Igår var jag på SNS seminarium där forskningsrapporten Konkurrensens konsekvenser presenterades. Rapportens huvudsakliga slutsatser är, enligt forskningsledaren Laura Hartman på DN Debatt: a) ”det råder en anmärkningsvärd brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn” och b) ”Utifrån befintliga studier kan vi inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats.”
Märk väl: slutsatserna i rapporten är inte att privata alternativ skulle vara sämre än offentliga. Forskarna ifrågasätter inte att välfärd bedrivs i privat form. Snarare identifieras förbättringsområden inom befintligt system. Framför allt efterfrågas mer forskning. Ur ett ideologiskt perspektiv är slutsatserna knappast radikala.
Av reaktionerna på rapporten från högern att döma är dock rapporten rena rama dynamiten. SNS seminarium visade sig nämligen bli en märklig tillställning.
Kunskapsskolans grundare Peje Emilsson är den första som får ordet efter Laura Hartmans inledning. Han använder inte direkt små bokstäver när han kritiserar rapporten. Han börjar med att säga, ungefär, att han ”inte ställer upp på rapportens problemformulering”. Han fortsätter med att anklaga författarna för grava faktafel och avslutar med att säga att denna rapport är den sämsta SNS producerat under 25 år, samt med att mer eller mindre kräva att SNS trycker upp ett rättelseblad och distribuerar med rapporten.
De faktafel Emilsson menar sig ha hittat är bland annat att det i rapporten skrivs att friskolor kan välja sina elever (eftersom de har rätt att använda kötid som urvalskriterium, vilket kommunala skolor inte kan) samt att det skulle vara förknippat med höga transaktionskostnader att byta skola om man inte är nöjd.
Senare under dagen får Anders Johnsson kommentera rapporten. Detta gör han genom att ägna betydande tid åt att beskriva vad Socialdemokraterna tyckte på 1980-talet, vilket man på många sätt kan tycka är märkligt eftersom detta inte är vad rapporten handlar om. Han (mer än) antyder att socialdemokrater egentligen är kommunister och säger att valet stod mellan att öppna upp välfärden för privata alternativ, eller socialisering. Vidare är han tydligt skeptisk till forskning generellt, eftersom ”människor inte är vandrande korrelationskoefficienter” (ungefärligt citat). Han menar att forskningsrapporten ger en felaktig bild eftersom den inte nämner tre olika välfärdsföretagare som Johnsson räknar upp och som han menar gör ett bra jobb.
De flesta som är inbjudna att kommentera rapporten under dagen är olika företagare inom välfärden. Ett återkommande tema är att de är skeptiska till forskningens slutsatser, eftersom de alla personligen känner till många goda enskilda exempel som visar något annat än forskningen. Förekomsten av anekdotisk bevisföring är med andra ord mycket hög.
Temat fortsätter även efter seminariet. Centerpartiets Anders W Jonsson skickar ut ett pressmeddelande där slutsatsen är att regeringen vet bättre än forskarna i SNS-rapporten.
Svenskt Näringslivs Urban Bäckström kallar rapporten för bedrövlig och anklagar rapportförfattarna för att i avslutningen dra slutsatser som inte har stöd i bokens kapitel (han räknar upp ett antal exempel på detta. Jag som läst rapporten översiktligt känner igen de flesta från bokens kapitel, inte bara slutsatserna). Bäckström avslutar med att skriva att han ”själv sett exempel på hur väl fungerande verksamheter bidrar till att utveckla välfärden.
Vårdföretagarna är också kritiska till rapporten, bland annat eftersom ”av de 20 vårdcentraler som får högst sammanlagt betyg är 17 privat drivna”. Pressmeddelandet avslutas med ett betryggande ”Till skillnad från SNS-forskarna är vi säkra på att konkurrensen driver fram kvalitet”.
Den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting skriver att ”avsaknaden av vetenskapliga studier naturligtvis inte betyder avsaknaden av positiva effekter” samt att de själva har övervägande positiva erfarenheter av privatiseringen.
Anders Borg ”är övertygad om att mer av konkurrens ger större kostnadseffektivitet.”
Gunnar Hökmark skriver om planekonomi, von oben-perspektiv och raljerar i allmänhet.
Återkommande tema alltså: forskningen har fel eftersom jag själv har en positiv erfarenhet.
Det är inte utan att det känns lite obehagligt, denna kompakta ovilja att ta till sig forskningsresultat som inte stämmer helt överens med den egna ideologiska övertygelsen. Särskilt obehagligt blir det när Peje Emilsson börjar ropa på att SNS ska korrigera vad han menar är felaktigheter, det vill säga: rätta till forskningen så att den bättre passar Peje Emilssons smak.
En annan sak som återkommer i debatten om forskningsrapporten är påståendet att välfärdsprivatiseringarna aldrig skulle ha motiverats med effektiviserings- eller kvalitetsskäl. Bland annat Peje Emilsson hävdade detta på SNS-seminariet. Det är rent felaktigt. Det är bara att läsa regeringens Bildts proposition om fristående skolor för att se hur argumentationen gick: ”Jag tror också att en stimulerande tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer, i sin tur kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet […] Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas också bättre incitament för kostnadseffektivitet […] Därmed torde ett större inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv resursanvändning inom det samlade skolväsendet.”
Tjugo år senare konstaterar en grupp kvalificerade och oberoende forskare att det inte går att belägga varken att kvaliteten skulle ha förbättrats eller att kostnaderna skulle ha minskat som följd av privatiseringarna. Näringslivet svarar med att ta till brösttoner, angripa enskilda forskare, göra allt för att misstänkliggöra rapportens kvalitet (jag gissar att vi bara sett början på detta ännu) samt argumentera som om om enskilda anekdoter väger tyngre än systematisk forskning.
Flera ledarsidor och ett antal deltagare i gårdagens seminarium är inne på ungefär samma linje som Emilsson, när de menar att kvalitets- och effektiviseringsskälen inte spelar någon större roll; det som är viktigt är att valfrihet är ett värde i sig (oavsett vad det leder till). Alltså: det är inte fakta som spelar roll, bara ideologi. Det är ett helt nytt sätt att argumentera i den här frågan, men definitivt ett ärligare än på den tiden då det de facto påstods att privat välfärd skulle vara både bättre och billigare (och varför skulle Emilsson, Bäckström & co bli så arga nu om det inte var för att de menat just detta?)
All heder till näringslivsfinansierade SNS som trots detta håller på att forskningen ska vara oberoende och som de kommande åren kommer att fortsätta att forska om den stora omvandlingen av välfärden.
Se seminariet på SVT Forum i SVT2 09:20-12:00 och i Kunskapskanalen 12:00-13:00 idag. Läs också hemskt gärna Eva Mörk, en av forskarna i rapporten, som ger sin bild av det stormiga seminariet: Ömtåliga tår trampade på. Johan Sjölander skriver också bra. Andreas Bergh var också på seminariet och kommenterar det och den efterföjande debatten.
Sydsvenskan skriver om rapporten, bland annat att ”Sverige troligen är ‘det enda land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna’.” Dagbladet | Intressant och Netroots.
Storstad 
Ping: Valfrihet har inget egenvärde | Svensson
Det är inte bara högern som låter ideologi gå före sanning, vänstern är lika bra på det. I just det här fallet är det dock extra farligt, eftersom det drabbar så många. Dagens ledare i GP gestaltar det bra: ”näringsfrihet och valfrihet behöver inte motiveras”. Det är alltså en s.k. icke-fråga, menar skribenten. Otroligt föraktfullt gentemot de som saknar valmöjligheter.
”Det är inte bara högern som låter ideologi gå före sanning, vänstern är lika bra på det. …”
Jo… – Dan – så är det i den svenska modellens samhälle.
Ping: SNS-Smällen får Högern att stoppa skallen i sanden « Röda Berget
Jag tror att de konstiga ”forskningsresultatet” beror på flumskolan och radikalfeminismen och sossefieringen och sådant. Mer katederundervisning så får vi nog rätt resultat!
//mvh Timbro
Rolig och samtidigt sorglig redogörelse för ryggmärgsreaktionerna. Som du påpekar är det ganska allvarligt att regeringsföreträdare på detta sätt nedvärderar och underminerar vad forskning ska gå ut på. Samtidigt som de annars brukar vara så förtjusta i att framställa sig själva som företrädare för ”riktig” kunskap och inte flum.
Att vi dessutom har ett system med friskolor med svaga kvalitetskrav och ingen tydlig begränsning på vinstuttag är skrämmande och en ren skam. Där har samtliga partier i Riksdagen ett mycket tungt ansvar, på båda sidor om blockgränsen.
Samtliga partier? Även vänsterpartiet som tillbringade större delen av förra valrörelsen med att uppmärksamma de vansinniga effekterna av privatiseringarna, de stora vinsterna som plockas ut ur verksamheterna av vårdbolagen och flyttas ut ur Sverige till något skatteparadis, t.ex?
Borgarna fortsätter med privatiseringar och att tömma landet på kapital och räknar med att allt ska skötas inom det privata. Vem tar ansvar?
T.ex pensionssystemet som de tömt. De som går i pension om 15-20 år får bara ut ca 43%. Likaså sjukförsäkringssystemet. Dessa kapital var avsatt för dessa speciella endamål men har nu gått till skattesänkningar istället.
De som har råd kan skaffa sig privata sjukförsäkringar och pensionsförsäkringar men de som redan är sjuka, arbetslösa och låginkomsttagare blir satta på undantag framöver. Denna syn på människor vill vi inte ha i Sverige och hade Moderaterna varit ärliga och talat om vad de tänkte göra när de kom till makten hade de aldrig fått tillfälle.
Det där är ju inget nytt. Men vill man bete sig som de tre aporna så vill man
Helmig, Bernd, Lapsley, Irvine On the efficiency of public, welfare and private hospitals in Germany over time: a sectoral data envelopment analysis study Health Serv Manage Res 2001 14: 263-274
The new health insurance rebate: an inefficient way of assisting public hospitals
Stephen J Duckett and Terri J Jackson
MJA 2000; 172: 439-442
Bruce Hollingsworth, The measurement of efficiency and productivity of health care delivery
Health Economics 17 10 p.1107-1128 2008
John Wiley & Sons, Ltd.
Centre for Health Economics, Faculty of Business and Economics, Monash University, Melbourne, Australia
I den senare konstaterar man efter att ha gått igenom 317 forskningsrapporter: Cautious conclusions are that public provision may be potentially more efficient than private…..
Alla vetenskapliga rapporter pekar åt samma håll. Privat vård är inte mer effektiv än offentlig. Om det är någon skillnad så är det offentlig vård som är mest effektiv.
Nej, om man kan något om de här frågorna är det inga nyheter. Det finns gott om studier särskilt internationellt, och de flesta visar ungefär att privat välfärd inte är bättre än offentlig. Det finns dock ett antal studier som visar att vinstsyftande privat vård är SÄMRE än icke-vinstsyftande vård (privat eller offentlig). Etc.
Dom kanske skulle citera Karl Rove (?) direkt och anklaga Laura Hartman för att vara ”verklighetsbaserad” vilket dom själva gudskelov inte är.
Ping: När jorden blev platt igen… « Parkstugan
Jag var också på seminariet i går; onekligen en underhållande tillställning.
En sak som slog mig var att Peje Emilsson så tydligt drevs av sina egna negativa barndomserfarenheter av en skola och övertygelsen att det måste vara möjligt att fly från sådana skolor. Samma starka känslor hörde jag en gång Filippa Reinfeldt uttrycka när hon berättade om sin egen vantrivsel med en skola eller möjligen en lärare som enligt hennes beskrivning verkligen var olämplig, och hur hon genom släktingars hjälp fick möjlighet att gå i en skola i England. Hon var privilegierad nog att kunna fly; genom att skapa valmöjligheter skulle även andra få den möjligheten. Se där grunden för hennes ideologi, om man får tro henne själv.
Men det är farligt att bedriva politik bara utifrån känslor och ideologi, och flykt (exit) är en dålig ersättning för möjligheten att påverka (voice), vilket Anne-Marie Lindgren påpekade. Beundransvärt tålmodig, efter att ha utpekats som stalinist av den yvige Anders Johnsson.
En sak jag har funderat på är i vilken grad rädslan för att utpekas som förbudsivrare har gjort att svenska politiker har varit så slappa i förhållande till många andra länder. Det gäller inte bara det absurda faktum att vinsterna från vanvård av äldre kan delas ut till utländska riskkapitalister utan även inom andra områden. Jämför reglerna för snöscootrar i Norge och i Sverige, eller den numera heliga svenska rätten att tala i mobiltelefon samtidigt som man kör bil.
Carola Lemne, som varit sjukhusdirektör under både borgerligt och socialdemokratiskt styre och som nu är vd vid Praktikertjänst, ställde den intressanta frågan om ägandeform i förhållande till ersättningsmodeller. Kanske har hon rätt i att ersättningssystemen är väl så viktiga som vem som äger. Vad vill vi som skattebetalare ha ut av en verksamhet som vi finansierar med skattemedel? Fler läkarbesök eller bättre hälsa? Högre betyg eller bättre kunskaper? Även offentligt driven verksamhet anpassar sig till givna förutsättningar.
Kanske är det viktiga nu att koncentrera sig på hur de förutsättningarna bör se ut i stället för att fäktas om offentligt/privat.
Bra formulerat
Mycket intressanta reaktioner. Jag har sett detsamma i flera andra fall, t.ex. privatiseringen av kollektivtrafiken, där det uppenbart blivit både dyrare och sämre kvalitet med privatisering. Men man är nöjd ändå – för det var aldrig effektivisering man ville ha.
Bra skrivet, jag litar faktiskt mer på SNS här eftersom de trots allt när partsinlagor i förhållande till oss. Vad som slår mig är också att försvaret från alliansen i en planlös avknoppning och utförsäljning gjort detta utan att granska eller göra sk konsekvensanalyser. Inom Socialtjänsten där man lagt ut familjehemmen på privata sk vårdbolag, har det bla inneburit att ansvarsfrågan för familjehemmen hänger i luften. Det är oklart om det är de privata bolagen eller kommunerna som är ansvariga. Detta gör att många barn- och ungdomar som placeras hamnar i ett mellanläge där det är svårt att utöva kontroll. Det finns ingen undersökning på att sk konsultstödda familjehem är bättre eller fungerar bättre, trots detta låter man den privata sektorn allt mer ta över som jag anser den viktigaste frågan vad gäller barn och ungdomar som placeras för att få en bättre tillvaro i livet. När det gäller friskolorna talas om betygsinflation och en undersökning visar att elever från friskolor med höga betyg i grundskolan klarar sig sämre på gymnasiet än motsvarande elever från kommunala grundskolor där eleven har motsvarande betyg. Jag tror det är viktigt för en ny regering S hoppas jag att dra lärdom av detta, inte att avskaffa privat verksamhet, men att styra och ställa krav på att de tillgodoser de behov som krävs vare sig det gäller skolan eller familjehem, socialtjänsten etc.
hmm… fast problemet är ju att rapporten används missvisande. De flesta verkar tolka det som att privatiseringen inte gett några positiva resultat, när kontentan snarare verkar vara att det finns en stor brist på forskning kring resultaten. Att det inte finns några belägg för förbättringar innebär alltså i det här fallet inte att man efter omfattande studier insett att det inte skett några förbättringar, utan snarare att det inte gjorts några omfattande studier.
SNS menar att det finns en brist på forskning, men inte att det inte finns någon alls. Läs referenslistorna i boken så ser du att det trots allt finns en hel del rapporter och att dessa inte kan ge belägg för att privatiseringen haft positiva effekter.
Du missar poängen. I debattartikeln får man förutsätta att de sammanfattar sina slutsatser. Och den sammanfattning de lämnade i artikeln var att forskningen var för bristfällig för att kunna avgöra. Denna slutsats har dock förvrängts in absurdum. Värt att poängtera är också att de aldrig nämner att privatiseringen skulle ha negativa effekter. Anta, rent hypotetiskt, att det offentliga och det privata är precis lika bra, vad blir då rekommendationen?
Jag var som sagt på seminariet och har dessutom läst halva rapporten, så jag baserar inte bara mina slutsatser på debattartikeln. Rekommenderar dig att läsa rapporten om något är oklart.
Det de säger är att den befintliga forskningen inte ger stöd för att de förhoppningar som knöts till reformerna vad gäller kvalitetsförbättringar och kostnadsbesparingar har infriats. Det verkar alltså ligga nära till hands att dra slutsatsen att offentligt och privat är ”lika bra”. Rekommendationen är naturligtvis att identifiera de områden där välfärden kan förbättras. Om du läser rapporten ser du att de löst skisserar dessa områden, det handlar bla om reglering, kontroll och ersättningssystemens utformande.
Marika! Jag var på samma seminarium och har också läst boken. Jag kan bara konstatera att de heta känslorna, och de icke i empiriska data förankrade slutsatserna, representerades av SNS och forskningschef Laura Hartman genom bokens slutkapitel. Det har karaktären av en debattartikel där värdepåståenden staplas på varandra utan grund i de fakta som tidigare presenterats (om än även där ibland aningens tendentiöst) i samma bok. Där saluförs också ett helt falskt påstående (på vilket sedan byggs ett resonemang om segregation), två gånger dessutom, som SNS idag, ett dygn senare, till slut insett behöver dementeras. Ni har väl sett detta?
http://www.sns.se/nyheter/2011/09/sns-rattar
Jag har inget emot debattartiklar och värdepåståenden – tvärtom. Men då ska de inte sminkas som ”forskning”, på det uppseendeväckande sätt som görs i bokens slutkapitel (i de värsta känslostormarna t o m med hjälp av ett upprepat falskt påstående). Då är det bättre att stå för att man tycker att ”expertstyrda” monopol, och en valfrihet som bara (som förr) begränsas till de rika, är att föredra, på basis av ideologi, oaktat fakta (i likhet t ex med de postulat om Sovjetunionen som Anders Johnson ju visade att du själv gjorde för inte alltför länge sedan).
Thomas Idergard
RÄTT VERSION AV KOMMENTAREN:
Marika! Jag var på samma seminarium och har också läst boken. Jag kan bara konstatera att de heta känslorna, och de icke i empiriska data förankrade slutsatserna, representerades av SNS och forskningschef Laura Hartman genom bokens slutkapitel. Det har karaktären av en debattartikel där värdepåståenden staplas på varandra utan grund i de fakta som tidigare presenterats (om än även där ibland aningens tendentiöst) i samma bok. Där saluförs också ett helt falskt påstående (på vilket sedan byggs ett resonemang om segregation), två gånger dessutom, som SNS idag, ett dygn senare, till slut insett behöver dementeras. Ni har väl sett detta?
http://www.sns.se/nyheter/2011/09/sns-rattar
Jag har inget emot debattartiklar och värdepåståenden – tvärtom. Men då ska de inte sminkas som ”forskning”, på det uppseendeväckande sätt som görs i bokens slutkapitel (i de värsta känslostormarna t o m med hjälp av ett upprepat falskt påstående). Då är det bättre att stå för att man tycker att ”expertstyrda” monopol, och en valfrihet som bara (som förr) begränsas till de rika, är att föredra, på basis av ideologi, oaktat fakta (i likhet t ex med de postulat om Sovjetunionen som Anders Johnson ju visade att Ann-Marie Lindgren gjorde för inte alltför länge sedan).
Thomas Idergard
Jag kan inte svara för forskarna i rapporten men jag skulle bli mycket förvånad om de ville ha expertstyrda monopol eller en valfrihet bara för rika. Att konstatera att privatiseringen inte levt upp till de högt ställda förväntningarna är oerhört långt ifrån att anse att alla reformer ska rivas upp. Det är intellektuellt ohederligt att hävda att det enda som finns är dagens system eller inget alls. Det intressanta är väl att identifiera förbättringsområden.
Delar heller inte din beskrivning av att rapporten skulle vara värdebaserad och tendentiös.
Jag vet att Anders Johnsson kallade min mamma för stalinist på seminariet och det visar liksom var nivån ligger. Det är ett befängt och oanständigt påstående, ungefär som om jag skulle kalla random borgerlig politiker för nazist. Det är helt poänglöst att diskutera den här sortens viktiga frågor om detta är den nivå av intellektuell hederlighet man vill lägga sig på.
Anders Johnson kallade självfallet inte din mamma för stalinist. Däremot refererade han till hur det kunde låta, för inte alltför länge sedan, i den ideologiska diskurs i vilken man också motsatte sig valfrihet. Att konstatera att det inte finns tillräcklig forskning, å ena sidan, och att från detta dra slutsatsen att mångfalden inte levt upp till förväntningarna (eller som i slutkapitlet dra slutsatser som fakta i boken inte ger grund för, t ex när det gäller ”segregation” i skolan) och därför inte är bra, måste väl även för den mest förhärdade ideolog vara ett alltför flagrant övertramp på både logik och kausalitet? /TI
Genom ett guilt by association-resonemang antydde han definitivt att AML var stalinist. I övrigt: SNS konstaterar att det råder brist på forskning, inte att det inte finns någon forskning alls. Internationellt finns det massor med forskning. Allt redovisas i rapportens referenslista. Av den befintliga forskningen på området konstateras att man inte kan dra slutsatsen att privatiseringen haft några positiva effekter.
Hej, läs rättelsen o fundera på innehållet!! Har själv barn i friskola som är segregad pga kö (de aktiva föräldrarna är först på låset) samt inriktning och lokaler (svårt för handikappade gå på denna skola). En kommunal skola kan inte bete sig så. Tycker det borde vara ett centralt ”lott-system” för köer till alla skolor för att undvika segregering. Vad tycker du?
Den klassiska ”guilt by association” är skrämmande o höra av Anders och dig. Futtiga argument!?
Ping: Borgerlighetens strategi krackelerar | Dags för rättvisa!
Marika: det du nu i din senaste kommentar skriver om vad Anders Johnson gjorde/sa är, som du säkert ser, ngt helt annat än det du först påstod att han gjorde. Det gäller alltså att vara varsam med orden och hur de används. Annars hamnar du också snabbt i samma dike som SNS’ ”forskningsrapport” – dvs din ideologi och önskan tar över hur det verkligen förhåller/förhöll sig. /TI
Haha, du är rolig. ”Det gäller alltså att vara varsam med orden och hur de används” – my point exactly.
”dvs din ideologi och önskan tar över hur det verkligen förhåller/förhöll sig” Ja exakt, detta är det problem jag har med dig, Emilsson, Bäckström osv. Ni måste sluta låta ideologin ta överhanden och lyssna lite på forskningen.
PS Och ur påståendet att man inte kan dra slutsatsen att mångfald haft några makroekonomiskt konstaterade positiva effekter följer INTE – av precis de logiska, kausala och språkliga försiktighetsskäl jag redovisat ovan – slutsatsen att mångfald och valfrihet därmed har varit negativt. Men i slutkapitlet dras faktiskt denna falska slutsats. Och du har nu själv genom detta meningsutbyte gjort denna min centrala poäng tydlig. DS
Hej,
Även jag var på seminariet igår och vill bara korrigera några saker i din beskrivning ovan. Peje Emilsson hade inga synpunkter alls på forskarrapporterna utan enbart på Laura Hartmans sammanfattning. Det faktafel som Emilsson påpekade har SNS också idag, som Thomas Idergard skriver ovan, korrigerat på sin hemsida.
Vi väljer inte våra elever i Kunskapsskolan och i de fall där vi skulle kunna göra det, genom kötiden, gör vi vårt yttersta för att istället bygga ut kapaciteten så att den motsvarar den efterfrågan som finns.
Nähä, konstigt då att han sa att rapporten var det sämsta SNS producerat under hela hans aktiva tid.
Ping: Ideologi går före vetenskap och praktisk erfarenhet. | Annarkia
Ping: När starka särintressen och nyliberal ideologi samverkade fick förnuftet ge vika! | LO Bloggen
Jag tycker nog att referenserna här ovan till ”rättelsen” är genomskinliga.
Men, det är klart att det finns ett tydligt samband mellan mina egna åsikter, och dem som Idergård och Alpstig bekämpar.
Jag tillhörde nämligen dem som argumenterade flitigt mot statliga monopol och för olika former av privatiseringar på 1970- och 1980-talen, och jag kom att bli tämligen besviken över dels genomförandet, dels uteblivna resultat även i de fall genomförandet inte kunde kritiseras.
Som anställd har jag upplevt flera förändringar som jag naivt och obetänksamt inte hade förutsett. Den viktigaste är att vår lojalitet som anställda inte längre är mot samhället utan mot en ägare som bara är intresserad av ekonomisk utdelning – och som bara har ett kort tidsperspektiv. Vi erbjuder givetvis service. Men numera är vi alla beroende av att ge bästa möjliga intryck. Den som ljuger bäst tjänar mest.
Det mesta har redan sagts och skrivits, kritiken sammanfattar du bra i inledningen. Jag tycker ni i socialdemokraterna kan addera rapporten till er problemformulering av organisationen av välfärden, som jag tror en majoritet av svenskarna delar. Det ni nu måste ge svar på är hur era nya ideer ser ut för att organisera framtidens välfärd. Några tankar där som du redan nu kan dela? Ett problem som fler och fler upplever är valfrihetsinflationen, vad är era lösningar för oss småbarnsföräldrar som jobbar 50-60 timmar i veckan och som när vi kommer hem från jobbet inte vill sitta i timmar för att sätta oss in i 70 förskolor i vasastan, tiotals grundskolor, vårdcentraler etc?
Tack för en väldigt bra fråga! Jag kan inte svara på det, särskilt inte om det handlar om vad socialdemokraterna generellt tycker. Men du har helt rätt i att detta är en viktig fråga där det finns mycket att utveckla.
Själv tror jag att det är centralt att göra något åt ersättningssystemen. De styr verksamheten väldigt mycket och som de är utformade idag, i kombination med svag kvalitetskontroll, leder de till en överetablering i många fall. Detta löser naturligtvis inte alla problem i välfärden men det är ett viktigt och eftersatt område.
”Valfrihetsinflationen” är ett bra ord, men jag har verkligen inget svar på vad man ska göra åt det. Jag är positiv till valfrihet och tänker att det kanske är omöjligt att ha valfrihet utan att få en viss överetablering och en viss valfrihetsstress. Sen är det lätt att säga typ att ”alla skolor ska vara bra skolor”, och mena att det ska minska föräldrars stress över att välja rätt skola, men i grunden tror jag att det är en utopi. Det kommer aldrig att vara så att alla skolor är bra skolor. Det är inte heller så att det bara är bra skolor som är mest populära.
Begreppet ”valfrihetsinflation” är verkligen intressant. Tänker själv i de banorna. Vi vill ju ha alternativ och valfrihet där det gör skillnad för oss. Men kravet att alltid ta beslut, att alltid välja, skapar som du skriver stress eller till och med ångest. Vilket jag tror att i förlängningen kan få folk att må dåligt. Frågan är då, vilken valfrihet gör positiv skillnad för oss och vilken ställer mest till besvär?
Personligen tror jag att ett välfungerande offentligt system, säg bilprovningen eller apoteket, ger oss trygghet. Då är det dumt att slå sönder dessa. Då måste vi göra fler val. Bättre då att tvinga folk att välja inom områden som faktiskt fungerar dåligt.
En annan intressant fråga är huruvida vi har kapacitet att göra ett ”informerat” rationellt val. Kan vi verkligen utvärdera om elbolaget eller skolan vi väljer kommer att vara det bästa alternativet för oss när vi väljer? Vet vi egentligen vad vi köper? Vet vissa av oss vad vi köper och de flesta inte? Bygger man system där folk måste välja måste de även ha en rimlig chans att förstå vad de väljer. Det kan vara så att ett informationssystem som ger den information som behövs, i sig blir så pass dyrt att en förändring blir omotiverad.
Förövrigt är det närmast komiskt med dessa högerns ryggmärgsreflexer. Gamla skällsord kommer fram som på beställning (folk kallas stalinister etc) och vissa av forskarna i SNS rapporten kommer sannolikt att få det svårare att få forskningsfinansiering framöver eftersom de stämplas som sossar. Tragiskt.
Ping: Privatisering och konkurrensutsättning ineffektivt |
Det är sådana här gånger det märks hur ihålig den såkallade ”valfriheten” är i praktiken; dess proponenter vill gärna utmåla sitt ideologiska system som absolut bevisad vetenskap – liksom marxister med sin historiematerialism en gång – och slår totalt bakut när deras bild ifrågasätts.
Säger jag att rapporten är felfri? Klart jag inte gör. Det vore himla dumt av mig. Men jag säger att det som riktats mot den inte är rimlig kritik framförd av vuxna människor – utan ideologiskt trams från nyliberaler som inte vill se sin fina ”valfrihet” ifrågasatt.
Jag jobbar inom skolan. Tack och lov i kommunal regi. Systemet med friskolor som det ser ut idag är helt bisarrt – vi är såvitt man vet ensamma i världen om att tillåta vinstuttag, skolor uppmuntras ljuga för elever och föräldrar (så länge man kan hålla eleverna kvar tills skolpengen kommit…), spendera pengar på PR och liknande skit istället för på kärnverksamhet (utbbildning). Det finns mycket starka incitament för att sätta för höga betyg, och satsa på saker som kanske ger fler elever men som inte höjer nivån på utbildningen (elevdatorer etc). Många friskolor struntar i ”onödiga” saker som skolkuratorer, skolbibliotek etc. Kort sagt, incitamentstrukturerna skapar kaos och misär i skolsystemet. Det är dags att sluta leka lekstuga med skattepengar snart. Det spelar ingen roll om det var S eller Alliansen som skapade kaoset. Väck måste det.
Ping: Vi måste följa upp resultat bättre… « Lotta Olsson (m) Blogg
Tack Marita för en mycket bra sammanfattning. Någon skrev varför politikerna är ointresserade av att få tillstånd dylika rapporter om det berodde på att de inte ville veta resultatet. Jag tror snarare att det breor på att de inte vill att allmänheten, genom faktisk granskning, ska få veta hur det ligger till.
Valfrihet har blivit ett ord som de Borgerliga partierna tar till när de vill visa sig duktiga, för vem vill inte kunna välja. Jag vill välja doktor men så är doktorn barnledig eller har semester när jag behöver ett doktorsbesök.Är jag lurad då? Inte om jag vet hur svenska arbetsmarknadslagar är skrivna.
Men de borgerliga partierna vill inte kännas vid dylika händelser du har rätt att välja och du ska få träffa din doktor när du själv vill.
Skolan känner jag bara genom barnbarnen men nog verkar det konstigt att man ska skapa ett behov utifrån ingenting. Skolorna överöser eleverna med reklam för att locka till sig elever. Sen visar det sig att de har varken skolmat eller skolbibliotek. Eleverna får gå ut och äta på MC Donalds tex. Mitt barnbarn utred just nu för en ev allergi. Kommer han att kunna få det om det nu visar sig att han behöver det: Tror jag inte han får väl ta med sig matsäck. Äta ensam. Inte roligt. vad har man vunnit på det? Jo rika skolägare
Ping: Högern har tydliga problem med vetenskap | Lars Pålsson Syll – docendo discimus
Kopplingen till styrsystemen är viktig. Det är inte bara privatiserad verksamhet som har perversa incitament, som du påpekade i ett tidigare blogginlägg. Inte bara privatskolor, utan även kommunala, för att ta ett exempel.
Just nu rasar en debatt i Norge med anledning av en bok om skolan, som pekar på hur nationella prov leder till fusk:
” I arbeidet med boken Kunnskapsbløffen har jeg møtt mange engasjerte og imponerende lærere, ikke minst i Oslo-skolen. De er opptatt av én ting og det er ikke statistikk, men elevenes beste. Jeg stoler på at de vil ivareta mine og andres barn. Men de beskriver et styringssystem som gjør meg urolig”, säger Magnus Marsdal.
Boken Kunnskapsbløffen handlar om hur skolsystemet, och särskilt de nationella proven, styr mot lätt mätbara men värdelösa kunskaper, tvingar lärare att prioritera elever som klarar sig bra ändå, och dessutom tvingar dem att fuska för att ”hålla fasaden blank”.
Mer här: http://www.aftenposten.no/meninger/debatt/article4217546.ece
Boken kan beställas på http://manifestanalyse.no/-/bulletin/show/685117_ubehaget-i-skolekulturen
PS Att högern inte gillar vetenskap vet vi – Andreas Carlgrens kommentar till diverse utredares synpunkter på Förbifartens konsekvenser – mer biltrafik, mer utsläpp – var kort och gott: ”Jag anser inte det”.
Tyckande som ersättning för fakta. Karakteristiskt för mycket politik nnuförtiden.
Ping: SNS:s rapport bekräftar Kommunals bild - Kommunals utredare
Ping: Het debatt om forskning och politik | Vetenskap & Allmänhet
Ping: Elfte september gjorde världen mer konservativ – vi har fått större ojämlikhet, segregerade samhällen och segregerad skola, ekonomiska kriser… « reflektioner och speglingar II…
Jag har bara läst vad man skriver i debattartikeln i DN. MEN finner det lite märkligt att man väljer att göra en ganska säker och tillspetsad slutsats (”Privata alternativ och konkurrensutsättning inom välfärdssektorn har inte blivit den mirakelmedicin som många hoppades på”) först och sedan konstaterar att kvalitet och därmed effektivitet är svår att mäta plus att SNS-chefen inte ser valfrihet som ett ”egenvärde” och att ”den som gjort ett aktivt val tenderar att vilja försvara det”. Jag skulle bra gärna vilja se belägg för den kommentaren. Om man nu ska ha sin tillspetsade slutsats om ”mirakelmedicin” får man ju inte underkänna en av de viktiga anledningarna till varför reformerna genomförts (valfrihet). Nä, summa summarum känns det inte seriöst tillvägagångssätt att leverera slutsatser som saknar täckning. Däremot instämmer jag i att det är oerhört värdefullt att kunskapen blir bättre. Och att kommuner och landsting höjer sin kompetens som upphandlare av välfärdstjänster.
Så mer pengar till att höja kompetensen för att klara av upphandlingar och mer pengar till att kunna följa upp upphandlingarna och mer pengar till att kunna driva domstolsprocesser när kontrakt inte följs osv.
Ett mycket ineffektivt sätt att använda skattepengar på och en stor mängd mer _kontroll_, allt i valfrihetens namn.
Vem har sagt att det behöver kosta mer, det handlar ju om att anställa rätt personer. Och kontroll av verksamheten som utförs behövs ju oavsett vem som utför den. Denna övertro som finns på offentliga organisationer som bästa producenter.
Jag kan ju bara konstatera att min nöjdhet med den lokala vårdecentralen steg åtskilligt när den övergick från att vara landstingsdriven till att Capio drev den. Helt plötsligt kunde jag boka tid via nätet och få en tid nästkommande dag hos en läkare. När landstinger drev den tog det ca sju veckor att få tid, efter en anselig väntan i telefon för att öht komma fram.
Miika, jag rekommenderar att du läser rapporten så kommer du att få svar på många av dina frågor. Ditt sätt att beskriva rapporten är inte särskilt nära hur rapporten verkligen är genomförd. Detta att SNS efterlyser fler studier betyder heller inte att det inte finns några studier alls. Snarare handlar det om att olika områden är olika väl beforskade. Exempelvis finns det nästan inga studier alls på privatiseringen av förskolan – vilket gör att det definitivt är svårt att dra några slutsatser på just detta område – men däremot friskolereformen är betydligt mer undersökt, vilket också konstateras i rapporten, vilket gör att det går att dra en hel del slutsatser med större säkerhet. Vad gäller vården finns också mycket forskning, inte minst internationellt.
Vill också påpeka att väldigt mycket av den privata välfärden INTE upphandlas. Det är alltså inte så enkelt som att säga att det offentliga bör bli bättre upphandlare. Exempelvis förskolor, hemtjänst, skolor och vårdcentraler upphandlas INTE. ALla aktörer som uppfyller vissa (ofta mycket grundläggande) kriterier har rätt att etablera sig, och sedan är det kundvalet som styr.
Det är dock ett mycket vanligt missförstånd i den här debatten att det skulle handla om upphandlingar, vilket möjligen förklarar en del felaktiga föreställningar.
Hej Marika!
Jag är lite osäker på vilka frågór du tyckte jag hade…?
Ok, jag uttryckte mig lite slarvigt när jag skrev ”upphandling”. Hemtjänst upphandlades ofta förut, före LOV:en. I början ofta uppdelat i geografiska områden sedan ramupphandlingar med ersättningssysten. Då förväntar jag mig f.ö. att du lika ofta hugger på den felaktiga beskrivning om ”privatiseringar”, som ju sällan eller aldrig förekommer inom de gemensamt finansierade tjänsterna.
Likväl så återstår faktum: det går en tydlig vattendelare i människosyn, i vad människor är kapabla att själva klara av och ta ansvar för. Vänsterblocket anser att politiker är mer lämpade att bestämma över människors liv, ety de är ju inte tillräckligt informerade och klarar inte av att ta ansvar för att göra egna val. Och om de väl har gjort det och – ve och fasa – är nöjda med det så är det något suspekt, de förstår ju inte bättre och har ju enligt SNS forskningschef ett behov av att försvara sitt val, Häpnadsväckande uttalande, Samma anda genomsyrar mycket i rapporten. Märkligt är också de ordval forskningschefen använder sig av i inledningen. I det ena fallet heter det ”i den politiska RETORIKEN [min highlight] har valfriheten som sådan använts som ett argument för konkurrensutsättning” (s.13. I det andra fallet heter det ”Det finns också ett ARGUMENT för egenvärdet av kollektivt beslutsfattande istället för individuella val” (s.14). I min mening ett medvetet användande av värdeladdade ord.
Människor fattar dagligen massor av beslut; man köper bostad, hittar en partner, skaffar barn, köper bil, etc etc. Ofta stora och livsavgörande beslut, som är komplicerade….och då borde de väl överlämnas till ”experter” precis som skolval etc som ju uppenbarligen ligger utanför svenskens kompetens.
Och faktum kvarstår, om man ska tro forskarna själva, den enda slutsatsen man kan dra är att det saknas underlag för att dra en slutsats. Det är anmärkningsvärt att forskarna själva inte tycks inse problematiken i detta, att de drar slutsatser efter att själva ha sagt att det inte går utan går då på en känsloladdad linje om att ”ha trampat på ömma tår”. Det tycks aningslöst och en smula naivt. Citat sid 7 förord ”Den främsta slutsatsen är dock att kunskapsläget inom många områden är anmärkningsvärt begränsat. Därför är det för tidigt att dra någon generell slutsats om hur stor vinst – eller förlust – den ökade konkurrensen har genererat”.
Tyvärr tycker jag vare sig Sveriges kommuner och Landsting eller Svenskt näringsliv tar sitt ansvar i att skapa bättre förutsättningar för kommunerna att följa upp den skattefinansierade produktions som utförs av privata företag. Kommunallagens 3 kap §§19, 19a är ju tydliga i sina krav på insyn och möjlighet att följa upp. SKL och SN förde samtal i början av 2000-talet om hur detta i praktiken skulle genomföras och innefattas i avtal, tyvärr rann det ut i sanden. Ett gyllene tillfälle till att systematisera annars svårfångad information som kunnat ingå i t.ex. det kommunala räkenskapssammandraget som officiell statistik.
Och bara ett ps…Läs punkt 4 i den lista du grävt fram. Vad tycker du andemeningen i den punkten är…?
Miika: ”Vänsterblocket anser att politiker är mer lämpade att bestämma över människors liv” påstår du, nej det är inte en korrekt beskrivning av vänsterns ideologi. Återkom när du känner för att vara saklig.
Det stora misstaget du gör fö är att försvara valfrihet när SNS rapport handlar om privatiseringar och konkurrens. Jag är helt för valfrihet. Valfrihet kan man ha på väldigt många sätt än just det vi har idag. Oavsett ideologi tycker jag att politiska reformer ska göra saker bättre för människor. I det lyssnar jag gärna på vetenskapen, som i detta fall säger att det inte går att visa att reformerna har gjort det bättre för människor. Jag är intresserad av att förbättra välfärden. Punkt.
Det stämmer inte heller att forskarna konstaterar att det inte går att dra slutsatser, du läser med mycket starka ideologiska skygglappar. På såväl skolområdet som arbetsmarknadsområdet finns det gott om forskning och här går det utmärkt att dra fasta slutsatser vilket också framgår av rapporten. På tex förskoleområdet finns det för lite forskning för att göra det. Läs om, läs rätt.
Och naturligtvis innebär den ökade kontroll, uppföljning och reglering som behövs för att få ickeperfekta marknader att fungera att kostnaderna stiger. Det går inte att komma ifrån.
Slutligen – även du kommer med enskilda exempel. Jag vet också en rad privata välfärdsföretag som fungerar bra, precis som att jag vet en massa kommunala välfärdsinrättningar som fungerar bra. Poängen är att det går att undersöka detta vetenskapligt och systematiserat och få resultat för helheten, inte bara enskilda människors erfarenheter.
Om du läser rapporten – vilket jag rekommenderar varmt att du gör – så kommer du att se att det finns vissa inbyggda egenskaper på välfärdens område (kvasimarknader kallas det i rapporten) som gör att oreglerade system tenderar att fungera mindre bra. Det handlar alltså om strukturer, inbyggda i verksamheten. Inte om att enskilda välfärdsproducenter skulle vara onda eller goda eller så.
Ping: Privatisering ger varken bättre effektivitet eller kvalitet enligt borgerligt studieförbund « Tro på Hjo
Håll i hatten för nu kommer religion och moral in i bilden! :-)Vad är grunden i det västerländska sen kapitalistiska samhället ? Jo tron att mänslighetens varats grund är konkurrens , egoism, materiell standard ökning. Alla springa vi åt samma håll. Filosoferna skrattas åt. All etik måste grunda sig på att man ser den andre och säger ”du är lika viktig för mig som mitt eget liv, jag skall förbättra livet eller i alla fall göra det lättare för just du är värdig lycka och inre evig harmoni” människan hänger ihop , när vi låter egoism styra och tankar om samhället som evig konkurrens , inser vi inte att alla människor har ett värde. Den etiska individen lider med de fattiga och vill utjämna skillnader inte öka dem! Inte i framtiden utan nu. Det är etik. Bristen i samhället är inte materiell rikedom , ekonomisk tillväxt eller effektivivitet utan det etiska perspektivet att inte lämna någon utanför och att vi oavsett vad kapitalismen tror. Människor hänger ihop. Vi är i grunden sociala varelser som vars grund är jägarsamhället där man hjälper varandra. Våra samhällen lider av att vi utgår ifrån att fattiga och klassskillnader skall finnas. Den existentiella ångest som kommer när bristen på djupare mening finns. Psykologi som tro att brist på etik kan lösas genom terapi. Hela samhället behöver terapi från egoism. Pengar kan aldrig köpa dig lycka, vi i väst ja hela världen har fel sanning om mänslighetens behov. Sanningen är enkel. Alla varelser på jorden strävar efter lycka och mindre lidande. Kapitalismen skapar välstånd men med människor som tror att sanningen är individen. Bara den som går ifrån detta och ser den andres lidande som lika viktigt som sig själv kan finna ro. Vad människan behöver är en högre sanning än totalt effektiva system i ekonomisk hänseende. Människan behöver släcka sin egoism och se lycka till sin näste som centralt för att skapa inre harmoni. Religion är inte nödvändigt men viljan att hjälpa den andra och helon. Den människa som alltid hjälper människor skall finna lycka. De andra pengar men ett ständigt begär som likt saltvatten aldrig kommer släckas. Lycka till marika sanningen finns i ditt tänkande.
Med andra ord Johan i ett jämlikt samhälle mår alla bra.
Ett jämlikt samhälle betyder inte att alla har det på samma sätt utan att alla är lyckliga över sin del i sammanhanget. Men den tankegången existerar inte hos en Moderat. De tänker ungefär som när man går i svampskogen och plockar alla svampar de hittar även om de redan har mer än de behöver hemma, för tänk om det kommer någon annan och hittar dem och får mer än mig!
Precis! Sjuka lever på bidrag och bidrag ska inte finnas i Reinfeldts Sverige. Sanningen är att de lever på en försäkring som vi alla är med och betalar till.
Ska vi prata om vilka som har ökat bidragstagandet i landet så är det Reinfeldt men nu läggs det delvis ut på kommunerna istället precis som det skulle vara ett mindre bidrag för det.
För att inte tala om RUT och ROT som betalas av den gemensamma skatten.
Vad lever Reinfeldt och Co av då?
Ping: Välfärd – forskning och ideologi |
Ping: Staten och Kapitalet – en Mesallians utan Hindersprövning? | Nemokrati
Läs gärna min blogg ”Privatisering saknar fördelar?” där jag bl.a. kommer med exempel från Stockholms läns landsting.
http://ingrideckerman.blogspot.com/2011/09/privatisering-saknar-fordelar.html
Ping: Lite hösttips om utbildningspolitik | Klas-Herman Lundgrens blogg
Högerns reaktion kan man raljera humoristiskt om men det hela är egentligen väldigt allvarligt. Högern och näringslivet med sina enorma ekonomiska resurser använder dessa till att ytterligare sprida förakt för kunskap.
Japp, så är det.
Ping: Intellektuell ohederlighet = opinionsbildning? « PeoWagstrom's Weblog
Ping: Yttrandefrihetens försvarare « PeoWagstrom's Weblog
En av de intressantaste rapporter jag läst på senare tid då den klämmer på många ömma tår. Den säger inte att det privata är dåligt utan att det är mycket svårt att hela tiden leda i bevis att privat alltid är effektivt i jämförelse…Vidare att en marknad kanske inte alltid är en marknad utan en kvasimarknad med konstlade förutsättningar.. Jag förstår att vinstgiriga utflaggade privatiserare utan urskiljning sätter champangen i vrångstrupen inför dessa obekväma sanningar där ideologi och egenintresse går före allt annat…