Reviderad historieskrivning

Valfrihet behöver inte motiveras”. ”Valfrihet har ett egenvärde”. ”De reformer som sjösattes för två decennier sedan har haft ett primärt mål; nämligen att ge individen, oavsett vem den individen är, makten över de vardagsnära besluten.” Så har försvarslinjen gått efter att SNS rapport Konkurrensens konsekvenser presenterades i förra veckan. ”SNS:s antologi verkar utgå från att denna reform infördes för att minska kommunernas kostnader, och att reformen misslyckats då kommunernas kostnader snarare ökat. Valfrihet inom förskola och skola är dock till för familjernas skull”, skriver ett gäng kristdemokrater i SvD, och Peje Emilsson hävdade  på släppseminariet att frågor om kvalitet och kostnadsbesparingar aldrig varit viktiga skäl för välfärdsreformerna. Det som stått i centrum skulle hela tiden ha varit den ökade valfriheten.

Därför är det lite kul att läsa SAF:s (nuvarande Svenskt Näringsliv) skrift ”Skola vi starta” från 1991:

Värt att notera att valfrihet som värde i sig inte nämns över huvud taget – men se punkt 3 och 9. För övrigt går det som sagt bra att läsa regeringen Bildts proposition, för att se att både kvalitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar lyftes fram som tunga argument för friskolereformen.

Däremot hade SAF helt rätt i punkt 9, att friskolor är billigare än kommunala skolor. Problemet är bara att i ett kundvalssystem där ersättningen är fast är ”det enda sättet att generera vinst […] att hålla nere kostnaderna. Så länge som kostnadsuppföljningen är bristande är det inte uppenbart att lägre kostnader leder till lägre utgifter för det offentliga utan besparingen blir istället till vinster hos den privata utföraren”, som Konkurrensens konsekvenser beskriver det.

Läs gärna Jonas Vlachos, en av forskarna i SNS-rapporten, om reglering av skolmarknaden (notera särskilt den distinktion han gör mellan vinstsyftande och ickevinstsyftande skolor – en skillnad som bör studeras än mer framöver, inte bara på skolområdet utan inom all välfärd. För egen del tror jag att det är en betydligt mer fruktbar indelning än att tala om ”privat” respektive ”offentligt”). Vlachos är också intervjuad i the Guardian apropå SNS-rapporten. Han säger bland annat: ”the difference between the free schools and the municipal schools is that the free schools actually have a profit incentive to reduce quality”. Arbetarrörelsens tankesmedja skriver att ”SNS-rapporten sätter världsbild i gungning”. Alliansfritt.

Intressant och Netroots.

11 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Skola och utbildning

11 responses to “Reviderad historieskrivning

  1. Den nuvarande regeringen kommer inte att ändra sig. Men hur är det med socialdemokraterna? Står dom fast vid att det är ok med privatisering, och vinstdriven sådan dessutom, som dom beslöt vid senaste kongressen?

    • Det sorgliga är att om förra kongressen fått diskutera fritt och ta ställning till sina egna motioner hade man sagt tydligt nej till vinster i välfärdssektorn. Nu tvingades man till kompromisser av partiledningen för att inte störa det röd-gröna samarbetet.

      Man hoppas på ett uppvaknande och nya fri(s)ka tag.

  2. es

    Bra grävning! Borgerliga skribenter ägnar sig just nu åt historierevidering. Dessutom behöver deras nya slogan ”valfrihet är ett egenvärde” granskas. Valfrihet i vilken betydelse? Valfriheten att sätta sina barn i en skola där människor från olika samhällsskikt blandas har drastiskt minskat i takt med privatiseringen. Dessutom, hur stort värde har valfriheten? Om en konsekvens av borgerlig valfrihet är att klassklyftorna ökar, är valfriheten då värd priset?

  3. Utomordentligt!
    Nu måste vi alla som vill försvara ett solidariskt samhälle gemensamt
    sticka hål på vinstentreprenörernas ballonger!

  4. Jan Schmidt

    Mmm… vill också minnas, och har kommenterat på anna plats på nätet, just detta: Att när det begav sig, så var det inte tal om ”valfrihet”, utan mer om kostnadseffektivitet och kvalitetshöjning. Eftersom jag själv jobbar inom offentlig sektor, har jag ju också erfarenhet av, att så värst effektivare eller bättre blev det inte…
    Men högern kommer naturligtvis än en gång att skriva om historien, och snart är vi alla övertygade om att valfrihet, det var just vad vi ville ha, det!

  5. Andreas Bergström

    Att notera: Jonas Vlachos hävdar att han inte sa så, utan att friskolorna har ett vinstintresse av att minska sina kostnader. http://ekonomistas.se/2011/09/14/the-guardian-om-friskolor/ Vilket ju närmast är en truism, och inte behöver betyda att kvaliteten sänks. Tvärtom pekar väl SNS-rapporten på att det varken går att se några kvalitetssänkningar eller -ökningar p.g.a. privatiseringar.

    Tycker också att den lista du letat fram ger Peje Emilsson och andra halvt rätt. De flesta punkterna handlar ju inte om kvalitet och kostnader, och punkt 3 är försiktigt formulerad (”kan därmed höja kvaliteten”).

    Det finns brister i dagens valfrihetssystem. Men den mångfald och hänsyn till människors olikhet som finns på många håll i dag hade knappast uppstått om det inte fanns en möjlighet att plocka ut vinst. Det finns alltid entusiaster här och var som är beredda att starta ett spännande föräldrakooperativ eller så. Men de flesta har varken lust eller ork. Vi kan inte basera ett helt system på att det ska finnas eldsjälar. Låt oss i stället hitta sätt att få vinstsyftande välfärd att fungera bättre.

    • Marika

      Jag håller helt med om att det stora problemen med dagens ersättningssystem inte nödvändigtvis är att kvaliteten blir sämre (som du påpekar så visar ju också utvärderingarna att det inte finns några generella kvalitetsskillnader mellan privata och offentliga skolor). Däremot har jag stora problem med att ersättningssystemen inte är effektiva eftersom de kostnadsbesparingar som sker i friskolor inte kommer elever eller skattebetalare till del. Har skrivit mer om det här: https://storstad.wordpress.com/2011/03/13/dina-skattepengar2/

      Var du på seminariet? Som Peje Emilsson uttryckte sig där kan jag inte hålla med om att listan skulle ge honom rätt. Han sa i princip att kvalitets- eller besparingsskäl aldrig hade varit argument öht. Med detta sagt: att publicera en lista ur en enda publikation är naturligtvis i hög grad att betrakta som anekdotisk bevisföring. Jag gör det för att göra en poäng på ett lättillgängligt sätt, tillsammans med att länka till propositionen. Men om du gör en mer ambitiös litteraturgenomgång kommer du att se att kvalitets- och besparingsskälen var tungt vägande vid privatiseringsreformernas genomförande. Menar du på allvar att så inte skulle ha varit fallet?

      Slutligen: det stämmer inte att vi inte skulle ha valfrihet utan vårt världsunika system där vi tillåter vinstuttag ur skattefinansierad välfärdsverksamhet. Som Jonas Vlachos skriver i SNS-rapporten finns det i princip inga andra länder som tillåter något motsvarande (på skolans område åtminstone, men detsamma torde gälla i de flesta länder vad gäller tex vård). Det innebär dock inte att det inte finns valfrihet i andra länder. Tvärtom. Det går fullständigt utmärkt att kombinera krav på att skattefinansierad välfärd drivs ickevinstsyftande med mångfald och valfrihet. Lästips på detta tema: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http://www4.skolverket.se:8080/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Record%3Fk%3D1794 och http://t.co/P62iPGv eller popversionen: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skattepengar-gar-till-fel-fickor_6043211.svd

      Vore skönt om vi en gång för alla kunde rätta till detta vanliga missförstånd.

      • Marika

        PS jag har svårt att förstå det där argumentet ”Vi kan inte basera ett helt system på att det ska finnas eldsjälar”. Nej, vi baserar vårt system på att människor får lön. En stor del av välfärden drivs bevisligen ickevinstsyftande i offentlig regi. Och de allra flesta som jobbar i välfärden får inte del av vinsten, oavsett om de arbetar offentligt eller privat. De går till jobbet varje dag ändå och gör i de flesta fall ett strålande jobb. Helt utan bonus eller vinstuttag.

    • Korrigerat!

      Du skriver: …”vinstsyftande välfärd att fungera bättre..”
      Bör står: …”kortsiktigt vinstsyftande välfärd att fungera..”

  6. Pingback: Intellektuell konkurs eller rekonstruktion? « gemensam

  7. Har skrivit en kommentar till Laura Hartmans och Olof Pettersons avgång från SNS på vår blogg
    http://gemensam.wordpress.com/2011/09/21/intellektuell-konkurs-eller-rekonstruktion/
    Det är lite spännande att rota i Svenskt Näringslivs arkiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s