Vårdbiträde med 23.200 kr/mån? Vem då?

Jag bloggar inte så ofta längre. Vet ni varför? För att vår regering gör mig så fruktansvärt uttråkad. Jag har bara bloggat i ett och ett halvt år – varav det senaste halvåret mest ägnats åt en krisande socialdemokrati, så i sammanhanget räknas det knappast – men det känns redan som att jag fastnat på repeat. Nu har regeringen alltså presenterat sina nya modiga reformförslag inför vårpropositionen. Vad blev det? Jo, ett femte jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, ökade klyftor och sänkt restaurangmoms. Känns som att jag har skrivit om det hundra gånger förut, till exempel här:

Vad säger Nobelpristagare om högre skattesänkningar för de rika? Om bland annat jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt.

Världens dyraste jobbpolitik? Om att sänkt restaurangmoms inte ger några nya jobb, enligt exempelvis Lars Calmfors, och så en släng mot de där verkningslösa nystartzonerna som regeringen också envisas med trots att forskningen entydigt är negativ till dem.

Påminnelse: Härifrån kommer din skattesänkning om fördelningsprofilen på regeringens skattepolitik.

Dynamiska effekter, eller: mer voodoo i ekonomin! om att det, trots Reinfeldts påståenden, inte stämmer att ökade klyftor leder till minskade klyftor.

Orka. Som kidsen säger. Nåväl, när man inte orkar bli upprörd över en regering utan visioner längre, kan man i alla fall alltid lita på den svenska politiska journalistiken. Skönt. Till exempel DN, som snällt och lydigt återger Finansdepartementets fantasifulla beräkningar på hur skattesänkningarna slår:


Det finns så många fel med den här tabellen. Exempelvis att den enbart visar jobbskatteavdragets effekt, men ignorerar att regeringen också föreslår höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, vilket innebär att höginkomsttagare får betydligt större skattesänkningar än vad som framgår av tabellen. I DN-artikeln talas det inledningsvis om att ett vårdbiträde med 23.200 kronor i lön får 189 kronor i sänkt skatt, och en läkare med 60.300 i lön får 369 kronor. Först en bra bit längre ner i artikeln framgår det att nej, personen med 60.300 kr/mån får inte alls 369 kronors skattesänkning, han/hon får 634 kronor. Vilket är betydligt mer än vårdbiträdet, både i kronor och som andel av inkomsten.

Varför frågar ingen: Varför ska höginkomsttagare ha större skattesänkningar än låginkomsttagare?

Det slutar dock inte där. De här uppgifterna om yrkeskategorierna och deras löner, som DN så tjänstvilligt återger, varifrån kommer de egentligen? Det är nämligen ytterst få vårdbiträden som tjänar 23.200 kronor i månaden. Medellönen för vårdbiträden är 19.900 kronor. Då ska man dessutom komma ihåg att de flesta inte jobbar heltid. Faktisk medellön för vårdbiträden, med hänsyn tagen till verklig arbetstid, är 13.134 kronor i månaden. Genomsnittlig arbetstid bland vårdbiträden är nämligen bara 66 procent, enligt Kommunals chefsekonom.

Som av en händelse ligger de lönenivåer DN återger allihop över medellönen för respektive yrke. Så här ser det ut i verkligheten:


Enligt Vårdförbundet, Kommunal, SCB och Skolporten (hittade ingen uppgift på metallarbetaren). Nu ska tilläggas att flera av dessa uppgifter kommer från 2009, så visst kan lönerna ha ökat en del. Men knappast så mycket som DN ger sken av.

Att regeringen vill ge intryck av att deras skattesänkningar gynnar låginkomsttagare är naturligtvis ett skäl till att låtsas att låginkomsttagare har högre löner än vad de verkligen har. Men implikationerna är större än så. Många människor, inte minst i Stockholm – jag träffar dem ofta – har en extremt skev bild av vad människor i allmänhet tjänar. Tror man att lägstalönerna på svensk arbetsmarknad ligger runt 23.000 kronor, vilket DN:s rapportering ger vid handen, är det lättare att acceptera en borgerlig politik. Det är lättare att hålla med Anders Borg när han säger att lägstalönerna i kommunerna (läs: vårdbiträdenas löner) är för höga. Men såhär ligger det till: Lägstalönen för ett vårdbiträde är 16.070 kronor i månaden. För en heltid, och de flesta har som sagt inte heltid. Två tredjedelar av svenska folket uppger att de inte själva skulle klara sig på en sådan lön.

Håhåjaja. Det är förresten också något jag skrivit om tidigare: Myten om stockholmaren, om missuppfattningarna runt lönenivåerna i Stockholm.

Ali Esbati visar sambandet mellan sysselsättning och skattekvot i en rad OECD-länder. Johannes Åsberg skriver bra om en märklig intervju med Håkan Juholt. Björn Johnson skriver allt du behöver veta om regeringens föreslagna ”förändringar” av sjukförsäkringen, och om du läst Zarembas skolartiklar måste du verkligen läsa det här inlägget också.

Dagens bästa är för övrigt Arenagruppens fantastiska initiativ partibidrag.se. Äntligen transparens! Skulle det faktiskt kunna bli så att Sverige snart slutar vara ett av endast fyra europeiska länder som inte har reglerat i lag hur de politiska partierna redovisar sin ekonomi? Eller kommer Moderaterna säga nej som vanligt?

Uppdatering: I pappers-DN står det i tabellen som återges ovan att ”månadslönen kommer från SCB:s lönestatistik”. Konstigt. När jag letar där hittar jag inte dessa uppgifter. Enligt SCB är månadslönen för en gymnasielärare i allmänna ämnen 28.000 kronor, månadslönen för ett vårdbiträde 21.500 kronor och månadslönen för en läkare 55.800 kronor.

SvD | SvD | SvD | GP | AB | Ex | Ex | DN | Karin Engdahl | Martin Moberg | Rasmus Lenefors | Peter Högberg | Röda berget | Johan Westerholm | Sebastians tankar | Sandro Wennberg | Alexandra Einerstam | Intressant | Netroots

About these ads

82 kommentarer

Under Arbetsmarknad, Borgerligheten, Ekonomi

82 svar till “Vårdbiträde med 23.200 kr/mån? Vem då?

  1. Bra som vanligt
    Men för allt i världen… även om du är uttråkad, fortsätt blogga något sånär regelbundet. Dina skarpa analyser behövs.

  2. emil

    Medellönen för LO är 23000. I LO ingår även vårdbiträde.
    De högst betalda i LO ligger runt 35.000 inkl. skifttillägg.
    dvs man tjänar även på att brytpunkten höjs.
    För övrigt tillhör pengarna dom som jobbar, inte staten

  3. Patrik Bergvall

    Tack, jag tänkte precis samma sak när jag såg tabellen igår men tänkte just, orka kolla upp. Tack för att du orkade!

  4. Sven Dufva

    Lysande analys! tråkigt att höra om du känner att du inte orkar blogga mer, det är ju nu som det behövs mer inlägg av din typ.
    Håller helt med dig i din anlays och vill bara tillägga att det ingår i Alliansens strategi att ”tråka ut” politiken och få oss på vänsersidan att sluta debattera.
    Strategin är att kväva det ideologiska utrymmet till vänster genom att kontrollera public service och att inskränka debatten till ”köksbord- och plånboksfrågor”. Allt i en individualisktisk linje för att tysta massorna.
    Ekonomsikt vill man brännmärka varje försök till skattehöjningar genom att tidigt ge medborgarna mer i plånboken, allt för att detta utrymme ska vara konsumerat och tillvaratagen av andra, privata utgifter när det ska föras på tal om kommande skattehöjningar. Offentliga alternativ ska köras i botten avseende kvalité och tillgänglighet, på beskostnad av att öka de privata alternativen. Här kommer de privata alternativen att med råge äta upp allt extra utrymme som skattelättnaderna givit.
    S kan bara vinna på att upplysa medborgarna ideologiskt (det som Alliansen vill stoppa genom att kontrollera Public service och att tråka ut debatten).
    Det är fundamentalistiskt moraliskt fel att ta mer av de fattiga och ge till de rika. De rika blir rikare på beskostnad av de fattiga och sjuka. De fattiga och sjuka kuvas av mer och mer arbete och mindre och mindre ork och tid till att göra sig hörda.

  5. Ja fortsätt blogga ändå! Även upprepningar behövs eftersom dina typer av analyser är så ovanliga i den borgerliga median.

  6. Gydvan

    Förstår vad du menar med att regeringens politik tråkar ut en för hur många ggr ska man belysa att de de har fel? Och på hur många sätt kan man visa dem fakta på hur fel deras politik och retorik är?
    Jag menar hur många ggr kan man bli arg för en sak?
    Jag brukar också ha mina uttråkningsperioder men sedan händer något som får mig att gå itaket igen ;) så är jag med i debatten igen.
    Men.. Dina blogginlägg behövs för du kan plocka fram en analys som grundar sig på logik och fakta som många av oss har nytta av i våra debatter på jobb eller andra sammanhang.

    Om du slutar engagera dig så har alliansen vunnit en stor seger…!!!

  7. Marika

    Tack för glada och uppmuntrande tillrop allihop! Vi får se hur det blir med bloggandet framöver – jag kommer nog inte sluta helt men det kommer antagligen bli på en mindre intensiv nivå än tidigare. Däremot lovar jag att jag inte kommer att sluta engagera mig! Det finns olika sätt att göra det på, bara, och just nu har jag sällan inspiration till bloggengagemanget. Jag har ju också ett fritidspolitiskt uppdrag sedan i vintras som tar mycket tid och som är väldigt roligt och viktigt. Hur gärna man än vill kan man inte göra allt på en gång.

    • Det finns hundratals, tusentals kompetenta nämndordförande. Men det finns ytterligt få som kan leverera så mycket kunnig, hårtslående kritik av regeringens uttalade och underförstådda lögner. Det är som bloggare du är nyttigast för ditt land, Marika.

  8. johan nyström

    Hej. Som tidigare skribenter säger fortsätt att skriva! Jag tycker du borde skriva en bok, om du gör det kommer jag garanterat att läsa den. Du kan ju alltid använda det du redan skrivit och skriva till. Det vore en mindre katastrof om du slutar analysera politik, helt ärligt!

  9. O

    Hej,
    Du skriver att löneuppgifterna för 2009. Med 4 procents löneökningstakt per år (vilket ungefär är snittet det senaste decenniet) innebär det att ett vårdbiträde som tjänade 21 500 under 2009 tjänar 23 250 under 2011, för en läkare som tjänade 55 800 blir det istället 60 350. Skulle tro att det är ungefär så det är räknat. Verkar stämma nästan exakt, och är väl också rimligt?

    Man kan tycka vad man vill om vårproppen, och ingen blir väl speciellt upplyft, men jag tror inte att beräkningarna av yrkeslönerna skiljer sig från de du skulle sett med en annan regering.

    • Marika

      Nja. Enligt Kommunals senaste avtal med SKL höjs lönerna i snitt med 970 kronor under avtalsperioden 2010-2011. Nu vet inte jag om det innebär att detta är exakt vad just vårdbiträden får. Men utgår man från SCB:s siffror (Kommunals är ju lägre) blir det ändå max 22500 kr i år, för vårdbiträden. Och det är fortfarande en hypotetisk summa.

      http://www.kommunal.se/Kommunal/Nyheter/2010/Maj/Avtal-klart-mellan-Kommunal-och-SKL-samt-Pacta/

      Lärarnas löner höjs med 3,5 procent på TVÅ år enligt senaste avtalsrörelsen, så det är en överskattning att räkna med 4 procent/år: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/lararforbundet/pressrelease/view/avtal-klart-foer-sveriges-laerare-405996

      Räknar man på SCB:s siffror om 28.000 år 2009 för en gymnasielärare blir det alltså 28.980 kr i år.

      • O

        Nu vet jag inte exakt hur man räknat, men jag är nästan helt säker på att man räknar efter en schablon som är exakt densamma som under tidigare regeringar. Om man frågar Finansdepartementet får man såklart veta.

        Som man kan se ”tydligt” här
        http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____180203.aspx
        så ökar lönerna med ungefär fyra procent per år, under ett vanligt år. Ungefär hälften är inflation och hälften reallöneökning. Nu har ju inflationen varit lägre så det är fullt möjligt att fyra procent är en överskattning under de två senaste åren.

        Siffrorna från avtalen ska man dock inte ta på så stort allvar. Ungefär hälften av löneökningarna brukar vara enligt avtal, och hälften lokal ”lönedrift” även om gränserna suddats ut över tiden med allt luddigare avtal (inte minst för lärare, mindre så antagligen för vårdbiträden).

        Självklart rör det sig om ”hypotetiska” summor, men det är väl rätt? Det måste vara rimligare att man använder sig av den bästa möjliga gissningen än en siffra som man vet är för låg (dvs lönen för 2009)?

        Jag tycker förstås precis som alla andra att du ska förtsätta blogga, men det politiska samtalet blir liksom inte bättre av att man antyder att det finns konspirationer bakom varje sten…

      • Marika

        Visst, du har rätt i att man naturligtvis inte kan använda nåt annat än hypotetiska siffror. Kanske finns det inga konstigheter här. Jag började i Kommunals lönestatistik och tyckte att skillnaden mellan 19900 och 23200 var lite för stor för att enbart kunna förklaras med löneökningar sedan 2009. Det var först senare (se uppdateringen) som jag hittade SCB:s statistik som ju visar högre löner än Kommunal – vad det beror på vet jag inte.

        Sen är ju inte det min enda poäng med detta inlägg. Själv tycker jag det är särskilt viktigt att understryka att exempelvis Kommunals anställda ofta jobbar deltid. När en genomsnittlig tjänst inom Kommunal ligger på 78% är det inte helt relevant att tala om heltidslöner som referenspunkt.

      • Marika

        Ok, fick just meddelande från Kommunals chefsekonom Emma Lennartsson: ”Vårdbiträden tjänar i genomsnitt 19 670 kronor i månaden (statistik från november 2010). Men – det är heltidslönen. I genomsnitt jobbar de endast 66 procent…”

      • O

        Hej,
        Jag köper heltidspoängen. Men en stor del av inlägget handlade ju om att du betvivlade månadslöneredovisningen. Jag försökte bara visa att den var rätt rimlig. Den siffra du fick från Kommunal ställer jag mig lite frågande till. Det underliga är att kommunls statistik borde vara densamma som den som SCB redovisar, grunddata är i princip desamma.

        Två möjliga skillnader är att Kommunal, antar jag, baserar det hela på endast kommunalavtalstäckta arbetsplatser (vilket jag inte tror spelar så stor roll) och att det ingår andra yrkesgrupper i SCBs gruppering, men om man tittar här (Yrkesbenämningar klassificerade enligt SSYK, sortera på SSYK 5133):

        http://www.scb.se/Pages/List____259304.aspx

        så är det ju inte direkt höglönegrupper de andra grupperna heller (personliga assistenter t ex som jag antar är en stor grupp).

        Troligare är att den siffra du fick från kommunal gäller grundlön, medan SCB meddelar månadslön. Skillnaden är hur en del olika tillägg räknas, och jag skulle vilja hävda att SCB:s val är mer rimligt, speciellt om man ogillar uppräkningen till heltid (dvs om man är intresserad av inkomst i slutändan).

      • Marika

        Visst. Grundproblemet här är att det finns olika statistikuppgifter. Jag har mailat Kommunal och frågat vad som är skillnaden mot SCB:s statistik.

      • O

        Jag tror att huvudpoängen är att du hade fel i din ursprungliga kritik av hur månadslönen räknats ut (driven av delvis välgrundad upprördhet över att man bortser från deltidsarbetet).

        Det tråkiga med det är att du på lösa grunder antydde att man fabulerat med fram siffran, vilket ju inte är sant eftersom man tycks ha använt den officiella statistiken och räknat upp den på ett sätt som åtminstone inte är orimligt. Därmed har du bidragit till vad vi verkligen inte behöver, nämligen ytterligare en nätbaserad konspirationsmyt.

      • Marika

        Oj, det var hårda ord, vadan detta? Jag kan inte se att jag har fel. Det beror ju på vilka statistiska uppgifter som är sanna, eller hur? Jag har utgått från Kommunals uppgifter från 2009, och även om man räknar med 4% löneökning per år kommer man inte fram till 23200 (utan ca 21500 kr/mån). Jag har ju dessutom skrivit tydligt under tabellen att flera av löneuppgifterna kommer från 2009, så anklagelsen att jag medvetet skulle sprida nån sorts konspirationsmyter tycker jag du får tagga ner lite.

        Om man ska tro Kommunal var dessutom genomsnittslönen för ett vårdbiträde i november 2010 19670 kronor. Det är också rätt långt från 23200 kr det.

        Jag kan inte gå i god för varken Kommunal eller SCB eller regeringens beräkningar, men det kan väl inte du heller?

      • O

        Jag tycker inte att det var så hårda ord. Du skriver

        ”Som av en händelse ligger de lönenivåer DN återger allihop över medellönen för respektive yrke. Så här ser det ut i verkligheten”

        vilket ju är mer hårda ord tycker jag. Där antyder du ju ganska klart att det ligger någon sorts konspiration (”som av en händelse”) bakom det hela, dessutom sätter du ribban rätt högt för dina egna siffror (”så här ser det ut i verkligheten”).

        Om det sen visar sig att de ursprungliga siffrorna var rimliga (officiell statistik insamlad av medlingsinstitutet, presenterad av SCB, på rimligt sätt uppräknad) så kan man väl säga att du lite grann i onödan insinuerat att det låg en hund begraven? Och eftersom vi är många som läser och gillar din blogg så finns det väl risk att de konspiratoriska idéerna också vandrar vidare som sanningar?

      • Marika

        Såhär: eftersom jag sedan innan kände till Kommunals lönestatistik reagerade jag när jag läste DN på uppgiften om att månadslönen skulle vara 23200 – jag tyckte att skillnaden var för stor för att vara rimlig. Du har rätt i att när jag skrev inlägget inte kände till hur lönerna beräknats på finansen, det är ju något av min poäng i texten – ”de här uppgifterna… var kommer de ifrån egentligen?” skriver jag ju.

        Du har gett mig en potentiell förklaring till hur siffrorna tagits fram, den verkar rimlig (även om det inte framgår av de tabeller jag fått från Finansdepartementet). Så visst kan det vara så att det hela handlar om att några tjänstemän suttit på Fi och räknat precis som du föreslår, utan några politiska avsikter. Eller så är det på något annat sätt, det kan vi inte veta.

        Detta förtar dock inte det faktum att löneuppgifterna ändå kan vara missvisande. Jag har som sagt uppgifter från Kommunal från november 2010 på att medellönen är 19670 kronor. Än så länge har jag inte fått någon välgrundad förklaring till den stora skillnaden mellan denna faktiska uppgift och Finansdepartementets beräknade. Jag tycker inte att man bara kan bortse från Kommunals lönestatistik utan att ha välgrundade skäl till detta.

        Jag tycker trots allt att den viktiga frågan här är huruvida vårdbiträden i verkligheten tjänar i snitt 23200 kr/mån, inte exakt vilka bevekelsegrunder Finansdepartementet hade när de räknade fram siffran.

        Ytterligare en poäng är att jag ofta önskar att journalister förhöll sig något mer självständigt och granskande till de sifferuppgifter de får.

        Sen kan jag tycka när jag läser mitt inlägg att jag oavsett sakfrågan kanske uttrycker mig onödigt spetsigt på vissa håll. När jag en gång började blogga var ett av mina mål att uttrycka mig mer balanserat än den gängse politiska debatten. Det är inte alltid jag lyckas med det, det är en sorts skada man får av att hålla på mycket med politik – det och det faktum att spetsigt formulerade inlägg ofta får betydligt fler läsare än de något mer nyanserade…

  10. Karl

    Men du ”orkar” vara upprörd över att men-nån-annan-ju-får-mera-orättvist! Ren sandlådeavundsjuka gör att du tycker att ingen istället borde få skattesänkning eller!? Sverige har världens högsta skatter på folk som arbetar, den bör sänkas.
    Smidigt att gapa om ”de rika”. Då ber jag dig ödmjukast att ge mig den siffra som enligt dig utgör brytpunkten till ”rik”. Kan du definiera? Om du inte kan det är din ”de rika borde betala” retorik bara simpel hets.

    • Marika

      Jag tror inte du förstår, jag är alltså höginkomsttagare själv och tjänar på regeringens politik. Jag får mer än en låginkomsttagare eftersom jag tjänar på att brytpunkten för den statliga inkomstskatten höjs, än en gång. Idag ligger denna brytpunkt på ca 33.000 kr/mån. Enligt SCB tjänade 12 procent av Sveriges vuxna befolkning mer än 33.000 kr/mån år 2009. Denna grupp tjänar betydligt mer på regeringens politik än alla de andra 88 procenten.

      Min upprördhet har alltså ingenting att göra med att jag tycker att det är orättvist att andra får mer än jag. Jag är upprörd över att få mer än andra. Jag tycker det är en felaktig politik. De där hundralapparna jag får extra i månaden behövs oändligt mycket bättre nån annanstans.

      • Karl

        Jag misstänkte att du var en ”riking” jo. Ditt resonemang är dock oförändrat. De ”fattiga” får en skattesänkning, du upprörs över att en enl. dig ”rik” får par hundra mer. Att Bägge parter fått det bättre verkar inte vara så viktigt eller!?..
        Sen svarade du inte på frågan – var går gränsen till rik? Du påstår dig veta men vill inte konkretisera? Det måste man faktiskt veta, annars kan man _alltid_ påstå sig hitta och peka på ”en rik” som får mer…

        F.ö tjänar en betydligt större andel av de som pluggat på uninversitet/högskola där i krokarna. Skattesänkningen kan på så sätt också ses som premiering av utbildning. Vilket är bra!

      • Marika

        Alla får det inte bättre. Rätt många får det absolut sett sämre med regeringens politik. Min skattesänkning bekostas av att många sjuka och arbetslösa idag har lägre inkomster än vad de hade 2006. http://storstad.wordpress.com/2011/01/11/paminnelse-harifran-kommer-din-skattesankning/

        Men även om det skulle vara så att alla får en skattesänkning, men de som tjänar mest får större skattesänkningar än de som tjänar lite, så är jag ändå inte nöjd. Jag förstår verkligen inte varför den som redan har mycket ska ha mer än den som har lite. Kan du förklara för mig varför det är bra?

        Mer om varför ojämlikhet spelar roll – det är en fråga på liv och död: http://storstad.wordpress.com/2010/07/24/varfor-relativ-fattigdom/

        En gräns för höginkomsttagare man kan använda och som jag beskrev ovan är att dra gränsen vid brytpunkten för statlig inkomstskatt, 33.000 kr/mån. Man kan naturligtvis välja någon annan gräns också, det förtar inte det faktum att det är personer med de högsta inkomsterna som procentuellt sett får mest med den här regeringen. http://storstad.wordpress.com/2010/02/03/fattigdom-i-sverige-statistiken/

        Sen finns det naturligtvis andra skäl att vara emot skattesänkningar också. Det är inte så att alla får det bättre när skattesänkningarna bekostas av nedskärningar på annat håll. Ingen är väl emot skattesänkningar i sig? Definitivt inte jag. Det jag är emot är de försämringar av välfärden som med nödvändighet följer. Man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den.

      • Karl

        Du blandar ihop procent och kronor. De med lägre inkomst får procentuellt _större_ skattesänkning, dock inte i kronor om du jämför med ”rika”. (därför försöker jag få dig att ge besked här, men visst, om man skippar konkretiseringen så kan du fortsätta att gnälla över klyftor i all oändlighet, kanske bekvämast så?).

        Varsogod: Kalle tjänar 100kr, Stina 110kr (”rik”). Om man vill sänka(alt höja) skatten, förklara hur du skulle räkna för att uppnå millimeter-rättvisa!

        Skattesänkningar är till för att få fart på ekonomin, få mer arbete att utföras. Det funkar, skatteintäkterna nu är större än innan – trots lägre procent! Skattesänkningarna ”finansieras” heller inte av nedskärningar på annat håll, sjukförsäkringsreformerna behövde dock göras då det började skena, mer pengar in i det existerande systemet hade inte varit hållbart. (läs gärna Anna Hedborg (S) utredning som låg till grund för reformen).

      • Marika

        Suck, nej jag blandar inte ihop nånting. Du har fel. Läs gärna de inlägg jag länkar till i inlägget. Höginkomsttagare får högre skattesänkningar BÅDE i procent och kronor. Det är vanligt att personer med borgerliga sympatier hävdar att så inte är fallet, men det är inte sant. Läs på.

        Och jo, skattesänkningarna finansieras med nedskärningar. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skarpta-sjukregler-ska-betala-lagre-skatt_253673.svd

        eller se vilka effekter regeringens politik har på människors inkomster här: http://storstad.wordpress.com/2011/01/11/paminnelse-harifran-kommer-din-skattesankning/

        De flesta ekonomer menar att de första jobbskatteavdragen hade en stimulerande effekt på antalet jobb, men att denna effekt är kraftigt avtagande för senare avdrag. Se exempelvis dagens SvD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mer-i-planboken-till-alla-med-jobb_6086043.svd

        eller denna sammanställning av en rad olika utvärderingar av jobbskatteavdragets effekter (s. 182): http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6c09f59d1287ef288f9800067863/Svensk+Finanspolitik+2010.pdf

        Du behöver läsa på lite bättre, du använder en massa slagord som inte har något med verkligheten att göra.

    • Karl

      Här är formlerna för avdraget:
      http://jobbskatteavdrag.se/?menu=formler
      Problemet är just att du väljer ut dina ”höginkomsttagare” så det passar. Avdragen är högre för de med låga inkomster _upp_till_ ca 28000 som mest. Efter det planar ”puckeln” ut för de ”rika”.

      Självklart blir det lättare att sänka skatten när statens största utgift minskar. Det är dock inte samma sak som ”finansiering” som du vill få det till. (dessutom är dynamiska effekter av sänkningarna oräknade).

      Jag tycker också regeringen kunde vara lite mer fantasifull med reformer, men sänka skatten är dock bra i brist på annat. Det ökar människors frihet. Frihet är inget slagord.

      • Marika

        Det är helt poänglöst att argumentera med dig eftersom du ignorerar verkligheten. Vill man se hur regeringens politik slår mot hela befolkningen är det irrelevant att enbart titta på jobbskatteavdraget.

        Människor är intresserade av vad som händer med deras totala inkomst. Inte hur en enskild reform påverkar deras plånbok. Du måste titta på helheten.

        Man måste titta på den samlade politiken, dvs övriga skattesänkningar – fastighetsskatt, förmögenhetsskat, statlig inkomstskatt, rut-avdrag etc, alltihop har i princip enbart gått till höginkomsttagare, oavsett hur du definierar det – samt vilka nedskärningar som också gjorts – sjukförsäkring, a-kassa, dyrare fackavgifter. Saker som oproportionerligt ofta drabbar låginkomsttagare. LÄS MINA LÄNKAR.

  11. Lisa

    Jobbskatteavdrag är ett hån mot arbetslösa. När du är arbetslös behöver inte den som har ett arbete betala mindre i skatt för att du ska bli motiverad att ”ta” ett arbete. Blir du erbjuden ett av de många arbeten du sökt spelar inte jobbskatteavdragen någon som helst roll.
    (arbetar som administrativ assistent på kommunkansliet i en mellanstor kommun, 25 år i yrket, heltid 20 500 kr)

  12. Pingback: Varför? | krulli

  13. johan nyström

    Det är bra med blogg men tänk om den vanliga svensson kunde få möjligheten att ta del av dinna tankar i bokform. Skillnaden mellan dig och till exempel den mediala greider är ju bla. Att han är typ filosofisk och lite flummig medan du visar fakta. Överväg i alla fall att skriva en bok. Läste esbatis blogg bok. Jag tror din skulle vara minst lika intressant. Nu skall jag åka och simma…

  14. Pingback: Sänkt skatt är dåligt – också för klimatet « Warlenius

  15. Pingback: Mansskatteavdraget ökar löneskillnaderna – igen « Feminististiskt Initiatitiv Intersektionalitet

  16. Fredrik

    Marika, dina inlägg behövs. Tänk på att det du skriver är ammunition som används av många runtom i landet. Det finns inte många andra ställen att hitta just det du skriver om. Den här typen av ”hårda fakta” är väldigt viktig. Så please, fortsätt att blogga så mycket du bara orkar!

    Sen hoppas jag att vi kommer på smarta sätt att ställa alla de som fabulerar till svars. Jag tänker på Ulf Kristersson, Jan Björklund med flera som trots att de ofta inte har någonting alls på fötterna lyckas komma undan med sin vettlösa politik. Alla studier visar på att nivågruppering i skolan är kass, ändå lyckas Björklund undvika att svara på frågan varför vi trots det ska ha just nivågruppering in den svenska skolan.

    Mvh Fredrik

      • Af Dunkelspel

        ”Marika, dina inlägg behövs. Tänk på att det du skriver är ammunition som används av många runtom i landet. Det finns inte många andra ställen att hitta just det du skriver om. Den här typen av ”hårda fakta” är väldigt viktig. Så please, fortsätt att blogga så mycket du bara orkar!”

        Kan bara hålla med, tycker att det är ett oerhört viktigt arbete du lägger ner här på att dissekera högerns trixande.

  17. Pingback: Nu förstår jag Fege Fredrik « Röda Berget

  18. Så hur högt studielån har du? Hur många år har du studerat. Ska inte sk höginkomsttagare ha råd att betala sina lån? Vet du vad som blir kvar i plånboken efter skatt för en sk höginkomsttagare? Troligtvis inte. Jag vet. Löjligt att hålla på med detta. Avundsjuka är hemskt. Ska inte studier löna sig? Jag blir sååå trött på detta gnäll.

    • Marika

      Tack för ditt välformulerade och övertygande inlägg. Jag har studielån. Jag har studerat i kanske sex år. Jag vet hur mycket jag har kvar i plånboken efter att både skatt och studielån är betalda. Jag är som sagt en sån där höginkomsttagare. Jag är inte avundsjuk, jag tycker att jag har för mycket pengar jämfört med andra.

    • @ mycketyck – Det är fint att du kritiserar gnället! Om fler, som du, hade gnällt på att det gnälls för mycket så hade vi haft en så oerhört mycket gladare och trevligare debatt! Löjligt om någon uppfattar min ironi som gnäll på ditt gnäll på gnället. Ser du; nu hjälper jag dig att ta ännu ett steg i att utveckla debatten!

    • Begreppet ”avundsjuka” är bara ett uttryck för borgerlighetens utopism. De accepterar inte hur människor är, de försöker moralisera fram en ny människa som inte ska bry sig om orättvisor.
      Det mycketyck kallar ”avundsjuka” är en evolutionärt utvecklad egenskap som inte bara finns hos människor utan hos alla gruppdjur. Den syftar till social kontroll och till att vissa inte ska ta för sig på andras bekostnad. Kort sagt till att alla ska bidra. Det har varit till fördel för kollektivet, eftersom det har motverkat smitning.
      Vi ska vara stolta över den såkallade avundsjukan (som alltså inte är någon sjuka utan en genetiskt betingad egenskap). Den är samhällsbevarande, i positiv mening.

  19. Pingback: Vårbudgetreaktioner | tillbakatillframtiden

  20. mjau

    Marika, din blogg gjorde min dag! Tack för ett grymt inlägg och min ohöljda beundran för hur du orkar bemöta kommentarerna.

  21. Inga-Lisa Sangregorio

    Kolla kvällstidningarnas löpsedlar i dag: båda handlar helt om hur mycket mer just DU får av den snälle jultomten Anders Borg. Det är som om han tagit pengarna ur egen ficka.
    Jag emigrerar snart till ett land där jag inte förstår språket!
    Men jag hoppas att Marika inte ger upp.

  22. Pingback: En chefspappas vardag… » Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen!

  23. Pingback: Ska Rysk Maffia skapa Jobben åt Anders Borg? | Nemokrati

  24. Viveka

    En annan sak som också hör till är att denna borgerliga regering faktiskt har ÖKAT kostnaderna för att överhuvudtaget arbete. Jag gjort klart självdeklarationen för år 2010 och konstaterar har kastat ca 13.000:- i skattade pengar rätt i sopor, vilket varit kostnaderna för att arbeta och det med en deltidslön på 13.000:- efter skatt/ mån!

  25. Torun

    Hej Marika,

    tack för ett snitsigt inlägg! Jag blir, liksom du, förvånad över lönestatistiken främst för undersköterskor. Konstigt att statistiken från olika håll skiljer så mycket. En snabb blick på SCBs statistik för hälso- och sjukvården gör att jag undrar om ”mfl” i rubriken ”Undersköterskor, vårdbiträden mfl” kan vara en del av förklaringen. Jag vet att ”mfl” kan göra en ganska stor skillnad i statistiken – för ”psykologer mfl” slår det nämligen 800 kr åt andra hållet. SCB menar att psykologer mfl tjänade 31800 för 2009, men enligt psykologförbundets statistik tjänade psykologer inom kommun och landsting ca 32600 kr. I psykologernas ”mfl” räknas personer med lägre lön (t.ex. socionomer med terapeututbildning) in, i undersköterskornas ”mfl” troligen personer med högre lön in (t.ex. ambulanssjukvårdare).

    För övrigt tycker jag du har rätt i att det är helt irrelevant att redovisa heltidslöner om de flesta vårdbiträdena inte jobbar heltid. Förstås.

    Keep up the good work!

  26. Pingback: Top Posts — WordPress.com

  27. Instämmer med alla som skriver: Sluta inte blogga. Din blogg är mycket viktig som faktabank. Du vore också viktig som partiledare, det är min åsikt. Det blir för mycket Blåsosseri annars. Waidelich säger ja till euron, RUT-avdrag, mer privatisering i välfärden (till gagn för rysk maffia som nu etablerar sig inom välfärdssektorn) osv.

  28. David

    Marika, du behövs verkligen i dessa tider av osäkerhet om vart socialdemokratin är på väg.

    Socialdemokratin behöver såna som dig, Sommestad, Kielos och Pagrotsky som har en modern omvärldsanalys baserat på fakta, kunskap och forskning. Ni har ett övertag gentemot de flesta borgerliga debattörer som oftast baserar sina argument på en viss del av en ekonomisk teori från förra århundradet (men som bortser från ”nyheter” som assymetrisk information, marknadsmisslyckanden, relativ inkomst och statuskonkurrens), helt i otakt med hur verkligheten ser ut bortom dessa förenklade teoretiska modeller.

    …och ja, Anders Borg är en av dessa som argumenterar baserat på verklighetsfrånvända och förenklat teoretiska ekonomiska modeller. Det är verkligen läge för Socialdemokraternas akademiker att ta över taktpinnen nu, Sveriges journalister verkar nu vara redo att dansa efter en ny pinne.

  29. Maria

    Jag tycker som du att det känns som en filt av uttråkning lagt sig över politiken. Kanske har det att göra med att de flesta medierna är borgerliga och att en borgerlig agenda dominerar just nu. De flesta kommentatorer och anställda på SVT och TV 4 tex är ju också borgerliga och det kanske påverkar. När man läser våra stora tidningar får man intrycket att regeringen är den bästa någonsin, alla människor så lyckliga och att det går superbra för Sverige. Och det är ju den bilden som många människor har. De har vunnit på den borgerliga politiken och känner sig lyckorusiga över sin allt bättre privatekonomi. Vad jag funderar över är om det verkligen gått att sänka skatterna såhär mycket utan att välfärden drabbats? Det verkar ju så på media som att vi tog ut på tok för mycket skatt förut. Ungefär som att socialdemokraterna njöt av att klämma ur folk den sista kronan på pin kiv liksom. Kan man med siffror visa var välfärden blivit lidande? För det måste den blivit? Vad jag vet om är ju självklart sjukförsäkringen som man sparat på och som blivit så mycket sämre. Men finns det fler områden? Kan ni som socialdemokrater peka på detta i debatten. Annars tänker många säkert att det skatteuttag S hade var komplett onödigt och att vi kan klara samma välfärd på mycket lägre skatt.

    • Inga-Lisa Sangregorio

      De som har jobb och stora skulder (och det är inte ”de fattiga”!) har fått enormt mycket mer pengar de senaste åren. Till detta kommer de exceptionellt höga reallöneökningarna under en lång period. Detta är bara delvis resultatet av regeringens politik, men jobbskatteavdragen och de höjda gränserna för statsskatt har förstås bidragit.
      De som inte fått mer pengar är pensionärerna, framför allt de äldre. Jag kollade hur min egen pension utvecklats mot SCBs prisutvecklingsindex och fick bekräftat att den realt beräknat är lägre i dag än för tio år sen när jag fyllde 65. Under samma period har riksdagsledamöternas arvoden ökat med 35 procent, och de har fått fyra, snart fem, jobbskatteavdrag.
      Tvärtemot vad som hävdas i debatten handlar de låga pensionerna inte om f d hemmafruar utan om människor som förvärvsarbetat ett helt liv. För en stor andel av pensionärerna är nettopensionen, efter skatt och bostadstillägg, i stort sett densamma oberoende av om du arbetat noll eller femtio år. Arbetarrörelsen hade kunnat bespara sig ATP-striden. Och Alliansen borde förklara varför det ska löna sig till den milda grad att arbeta nu men inte löna sig alls att ha arbetat i många år tidigare.
      I år sänktes de redan låga pensioner som grundar sig på tidigare arbete med 4,3 procent, förra året med 3 procent. Detta i ett land där regering och opposition är överens om hur strålande god landets ekonomi är. Varken Borg eller Waidelich nämnde pensionärerna i sina riksdagsinlägg.
      Jobbskatteavdragen är dåliga inte för att de ger lägre skatt utan för att de är djupt orättvisa och uttryck för en vidrig människosyn, men också för att de bidrar till att fördumma samhällsdebatten. Det är förstås nonsens att det skulle bli ”fler jobb” för att man sänker skatten för dem som redan har arbete. Det enda tänkbara sambandet skulle kunna vara detta: när människor får mer pengar över utan att arbeta mer kan en del av dem välja att arbeta mindre utan att få sänkt ekonomisk standard, varpå några av dem som i dag står utanför arbetsmarknaden får en chans att komma in. Men det är ju inte så Borg och borgerliga ledarskribenter tänkt sig att sambandet ser ut.
      Om den vidriga människosynen: vad jobbavdraget egentligen säger är att de som är sjuka, arbetslösa eller bara gamla inte bara ska ha mycket lägre inkomster än vad de hade när de var unga och friska och hade jobb, utan de ska dessutom betala högre skatt än de s k aktiva.
      Det är svagt att S inte har kurage att säga nej till det femte jobbskatteavdraget. Om de rödgröna och SD gick samman om detta skulle regeringen inte få igenom det. Men argumentet kan inte vara att det är fel att sänka skatten utan i stället att det är fel med så orättvisa skatter. Gärna sänkt skatt, men då i första hand för dem som inte fått del av de tidigare skattesänkningarna och inte till dem som lever gott vid köttgrytorna.

  30. Bra artikel, även om jag inte kan dela dina slutsatser.

    Skillanderna i skattesänkningarna för en låg respektive höginkomsttagare beror helt på marginaleffekterna i beskattningssystemet. Som du vet infördes under den förra finanskrisen i början av 90-talet en s.k. värnskatt. Sossarna lovade att denna straffskatt endast skulle vara tillfällig. Som vanligt bröt de sedan snabbt sitt löfte och straffskatten permanentades. Det är sålunda de marginaleffekter som sossarna har byggt in i beskattningssystemet som skapar de differenser som du anser är orättvisa.

    Jag måste därför fråga: Om du nu anser att alla skall få lika stora skattesänkningar oberoende av inkomst. Skall då all också betala lika mycket skatt oberoende av inkomst?

    Eller kan det vara så att de skatteeffekter som du anser som orättvisa istället stimulerar till studier och hårt arbete, vilket i regel ger en bättre inkomst och därmed en högre skatteeffekt? Jag tror det och jag tror också att högre inkomster som totalt ger större intäkter till staten främjar välfärden. Varför anser du att detta är fel och orättfärdigt?

    • Marika

      Jag är för ett progressivt skattesystem, vilket innebär att jag naturligtvis är emot förändringar som gör skattesystemet mindre progressivt. Ergo, jag är emot regeringens politik.

      De flesta ekonomer verkar numera vara ganska överens om att de senare jobbskatteavdragen (första och ev andra undantagna) INTE har de de positiva effekter på sysselsättningen som borgerliga anhängare ofta förespråkar. Se länkar i tidigare kommentar från mig (tex Pontus Braunerhjelm, Magnus Henrekson och Finanspolitiska rådet).

      Alltså: det får anses vara mycket långt från bevisat att regeringens skattesänkningar i högre grad än tidigare premierar hårt arbete och utbildning. Det gäller särskilt sänkningen av fastighetsskatten, som numera är regressiv. Andelen studenter har fö knappast ökat med den här regeringen.

      • Adam Karlsson

        Fråga: Jag har vad du skulle kalla för borgerliga värderingar. När du skriver att du är för ett progressivt skattesystem, vilket även jag är inom rimliga gränser bör tilläggas, hur ser det ultimata progressiva systemet ut för dig då?

        Det tycks som om de skattesatser som var under sossarnas regeringsperiod var de ultimata, nedskickade från gud för att verka i all evighet. Men vänd på frågan då, varför var inte skatterna högre under sossarnas tid. Varför nöja sig med 55% marginalskatt, varför inte klå de ”rika” på säg 70% när vi ändå håller på? Varför är skattesänkningar per automatik fel?

        Och varför detta fokus på vad olika inkomstgrupper betalar i skatt? Det relevanta torde väl ändå vara vad skatterna används till och att vi får in tillräckligt med medel för att dra runt kalaset. Som du säkert vet har vi aldrig haft så höga skatteintäkter som nu… trots skattesänkningarna.

        Skatter är ett medel, inte ett mål.

      • coopcoor

        Du har fel när du påstår att antalet studenter inte skulle ha ökat under nuvarande regering. Informationen finns enkelt tillgänglig via google. Faktum är att det är rekordmånga som har sökt till och intagits på landets högskolor under Alliansregeringen: http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/Oktober/Hogre-utbildning-en-bra-investering/

        Jag har noterat att du länkar till ett par ekonomer som till synes delar din uppfattning. Ett par tre ekonomer kan dock inte leda till att ”de flesta” hyser denna uppfattning. Denna typ av retorik är inte ärlig. Nobelpristagarna du hänvisar till resonerar kring det amerikanska systemet som inte är särskilt relevant för Sverige. I Sverige har vi nämligen alltjämt – trots de av dig hatade jobbskatteavdragen – världens högsta skatt. Sug på det – världens högsta skatt!! Och den vill du och andra på vänsterkanten höja än mer.

        Ett enkelt räkneexempel: Jag är småförtagare och skall nu ta ut 1000 kronor från mitt bolag. Pengar som jag har tjänat ihop genom eget hårt arbete. ofta 12 –15 timmar/dag, inga lediga helger, inga sjuk- eller föräldraförmåner. Inget skyddsnät om bolaget går i konkurs. Nå vad kostar då detta mig. Följande ungefärliga beräkning gäller.

        Arbetsgivar avgifter (32%) 320 kronor
        Skatt (I genomsnitt ca 45%) 450 kronor
        Summa skatter/avgifter 720 kronor

        Sålunda 720 kronor till staten och 280 kronor till mig som har jobbat ihop pengarna. Av den summa jag får behålla avgår ytterligare ca 25% i olika indirekta konsumtionsskatter, moms o avgifter, dvs ytterligare 70 kronor till staten.

        Så i slutänden tar staten 720+70=790 kronor av min 1000-lapp. Själv får jag behålla 210 kronor. En fråga måste bli; Hur mycket mer vill du att staten skall ta av mina pengar??

      • Marika

        Ang studenter: Jag skrev andelen, inte antalet. I länken du hänvisar till skriver Svenskt Näringsliv om ett enskilt år – inte hela mandatperioden – och förklarar själva att antalet ökat med ”stora årskullar i kombination med lågkonjunktur”. Inte ens SN menar alltså att detta skulle ha med regeringens skattepolitik att göra. Eftersom regeringen skurit ner på både komvux och arbetsmarknadsutbildning samt knappt tillfört några platser på högskolan har jag ytterst svårt att tänka mig att andelen av en viss generation som utbildar sig vidare skulle ha ökat. Men hittar du den statistiken så visst, den länk du hänvisar till gör det dock inte.

        Rekommenderar också att du läser mina länkar ordentligt. Särskilt den till Finanspolitiska rådet. Det är inte ”ett par ekonomer” jag hänvisar till, det är bla Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, SNS, Finansdepartementet och LO som alla kommer fram till att de senare jobbskatteavdragen har mycket måttliga effekter på sysselsättningen. Här kommer länken igen om det är jobbigt att leta upp den (s. 182):

        http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6c09f59d1287ef288f9800067863/Svensk+Finanspolitik+2010.pdf

  31. Pingback: Borg och Reinfeldt. | Ensson

  32. Pingback: Dags att köpa egen räls och sjukförsäkring… « Ett hjärta RÖTT

  33. Pingback: Det är på WP man hittar dem « Blogg 51

  34. Pingback: Självklart att jag står upp för öppenheten. « essbeck

  35. när jag jobbat som vårdbiträde har månadslönen legat på 15500.

  36. Pingback: Anonym

  37. Pingback: Farlig PR | Möjligheternas Knivsta!

  38. coopcoor

    @Marika: Jag noterar att du inte besvarade min fråga som föregicks av ett konkret räkneexempel. Så jag ställer frågan igen; Hur mycket mer av mina pengar tycker du att statens skall ta? Idag tar staten ca 80%. Vad tycker du är rimligt? 90%, 95%, 100% eller 110%, dvs jag får betala för att arbeta.

    När du sedan kritiserar min länk angående det ökande antalet studenter så har du nog missat gårdagens rapportering om att ökningen har fortsatt kraftigt även under 2010. Ditt påstående var också att antalet studenter inte skulle ha ökat. Sedan exemplifierar du med ”arbetsmarknadsutbildningar”. Du kan väl inte rimligen påstå att den som går en sådan utbildning ens begreppsmässig kan kallas student?

    Jag läser med intresse den länk du nu satte in i ditt senaste svar. Där hittar jag följande:

    Förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdraget kan
    vidare förväntas motverka att jämviktsarbetslösheten stiger, eftersom
    de stärker drivkrafterna att arbeta (sid 10)

    Den bättre utvecklingen för utomeuropeiska invandrare i förhållande till utvecklingen för befolkningen som helhet minskar risken för bestående utanförskap. (sid 11-12)

    En omfattande empirisk forskning från andra länder tyder på att
    jobbskatteavdrag har betydande positiva sysselsättningseffekter.(sid 12)

    - Jag kan fortsätta, men vet att du kan läsa lika bra som jag. Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att du överdriver den kritik du hänvisar till. Snarare styrker din länk att regeringen har gott fog för sin politik och jobbskatteavdragen.

  39. Skattejurist

    Hej

    Coopcoor kommenterade att staten, genom skatt och avgifter tar ca 70 % av resultatet för en småföretagare. Det är ganska vanligt att folk inte har koll på hur mycket skatt man egentligen betalar, men han har helt fel.

    Som exempel kan vi ta en kille vi pratade om på jobbet idag (jobbar på Skatteverket). Han tjänade ca 1 500 000 på sin firma och betalade på det ca 870 000 i skatt och avgifter. Det är mycket pengar, men inte några 70 % (snarare knappa 60). Och då är vi i mycket höga inkomstlägen. För någon som tjänar säg 400 000 (dvs inte når första brytpunkten för statlig skatt) blir summan av skatt och avgifter ca 160-170 tusen, dvs dryga 40 %.

    Visst betalar vi mycket skatt, men det är stor skillnad på 40-60 % (där de flesta har ca 40), och 70 %

  40. Pingback: 26000:- i månaden krävs för att tjäna på RUT… « SOLIDARITETSTANKEN

  41. Pingback: Alternativ till skattesänkningar « Att tänka efter

  42. Pingback: Ett helvetesgap mellan motiv och handling i regeringens skattesänkningar | viharraknatpadethar.se

  43. Pingback: Lögnaktiga utspel fortsätter « Politik och Media

  44. Pingback: Nja, Riedl – skattesänkningarna gav inte alls nya jobb |