Jag ser det inte som en kommunal kärnverksamhet att äga köpcentra. Att den borgerliga majoriteten i Stockholms stad år 2007 sålde tio köpcentra (Bredäng, Fältöversten, Hässelby Gård, Högdalen, Ringen, Rinkeby, Skärholmen, Tensta, Västermalmsgallerian och Älvsjö) är alltså inte problematiskt i sig. Men problem med försäljningen finns det. Ett av dem ligger i att man valde att sälja rubbet till den ökända fastighetsägaren Boultbee.
Det fanns gott om varningstecken, och ja, de rödgröna partierna i Stockholm gjorde allt de kunde för att uppmärksamma majoriteten på dem. Utan framgång. Boultbee äger sedan några år tillbaka ett antal köpcentra i flera svenska städer, och är ständigt indragna i konflikter:
– Sedan 2005 har Boultbee varit inblandad i över 800 tvister i hyresnämnder i hela landet, vilket enligt bedömare är en ovanligt hög siffra.
– Boultbee har blivit stämda i en rad uppmärksammade fall, som av restaurangen 4Kök i Norrköping, kaféet Edigo Rost i Västerås och nu senast av ICA i Stockholm.
– En ovanligt aggressiv ägarstil har lett till mängder av infekterade konflikter: kravet på öppethållande till 19.00 på vardagarna samt söndagsöppet, med hot om vite på 20.000 kronor per dag om kravet inte tillmötesgicks, fick anrika Västeråsföretaget Nymans Ur att hota med att lämna Västerås. Handlare i Stockholm har valt att koppla in advokater och deponera hyran i frustration över att diskussioner om kraftiga hyreshöjningar inte lett någonvart. Berättelser om mindre affärsrörelser som hastigt blir uppsagda för att de inte passar in i Boultbees koncept är vanliga.
– Handlare i Stockholm klagar, precis som kolleger i andra städer, på eftersatt underhåll, dålig städning, skyhöga fakturor på ospecificerade kostnader samt kraftiga hyreshöjningar. Hårdare krav på öppettider gör att halvtidssjukskrivna inte mäktar med.
En genomgång som Vänsterpartiet har gjort visar att 90 procent av handlarna har fått höjd hyra sedan Boultbee tog över centrumen i Stockholm. Var tredje butik har bytt ägare och ingen tycker att förortscentrumen blivit mer attraktiva med den nya ägaren. Många av butiksägarna uppger att de har kolleger som tvingats i konkurs av Boultbees hyreshöjningar. Och detta är särskilt allvarligt just i den typen av förortscentra som finns i exempelvis Rinkeby, Tensta och Bredäng. I stadsdelar med sociala problem och hög arbetslöshet är det avgörande dels att det finns arbetstillfällen, och dels att det finns en fungerande service för de som bor där. När butiker tvingas slå igen i dessa centra innebär det både att jobben blir färre och att den ofta redan haltande lokala servicen försämras, något som ytterligare spär på upplevelsen av området som oattraktivt.
Detta är också förklaringen till varför kommunen har ett ansvar för köpcentrumen i just dessa förorter. Detta är platser där marknaden är dålig på att leva upp till de ganska grundläggande krav på arbetstillfällen och lokal service som alla har rätt att ställa, oavsett om de bor på Södermalm eller i Tensta. Och när marknaden inte klarar dessa grundläggande behov, då måste politiken gå in och fixa det. Om inte annat så för att de växande sociala problem som annars uppstår också kostar: de kostar i växande otrygghet för alla, men också mer direkt i form av att fler skattekronor behövs till att betala för ökade behov av socialtjänst, kriminalvård, arbetsmarknadsinsatser etc.
Mellan 2006 och 2008 förlorade Rinkeby 409 arbetstillfällen, vilket motsvarar 19 procent. Detta under en period då det rådde högkonjunktur, och antalet arbetstillfällen i Stockholm totalt ökade med 6 procent (statistik från USK).
Det främsta skälet till att så många arbetstillfällen försvunnit ligger i att den borgerliga majoriteten i Stockholm flyttade stadsdelsförvaltningen från Rinkeby till Kista. I samband med detta flyttade även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Swedbank. När alla dessa jobb lämnade Rinkeby innebar det ett försvagat kundunderlag för handlarna i Rinkeby centrum, som samtidigt alltså pressas hårt av hyreshöjningar på 60-70 procent efter att Boultbee tog över. De som vill sälja sina affärsrörelser i Rinkeby idag har svårt att hitta köpare.
Det här känns som nån sorts övertydligt skolexempel på hur man skapar en ond spiral. Och det som gör att det hela känns så fruktansvärt cyniskt är att de som drabbas av denna onda spiral redan tillhör Stockholms mest utsatta.
Det hade verkligen inte behövt bli såhär. Den borgerliga majoriteten hade inte behövt sälja just centrumen i Rinkeby och Tensta, eftersom det var rätt uppenbart att behovsbilden där ser helt annorlunda ut än för exempelvis Fältöversten och Västermalmsgallerian. Det hade också varit en fördel om man inte sålt något av centrumen till Boultbee.
Det beror inte på okunskap att den borgerliga majoriteten genomförde affären. Den rödgröna oppositionen kritiserade affären på just dessa punkter: att det saknades en konsekvensanalys av hur småföretagare och föreningsliv i de berörda områdena skulle påverkas, samt att man valde en köpare med ett tveksamt rykte. Som svar på denna kritik levererade det ansvariga moderata borgarrådet Kristina Alvendal följande påstående: ”Det finns tydliga åtaganden i avtalet om att Boultbee ska utveckla köpcentren, särskilt de i förorten som varit eftersatta.”
Problemet var att det inte stämde. Det var faktiskt en ren lögn. Ingenstans i avtalen finns något sådant åtagande, och när Alvendal pressades på den punkten i kommunfullmäktige svarade hon, något arrogant: ”Inte allt man avtalar finns skriftligt. Det är tydligen ingen här som har läst juridik. Pacta sunt servanda […] Avtalen gäller oavsett om de är skriftliga eller muntliga.” Några veckor senare förnekade hon dock detta, återigen i kommunfullmäktige: ”Ingen annan [än oppositionen] har pratat om att det finns muntliga avtal eller muntliga klausuler. Det finns heller inga sådana.”
När man i Göteborg bestämde sig för att minska den sociala problematiken i förorten Gårdsten var en av de första sakerna man gjorde att starta en livsmedelsbutik och driva den kommunalt, tills man hittade en privat näringsidkare som var beredd att ta över. Kommunen lobbade också intensivt för att få en bankomat till området, vilket så småningom lyckades. Det var okonventionella åtgärder, men de lyckades. Idag klarar fler elever skolan, fler arbetslösa har fått jobb och kriminaliteten har sjunkit mer i Gårdsten än i liknande Göteborgsförorter. Det man gjorde i Göteborg var ungefär exakt motsatsen till det den borgerliga majoriteten i Stockholms stad har gjort i Rinkeby och Tensta. Det finns alltså ett tydligt politiskt val att göra här. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i Stockholms stad menar att staden kan behöva köpa tillbaka de värst drabbade centrumen. Men för att det ska bli möjligt krävs ett maktskifte den 19 september.
Yvonne Ruwaida och HBT-sossen och Lars Epstein och Anna Vikström och Fredrik Edin skriver också om Boultbee. I en helt annan fråga – Johan Westerholm skriver så att jag rodnar. Och så har äntligen boken om Netroots kommit – köp köp köp!
Andra bloggar om boultbee, kristina alvendal, stockholmsalliansen, rinkeby, gårdsten, ond cirkel. Intressant och Netroots.
Storstad 
Tack för ytterligare en gedigen bloggpost! Fast är det inte en typisk offentlig kärnverksamhet att äga och förvalta naturliga monopol?
Jag vet inte… är verkligen köpcentra naturliga monopol? Möjligen just i förorter med långa avstånd till andra affärer. Mer tveksamt inne i stan där det trots allt finns väldigt mycket kommers…
Men visst, Boultbees ägarstil visar ju att de utnyttjar just monopolistövertaget gentemot sina hyresgäster. Hyresgästerna har ju svårt att dra nån annanstans bara sådär, och därför kan B höja hyrorna med 60-70 procent utan att det ökar produktiviteten i ekonomin eller så. Det är bara en ren överföring av pengar.
Samtidigt finns det ju gott om privata fastighetsägare som äger köpcentra runt om i Sverige utan att de här problemen uppstår. Så generellt skulle jag trots allt inte säga att det är en offentlig kärnverksamhet… men som sagt, i förorter där marknaden verkligen inte fixar att tillhandahålla grundläggande lokal service, där tycker jag absolut att det offentliga måste gå in.
jag är ju vänsterpartist, så jag vänder gärna på det: är det en privat kärnverksamhet att äga fastigheter? Är det vad marknadsmekanismer gör bäst? Själv är jag försiktigt skeptisk 🙂
Men jag håller med om att empirin är avgörande. Som du är inne på tycker jag Boultbees agerande visar att åtminstone de ser det som ett naturligt monopol.
Det borde vara en offentlig uppgift att äga köpcentrum i förorter där köpcentrumet har monopol på affärslokaler. Däremot inte i innerstan där det finns hur många andra lägen som helst.
I t.ex. Sätra eller Vårberg finns inga andra butiker än dom som ligger i inomhuscentrumet. Om Boultbee lägger beslag på detta och höjer priset så att ingen har råd att vara där finns inga butiker.
Nu kommer de givetvis inte att gå så långt. Men monopol bör alltid vara offentliga. Se hur det gick med Stockholms El.
Ping: Den skattesubventionerade ekokammaren(M) « Röda Berget
Du har fel, Marika. Att äga ortens köpcentrum är att äga stadens torg. Självklart ska det offentliga ha tummen i ögat på det privata genom att äga detta.
Well, jag håller inte med. Jag är sosse, jag gillar blandekonomi…
I mitt yrke som fastighetsanalytiker hos ett annat företag kan jag säga att en del hyresgäster är bättre än andra precis som att en del ägare är bättre än andra.
Det är svårt att bedöma om hyrorna är rimliga utan att veta vilken nivå de ligger på. Ett sätt att se detta är nyckeltal för branschen bruttomarginal och omsättning per m2. I det här fallet har man haft att göra med en person i ett litet företag som i nästan alla fall inte förstår hyresmarknaden och hyresavtalen, då får man använda en representant (tenant rep.), lokalmäklare brukar erbjuda detta. Om hyran anses oskälig får man anmäla detta till hyresnämnden, de tittar då på en rad aspekter för att bedöma rimlig nivå. Hyresgästen kan dock bara anse sig blåst om hyresavtalet ej uppfyllts. Muntliga avtal är giltiga men svåra att hantera då ord kan stå mot ord.
Jag försvarar inte Boultbee generellt men artikeln ger bara en sida av konflikten. Endera parten har alltid ansvar för det de undertecknar och om inte avtalet uppfylls finns det rättsinstanser för detta, gråta ut i media kan vem som helst göra för vad som helst.
Jo, fast min poäng är egentligen inte om Boultbees hyror är ”rimliga” ur ett företagsekonomiskt perspektiv eller inte.
Jag menar att det är fullständigt avgörande för förorter som Rinkeby och Tensta att det finns fungerande lokalcentra. Om det kräver att kommunen äger centrumanläggningarna, för att det är enda sättet att garantera hyror som är överkomliga för de småföretagare som kan tänka sig att etablera sig där, då tycker jag att staden ska äga och att det inte ska lämnas över till marknaden.
Eftersom ett stort problem i många förorter runt om i Sverige är att företagen inte är intresserade av att etablera sig där.
”Muntliga avtal är giltiga men svåra att hantera då ord kan stå mot ord.” skriver du, ja, det är väl lite det som är min poäng… Att man inte kan vara så slarvig i en affär värd 10 miljarder av skattebetalarnas pengar att man förlitar sig på muntliga avtal. Men i själva verket är det ju betydligt sjaskigare än så: eftersom Kristina Alvendal först säger att det finns ett muntligt avtal, och sedan säger att det inte finns nåt, så framstår ju allt som att hon helt enkelt hittat på. Se gärna referenserna.
Jag skriver inte detta främst för att hänga ut Boultbee, för jag vet inte mer än det jag läser i tidningarna (och som jag försökt länka flitigt till i inlägget). Min poäng är väl dessutom att det finns rätt mycket problem med Boultbee utöver de rent rättsliga aspekterna, även om det i sig är anmärkningsvärt att de är inblandade i så många tvister. Vad jag vet är det tex inte ett avtalsbrott att de har höjt hyrorna så kraftigt som de har gjort i Stockholm. De konsekvenser dessa hyreshöjningar får, i form av ökade konkurser i förortscentra och höjd risk för tomma lokaler, är dock ett problem, även om det inte skett genom ett avtalsbrott…
Mitt inlägg är inte skrivet främst med udden mot Boultbee utan mot den borgerliga majoriteten i Stockholms stad som genomför en affär som får så kraftigt negativa effekter för en rad handlare, och särskilt i vissa underprivilegierade förorter. Det är en mycket större fråga än att enskilda handlare ”gråter ut i media”, även om jag iofs kan tycka att det är ett rätt stort problem det med (eftersom det trots allt inte handlar om enstaka handlare utan återkommande, i flera olika städer. Se gärna länkarna i inlägget).
Det stora problemet är arbetstillfällena och den lokala servicen i eftersatta förorter. Att staden lämnade ett viktigt redskap för att hålla uppe dessa två faktorer, genom att sälja diverse centrumanläggningar, det är min huvudkritik.
Jag håller med dig på de mjuka värdena så det behöver vi inte tvista om.
Jag ville bara kommentera det som jag ansåg vara lite ensidigt när det gällde hyresgästen i artikeln och generellt för hyresförhandlingar.
P.s Kan lugna dig med att Boultbee köpte på tok för dyrt, det syns nu på förhandlingarna. Kan tänka mig att Banken inte är helt nöjd i det att deras antaganden om höjda hyror möter motstånd.
D.s
Ärligt talat vet jag inte om det gör mig lugnare…
Jag är inte ute efter att Boultbee ska lida, jag vill bara att det ska funka för deras hyresgäster och de boende i de områden det gäller. Och då känns det inte som ett jättebra utgångsläge att Boultbee ev är i finansiella svårigheter, något som det onekligen gått rykten om i flera år.
Ping: Ökande klasskillnader, att smita från ansvaret, om att verkligen ge alla verkliga möjligheter att röra sig från ”rags to riches” in en VERKLIG social rörlighet… « reflektioner och speglingar II…
Ping: Ökande klasskillnader, att smita från ansvaret, om att verkligen ge alla verkliga möjligheter att röra sig från ”rags to riches” i en VERKLIG social rörlighet… « reflektioner och speglingar II…
Ping: Peter Andersson - med rätt att tycka....: Centern och de ekonomiska frizonerna
Låt staten köpa tillbaka och fortsätta pumpa in skattemedel årligen i centrumen som de gjordes då CK ägde dom…
Centrumen har aldrig burit sin egen kostnad!
BoultBee har inte tillgång till skattemedel så dom får finansiera centrumen med höjda hyror!
BoultBee är ett företag som vill ha avkastning, inte förlora miljontals kronnor varje år på varje centrum.
Finns de någon som törs lägga fram dom faktiska kostnaderna och utgifterna då de var staligt ägt?
Någon pigg och vaken journalist som törs gräva djupt?
För det första har centrumen aldrig varit statligt ägda.
För det andra bar åtminstone de flesta av dem sig utmärkt väl även i kommunal regi.
För det tredje är hela min poäng att även om det skulle innebära en viss kostnad för skattebetalarna att garantera lokal service i alla förorter (vilket jag iofs inte är säkert på att det skulle göra), så skulle det vara värt det, eftersom det skulle motverka vissa andra kostnader.
Förorter där lokal service och arbetstillfällen försvinner kostar. Det kostar i ökade sociala problem, ökade socialbidrag, etc. Det verkar smartare att förhindra att den typen av problem uppkommer, och det kan man bla göra genom att garantera lokala arbetstillfällen och liv och rörelse i det lokala centrumet.
Backar där, komunlat ägda ska de vara!
Du har inte fullständiga siffror, dom bar sig inte!
Sumorna som sköts till är stora, väldigt stora.
Allt handlar om hur dom visade upp siffrorna!
Man kan dölja mycket i budget och resultatsiffror.
Kan hålla med dig att varje centrum fyller sin funktion för boende och arbetande inom upptagningsområdet, men ska skattemedel finansiera butiker ägda av privatpersoner?
Varför ska en affärsidkare i ett förortscentrum inte behöva stå för kostnaderna för el/värme/kyla/ventilation när affärsidkare i Kista Galleria får stå för kostnaderna?
Så länge de byggs nya storcentrum som Kista Galleria Nacka Forum osv kommer alltid dom små centrumen att drabbas!
Finns många exempel på hur affärer i småcentrum tvingas skära ner eller tom lägga ner pga att ett nytt storcentrum byggs i närområdet.
Problemet är nog så mycket större än just BoultBess agerande.
Det finns olika privata förvaltare, en del är kortsiktiga och oseriösa andra är långsiktiga och seriösa, privat är varken bra eller dåligt per definition. Boultbee är ett undantag dessutom när det gäller källan till kapitalet, de allra flesta centrum byggs, köps etc för våra pensionspengar, vare sig de är börsnoterade eller ej.
Redan idag kan bibliotek och apotek få en sjysst hyra som de inte har problem att betala. I en av de fastigheter jag är med att förvalta förlängde vi gladeligen apotekets lokal på halva hyran mot grannlokalen (per m2) då de drar folk till hela centret och de andra butikerna är glada att de finns. kort och gott alla blev nöjda.
En del av problematiken med fastighetsförvaltning och projekt är att privata aktörer kan betala bra och lättare kan locka till sig kompetent folk allt annat lika.
Min fackmannamässiga slutsats är att privat eller kommunalt spelar ingen roll så länge aktören är seriös och gör ett bra jobb.
Det är ungefär så jag ser på saken också. Det finns en massa privata fastighetsägare som är seriösa och har ett långsiktigt perspektiv. För dem blir det också viktigt att hyresgästerna är nöjda.
Så min slutsats är ungefär som din: jag är inte så intresserad av om det är en privat eller kommunal ägare, bara det funkar. Just nu funkar det uppenbarligen inte. Om man hade sålt till nån annan än Boultbee hade det förmodligen funkat bättre.
Sen finns dock ytterligare en problematik i att vissa typer av förorter har svårt att locka till sig kommersiell service överhuvudtaget. Det är inte säkert att just Rinkeby och Tensta är bästa exemplen på det. Men Gårdsten som jag nämner kanske är ett sånt exempel. Och där tycker jag att om marknaden inte fixar kommersiell service och arbetstillfällen, då bör det offentliga gå in och hjälpa till. Men visst är det i grunden en annan fråga än just hur Boultbee är som fastighetsägare. Båda frågorna sammanfaller dock på ett olyckligt sätt i fallet med Stockholms sålda köpcentra.
Exempel på oseriösa fastighetsbolag är Allokton och Acta. Allokton äger fastigheter där underhållsbudgeten är klen och kåkarna vittrar sönder.
Acta ägs av aktieägarna men förvaltas av Acta som är ett riktigt boiler room. Fastigheterna i Malmö som hade kackerlackor och allt möjligt förvaltades av Newsec som dock inte kan göra mer en rekommendera renovering, de styr inte över beståndet på annat än av Actas beslut (Property management) och blev orättvist behandlade i media enligt branschfolk.
Ping: Marknadsmyter
Ping: Privatisering - sämre underhåll | Svensson
Ping: Utförsäljningar minskar möjligheten att påverka « Röda Berget
Ping: Det är inte Monopol det handlar om, det är Stockholmarnas framtid » Stockholmsvänstern – Vänsterpartiet i Stockholms stad
Ping: RUGGIGA RINGEN! | Kemikaliedetektiven