringens största misslyckande – att ”arbetslinjen” inte funkar i verkligheten? Och är inte det viktigare att fokusera på för s, än att driva det som av många uppfattas som den gamla bidragslinjen?

    • ”Arbetslinjen” är bara ett ord som Moderaterna hittat på för att det ska låta fint för i sanningens ord så finns det inte arbete åt alla och då menar jag ett värdigt arbete som motsvarar ens förväntningar och utbildning. Några säger att är man arbetslös så får man ta det arbete som finns och det är lätt att säga så länge det inte gäller en själv, eller hur?
      Regeringen avstod ett miljonbelopp som var beslutat och klart som skulle gå till att få in arbetslösa på arbetsmarknaden. Varför gjorde de det om de nu är så intresserade av att få in så många som möjligt i arbete?

  7. Lasse Winberg

    Kollar man SCB:s statistik från 1995-2010 kommer sanningen fram, största inkomstökningen för grupp 10 kom mellan 1995 och 2006 under S-regeringen. Mellan 2006 och 2010 har inkomstökningen för höginkomstagare inte varit så kraftig som mellan 1995 och 2006.

    • Marika

      Du kan ju inte jämföra olika långa tidsperioder med varandra.

      Med detta sagt är jag kritisk till att ojämlikheten ökat även under s-regeringar. Detta har jag skrivit om många gånger tidigare. Men utvecklingen under den borgerliga regeringen är snabbare än tidigare. Framför allt har inte tidigare s-politik absolut sett tagit från de fattigaste och gett till de rikaste, vilket sker nu. Dvs att de fattigaste blir absolut fattigare och att det är en direkt överföring till höginkomsttagare.

      • Lasse Winberg

        Det som är märkligt är att ingen säger vad är grupp 1, vilka inkomster innebär att man kommer in gruppen, vad är högsta årinkomst ? Vilka som räknas in i gruppen värnpliktiga, studenter, fattigpensionärer, nolltaxerare, deltidsarbetare, socialbidragstagare osv. ? Läste att grupp 1 hade halkat efter 350 kr eller 5.5 procent vilket måste betyda att månadsinkomsten ligger ca 7000 kr / mån. Vilka har en inkomst med 7000 kr /mån. ????

  8. Att granska regeringen och den förda politiken är ju inte frånvarande, vi är många som gör det, men det står ju inte i någon motsättning till att granska oppositionen. Både det den gör och inte gör. Fattigdomen är i hög grad också ett integrationsproblem, och oppositionen och framförallt s lämnar den frågan därhän, en stor del av fattigdomen och de fattiga i den första decilen, är rörlig, dvs man hamnar i fattigdomen under relativt begränsad tid, 2-3 år, sedan lämnar man den absoluta fattigdomen. Så uppgiften att utforma en politik för den här verkligheten blir oppositionens uppgift, vilket i sin tur kräver öppenhet och vilja att vända stenar även inom oppositionen. I motsats till tystnad och utebliven granskning.

    • Anders detta stämde med hur det var tidigare men inte nu när så många människor och då speciellt sjuka inte klarar av att betala sina räkningar pga indragen sjukersättning så de måste lämna sina hem och dessutom blir så skuldsatta att de har svårt för att inte säga omöjligt att komma ikapp igen och det bara för att de drabbats av sjukdom eller olycka.

      • Reinfeldt säger: Om du hamnar i en situation då du inte klarar dig själv så ska du inte förlita dig på att samhället ska rycka in och ta ansvar för det utan du ska använda alla de andra kanaler du har som familj, släkt, vänner vilet innebär att många drar med sig även dessa i fallet. trots att de kanske har arbetat och betalat skatt under många år men sedan drabbades av något som gör att de inte kan tjäna sin inkomst själv.

        Är det verkligen det samhälle vi vill ha?

  9. Den där 10-delen har förändrats under borgarnas intåg den här gången på ett sätt som kan drabba vem som helst av oss, som inte har sett till att försäkra oss mot dessa händelser. Då menar jag inte bara en försäkring du kan skaffa dig genom ett försäkringsbolag utan att du på alla sätt garderar dig så att du klarar dig kanske 10 – 40 år tills du går i pension.
    Vad är det då du kan drabbas av?
    Arbetslöshet t.ex för arbetslöshetsersättningen håller på att förändras så till den grad att du inte har någon möjlighet att överleva på den tills du hittar ett nytt jobb om du inte lyckas med det på en mycket kort tid. För tar det en längre tid så hinner all ev sparkapital ta slut och du måste se över hela din situation med bostad mm för att få ner kostnaderna.
    Och får regeringen som den vill så kommer arbetslöshetsförsäkringen slåss ihop med de andra ersättningarna som sjukpenning och socialbidrag och göras om till ett bidragssystem som gäller alla och då kan du glömma din bostadsrätt eller villa för det är bara att flytta.
    Den andra gruppen är de som blir sjuka för nu görs systemet om även där så efter 90 dgr kommer Försäkringskassan in och ska tillsammans med Arbetsförmedlingen kontrollera om du kommer kunda gå tillbaka till ditt ordinarie arbete eller om du istället ska tillhöra Arbetsförmedlingen och leta efter ett annat arbete som du efter dina nya förutsättningar ska kunna klara bättre. Ni vet ju hur det ser ut på arbetsmarknaden idag så det kommer kanske att ställa till det rejält.
    Och sjuk kan vem som helst av oss bli. Du kan drabbas av en olycka när du tar dig fram och tillbaka från arbetet eller på arbetet. Då är även försäkringarna som ska täcka upp din förlorade arbetsinkomst försämrade och de gäller oftast bara om Försäkringskassan i övrigt godkänner din sjukskrivning vilket de gör mer och mer sällan nuförtiden.
    Du kan drabbas av canser som innebär en stor traumatisk upplevelse i sig själv och som innebär att du måste gå igenom operationer och cellbehandlingar och samtidigt behöva oroa dig för om du ska hinna bli frisk så snabbt som de nya reglerna säger. När man har haft canser så kommer tiden du ska gå på efterkontroller som är mycket jobbig då du inte vet om den är borta helt eller har återkommit och detta tar på dig psykiskt men är ingen anledning att inte vara tvungen att gå tillbaka till arbetet efter vissa bestämda dagar.
    Många av oss har dessutom blivit drabbade av olika sjukdomar som indirekt kan härledas till vårt leverne och arbetet med att få ihop arbete med att hämta och lämna barn, sköta hemmet, handla mat mm eller stressen på arbetet eller arbetet i sig med monotona, stressiga eller tunga arbetsmoment som till slut kommer som ett brev på posten och du måste inse att du helt enkelt inte orkar mer och blir sjukskriven.
    Då måste du alltså ha garderat dig under tiden du har arbetat så du klarar dig under många år medan detta pågår och många av oss låg -medelinkomsttagare har inte fått så mycket i skattelättnader så detta ens är möjligt alltså har vi också blivit de stora förlorarna och inte bara den 10-delen vi nu ser i statistiken.
    För handen på hjärtat hur många av oss kan säga att detta kommer inte att drabba oss?

  10. Pingback: Bekämpa ojämlikheten « Görans tankar och bagateller

  11. Whimsical

    Visst, man kan säga att en sån här utveckling inte är bra på sikt. Men det var ändå så att höginkomsttagare i Sverige betalade ohyggligt mycket skatt. I grund och botten är det den som tjänar pengarna som har rätt till dom tycker jag – inte statens rättighet att bestämma hur mycket man vill ha. Även efter denna förändring betalar vi höginkomsttagare mycket skatt vilket i sig är rätt tycker jag. Men skatteutaget är lite mer måttligt nu. Nu behöver vi dock fokusera på att hålla ihop landet utan att för den skull överbeskatta inkomst av tjänst.

    • David

      Det är ju skillnad på höginkomsttagare och höginkomsttagare. Tycker du t ex att Carema-direktörerna förtjänar sina pengar? Det tycker inte jag. Det är orättvist. Mer rättvist hade varit om en liten del av deras miljonersättningar gick till hårt arbetande sjuksköterskor, lagerarbetare och lärare.
      Men jag tror också att du har en poäng i att man hellre ska beskatta annat än arbetsinkomst om det går, t ex finansiella transaktioner, kapital eller dyra villor/bostadsrätter.

  12. Abacus

    Hur mycket ska man leva på för att inte räknas som fattig?

    • David

      ett sätt är att kolla om din disponibla inkomst täcker dina boendeutgifter och din baskonsumtion (mat, transport). Gör den inte det är du fattig, enligt t ex Rädda Barnen.
      du kan också jämföra relativt, vilket känns mer logiskt. Om de flesta i Sverige har råd att skicka sina barn på utflykt i skolan men inte du, då är du fattig.

  13. Carl E. Lundborg

    Kan man jämföra olika populationer över tiden, utan att ta hänsyn till radikala förändringar i populationsbasen?

  14. Borg och Juholt verkar redan ha gjort upp om en bortre parentes i a-kassan. Juholt är linjetalens galjonsfigur medan neoliberale Waidelich representerar den reella moderatpolitik som kommer att föras. Men det är – liksom med de 145,2 miljarder som S och M skeppar till euron via IMF – med mycket små bokstäver som den bortre parentesen nu introduceras för att bli verklighet i cirka maj 2012 (eller kanske ännu tidigare med tanke på hur populariteten hela tiden ökar för Reinfeldt ju fler hundratals miljarder han euroforiskt lovar bort till euron). Borg använder formuleringen att det inte är ”tillräckligt lönsamt att ta ett arbete” för att motivera införandet och Juholt och Waidelich begraver det finstilt genom att placera ”snabb omställning” absolut längst ner i sin allt annat än informativa debattartikel om vilken politik man nu kommer att ge sitt stöd åt – så att Borgs utförsäkringspolitik blir ännu mer verklig – denna gång för 132 000 långtidsarbetslösa. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vaxande-klyftor-hotar-sammanhallningen_6740081.svd

  15. David

    Marika, tack för att du fortsätter granskningen som ledande journalister missar. Wolodarski skriker alltid efter källa på twitter så fort Juholt säger något men hur ofta ropar han efter Borgs källor? =)

    Två frågor:
    1) tror du engagemanget bland allmänheten för ökad jämlikhet skulle bli ännu större om man lade mer fokus på hur hela spektrat dras isär, t ex medianen vs top 10%, istället för som nu att jämföra toppen med botten? kollade precis SCB och såg att rikaste tiondelen under högerregeringen fått 4500kr per i månaden i disponibel inkomst medan mediansvensson bara fått 1700kr. denna fråga har potential att bli valvinnare men då kanske man tydligare måste visa på skillnaden mellan medelklassen och den rika eliten? Högerregeringen gör allt de kan för att mörka skillnaden och para ihop dessa två så att medelklassen ska känna solidaritet uppåt istället för nedåt (”jag kan ju också bli rik och leva på solsidan en dag!”).
    2) varför hakar inte S på nya rönen från bl a IMF och OECD som säger att ökad jämlikhet också ger stabilare och över tid starkare tillväxt? Nu pratar man mer om att ”hålla ihop samhället” istället för att använda forskningen som visar samband med starkare tillväxt, bättre hälsa etc. Senast häromdagen läste jag SvDs ledare där man påstod att folk hellre väljer tillväxt än jämlikhet, trots att dessa inte längre är motsatser.

  16. Peter, intressant text. Jag vill bara kort kommentera dina fyra skäl till varför diagram 1.11 från fördelningsbilagan är orimlig:

    1-2) De långsiktiga effekterna är simuleringar i särskilda moduler som används av finansdepartementet. Inkomstelasticiteterna för arbetsutbudet baseras på simuleringsstudier av bl a Lennart Flood på GU. Du har rätt i att de är mycket luddigt redovisade och för det bör finansdepartementet kritiseras. I bilagan för 2007 (prop. 2007/2008:1, bilaga 3, fn 24) refereras dock till en studie av Flood: ”De dynamiska effekterna är beräknade med en metodik som beskrivs närmare i Flood, L.R, Hansen, J, & Wahlberg, R. (2004), “Household Labor Supply and Welfare Participation in Sweden”, Journal of Human Resources, 39(4): 1008-1032.”

    3) Ang din fråga ”När kommer facit?”. Tyvärr får vi nog aldrig tydligt facit av ffa jobbskatteavdragets effekter på arbetsutbudet. Ett gäng kompetenta ekonomer i Uppsala (IFAU och UU-nek) har försökt skatta effekterna men haft svårt att identifiera dem eftersom reformerna genomförts för alla samtidigt och dessutom under år då en massa andra saker hände (nya a-kasseregler, finanskris). Lennart Flood m fl har studerat saken och funnit starka utbudseffekter. Finansdepartementet utreder frågan just nu.

    4) Ang överensstämmelsen med SCB:s figur. De visar olika utfall eftersom de ju mäter olika saker. I ena fallet förändring i genomsnittlig disponibel inkomst per decilgrupp och i det andra fallet förändring i disponibel inkomst till följd av regeringens politik. Generellt sett ska man dessutom vara extremt försiktig med decilgrupp 1 i inkomstfördelningen. Den består av en massa olika aktörer, inklusive verkligt fattiga, studenter, deltidsarbetande, etc.

    Nominell inkomstminskning, som den i decilgrupp 1, är dessutom svårtolkad i en miljö som den svenska där åtminstone nominella löner sällan rör sig nedåt. Jag skulle vilja påstå att ingen riktigt vet vad som förklarar de minskade inkomsterna.

    /Daniel

    • Marika

      Tack för ditt svar, även om jag inte heter Peter (?)

      1-2. Det är mycket möjligt, men när jag ringde till Finansen (vilket visserligen var ett tag sen) hänvisades jag till en pm som inte visar det diagrammen visar (mer här: https://storstad.wordpress.com/2010/08/15/dynamiska-effekter-eller-mer-voodo-i-ekonomin/ )

      3. Detta förstår jag naturligtvis också. Just av dessa skäl tycker jag det är ohederligt att fortsätta i åratal att redovisa ”långsiktiga effekter” av åtgärder som initierats för många år sedan.

      4. Även detta förstår jag, även om jag inte varit tydlig med att resonera kring detta. Oavsett det tycker jag det verkar helt orimligt att decil 1 regeringens politik förutan skulle ha tappat typ 25 procent? eller vad det nu blir? om man adderar SCB plus BP?

      Alltså: Exakt vad i regeringens politik är det som ger decil 1 knappa 20 procent extra, medan omvärlden, dvs alla andra effekter, ändå har verkat i så kraftigt negativ riktning att den sammantagna effekten trots allt blivit nästan minus nio procent?

      Slutligen: jag vet att decil 1 är en knepig grupp på många sätt. Men eftersom SCB visar att den utveckling som skett de senaste fyra åren är tämligen unik, i att alla grupper ökat sina inkomster utom just denna som tappat mycket kraftigt, så måste det ändå finnas en specifik förklaring till detta. Under 1990-talskrisen tappade alla deciler, de senaste fyra åren har alla ökat utom decil ett, som förlorat väldigt mycket. Jag har oerhört svårt att se att det inte skulle ha politiska skäl.

      Rättare sagt: Regeringen har de facto skurit i a-kassa och sjukförsäkring. Samtidigt är arbetslösheten idag högre än 2006. Naturligtvis är det omöjligt att skära i transfereringarna utan att människor som uppbär dessa ersättningar får mindre att leva på. Ren logik.

      • Marika (och inte Peter Gerlach, som jag trodde hade skrivit texten),

        Decilgrupp 1 består sannolikt inte folk av som går på a-kassa eller är långtidssjukskrivna. Snittinkomsten i den gruppen är drygt 70.000 kr/år, dvs ungefär 6.000 kr i månaden. Detta är t o m mindre än garantipensionen och då har garantipensionärer ofta bostadstillägg etc. Svårt att veta vilken politik som påverkat dessa inkomster.

        Klart är dock att decilgrupp 1 utgörs av en stor andel studenter som lever på studielån (och saknar inkomst). Om andelen studenter ökat — kanske till följd av lågkonjunkturen — skulle det kunna förklara den fallande inkomsten i decilgrupp 1. Nu spekulerar jag givetvis, men poängen är att man ska vara försiktig med att tolka inkomsterna i botten. Kanske dags för en ny låginkomstutreding?

      • Marika

        Jag vet att decil ett är en väldigt blandad grupp. Men det faktum att det torde finnas en inte obetydlig andel nolltaxerare i gruppen borde väl dra ner snittinkomsten för decilen?

        Med tanke på dagens låga nivåer i a-kassa och sjukersättning samt att en hel del personer med dessa ersättningar bara har dem på deltid och/eller del av året, så skulle jag bli mycket förvånad om det inte fanns en del av dem i decil ett. Men om nån kan visa uppgifter på att så inte är fallet så kommer jag naturligtvis inte envisas.

        Och återigen, att utvecklingen varit så dramatisk just de sista fyra åren på ett sätt som saknar motstycke i den statistik SCB redovisar måste ju ha en förklaring. Det var något som hände 2007.

        Studiedeltagandet är ju enkelt att kolla upp hos SCB. Enligt dem fanns 14.000 fler personer i studier (ex gymnasiet, 24.000 inkl gymnasiet) 2010 än 2006. Det är ju betydligt mindre än befolkningsökningen i relevanta åldersgrupper. Så det kan alltså inte vara förklaringen.

        Jag har all respekt för att den här typen av statistik är komplex. Men i slutändan har jag aldrig mött någon som verkligen kan förklara hur det kommer sig att decil på ett dramatiskt sätt helt plötsligt tappat stort i inkomster på bara några år, på ett sätt som saknar motstycke i äldre statistik (åtminstone tjugo år tillbaka). Och att sänkta ersättningsnivåer och hårdare kvalifikationskrav i socialförsäkringarna inte skulle ha någon effekt på människors inkomster och inkomststatistiken… det känns minst sagt orealistiskt.

        Det känns oerhört angeläget att få fram fakta kring detta. Så en låginkomstutredning – hemskt gärna för mig. Men något säger mig att den inte kommer att initieras av sittande regering.

  17. Tobias Brodd

    Summa summarum: All statistik går naturligtvis att använda för att befästa sina egna ställningstaganden, så är det naturligtvis (tyvärr) i mitt fall också. Jag bestämmer mig för en åsikt och försöker sedan hitta stöd för den. Som relativt opolitisk dock så funderar jag dock på om inte den här utvecklingen hade varit liknande med ett socialdemokratiskt styre. Det som påvisas i den artikel Lasse Winberg länkar till är ju också en slags sanning, och någonting även en socialdemokratisk regering hade behövt ändra på, och frågan är om det inte har varit bra för socialdemokratin att sitta på avbytarbänken för att kanske omvärdera hur man bygger välfärd.

  18. Har jag förstått detta rätt:
    Inkomsttagare i decil 9 har blivit 4.862 kronor rikare varje månad och 8.052 rikare i decil 10.

    Alltså:
    De med 34.000 i månaden år 2006 har ökat sin inkomst med 58.344 kronor år 2010 och de med 61.000 i månaden har blivit 96.624 kronor rikare? Mer än en och en halv månadsinkomst? Och de i decil 1, med 6.000 i månaden 2006, har blivit 6.804 kronor fattigare 2010? Mer än en månadsinkomst?

    Är det så?

  19. Pingback: Hur kompetent är egentligen Borg? « Röda Berget

  20. Jag håller med i sak men jag gillar surrealismen som rörelse och har lite svårt att se kopplingen till du/ni menar med surrealism i detta fall.

  21. Så länge sådana här viktiga ”debattartiklar” endast förekommer på undantag i morgonpressen, och ledarsidorna är fulla med blåaktiga doa-körer som stödjer sittande regering istället för att granska konsekvenserna av dess politik så lär väl tyvärr alliansen fortsätta vinna val…

  22. Fredrik Andersson

    Tråkigt att se så mycket hat mot medmänniskor, bara för att de är borgare, som kommer till uttryck här. Vi vill precis som ni det bästa åt alla, det är bara det att vi har en annan ide om hur detta kan uppnås. Och statistiken stödjer inte er tes om en medveten, omvänd Robin Hood filosofi. Den som bryr sig om att själv granska siffrorna ser följande 1; inkomstökningen för de 90% (!) rikaste kan absolut inte förklaras med sänkningen för de 10% fattigaste. Ökningen överstiger mångdubbelt de 10% minskning. 2a; medelinkomsten för de fattigaste 10% är så låg att inkomsten för de flesta understiger socialbidragsnormen – de flesta i denna grupp är studenter eller äldre människor i någon form av vårdboende! Vad gäller studenter: vi ska inte ha studenter som svälter, men samtidigt är det så att de investerar en tid med mycket låg disponibel inkomst i att senare få goda löner (tyvärr har dock vänstern gjort sitt bästa för att radera ut utbildningspremien…) Vill påpeka att jag hade själv fem år av bönor och pasta när jag pluggade till psykolog. Vad gäller äldre på vårdboende: här är disponibel inkomst inte ett särskilt intressant begrepp, det handlar mer om kvaliteten i vården för dessa människor. 2b: Den disponibla inkomsten för de fattigaste 10% ligger idag nästan exakt på den genomsnittliga disponibla inkomsten i 2010 års priser under de socialdemokratiska regeringarna från nittiotalet och framåt. Dessutom ökade disponibla inkomsten kraftigt för denna grupp under borgarnas första år vid makten. Jag hoppas att du ser att ditt tal om att regeringen medvetet är ute efter att ta från de fattiga och ge till de rika kan möta lite sund eftertanke givet 1, 2a och 2b (och även mycket annat i statistiken). Dessutom: median för disponibel inkomst har ökat med 20,5kkr under de borgerliga åren. Under de fem åren av s-styre innan dess, ökade medianen med 18,8 kkr (allt i 2010 års priser). Även en s-märkt kan nog minnas att vi 2008 gick in i den värsta krisen sedan 30-talet och att åren dessförinnan var en fantastisk högkonjunktur. Ändå ser siffrorna ut som ovan! I korthet: vi i Sverige har haft en fantastisk ökning av disponibel inkomst trots en tid av global ekonomiskt kris. Denna ökning har kommit alla till del, utom de 10% fattigaste. Dessa utgörs dock till största del av studenter, vilka investerar några år för högre inkomster senare och äldre på vårdboende, för vilka inte disponibel inkomst är ett centralt begrepp för livskvaliteten.

    Vi ska inte ha ett samhälle med stora klyftor med allt vad det kan leda till, därför ska vi vara vaksamma på den relativa fattigdomen. Varje barn som inte får äta sig mätt, inte vara tryggt är en fruktansvärd förlust, både ekonomiskt och moraliskt. Därför ska vi vara om möjligt än mer vaksamma på den absoluta fattigdomen. Jag hoppas att ni i vänstern kan sluta svartmåla oss borgare som giriga svin och istället se att tex Anders Borg är ärlig i sitt uppsåt, och att statsitiken inte motsäger honom!

    • Lassalle

      Fredrik Andersson.Som ”psykolog” torde du vara förtrogen med termen
      ”reaktionsbildning”,vilket jag tycker du är en illustrativ exponent för.
      Inte ”hatar” jag dig för att du har Högersympatier,jag tycker inte ens att du är ett ”girigt svin”.Med BF (bonnförnuft) och på ”folkprosa” kan man med fog hävda att din utljutelse har påfallande liknelser med ”prinsessan på ärten”.
      Jag tycker enkelt och i all ödmjukhet att den politiska Högerns ambitioner att montera ned ”välfärdsstaten” är otillständig och jag hoppas att du inte tar allt för illa vid dig att behöva ta del av dessa ståndpunkter på en sida som har sitt hjärta till Vänster (till skillnad på Högersajter naturligtvis där toleransen och välviljan med sina politiska opponenter flödar ymningt)
      Gott Nytt År.

      • Fredrik Andersson

        Lassalle,
        Det här blev ju lite löjligt men jag måste ändå kommentera att du hakar upp dig på att jag är psykolog: du bör nog hålla dig ifrån ”psykolingo” till dess att du läst på lite bättre. Reaktionsbildning innebär att du reagerar medvetet med en känsla som är motsatt den som du omedvetet bär på. Med ledning av vad du i övrigt skriver ser det ut som att du menar ”projektion”… Även om du avfärdar allt jag skriver med att tillskriva mig omedvetna psykologiska försvar, så står jag för att jag har fog för att uppfatta tex en mening som ”Regeringen tar från de fattiga och ger till de rika, det är inte bara en trött slogan, utan fakta” som uttryck för hat mot giriga svin. Men jag är inte så inriktad på härskarteknik att jag som du tillskriver mina motståndare omedvetna behov/psykologiska försvar. Det skulle vara roligt om du istället kunde fundera på och kommentera det jag skriver om de statistiska fynden. Men det är nog svårare, då det kräver mer av dig än en ryggmärgsreaktion a la ”nedmontering av välfärdsstaten”. PS. Jag hoppas att du kan stå ut med en borgerlig ärta i sängen

    • Lassalle

      Fredrik.Hela ditt inlägg präglas av förgrämelse över att ”vi i vänstern” inte förstår att uppskatta de välsignelsebringande effekterna av den förda Borgerliga politiken.Om du inte misstycker alltför mycket så gör du dig återigen skylldig till en kvasipsykologisk betraktelse i form av förträngning där du tydligen inte är så uppdaterad på ditt omedvetna utan återigen spelar ”prinsessan på ärten”.Om du nu inte visste det själv så är din misslynthet helt präglad av att ”vi i vänstern” inte förstår att uppskatta Borgerlighetens diskreta charm efter förtjänst.Din procentexercis är bara transportmassa för din frustration,det är uppenbart.
      God fortsättning.
      Ps.Dina tillvitelser tar jag med knusende ro.

  23. Pingback: Nästa steg: Borg och Waidelich kastar ut 132 000 långtidsarbetslösa till socialbidrag « Nemokrati

  24. Fredrik Andersson

    Läste ditt svar till Daniel Waldenström. Du skriver med tydlig syftning på hur de fattigaste 10% disponibla inkomsta har förändrats att ”[r]egeringen har de facto skurit i a-kassa och sjukförsäkring. Samtidigt är arbetslösheten idag högre än 2006. Naturligtvis är det omöjligt att skära i transfereringarna utan att människor som uppbär dessa ersättningar får mindre att leva på. Ren logik.” Du förtiger då att det faktiskt redovisas statistik specifikt för denna grupp (Arbetslösa, sjuka och pensionärer). De har en disponibel inkomst som är mer än dubbelt så hög som de som befinner sig i decil 1! De befinner sig som grupp i decilgrupp 3-4. Snälla du, argumentera inte för en grupp med en annan grupps siffror. Dessutom: genomsnittlig disponibel inkomst för de som finns i gruppen Arbetslösa, sjuka och pensionärer är 7kkr högre under de år då vi haft en borgerlig regim jämfört med de två mätpunkter under motsvarande tidslängd som finns för s-regeringarna omedelbart innan! Det är en ökning med 4,5%. Mellan 2009 och 2010 har dock disponibla inkomsten sjunkit för denna grupp. Detta gäller dock även för några andra grupper, tex högre tjänstemän. För alla grupper där vi har sjunkande disponibla inkomster gäller att vi ska ha en ökad vaksamhet – dock, som grupp har de arbetslösa, de sjuka och pensionärerna haft en klart bättre ekonomisk sits under de borgerliga regeringarna än under s. Det du skriver är inte ren logik. Det ser mer ut som ren lögn…

    • Lassalle

      Är det inte Moderater/Borgare som sysslar med Historieförfalskning?

      • Fredrik Andersson

        Det har säkert varit så att borgare (liksom vänstern) ägnat sig åt historieförfalskning. I det här fallet är det dock inte så. Återigen: vore mer intressant om du kommenterade vad jag visat att statistiken säger istället för att bara tillskriva mig omedvetna psykiska försvar. FDI: förträngning kan man ha på tarmen, bortträngning är den korrekta benämningen på det psykiska försvaret du syftar på.

        Marika, du kanske kan komma med ett genmäle till vad jag funnit i statistiken som inte bara präglas av utvikningar kring mitt omedvetna?

  25. Mycket bra och viktig rtikel. Bara en sak att anmärka på, sluta använd ”Surrealism” på det sättet, det ser hemskt ut. OM du menar konstigt, annorlunda etc skriv det. Låt surrealismen beskriva en konstpolitisk-rörelses, inte märkligheter i största allmänhet.

  26. Lasse Winberg

    Marika varför skriver du ? ” Och återigen att utvecklingen varit så dramatisk just de sista fyra åren på ett sätt som saknar motstycke i den statistk SCB redovisar ”. Utvecklingen mellan 1991 och 1995 hade exakt samma resultat fast utfallet var ännu större från 70.8 till 62.7 och mellan 2006 och 2010 är utfallet från 78.8 till 72 alltså mindre än mellan 1991 och 1995. Man får en känsla att du kör med löngaktiga tolkningar av statistik, alltså så kallad nya ord på svenska JUHOLTARE.

    • Marika

      Det jag syftar på och flera gånger skrivit är att i samband med 90-talskrisen tappade alla deciler. De senaste åren har enbart decil 1 tappat, alla andra har vunnit. Dessutom har lågkonjunkturen de senaste åren långt ifrån varit lika djup som i början på 90-talet, och decil ett började tappa redan innan ekonomin verkligen krisade.

      Alltså: denna utveckling saknar motstycke i tidigare statistik.

  27. Pingback: Kairo och det utomeuropeiska perspektivet | Det räcker inte med en blogg

  28. Pingback: (O)jämlikheten i Sverige « gemensam

  29. Pingback: När skillnaderna ökar « Parkstugan

  30. Pingback: Glädjande trend – RÖDGRÖNA störst | Christoffer Bernsköld