Påminnelse, igen: härifrån kommer din skattesänkning

(Källa: SCB) Under den borgerliga regeringsperioden har den fattigaste tiondelen av befolkningen blivit 8,6 procent fattigare, vilket motsvarar 567 kronor i månaden. Samtidigt har den rikaste decilen ökat sina inkomster med 13,2 procent (exklusive kapitalinkomster), eller 4483 kronor i månaden.

Den fattigaste tiondelen har haft en knackig inkomstutveckling ända sedan 1990-talskrisen, men av nedanstående bild framgår att denna grupp ändå såg en stadig om än långsam ökning mellan botten 1996 fram till toppen 2007. Därefter är tappet mycket kraftigt. På bara tre år är man i princip tillbaka på 1991:s nivå.

(Tony Johansson har gjort bilden baserat på SCB:s statistik) Den ekonomiska nedgången efter 2008 är säkerligen en del av förklaringen till den usla utvecklingen för den fattigaste tiondelen, men knappast den enda. Under 1990-talskrisen tappade alla inkomstgrupper något. Som framgår av ovanstående bilder gäller detta inte de senaste åren. Det är enbart de fattigaste som blivit fattigare. Alla andra har blivit rikare, och ju högre inkomst man hade från början, desto mer har man fått.

Förklaringen är främst politisk. Den borgerliga regeringen har sänkt skatterna mest för de som tjänar mest, samtidigt som de skurit i ersättningarna för de som har minst, sjuka och arbetslösa.

Parallellt med att jag skriver detta skriver jag en artikel om ojämlikhetens betydelse för finanskrisen till nästa nummer av Tiden. I artikeln hänvisar jag bland annat till IMF-ekonomerna Michael Kumhof och Romain Rancière, som forskat på denna koppling. De lyfter fram det faktum att reallönerna för majoriteten amerikaner stått still eller minskat i trettio års tid som en viktig förklaring till den ökade och ohållbara skuldsättningen i den amerikanska ekonomin.

Situationen i Sverige är förstås väldigt långt ifrån den i USA, framför allt för att alla andra inkomstgrupper än den första decilen ökat sina inkomster betydligt mer än 1,6 procent de senaste 20 åren. Men ändå. De fattigaste blir fattigare i vårt land. Detta är, av väldigt många skäl, inte något oskyldigt. Att detta inte är en större politisk fråga är obegripligt för mig.

PS. Samtidigt rapporterar SVT att svenskarna ökar sina skulder mest i hela Europa.

I övrigt rekommenderar jag Jesper Meijling med en bra genomgång av de inneboende skälen till varför privat välfärd inte alltid fungerar optimalt, samt Lena Sommestad om att privatiseringarna måste granskas. Marie Demker skriver också bra om detta, liksom Ali Esbati för ett tag sedan. Alliansfritt skriver om inkomstfördelningen. Lawrence Summers skriver intressant om ojämlikheten i USA, även om jag tror att han betonar globaliseringens roll för de växande inkomstklyftorna i USA för mycket. Sverige är en mer öppen ekonomi än USA men har inte alls samma nivå på ojämlikheten, även om den går åt fel håll även här.

Intressant och Netroots. Ettiketter: , , , ,

94 kommentarer

Under Borgerligheten, Ekonomi, Klyftor

94 svar till “Påminnelse, igen: härifrån kommer din skattesänkning

  1. Mille

    Vilka decil är det som håller igång landet. Jo 4-10. Dom behöver allt stöd de kan få i sitt slit för de icke arbetande.

    • Marika

      Oj, okunnigt. I de nedre decilerna finns sjuka, arbetslösa, föräldralediga, studenter, deltidsarbetande. Här finns antagligen ett antal vårdbiträden, städare och restaurangpersonal. Osv. Försök klara dig utan dem en vecka. Men hej, ett samhälle som präglas av din människosyn är säkert ett jättemysigt samhälle.

      • D

        Vad menar du? Att man inte klarar sig utan sjuka, arbetslösa, föräldralediga, deltidsarbetare, städare och restauranpersonal under en vecka?! Klart man gör det. Vårdbiträden är en annan femma, men det var bara en enda grupp av dom du nämnde.

    • Sara S

      [redigerad]

      De minst produktiva grupperna är antagligen decil 8, 9 och 10.

      http://www.neweconomics.org/publications/bit-rich

      ”City bankers destroy £7 of social value for every pound in value they generate.”

      ”For every £1 they are paid, childcare workers generate between £7 and £9.50 worth of benefits to society.”

      ”top advertising executives destroy £11 of value for every pound in value they generate.”

      ” for every £1 hospital cleaners are paid, over £10 in social value is generated.”

      ”tax accountants destroy £47 of value for every pound in value they generate”

      ”for every £1 of value spent on wages, £12 of value will be generated by waste recycling workers”.

  2. Jo visst är det en otrevlig utveckling Marika. Det är också detta som förklarar ökningen av fattigdomen bland barnfamiljer.

    Det är ju därför som regeringen har infört ett nytt sätt att se på fattigdom, en absolut barnfattigdom. Från alliansen vill man inte ha den här diskussionen. Från (s) har vi fullt sjå att försöka förklara varför vi finns öht.

    Hoppas att vår disku(s)sion ska mer röra politik den närmaste framtiden. Det finns en hel del bollar vid nätkanten som bara väntar på att smashas in.

  3. Lars Norling

    Menar du på fullt allvar att det är de fattige som gjort mitt välstånd ?
    Att jag själv jobbat i stort sätt var enda dag sedan jag slutade 9:e 1971, varit sparsam och varken dricker och röker samt tränar på gym 2-3 gånger i veckan, har inte det haft inverkan på min ekonomi?
    Men i socialdemokraternas värld är fattigdom det att man blivit bestulen och rikedom är att man antingen fått eller stulit från den fattige.
    Inte skäms jag för att jag har villa, volvo och vovve.
    Reinfeldt tycker att det är OK att jag har det, därför lägger min röst på Alliansen.
    Eller som min son sa ”Varför är du inne på sossebloggen när vi vann senaste finalen samt leder överlägset i ligan”

    • Marika

      Naturligtvis är det mindre väl bemedlade som står för delar av ditt välstånd. Beroende på var du befinner dig i inkomstskalan har du antagligen fått större löneökningar än låginkomsttagare, trots att även de bidrar till BNP. De senaste åren har du fått stora skattesänkningar, större ju högre inkomst du har, medan de fattigaste har blivit absolut sett fattigare genom nedskuren a-kassa och sjukförsäkring. Så ja, du har tagit pengar rakt ur fickan på de som har det minst. Liksom även jag för den delen. Det tycker jag är skamligt.

      • JP

        Anledningen till varför man nu får en högre skattesänkning ju högre inkomst man har är för att vi har ett skattesystem som gör att du betalar högre skatt ju högre inkomst du har, ett så kallat procentuellt skattesystem.

        Jag finner det skrattretande att det är först idag, då socialdemokraterna ser baksidan av hur vårt skattesystem som de finner det upprörande, något som vi moderater har klagat på i åratal.

        Det är lätt att enbart se en sida av myntet…

      • Dan

        Det är just det där svaret som gör att ni kommer förlora nästa val också. Hur svårt kan det vara att förstå att ni inte vinner val genom att raljera och förminska medelklassens fantastiska insatser. ”Du har tagit pengar rakt ur fickan på de som har det minst” Snarare tvärtom,han har fått behålla LITE mer av sina surt förvärvade slantar och han betalar fortfarande bland de högsta skatterna i världen.

      • Kasper Wall

        Kan inte du komplettera din graf med en som visar de facto skatteuttaget per decil i 2010 års penningsvärde? Kanske också en som visar skatteuttagsutvecklignen 2006-2010 per decil?

        Säkert är det många med mig som skulle vilja se den fördelningen. Tack på förhand! MVH

      • David

        JP, du menar progressivt skattesystem? Sen drar du ju slutsatsen ur rövhålet när du tror att Marikas belysning av orättvisan i skattesänkningarna är kritik mot ett progressivt skattesystem.

        Dan, hur kan du inte se att de allra rikaste har fått skattesänkningar och ökad disponibel inkomst på bekostnad av de fattigaste? Och vem, förutom borgerliga, säger att sänkta skatter, och därmed mer ansvar och kostnader för individen, är det som medelklassen vill ha? Hur kan var och en i medelklassen själv betala för att fixa järnvägen, fixa mer personal till äldreomsorgen, bostaden till dottern/sonen, jobb till dottern/sonen, höja lärarnas löner, ordna förskoleplats i nya coola områden som Lindhagen eller Liljeholmen i Sthlm där man ”glömde” bygga förskolor? För att inte tala om de massivt antal val som påtvingas medelklassen och som stressar en redan stressad småbarnsförälder?
        Att börja prata om att Sverige har höga skatter är kanske lite fel i tider när länder som har gigantiska problem också har låga skatter som USA, Storbritannien, Italien, Grekland? Enbart sänkta skatter som lösning på alla problem är en gammal och misslyckad politik (googla nyliberalismen).

      • Marika

        Kasper Wall: vet inte om detta finns på ett lättillgängligt sätt i öppna källor. Hos SCB hittar jag inte skatteuttag fördelat på olika inkomstgrupper. Om någon hittar källa, hör gärna av er! Men på bild 7 i denna presentation finns skattesänkning i kronor per percentil, om det kan vara intressant:

      • URR

        Ekonomin enligt socialdemokraterna är ett nollsummespel, det finns en statisk mängd pengar som cirkulerar i systemet och som skall fördelas till de behövande. Sålunda, om X belönas med mera pengar (en styggelse!) än Y så stjäl X per definition maten från person Ys tallrik.

        Verkligheten är en helt annan.

        /URR

      • Marika

        URR,

        verkligheten är att om man skär i människors ersättningar (a-kassa, sjukförsäkring) så kommer de de facto att få mindre pengar i plånboken.

    • Idpadida

      Lars Norling: Tror du att du är odödlig? Tror du att fyrtio års ”fläckfritt” leverne är nåt slags garanti för att det alltid kommer att regna pengar över dig (så länge vi har en borgerlig regering)? MEMENTO MORI. Det är fullständigt skit samma hur väl du har ”skött dig” – blir di påkörd av en buss i morgon och drabbas av diffusa whiplash-skadesymptom och Försäkringskassan tycker att du är frisk nog att jobba fast du inte kan stå på benen mer än en timme om dagen…då vill du inte leva i Alliansens samhälle. Men njut du av dina surt förvärvade slantar så länge de varar. Jag tänker fortsätta ”förorda bidragslinjen”, för jag vet att den som är rik och frisk idag kan vara sjuk i morgon. En häpnadsväckande sällsynt insikt. (Och sen kan vi prata vidare om hur det är bättre att fördela mer pengar till de som har minst eftersom de inte lägger pengar på hög utan ANVÄNDER dem, men det är en annan historia.)

      • David

        Idapida,
        jag håller med om det första du skriver: alla, även du och jag och Lars Norling, kan få cancer, whiplash etc imorgon och då blir det tufft som det ser ut idag och troligtvis några år framöver.

        Men framförallt tycker jag att din punkt nr 2 är mer intressant, dvs att det är bättre att ge 1000 kr till en person med lägre inkomst än till en med högre inkomst eftersom den med lägre inkomst kommer att spendera den vilket sätter fart på ekonomin, medan den med högre inkomst kommer spara den eller sätta in den i finanssystemet i avsikt att få avkastning (vilket inte garanterar fart i ekonomin, se finanskrisen). Nobelpristagaren i ekonomi, professor Joseph Stiglitz menar att detta är en av tre orsaker till varför USA och Europa har haft så stora problem med tillväxt senare 20-30 åren, då den ökade ojämlikheten har minskat den totala efterfrågan. Hans och många andras svar på västvärldens ekonomiska problem är just att politikerna måste distribuera inkomsterna mer jämlikt.

    • Liza

      Jo, jag var i din situation för bara 3 år sedan. Akademiker, bra jobb, bra liv och familj. Efter en grov misshandel har jag blivit berövad allt det. Nu har jag även blivit berövad min sjukersättning. Frisk ? Nej, men det skiter Alliansen i. För att vara garanterad att ha kvar din villa, volvo och vovve måste du nog baka in dig själv plast och gömma dig i garderoben. Ditt liv kan förändras på en minut, glöm inte det. Då hjälper det nog inte att du har skött dig i hela ditt liv.

      • Precis. Jag kunde också äta mig mätt innan jag fick lungcancer. Nu: Utförsäkrad, helt trasig, utfattig, Ingenting kvar, allt sålt, bor i liten etta. Så ser Alliansens fula tryne ut. Därför kan du leva gott.

      • Försäkringskassan är ju faktiskt en försäkring. Vi betalar alla in våra premier, och förväntar oss att få pengar ur kassan om försäkringsvillkoren faller ut. Precis som hos Skandia, eller Folksam.

        Dessvärre betraktar ju regeringen försäkringskassan som en mjölkko. Den går med tiotals miljarder i vinst varje år, en vinst som finansministern lägger beslag på samtidigt som han berövar folk de medel som de under många år har betalat in. Egentligen finns det bara ett ord för detta – svindel! Tänk på hur kvällspressen skulle beskriva Folksam om de betedde sig som försäkringskassan!

    • Hasse

      Det är en vänsterpolitik som överhuvudtaget gjort det möjligt för dig att skaffa ”villa, volvo och vovve”. Att du jobbat sedan du slutade nian tolkar jag som att du är en klassisk arbetare. I Moderaternas Sverige är det på sikt en utopi att som arbetare någonsin kunna skaffa sig en villa. I synnerhet som man arbetar envetet för lönedumpning med hjälp av bemanningsföretag, outsourcning till underbetald utländsk arbetskraft m.m.för personer som dig.

      Och som ngn annan påpekade – en dag blir även du sjuk. Min far jobbade på byggen som elektriker. Han gick till jobbet varje dag, även när han hade feber. Ett tag hade han 18 år utan en sjukdag. Men tillslut tog kroppen slut. Det var tufft nog för honom redan då när det hände på 90-talet. Idag hade det inneburit ekonomisk katastrof och allt han gnetat och sparat ihop hade gått upp i rök. Det är bara i Moderaternas Sverige som alla, utan undantag, som inte heltidsarbetar är parasiter. I själva verket är det oberättigade utnyttjandet av välfärdssystemet försvinnande litet (källa Riksdagens utredningstjänst).

    • Louise Hemming

      Lars N.
      Du lever i en fantasivärld.
      Imorgon kanske du drabbas av en sjukdom, som gör att du inte kan jobba på flera år. (självklart hoppas jag inte det), men försök då o klara dig på dessa pengar du kommer att få. Ingen missunnar dig din villa, volvo o vovve – men ditt sätt o se på det gör mig illamående.

    • Lassalle

      ”Välfärdsstaten är 2000-talets farligaste och dödligaste epidemi,fullt jämförbar med pest,smittkoppor och aids”.
      (Fredrik Reinfeldt ”Det sovande folket”)

  4. Malkolm

    Du förordar bidragslinjen, inget nytt under solen.

    • Marika

      Nej, jag förordar rättvisa. Högern förordar att den rike ska få mer, och den fattige ska få mindre. Intet nytt under solen.

    • David

      Malkolm, nej bidragslinjen står Reinfeldt för då fler lever på socialbidrag nu än 2006. Just en av Reinfeldts starkaste slogans ”bidragslinjen står mot arbetslinjen” har misslyckats ser vi idag då fler lever på bidrag och arbetslösheten är större än 2006. Det har fler och fler påpekat under senare tid, så Inget nytt under solen. Du får anstränga dig mer om du vill försöka slå håll på rättvise-argument från Marika,

  5. Marika

    Ovanligt många hatkommentarer idag. Har uppenbarligen träffat en nerv. Högern skäms. Slutsats: detta borde vi prata mer om.

  6. David

    Du belyser något som är väldigt obekvämt att tala om, därför tror jag att så få har gjort det tidigare, nämligen att ojämlikheten skjuter fart ordentligt efter regeringsskiftet 2006 och håller på att dra isär vårt land i riktning USA, Storbritannien. Detta vill så klart inte en majoritet av befolkningen, även vissa i de rikaste decilerna.

    Att någon försöker prata om bidragslinje är bara löjligt när 1) socialbidragen ökar mer under Reinfeldt för att inte tala om Fas 3 och 2) det är främst pga att skattesänkningarna och utförsäljningarna sedan 2006 har betalats med nedskärningar i försäkringar (A-kassa och sjukdom, dessa är inga bidrag) som de allra sjukaste och mest utsatta för arbetslöshet fått det sämre, samtidigt som de allra mäktigaste fått stora delen av kakan.

    Medelklassen då? decil 4-7 har ju ändå fått inkomstökningar på 9-13%, vilket är minst lika bra som de fick under Göran Persson? Skillnaden nu är att mycket av det gemensamma som håller på att raseras drabbar medelklassen mycket mer än de allra rikaste eftersom de kan betala för kompenserande service med privata medel, vilket inte medelklassen kan. Jag tänker på t ex försämrad äldreomsorg, sämre järnvägstrafik, bostadsbristen i Sthlm, sämre skola, påtvingade val i flera nya delar av sämhället som tidigare fungerade bra etc. Och värre och dyrare lär det bli för medelklassen. Dessa nya kostnader syns inte i statistik som du visar upp, går det att göra dessa kostnader mer transparenta på något sätt? Det skulle du vinna på i debatten för att vinna majoriteten.

    Ännu mer intressant vore en jämförelse av inkomstökningen för medelklassen, 90% av befolkningen, de rikaste 10% och de rikaste 1%. Magkänslan är att den skulle se ut som liknande grafer från andra länder, vilket en majoritet i Sverige inte skulle gilla.

    (jag tillhör själv decil 10 så detta inlägg handlar inte om avundsjuka utan om framtidens Sverige för min dotter)

  7. Lars Norling

    En socialdemokratisk tes är att det är endast dom som värnar om de svage.
    Detta var allmänt vedertaget ända fram till början av 2000-talet.
    Men idag vet folkflertalet att även Alliansens politik syftar till god omtanke och omsorg.
    Vad är beviset för det ? Jo, hur kommer det sig annars att Alliansen enligt senaste opinionsundersökningen från Skop hamnar på över 50 % ?
    Du Marika, du skrev om ”hatkommentarer” syftar du bland annat på mig då?
    Ifall det är så ber jag om ursäkt för mitt slarviga ordval det var absolut inte meningen att verka hatisk.

    • Marika

      Att ett visst politiskt block har majoritet betyder inte att de för den bästa politiken, eller den politik som syftar till omtanke. Jag bryr mig inte om bevekelsegrunder i politiken, det spelar ingen roll för mig varför borgarna gör som de gör, om de har omtanke eller inte. Det som spelar roll är utfallet och det tycker jag är dåligt. Eftersom personer som jag, som redan har mycket, har fått ännu mer, på direkt bekostnad av personer som har mindre.

  8. Jag tror att vi skall prata mer om det. Jag tror att vi skall koppla det till berättelser som folk kan ta till sig. Vi skall koppla dessa till konkreta politiska förslag till hur vi skall kunna förbättra situationen för de som har det sämst.

    Jag tror att många som tjänar mycket pengar faktiskt gärna betalar skatt. MEN då vill de känna att dessa pengar används till bra saker. Vi är ibland lite dåliga på att visa detta. Om de övre decentilerna känner att skattepengar går till att ge bidrag till lata, eller till att låta offentliganställda fortsätta dra benen efter sig på jobbet då vill de inte betala. Det är dessa myter vi måste krossa. Vi måste få människor att förstå att det inte går några bidrag till lata i Sverige, och att offentliganställda inte drar benen efter sig.

    Ibland känner jag att man borde tvinga alla att leva på sjukkassa, att bråka med försäkringskassan och att söka jobb när inga jobb finns. Sedan skulle man låta dem gå en rond som undersköterska i äldrevården eller som personal på en förskola. Efter det tror jag betydligt fler ur den sk medelklassen skulle ha betydligt enklare att öppna plånboken och betala den skatt som behövs för att alla skall kunna leva ett rimligt liv och att vi skall kunna ha en fungerande välfärd finansierad med skattemedel.

    • David

      Progressiva måste satsa mer på att krossa myter. En myt som väldigt många svenskar tror på är att det fuskas rejält med försäkringssystemen, den bilden förstärks av nyheter som t ex den man i södra Sverige som utnyttjade sin dotter för att få ersättning från försäkringskassan. Hur många svenskar vet egentligen att av totala fusket med försäkringssystemen är cirka 5 miljarder jämfört med skattefusket som ligger på cirka 130 miljarder? Skattefusket är 26 ggr större. Bara fusket bland chefers ersättningar i riskkapitalbolag är en tredjedel av fusket i försäkringssystemen.
      http://www.dagensarena.se/innehall/reportage/helt-sjukt-om-fusk-och-fel/

      S var inne på en intressant strategi när man öronmärkte pengar för att täppa till skattefusket. Tyvärr dödades denna strategi (temporärt?) av Juholt-affären.

      Dock läser en majoritet av befolkningen inte Dagens Arena, Marikas blogg eller hänger på twitter hela dagarna, det enda som når ut är Aftonbladet och SVT/TV4 och till mindre del Expressen, DN, SVD och lokalpressen, och där dominerar storys som den ovan om mannen i södra Sverige. Så länge information stannar i den lilla politiska debattvärlden kommer inte svenskarnas åsikter att ändras. Här måste progressiva komma med en ny strategi eller börja tala klarspråk de få tillfällen man får tala politik i allmänhetens strålkastare.

    • AIK-Micke

      Det finns ett problem med ditt resonemang om att ”alla borde göra en sväng”. En hel del från det övre mellanskiktet och överklassen gör i sina unga år en kort sväng inom klassiska arbetarklassyrken samt att de under kortare perioder går på A-kassa. De gör det under sin ungdom innan de ”bestämt sig för vad de ska göra”. Därmed missar de något som är oerhört viktigt för att begripa hur det verkligen är för dem som hamnar i en utsatt position som en följd av sin klassbakgrund.

      När en 20-årig mellanskiktare jobbar en sommar som städare eller på ett äldreboende så står de ut och hankar sig fram rätt bra, eftersom de vet att de får mer sen. De vet att de kommer plugga vidare till ett kreativt yrke i mediasvängen och dra in storkovan om några år. De har hopp.

      Om du däremot tillhör arbetar- eller underklass och stretar på i ett underbetalt yrke så vet du att du är fast, du vet att du inte kommer längre. Och det är en situation och insikt som du inte kan lära ut genom en kort sväng inom vården eller några månader på A-kassa. Hopplösheten som infinner sig när man ser hur den sociala rörligheten hela tiden minskar och man själv är kvar på botten är något man som mellanskikt eller överklass aldrig någonsin kommer förstå.

      Därför är det meningslöst att försöka få mellanskiktet och överklassen att förstå situationen för oss på botten. Den empatiska förmågan kommer inte att räcka till. Istället för att skrika oss hesa om att de måste ändra sig så måste vi organisera oss själva. Vi som är längst ner måste helt enkelt gå ihop och ta vår rätt. De kommer inte ge den till oss av någon form av medlidande.

  9. Bengt Wallin

    Jag tillhör dom som fått det ekonomiskt bättre under högerregeringen. Det har jag fått på bekostnad av bla arbetslösa och sjuka.
    Självklart kan jag betala mer i skatt för att återställa ett solidariskt samhälle.
    Jag har ett bra arbete och har inte varit sjukskriven sen nån gång på slutet av 90-talet och självklart tacksam om jag får fortsätta att vara frisk.
    Man kan inte byta politisk åsikt efter hur man har det för tillfället. Antingen är man för ett solidariskt samhälle eller så fortsätter man att vara egoist in i sjukdom och åldringsvård.

  10. Peter

    Marika det är du som borde skämmas. Du vill ha dina pengar OCH det goda samvetet. Men du vet Marika, det fungerar inte så. Bara för att staten inte tvingar dig att betala så mycket skatt som du önskar så finns det absolut ingen orsak att behålla mer än vad du behöver. Jag har till dags dato aldrig mött en sosse som avstått från pengar frivilligt (Se bara på Juholt) och det är väl därför ni förordar tvånget genom skatter. Ni politiker som är experter på systemet kommer ändå alltid på sätt att sko er. Ni talat så ömt om de fattiga men Ni kommer själva aldrig att betala en krona för att hjälpa dem, notan går till medelklassen!
    Marika den ömma nerven som du trampar på är nerven de flesta hårt arbetande medborgare har för anständighet och avskyn mot hyckleriet. Och att påskina att fattiga BETALAR för min skattesänkning är ohederligt och korkat. Ingen går på det. Säg istället- ”Du lärare som tjänar så mycket pengar kan inte du betala 2000 kronor i månaden mer i skatt så att jag kan genomföra en massa välfärdsreformer som jag själv kan tå åt mig äran för.” Det hade varit ett ärligt sätt att framföra dina åsikter på.

    • Marika

      Jag förstår inte denna kritik. Jag jobbar praktiskt taget dygnet runt för en politik som potentiellt skulle göra mig (i ett kort perspektiv åtminstone) något fattigare än vad jag är idag. Verkar lite märkligt att ifrågasätta mina bevekelsegrunder då.

      Sen detta ständiga missförstånd, ”ingen tvingar dig att behålla mer än du behöver”. För det första skänker jag pengar till välgörenhet varje månad. För det andra vill jag inte leva i ett samhälle där välgörenhet är nödvändig. För det tredje finns det inget sätt jag som enskild individ kan bygga upp a-kassan eller sjukförsäkringen, hur mycket av mina pengar jag än skulle avstå. Det måste göras tillsammans med andra i ett politiskt system.

      Inse att det inte är för att vi sossar gillar att betala skatt I SIG, dvs oavsett vad det går till, som vi vill betala skatt. Vi gillar det beroende på vart skatten går. Och det finns inget annat sätt att åstadkomma detta än politiskt.

      Slutligen är det uppenbart att det är jobbigt för många, inklusive dig, att få svart på vitt att de skattesänkningar de fått de senaste åren kommer direkt ur fickan på någon som har det sämre än du. Stå upp för det om du tror på det, annars byt parti. Men försök inte trixa till sanningen bara för att den är obehaglig för dig.

  11. Bengt Nilsson

    Som pensionär har jag förlorat 540:- i månaden sedan 2009. Dvs i år blir det totalt 6480:- mindre än 2009! Allt kan inte förklaras med bromsen!
    Detta beror dels på att jag under Reinsvälts och Ankan Borgs regering fortfarande betalar full skatt på min utkomst i förhållande till samma inkomstnivå för en ”arbetare”. Undrar vem jag avlönar med dessa mina försämrade utkomster och mina fördyrade skatter! Samtidigt så höjs avgifterna för sjukvård, högkostnadsskydd för medicin, kommunikationer, el, vatten och avlopp och basvaror. En sak är dock jämlik i högerns bananmonarki-värld, jag betalar lika mycket i fastighetsavgift för min taxerade villa på 700 000:- som Wallenberg för sin villa i Djursholm för 20-30 000 000!

  12. Lars Norling

    Bengt Wallin,

    Om du tycker att du fått för mycket, vad gör du med det överskottet ?
    Ett tips, spara guldet åt dina eventuella barn eller barnbarn, för dom kanske inte kommer att vara under den lyckliga stjärnan som du varit.
    Den starkaste drivkraften för mig personligen är att verka att mina barn och eventuella barnbarn ska dra nytta av min flit.
    Jag tror det är genetiskt.
    Annars kan du göra goda gärningar, hjälpa de svage, för du är väl god förstår jag.

    • Marika

      Se mitt svar till ”Peter” ovan. Det jag vill är att leva i ett samhälle där barnbarnen inte ska vara beroende av att mor- och farföräldrarna sparat till dem, eftersom mor- och farföräldrar alltid kommer att ha olika resurser och ingen väljer i vilken familj hen vill födas. Och välgörenhet är ett betydligt sämre alternativ än starka sociala skyddsnät och ett solidariskt samhälle, eftersom det första innebär så mycket större maktskillnader, så mycket mer av ”mössan i hand” för den som måste be om stöd.

  13. Karin Kirkland

    Liksom Bengt Wallin har jag fått mer i plånboken, men jag ser också att jag inte kan påverka mitt liv inom flera viktiga områden. Jag kan inte skaffa bostad eller arbete åt ungdomar i min omgivning. Jag kan inte garantera att min mamma får plats på ett sjukhus. Jag kan inte veta att jag kommer i tid till mitt arbete eftersom tågen går sämre och sämre och att avgångar ställs in. Jag känner inte till något apotek som har mina receptbelagda mediciner hemma, utan får jag gå två gånger för varje uttag.
    Jag kan inte välja det jag vill för det finns inte. Det är att vara en medborgare och inte en kund inom fler och fler områden.
    Att i gårdagens ”Dokument inifrån” höra en läkare förklara hur de svårast sjuka patienterna inte får plats för att de är för vårdkrävande var omskakande. Och att han varit med om att patienter som inte behövt vård blivit inlagda för att förbättra statisktiken var skrämmande och inget som någon ”vårdcoach” a’la Filippa R kan hantera.

  14. Lars Norling

    Karin Kirkland,
    I somras vad jag på en trevlig sommarkurs i England, Det var deltagare från flera länder i Europa och bland annat en ung kvinna från Moskva.
    Vid ett tillfället när vi skulle jämföra våra länders respektive välfärdssystem började hon att gråta.
    I hennes hemland hade de arbetslösa och sjuka endast ersättning de första 50 dagarna, sedan inget , absolut inget !!
    Karin fråga, om du varit med på kursen och framfört dina synpunkter på vårt välfärdssystem, hur tror du hon hade uppfattat dig?
    Förresten, åk till England på sommarkurs, i det du tycker är av intresse,
    för det är väldigt kul.

    • Nils

      Ah, jämföra med Ryssland…detta drömrike av good governance, sunda institioner och transparent beslutsfattande….

    • Karin Kirkland

      Vilket lands välfärdssystem ska vi kopiera? I somras diskuterade engelska släktingar och jag Sveriges skolsystem. De kunde inte tro att det var sant att skattemedel delades ut som aktieutdelningar från skolor. Det svenska friskolesystemet hade tydligen diskuterats i England, men infördes inte.

      • Marika

        Tyvärr infört sedan helt nyligen av tories-regeringen. Dock osäker på om det är helt likadant exempelvis vad gäller aktiebolag. Men det stämmer att det system vi har med aktiebolag inom skattefinansierad välfärd är mer eller mindre unikt i världen. I de flesta andra länder ställer man krav, antingen på att privata utförare som får offentliga bidrag använder alla bidrag i verksamheten (dvs återinvesterar vinsten) eller på att de bara får drivas i ickevinstsyftande associationsformer, dvs inte aktiebolag.

      • Karin Kirkland

        Här var jag dåligt uppdaterad. Denna beskrivning hittade jag av brittiska friskolor:
        ”Konservativa partiets politik för att ge föräldrar och välgörenhetsorganisationer statliga medel för att starta och driva sina egna skolor.”
        De ska inte ligga under lokala myndigheter utan direkt under staten. På tidningen the Guardians sidor debatterades det om detta var en garanti för att inte aktiebolag skulle ta över i ett senare skede.

  15. ”Den ekonomiska nedgången efter 2008 är säkerligen en del av förklaringen till den usla utvecklingen för den fattigaste tiondelen, men knappast den enda.”

    Det har Du ju rätt i – för över alltihopa ”lyser” den globala ränte- och penningbluffen, tyvärr tyvärr… 😥

  16. Peter

    Bengt Nillson!

    Att du får mindre i pension 2011 än 2009 beror på två saker. Det nya pensionssystemet och finanskrisen (Ett pensionssystem som alla riksdagspartier förutom vänstern och SD röstade igenom).
    Din skatt har däremot minskat även som pensionär. På en pension om 15,000 i månaden får du idag betala 870 kronor mindre i skatt än 2005. Titta här får du se http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Rakna-pa-dina-skatter/Rakna-ut-din-skatt/

    Dessutom, en utebliven skattesänkning är inte en skattehöjning! Vad är det för förljuget ordvänderi.

    • Klart att en utebliven skattesänkning är en skattehöjning. För pensionärer är det uppenbart. Pension är uppskjuten lön. När du får pension får du högre skatt än när du jobbade – alltså skattehöjning. Samma sak för sjuka och arbetslösa.

  17. Peter

    Karin Kirkland!

    När kunde du ordna fram bostäder och jobb åt ungdomar i din närhet? Har du varit fackpamp månne?
    Jag tror att en anledning varför vi har så hög ungdomsarbetslöshet idag är att väldigt få socialdemokrater någonsin har anställt en människa där de själva ska betala lönen.(och därmed inte förstår varför vi måste ändra LAS) Hade de gjort det hade de förstått arbetsgivarnas problematik. Kan man få tag på en äldre person så anställer man denne framför en yngre. De är oftast bättre, pålitligare och faktiskt billigare.

    Minns när jag sommarjobbade på en bensinmack för länge sedan. Jag tjänade bara 8 kronor mindre i timmen än min 15 år äldre chef som hade arbetat på macken i flera år. Jag kan för min egen del säga att jag förtjänade högst hälften av hon tjänade och hade behövt knappt en fjärdedel. Jag bodde hos mina föräldrar, hon hade två barn. Hade det inte varit solidariskt om hon hade tjänat 30 kronor mer och jag 30 kronor mindre i timmen?

    • Karin Kirkland

      Valde du att missförstå detta? Kan man inte satsa mer på att ungdomar ska få arbete och bostad? Inte ens om jag som Mats Odell hade sålt vårdbolag till riskkapitalbolag för 73 miljoner skulle jag inbilla mig att de pengarna skulle räcka långt. Jag försöker hjälpa mina anhöriga och ger pengar till en del välgörenhet varje månad, men jag vill inte ha ett samhälle byggt på välgörenhet eller överskott i socialförsäkringar.

  18. Anders

    Dags att skicka borgarna dit de hör hemma, i opposition. Tyvärr får de röster från arbetarna. Många av oss gynnas av den borgerliga politiken. Men vi måste vara solidariska med de sämst ställda. Fallet är kort om man inte har arbete

  19. Marika

    Jag får revidera mina rader om dagens kommentarer här ovan. Absolut mer sura kommentarer än på länge, men också många fler än vanligt som säger emot. Min slutsats står sig dock fortfarande. Detta är något vi borde prata mer om. Den här tråden visar att denna fråga är något som verkligen berör människor på djupet, oavsett om de är ”för eller emot”. Och politiken ska handla om det som berör.

    • Kasper Wall

      Vet inte riktigt vilka du menar ovan med ”sura kommentarer”. Jag vill i alla fall ritka din nationalvetarblick mot denna SACO-rapport:

      Klicka för att komma åt 2010_Sacos%20skatterapport%202010.pdf

      På sidan 52 finns en tabell som jag inte kan kopiera in här med helt korrekt formattering (se nedan). Den ger en sammanfattad bild av inkomst- och beskattningsläget per decil utifrån 2010 års läge dvs tämligen aktuell.

      Skillnaden mellan den lägsta och högst bruttoinkomstgruppsdecilen är drygt 25 gånger. Men den disponibla inkomsten skiljer sig bara 7 gånger.
      ——————————————————————-

      Tabell 5 Omfördelning från inkomst av arbete och kapital till ekonomisk standard 2008. Medelvärden i tusentals kronor per år decilgrupper (ekonomisk standard)

      1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10/1
      Inkomst / arbete&kapital 48 81 172 270 351 422 487 552 685 1206 25,3
      Skattepliktiga transfereringar 57 113 125 116 99 85 78 80 84 121 2,1
      Skatter och avgifter 33 48 74 99 115 133 151 178 233 428 12,8
      Skattefria transfereringar 54 37 28 24 22 20 17 14 14 11 0,2
      Disponibel inkomst 126 184 250 312 357 395 431 467 550 910 7,2
      Ekonomisk standard 75 119 141 163 183 203 225 253 294 514 6,9
      ——————————————————————————————–

  20. Olof Johansson-Stenman

    Bra som vanligt Marika! Dock tror jag nog att Summers har en viktig poäng även för Sverige. Det är de längst ned som påverkas mest av globaliseringen, eftersom de är just deras arbete som oftast är enklast att ersätta med arbete från låglöneländer. En ytterligare faktor som jag tror är viktig för att förstå den ökning av ojämlikheten som vi sett i de flesta västländerna under de senaste decennierna är den asymmetriska effekten av teknisk utveckling; en extremt duktig dikesgrävare kan kanske gräva fem gånger så mycket som en medelmåttig, medan en extremt duktig it-entreprenör kan utföra ett arbete som marknaden är villig att betala kanske en miljon gånger så mycket som man är villig att betala till en medelmåttig. Jag tror inte att vi kan, eller vill, rulla tillbaka utvecklingen vare sig när det gäller globalisering eller teknisk utveckling, men detta är mycket starka krafter som kräver starka motkrafter. Historiskt har en god utbildning för alla varit en mycket viktig sådan, och jag tror att den måste bli det igen.

    • Marika

      Jag tror absolut att både globalisering och teknisk utveckling spelar roll. Men jag tycker ändå det är svårt att få ihop detta som de enda förklaringarna i ett land som USA där levnadsstandarden för stora grupper generellt sett är lägre än för motsvarande grupper i Sverige. Vad jag gissar iallafall. USA är ju trots allt en betydligt mindre öppen ekonomi än Sverige, men ojämlikheten där är betydligt större än här. Jag tänker mig att den fackliga förhandlingsstyrkan är en viktig förklaring till denna skillnad mellan USA och Sverige. Kanske utbildningen också som du är inne på.

      • Olof Johansson-Stenman

        Jag tror så klart att det finns flera förklaringar till att det finns stora skillnader i ojämlikhet mellan olika länder, som USA och Sverige. Vad jag fokuserade på var förändringar över tid, där även länder med vänsterregeringar ofta inneburit att ojämlikheten ökat, och jag tror alltså att det finns krafter som tenderar att öka ojämplikheten även då politikerna önskar det motsatta.

        Vad gäller skillnaden mellan USA och Sverige (och Västeuropa mer allmänt) tror jag att ganska mycket kan förklaras av skillnader i politiska preferenser som till stor del följer av skillnader i perception av rättvisa; i USA tendrar man i genomsnitt att tro att skillnader i inkomst mellan olika människor beror på skillnader i hårt arbete och ansträngning, medan vi i Europa tenderar att tro att faktorer som vi inte själva rår över, som tur och kontakter, spelar en stor eller dominerande roll. Fackföreningars olika förhandlingsstyrka kan säkert även spela en ganska stor roll när det gäller spridningen av bruttolönerna.

      • Marika

        Kumhof och Rancière har en liten sammanställning i sitt paper som jag länkar ovan som jag tycker är intressant:

        ”Lemieux, MacLeod and Parent (2009) find that an increase in the share of performance pay (e.g. bonuses) can explain 20% of the growth in the variance of male wages between the late 1970s and the early 1990s, and almost all of the growth in wage inequality at the very top end of the
        income distribution […] Card, Lemieux and Riddell (2004) find that changes in unionization can explain around 14% of the growth in the variance of male earnings in the United States. Finally, Borjas and Ramey
        (1995) and Roberts (2010) point to the role of foreign competition and jobs offshoring in the rise of income inequality.”

      • Olof Johansson-Stenman

        Tack för referenser! Ang skillnader i rättviseperception mellan USA och Europa så syftade jag på en omtalad artikel av Alesina och Angeletos publicerad i AER 2005, och där följande länk går till en tidigare WP-version tillgänglig för alla: http://www.econ.yale.edu/~shiller/behmacro/2003-11/alesina-angeletos.pdf

  21. Ping: Till vår käre arbetarledare Reinfeldt… « hipstern

  22. Ett ökat grundavdrag skulle justera detta men samtidigt aldrig kunna beskyllas för att gynna någon mer än någon annan då det ju i kronor och ören påverkar alla lika men i procent mest de med lägst inkomst…

  23. Mycket bra inlägg igen, Marika! Och (den amerikanska) kopplingen mellan reallöner och skuldsättning är också mycket intressant. Vad ska det stå på dekalerna nu? ”Född fri – belånad till döds”?

  24. Martin

    Finner i enlighet med dig statistiken mycket intressant. Mina slutsatser utifrån siffrorna skiljer sig å andra sidan på från dina slutsatser. Jag vill inte lägga några värderingar i dessa slutsatser utan jag försöker se det ur väljarnas perspektiv.

    För det första så är jag förvånad att 90% faktiskt fått det bättre under tidsperioden. Pga av krisen hade jag nog förväntat mig att fler deciler än den lägsta skulle fått det sämre under perioden. Utifrån medianväljarens perspektiv så borde detta framstå som en positiv utveckling. Det kan ju inte heller komma som en överraskning för någon att det måste finnas förlorare när man genomför en politik som har ambitionen att göra klyftan mellan sysselsatt/icke-sysselsatt större. Men det visar att det bara är den sista decilen som är förlorare.

    För det andra så vill jag även påpeka att om alliansens politik får avsedd effekt (vilket med tanke på krisen inte ännu kan bedömas), dvs får fler i arbete, så kan även den sista decilen öka sina inkomster i framtiden. Genom att en större andel av denna grupp blir sysselsatta (för jag håller med dig om att inkomsttappet antagligen beror på försämringar i ersättningen till arbetslösa och sjukskrivna) så kan det betyda att även den sista decilen ökar sina inkomster.

    Jag tror därför inte att statistiken fungerar som ett argument för att locka väljare vänsterut, snarare så tror jag medianväljaren skulle anse; ”då har inte alliansens politik fått allt för negativa konsekvenser”. Man måste även ha i åtanke att denna politik har väljarna röstat fram, och man bör därför anta att väljarna är medvetna om att detta kommer till ett pris. Men priset är därför inte allt för högt!

    Jag tror därför inte att socialdemokratin vinner på att använda denna statistik och vänstern bör nog begrunda frågan om hur man skall förhålla sig till den.

    • Marika

      Haha, tack för dina ”värderingsfria” synpunkter! Vill påpeka att de är sprängfyllda med värderingar, både i din problemformulering, i ditt val av vilka fakta som är relevanta, i dina slutsatser och i din vilja att exempelvis ursäkta regeringen vad gäller arbetslösheten (liksom i din tolkning av att nio deciler skulle vara ”vinnare”, det håller jag inte med om. 2,5 procents inkomstutveckling på fyra år är inte särskilt bra. Eller för den delen din åsikt att det enda människor bryr sig om i val är den egna privatekonomin, detta tror jag är rent objektivt sett fel, åtminstone enligt den statsvetenskapliga forskning jag sett).

      Hur som helst, jag är inte politiskt engagerad för att utröna vad som lockar ”medianväljaren”, vem som nu nånsin skulle kunna svara på den frågan (även medianväljaren är komplex, det finns inget ”allt annat lika” i mänsklig tillvaro). Jag är politiskt engagerad för att jag tror på vissa saker och dessa kommer jag att bedriva opinion kring. Tex ojämlikheten.

      Dock tar jag din slutkläm ”Jag tror därför inte att socialdemokratin vinner på att använda denna statistik och vänstern bör nog begrunda frågan om hur man skall förhålla sig till den” som ytterligaren en mycket stark uppmaning – det är alldeles uppenbart att jo, denna statistik ska vi använda, om och om igen!

    • Marika

      Och detta med att ”det skulle kunna vara så att den nedersta decilen i en avlägsen framtid får högre inkomster” – ett vanligt argument från högern. Men då borde vi väl ha sett det såhär efter fem år med borgerligt styre? Liksom, när är tiden mogen att kolla i facit? Om hundra år?

      Rekommenderar detta för info om detta med jakten på de dynamiska effekterna: https://storstad.wordpress.com/2011/09/21/var-ar-den-fordelningspolitiska-bilagan/

      • Martin

        Jag fick precis det svaret jag misstänkte att jag skulle få. Du antar att alla som ifrågasätter dig har en agenda. Jag försöker inte ursäkta någon, eller argumentera utifrån ett högerperspektiv. Snarare så vill jag att socialdemokratin tar sig in på banan igen och blir ett oppositionsparti att räkna med. I så fall måste man vara ett relevant alternativ för en större andel av väljarna.

        Jag ville framförallt påpeka att statistiken kan tolkas på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel – utan det beror som du säger på värderingar.
        Men jag tror du misstar dig i om att detta är statistik som uteslutande fungera som stöd för din hållning.

        Givetvis är det inte endast plånboken som är avgörande – men man skall nog inte tro att det inte spelar roll.

        Jag är även intresserad av ojämlikhet och därför tycker jag det är viktigt att problematisera kring detta – ojämlikhet handlar också om att skapa möjligheter att lämna fattigdom (viktigt jag tror är den viktigare när man pratar om etnisk ojämlikhet).

        Pga krisen så kan alliansens politik inte utvärderas. Detta är ett faktum som alla seriösa forskare skulle gå i god för.

        För övrigt anser jag att den största skiljelinjen inom svensk politik idag inte utgörs av borgerligheten – socialdemokratin utan att den går rakt igenom det socialdemokratiska partiet. Därav socialdemokratins kris och därav socialdemokratins problem med att attrahera en större andel av väljarna.

      • Marika

        Det finns inga värderingsfria människor.

        Och naturligtvis kan alliansens politik utvärderas, har aldrig hör någon ”seriös forskare” påstå något annat. I politiken finns aldrig några normallägen, och inget parti kan väl enbart bedriva en politik som fungerar under goda tider?

        Detta inlägg handlar om att regeringens politik gjort de fattigaste fattigare. Det är inte en tolkningsfråga, det är ett faktum att när man sänker a-kassa och sjukförsäkring så kommer de personer som lever på dessa ersättningar att få mindre i plånboken.

      • Martin

        Det är mer eller mindre hopplöst att utvärdera om alliansens politik inneburit fler jobb – tro inget annat.

        Jag har inte sagt något om bra eller dåliga tider, jag har bara sagt att krisen gör en utvärdering omöjlig. Jag har inte heller hävdat att en eventuell utvärdering skulle säga det ena eller andra. Jag menar bara att en eventuell positiv aspekt bör beaktas.

        Givetvis så påverkar storleken på ersättningar folks inkomster. Men det är ju precis det jag vill belysa – dvs att man kan argumentera att detta pris är relativt lågt i och med att det är bara den lägsta decilen som drabbas.

      • Marika

        Men mitt inlägg handlar inte om jobben, det handlar om att enligt SCB så har den fattigaste decilen blivit fattigare under de år regeringen styrt.

        Det står dig helt fritt att tycka att detta är ett lågt pris att betala, men det är en ideologisk uppfattning, inget neutralt. Jag anser att det är mycket allvarligt att personer med mycket knappa inkomster har förlorat 567 kronor i månaden. Jag påstår inte att detta är fakta, det är min ideologiska övertygelse.

    • AIK-Micke

      Även jag är benägen att ge dig en uppmaning om att sluta tramsa om att du inte lägger in några värderingar. Det är och förblir ett liberalt larv som i praktiken bara tjänar konservativa syften.

      Att man inte skulle kunna utvärdera högerjuntans arbetsmarknadspolitik eftersom vi för tillfället har en kris är ju trams. Det har inte varit kris sedan 2006 och trots det har inte arbetslösheten minskat, tvärt om. Men det är inte konstigt, det är nämligen kopplat till just den statistik som används här i artikeln. Den ideologiska skola som Borg tillhör förespråkar ju en hög arbetslöshet, bl.a. i sin ideologiskt färgade inflationsbekämpning. En arbetslöshet som ska vara outhärdlig. Arbetslinjen fyller sitt syfte, att sätta skräck i dem med arbete för att på så sätt minska arbetarnas krav och inflytande och därmed dämpa löneutvecklingen och, om Borg har riktig tur, t.o.m. pressa den bakåt.

      Att 90% fått det bättre under Borg, Renfield och Schlingmann är en extremt ideologiskt färgad tolkning. Redan tidigare har den i sammanhanget viktiga avgiftsfrågan tagits upp samt det faktum att det gemensamma tappat oerhört i kvalitet. När skatter ersätts med avgifter arbetar man med en regressiv finansiering av det gemensamma. Det betyder att ju lägre inkomst desto större del av din inkomst lägger du på gemensamma kostnader(lokaltrafik, vård, skolor osv.), gemensamma kostnader som vi får sämre och sämre utdelning på. Därmed är påståendet om att 90% fått det bättre rent snömos.

      • Martin

        Inser att det var dumt att lägga in att jag försöker vara värderingsfri för det är jag givetvis inte. Å andra sidan blev jag bemött som jag förväntat mig, men denna kommentar var nog missriktad.

        Men det jag ville punktera var att inkomstutvecklingen var mera positiv än jag hade förväntat mig och jag tror att många reagera på detta vis inför statistiken.

        Men här var det inte enkelt att komma med synpunkter utan att bli stämplad för både det ena och det andra.

  25. Pengar, pengar, pengar, ekonomi, ekonomi, ekonomi. Finns inga andra värden? Dra ett djupt andetag! Håll andan, så länge du kan! Tänk dig, att ingen mer luft fanns, hur mycket du än kippade efter andan… Skulle du då sörja att du inte tidigare höll luften Helig? Skulle du då sörja, att du inte tidigare höll luftens KÄLLA, Jorden, med dess livsuppehållande symbios (skilda arters samlevnad till allas nytta) Heligast av allt?

    VAD är egentligen Pengar & Prylar gjorda av? Har du frågat dig det? DE är beståndsdelar ur den HELIGA symbiosen, KÄLLAN till luften, vattnen, myllan, den HELIGA KÄLLAN till liv, din förutsättning, förutan vilka även du dör – oavsett om du kan ”drunkna” i PENGAR & PRYLAR räknat!

    Det är dags att vakna, stiga ut ur OVERKLIGHETEN!!!

  26. Peter Andersson

    ”Det finns tre grader av osanning: Lögn, Förbannad lögn och Statistik”

    • David

      Eller så kan man säga som statistikerna: ”statistiken ljuger aldrig, det är människan som ljuger”. Klassiska knep är att människan kapar av antingen x- eller y-axeln godtyckligt. Marikas graf blir dock godkänd.

  27. Peter Andersson! En osanning är odiskutabel: Vi kan omvandla allt på hela jorden till PRYLAR & PENGAR, för det finns fler Jordklot!

  28. Kasper Wall

    Sorry, jag hittade SACO-rapporten EFTER min fråga. Dessutom ger den inte svar på min ursprungliga fråga om skatteuttag per decil 2006-2010 vilket är av central betydelse för att se trenden per decil. Man borde se den trenden i rena siffror för att kunna belägga ditt påstående (vilket kan vara sant eller inte sant).

    Det jag konstaterar att den första decilen hade 2010 genomsnittligt endast 48 tusen kr i årlig beskattningsbar arbets- och kapitalinkomst. Deras DISPONIBLA inkomst var däremot uppe i 126 tusen kr. Därav kom 57 tusen från skattepliktiga och 54 tusen från skattefria transferingar. De betalade 33 tusen i skatter. (48k + 57k – 33k + 57k = 126 tusen)

    • Peter

      Jag tycker också statistiken du redovisar är mycket intressant. Men det är enligt mig tveksamt att ta 2006 som utgångspunkt om man vill diskutera skattepolitikens fördelningseffekter mer generellt.

      Det är ju på det hela taget relativt marginella skillnader mellan den politik som Socialdemokraterna fört sedan typ mitten på 80-talet och den politik som borgarna genomför nu.

      Redan vid den stora skattereformen 1990 så minskade progressiviteten i skattesystemet enormt mycket. Platt skatt på kapitalinkomster, progressiviteten i beskattningen av arbete minskade och konsumtionsskatterna höjdes väldigt mycket.
      Därefter tog Socialdemokraterna bort arvs- och gåvoskatten, bolagsskatten sänktes i flera omgångar, konsumtionsskatterna höjdes igen(bl.a. s.k. ”grön skatteväxling” och höjd skatt på alkohol och tobak) och förmögenhetsskatten begränsades.

      Det enda borgarna gjort därefter med fördelningspolitiskt negativa effekter är ju att ta bort fastighetsskatten och ersätta den med en fastighetsavgift, samt att ta bort resterna av förmögenhetsskatten. Jobbskatteavdraget är ju egentligen relativt bra ur en fördelningspolitisk synvinkel eftersom det procentuellt ger mest till låginkomsttagare även om högre grundavdrag kanske hade varit en bättre väg.

      Borgarna fortsätter egentligen bara med precis samma sorts skattepolitik som Socialdemokraterna förordat sedan 90-talet. För att Socialdemokraterna ska kunna vara ett trovärdigt vänsteralternativ så krävs att ni gör upp med den nyliberala högerpolitik som ni tidigare förordat. Annars kan i vart fall inte jag ta er på allvar när ni pratar om att ni vill minska klyftor och få ett jämlikare samhälle.

      Kriskommissionen tycker jag var ett bra första steg i denna riktning, men den försvann väldigt fort från debatten tycker jag.

      • Marika

        Jag håller inte med om att skillnaderna är marginella. regeringen har sänkt skatten med 100 miljarder, det skulle inte S ha gjort. Framför allt skulle inte S ha skurit i a-kassa och sjukförsäkring. Diagrammet här ovan visar ju inte bara effekterna av skattepolitiken utan en helhet.

        Förutom det du räknar upp – fastighetsskatt och förmögenhetsskatt – har den borgerliga regeringen också höjt brytpunkten för statlig inkomstskatt. Regressiviteten i deras politik är mycket kraftig, i din beskrivning låter det som att det är marginellt, men det stämmer inte. https://storstad.files.wordpress.com/2010/02/skattesankningar-kvartiler.png

  29. Ping: Vem har ansvaret? « Parkstugan

  30. Chris B

    Bra jobbat Marika!

    Finns inflationen med i ditt första diagram? Annars tror jag att det skulle gå att göra framställningen bra mycket mer slagkraftig om du tog med den. Låt oss säga att vi haft 10 % inflation sen 2006. Då kommer ju brytpunkten för att tjäna på den förda politiken bra mycket högre upp vid den andra decilen. Snarare vid den femte… Men du har kanske redan justerat för detta?

  31. Marica

    Hej!
    En snabb titt på SCB:s hemsida ger vid handen att decilgrupp 1 i genomsnitt de här åren har en disponibel inkomst i spannet 72 tkr – 78 tkr. I statistiken ingår ”alla”, dvs alla som haft någon form av inkomst, som t.ex. studenter som drygar ut sina studielån. Däremot framgår inget om respektive decilgrupps arbetskraftsutbud. Hur ser det ut med tex just studenternas antal arbetade timmar, som ju även det påverkar inkomsten.
    Innan man drar allt för stora växlar av statistik bör andra (förklarande) källor undersökas.

    • Marika

      Decil ett består av människor med helt olika villkor. I gruppen finns bla ett antal nolltaxerare, som kan ha mycket höga inkomster som dock inte beskattas (i Sverige). Vilket i sig drar ner genomsnittsinkomsten för decilen.

      Det relevanta i detta inlägg är jämförelsen över tid och med de andra decilerna. Som framgår av den andra bilden har decil ett inte tappat så kraftigt sedan 1990-talskrisen, men en avgörande skillnad är att då tappade alla deciler. Som framgår av statistiken gäller detta inte de senaste åren. Den enda grupp som tappat är decil ett (decil tvås ökning dock mycket måttlig). Man kan antagligen inte dra så stora slutsatser av varje enskild nivå och siffra, men det säger definitivt något om utvecklingen att denna grupp är den enda som tappat de senaste fyra åren, och att tappet är mycket kraftigt.

      Jag vidhåller att de enda två rimliga förklaringar till detta som finns är a) krisen och b) regeringens politik, som skär i ersättningar för a-kassa och sjukförsäkring, något som definitivt drabbar decil ett hårdare än andra deciler.

      I slutändan kan man inte komma ifrån att det är omöjligt att skära i ersättningar utan att personer som uppbär dessa ersättningar blir fattigare.

      • ”I slutändan kan man inte komma ifrån att det är omöjligt att skära i ersättningar utan att personer som uppbär dessa ersättningar blir fattigare.”

        Rätt… – Marika – men va fan skall Anders Borg göra – för han är ju till händer och fötter ”bunden” av den globala ränte- och penningbluffen = ett gigantiskt globalt PyramidSpel – eller ❓

  32. Ping: reflektioner och speglingar II…

  33. Jag tycker att vi inom vänstern också måste tala om det kanske viktigaste inom ekonomin, att det är ”skuldmängden som utgör penningmängden”. Om alla skulder i Sverige betalades så skulle alla pengar i hela Sverige försvinna. Ingen skulle ha ett endaste öre kvar och det skulle förstås orsaka en fullständig katastrof, utan pengar så stannar ju hela samhället.

    En teori om att råda bot på detta vore att Riksbanken tryckte upp pengar och delade ut dessa till alla människor i Sverige så att de som hade skulder kunde betala sina skulder. När det är gjort så höjs kapitaltäckningskvoten för bankerna. Det ges också regler för bankerna så att de inte kan låna ut pengar till spekulation utan bara till sådant som kan främja ekonomin.

    I den här intervjun med Steve Keen ifrån BBC World, Hardtalk 2011-11-24 så talar han om just detta. Intervjun börjar c:a 1.30 in i videon. Ljud och bild är en aning osynkat så ”blunda och lyssna”, det gjorde jag.

    Det vore intressant att höra vad Marika och ni andra tycker om lösningen som Steve Keen pratar om i intervjun.

  34. Ping: Ett Sverige med växande klyftor och girighet som ledstjärna | LO Bloggen

  35. Ping: Moody’s vill tvinga EU införa Ekonomisk Diktatur | Nemokrati

  36. Ping: reflektioner och speglingar II…

  37. Ping: Nils Ironfist granskar världen

Lämna en kommentar