Omstart för socialdemokratin

Idag la Socialdemokraternas kriskommission, där jag har varit huvudsekreterare, fram sina rapporter. Läs dem här. Publicerar också inledningen till Kriskommissionens huvudrapport här nedan. Idag är jag så stolt över att vara socialdemokrat.

♦

Socialdemokratin är inte ett parti som andra. Det tar sin utgångspunkt i de sociala konflikter som uppstår i ett samhälle, och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid. Socialdemokratin ska vara en folkrörelse byggd underifrån, som samlar många människor för att gemensamt forma denna framtid. Det är ett parti som under lång tid burit regeringsmakten i Sverige, och som har ambitionen att göra det igen.

Den socialdemokratiska människosynen säger att vi människor behöver stöd hos varandra för att utveckla vår frihet. Samhällsutveckling är inte bara något som händer, utan något som kan påverkas och styras. Att förena många olika krafter i samhället för att ständigt utveckla samhällsbygget, att vara trolös mot de gamla redskapen men vara de socialdemokratiska målen trogen – det är reformism.

Det socialdemokratiska välfärdssamhället är ett av de mest anständiga och ekonomiskt framgångsrika samhällena som någonsin skapats. Socialdemokratin har mycket att vara stolt över. Den generella välfärden har gjort generationer mer fria än de annars skulle ha varit. Behovet av socialdemokratiska lösningar hör inte historien till. De är lika aktuella idag.

Den borgerliga regeringen försöker idag stjäla arbetarrörelsens begrepp på olika områden, men bedriver en politik som gör samhället allt mer bräckligt. Framtidsfrågorna har förpassats till finansdepartementets bakgård och lämnats olösta. Regeringen står passiv inför klimatomställningens skriande behov, liksom inför att vägar och järnvägar inte håller måttet och att unga får allt svårare att hitta en bostad. Arbetslösheten och ofärden breder ut sig, trots att Sverige som nation är rikare än någonsin förr. I Sverige 2011 finns allt fler barn vars föräldrar inte har råd att köpa dem gummistövlar. Unga män som sökt hundratals jobb under flera år får ingen plats på arbetsmarknaden. Kvinnor som slitit ut sig under ett långt arbetsliv blir utförsäkrade från sjukförsäkringen och tvingas leva på sin mans inkomst. Ett samhälle som handskas så vårdslöst med människor tar inte vara på sin fulla potential.

För många i vårt land går det bra, även i kristider. En av förutsättningarna för detta är den socialdemokratiska välfärdspolitiken. Idag ser vi emellertid att denna välfärd på flera punkter är på väg att tunnas ut, på ett sätt som i längden riskerar att drabba mycket breda grupper. Ett samhälle som dras isär drabbar alla människor, inte bara de som befinner sig långt ner på samhällsstegen. Om vissa personer permanent slås ut kommer otryggheten alltmer att breda ut sig, kostnaderna för sociala problem att stiga och tillväxten inte nå sin fulla potential, eftersom alla inte får vara med och bidra. Detta är ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser.

Detta är också en verklighet som ställer krav på en ny politisk färdriktning. För att kunna svara på samhällsproblemen måste socialdemokratins samhällsanalys vara både självständig och aktuell. Denna kombination har partiet alltför sällan lyckats med de senaste åren. Därför har det inte heller lyckats hitta verkningsfulla reformer för att ta itu med problemen. Sverige behöver ett parti med ett sammanhållet samhällsbyggarperspektiv, och socialdemokratin måste bli mycket bättre på att gå i opposition både mot ett allt mer segregerat och ojämlikt samhälle, och mot den moderatledda regeringen.

Det vi ser runtomkring oss gör oss övertygade om att behovet av de socialdemokratiska lösningarna är lika stort som någonsin. Det som har förändrats är förutsättningarna för hur dessa lösningar ska åstadkommas. Vi ser att ojämlikheten och ofriheten breder ut sig, till följd av att jobben är för få, villkoren på arbetsmarknaden för tuffa, och för att skolan inte förmår ge alla barn en lika bra start i livet. Vi ser att jämställdheten mellan män och kvinnor går tillbaka. Vi ser att behovet av trygghet och stabilitet växer när globaliseringen snabbt och oförutsebart kan förändra våra levnadsvillkor i grunden. Varken marknaden eller individen kan på egen hand lösa klimatförändringarna eller de ekonomiska problemen i finanskrisens kölvatten. Behovet av gemensamma lösningar är enormt. Ändå har socialdemokratin, såväl i Sverige som på europeisk nivå, under lång tid befunnit sig på reträtt.

I valet 2010 gick socialdemokratin fram i ett samarbete mellan S, V och MP. Partiets profil blev suddig och man fastnade allt för ofta i att föra fram enskilda politiska förslag, utan att kunna ge dem ett sammanhang. De generella välfärdslösningarna, en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik, det nära samarbetet med de fackliga organisationerna och en självständig utrikes- och säkerhetspolitik har tidigare tillsammans skapat attraktionskraften kring det socialdemokratiska samhällsbygget. Men i valet 2010 hade människor och medlemmar svårt att se vilka som var de bärande bjälkarna i det socialdemokratiska bygget.

Det bristande förtroendet för socialdemokratins förmåga att skapa full sysselsättning är ett av de viktigaste skälen till partiets försämrade valresultat. Samtidigt har partiets trovärdighet sjunkit också på andra områden. Klyftorna i Sverige har ökat i trettio års tid, även under socialdemokratiska regeringar. Följden av den ökande ojämlikheten och att allt fler står utanför arbetsmarknaden är att ofriheten breder ut sig i samhället. Socialdemokratin har under lång tid inte förmått leva upp till sina grundläggande löften om arbete åt alla, ökad jämlikhet och större frihet för var och en. Detta har skapat ett trovärdighetsproblem vars betydelse inte kan överskattas.

En del av socialdemokratins problem ligger också i att partiet i praktiken accepterat att politikens möjligheter att styra har avlövats. Individens frihet och utvecklingsmöjligheter är beroende av hur det omgivande samhället ser ut. Dessa samhällsstrukturer kan bara påverkas gemensamt, det vill säga genom demokratin och politiken. Om politiken träder tillbaka blir resultatet inte ökad frihet för den enskilde, utan bara att andra maktgrupper – exempelvis starka ekonomiska intressen – träder in i stället. Vi menar att politiken också i det moderna samhället har betydligt större möjligheter att forma framtiden än vad som ofta påstås.

Det räcker dock inte med förstärkningar av politiken för att bygga en modern socialdemokrati. Det handlar också om att ändra partiets arbetssätt. Partiet ska vara Sveriges mest nyfikna, öppna, progressiva och ödmjuka. Så kan Socialdemokraterna återigen bli en stark kraft för förändring. Bakgrunden till denna rapports tillkomst är väl känd. Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta val någonsin. Partiet brottas med dåligt självförtroende och dålig intern tillit. Initiativet i debatten saknas, och alltför mycket tid ägnas åt inåtblickande navelskåderi och etiketteringar av partikamrater.  Partiet har lagt mycket kraft på att mäta och följa opinionen. Nu behöver vi socialdemokrater istället ägna oss åt att formulera politiska visioner, utveckla reformer för en positiv samhällsutveckling och bilda opinion. Alla som idag är aktiva i partiet har ett mycket stort ansvar. Vi ska gemensamt arbeta för att vända utvecklingen.

Denna kriskommission tillsattes direkt efter valet för att utreda varför socialdemokratin inte fått ett större politiskt förtroende. Vår uppgift har inte varit att lägga fram ett nytt handlingsprogram för partiet. Ett sådant program måste arbetas fram på en bredare bas än vad som är möjligt inom ramen för vårt arbete. Men vi vill i undergruppernas rapporter och kriskommissionärernas gemensamma rapport lyfta fram några områden som vi ser som centrala i de kommande årens politiska och organisatoriska arbete. Vi väljer också att snarare se framåt än bakåt. Ett offensivt program för vidareutvecklad välfärd, ökad konkurrenskraft, dynamiskt arbetsliv, högkvalitativ utbildning, hållbar omställning och en mer öppen partiorganisation har alla förutsättningar för att vara ett framgångsrikt politiskt program, både i storstad och landsbygd och allt däremellan, även framöver.

Socialdemokratin söker inte makten för maktens egen skull. Vi söker makten för att förändra samhället. Vår övertygelse är att människor gemensamt kan bygga ett samhälle för morgondagen som är bättre än det vi har idag. Vi är också övertygade om att Socialdemokraterna kan bli ännu mer av det möjlighetsorienterade, jämlikhetsfrämjande och demokratiska parti som Sverige så innerligt behöver. Kriskommissionens rapporter ska ses som ett första steg på denna väg.

Ulf Bjereld och Johannes Åsberg skriver båda väldigt fint, Alexandra både risar och rosar liksom Peter Andersson. Johan Westerholm och Staffan Lindström och Peter Högberg bland många andra undrar vad som kommer att hända framöver. SvD | DN | GP1 | GP2 | AB1 | AB2 | AB3 | AB4 | EXP1 | EXP2 | SVT1 | SVT2 | Dagens Arena | SR1 | SR2

Intressant och Netroots.