Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet

Det är dags att stoppa de aktiebolag som tar ut stora vinster från fristående skolor, skriver Lars Ohly och Rosanna Dinamarca på DN Debatt idag. Jag håller med. Särskilt som deras förslag är ganska modesta, och fullt rimliga: tillsätt en utredning för att se hur det kan garanteras att offentliga bidrag stannar i friskolorna, fördela skolornas anslag efter elevernas behov. Dagens friskolesystem är ytterst märkligt utformat på många sätt, och det är verkligen dags att undersöka hur det kan förbättras. Särskilt skönt vore det om den diskussionen kunde föras inte i en 1990-talskontext (för eller emot privata alternativ?) utan här och nu: hur kan vi se till att välfärden, oavsett driftsform, är kostnadseffektiv och av god kvalitet?

Eftersom skolan idag får en fast summa av kommunens skatteintäkter för varje elev de tar emot – skolpengen – så är enda sättet att skapa vinst att spara in på utgifterna. Ju fler elever man lockar till sig, samtidigt som man sparar så mycket som möjligt per elev, desto större blir vinsterna. Detta är förklaringen till att fristående skolor både har betydligt lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare – personalkostnaderna är en av de största utgiftsposterna för skolverksamhet:

(Statistik från Skolverket). Ovanstående diagram visar situationen i grundskolan; i gymnasiet är skillnaderna ännu större. Där är lärartätheten 8,2 per 100 elever i kommunala skolor, jämfört med 6,8 i fristående gymnasier. 56 procent av lärarna i fristående gymnasier har pedagogisk utbildning, jämfört med 79 procent i kommunala gymnasier.

Ett vanligt argument för privata inslag i välfärden är att det ska förbättra kostnadshanteringen: privata intressen är mer effektiva, de kommer helt enkelt att spara in pengar åt skattebetalarna. Men om man nu tror på det, så är det helt uppenbart att friskolesystemet är felaktigt utformat. Skolpengen är som sagt en fast summa och lika för alla (egentligen är den något högre för friskolor än kommunala skolor, men det är för krångligt att gå in på det här). Det spelar ingen roll hur effektiv en enskild friskola än är – de pengar som sparas går inte tillbaka till skattebetalarna. I bästa fall återinvesteras de i verksamheten så att eleverna får del av dem, men betydligt vanligare är att de blir till vinst som på olika sätt delas ut till ägarna, eller används för att expandera verksamheten utomlands. Om det blir pengar över i en kommunalt driven skola däremot (vilket inte är så ovanligt som man kan tro), så går de undantagslöst tillbaka till verksamheten. Antingen till den aktuella skolan eller till kommunens andra verksamheter. För skattebetalaren är det alltså dyrare med friskolor än med kommunala skolor.

Och eftersom skolor inte upphandlas – vilket många verkar tro – utan det i princip råder helt fri etableringsrätt för vem som helst som vill öppna en ny skola, så kan inte kommunen skriva avtal med skolorna där de exempelvis reglerar hur hög lärartätheten ska vara, eller andra kvalitetsaspekter.

Precis som Lars Ohly och Rosanna Dinamarca beskriver är det svenska friskolesystemet unikt i världen. I många andra länder finns det privata skolor, men det är ovanligt att aktiebolag tillåts som huvudmän, och det är sällan tillåtet att dela ut de vinster som uppstår av skattemedel.

I Norge är det ett krav att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund och får inte drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag. Dessutom får en enskild huvudman inte driva fler än en skola. På det sättet försvarar politiker i Norge, Finland och Danmark barnens rätt till en god utbildning före vinstintresset,

skriver Ohly och Dinamarca. Detta är ett bra exempel på att man inte behöver minska valfriheten för att komma åt vinsterna. I alla dessa länder, kanske särskilt Danmark, kan man välja skola fritt, och man behöver inte gå i en offentligt driven skola om man inte vill. De nordiska exemplen visar att man inte heller behöver ”förbjuda vinster” i lagtexten, något som många menar skulle vara omöjligt (vilket antagligen är sant). Man kan istället göra som i Norge: ha en lös skrivning om att alla offentliga medel som går till skolan ska komma eleverna till del. Denna skrivning får sedan prövas från fall till fall. För ungefär ett år sedan blev den svenska friskolekoncernen John Bauer ålagd att betala tillbaka 2,9 miljoner norska kronor till norska staten. Skälet var att man använt offentliga medel ”til å betale urimelig dyre tjenester som skolene mottok fra selskaper kontrollert av personer som sto bak skolene”, dvs: man försökte komma runt den norska lagen genom att istället för att betala ut vinsten direkt anlita dotterbolag till orimligt höga kostnader.

Ytterligare en nackdel med dagens friskolesystem är att det i princip är helt omöjligt att politiskt åstadkomma kvalitetsförändringar i friskolorna. Den socialdemokratiska regeringen tillförde under åren 2001-2006 17,5 miljarder kronor extra till kommunerna med syftet att höja lärartätheten (de sk Wärnerssonpengarna). Utvärderingar visar att pengarna skapade många nya lärartjänster, men av diagrammet här ovan är det tydligt att det enbart är i kommunala skolor lärartätheten höjdes – där har den ökat rejält sedan år 2000, men i de fristående skolorna har den i princip legat still under hela denna period.

Idag slåss riskkapitalbolagen om de svenska friskolorna: marknaden är glödhet, skriver SvD. Skälet till detta är bland annat, enligt vd:n för Svenska Riskkapitalföreningen, att ”branschen inte [är] speciellt konjunkturkänslig och många verksamheter har långa kontrakt vilket ger stabilitet. Det finns även möjligheter för internationell expansion.” Alltså: det är säker vinst och låg risk. Det vd:n inte säger rakt ut är att lönsamheten är betydligt högre i skolföretag än i det genomsnittliga företaget, och obs – denna lönsamhet består i princip enbart av våra skattepengar:

(Statistik från SCB). Riskkapitalbolag är in it for the money, inte för att de är intresserade av en skolas pedagogiska innehåll. Själva poängen med riskkapitalbolag är att skapa snabb och stark avkastning åt sina investerare. Det är inget konstigt med det. Om de inte åstadkom det skulle de inte göra sitt jobb. Men frågan är om det verkligen är dem vi vill ska äga våra skolor? Den skatt vi betalar till att driva skolor – menar vi verkligen att den till stora delar ska gå till enskilda riskkapitalister? Är inte poängen att den ska gå till eleverna och deras skolgång?

Svenska folket har en ganska tydlig uppfattning: 76 procent anser att fristående skolor ska vara skyldiga att återinvestera hela vinsten i skolan. Bara 18 procent tycker att det är okej att dela ut vinst till ägarna.

Johan Westerholm skriver en mycket bra kommentar och lyfter upp en vinkel jag själv aldrig tänkt på tidigare: ”Friskolorna bidrar inte till att tillföra någon reell tillväxt utan är mer att se som konsumenter av den befintliga samhällsekonomin samtidigt som dessa koncerner binder riskvilligt kapital. Kapital som skulle kunna användas i produktutveckling och exportsektorerna och därmed skapa jobb som ger samhället nytt kapital […] Med en i allt väsentligt dränerad kapitalmarknad så ligger vi rejält illa till som exportnation. Det är av den anledningen jag ansluter mig till Lars Ohlys slutsatser även fast jag inte håller med om de ideologiska dragen.” Läs och begrunda!

Även Fredrik Jansson och Jonas Sjöstedt skriver, liksom Robert Noord.

ps. Jag är jättemycket för valfrihet. Läs inte in nåt annat i min text. Det går alldeles utmärkt att ha valfrihet utan att samtidigt läcka miljontals skattekronor ur skolan varje år. De flesta andra länder i världen klarar det, så varför inte Sverige?

Andra bloggar om , , , . Intressant och Netroots.

58 kommentarer

Filed under Ekonomi, Skola och utbildning

58 responses to “Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet

  1. Jag såg din regel om att kommentarer skall ha substans och bidra till att utveckla det politiska samtalet. Efter att ha läst detta inlägg känner jag tyvärr mig förhindrad att leva upp till detta. Jag är helt enkelt golvad, förstummad av ditt gedigna inlägg. Det borde ju ha varit du som skrev artikeln på DN-debatt istället. Har bara en sak att säga: Tack!

  2. Pingback: Tweets that mention Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet « Storstad -- Topsy.com

  3. Pingback: Brockmans blogg » Varför gör inte kommuner vinst på skolan?

  4. Exakt! Westerholms slutsats finns också i den kanadensiske debattören John Ralston Sauls bok Den omedvetna civilisationen, som till stor del handlar om de korporativa dragen i den privatiseringsvåg som har ägt rum under 90- och 00-talen (”Det är roligare att vara kapitalist än att vara statsbyråkrat, särskilt om man inte behöver vara det med egna pengar och man är garanterad att pengarna flyter in”, som Saul säger).

    Via Saul har vi i Alternativ också med slutsatsen i vår lilla pamflett Kampen om allmänningarna från 2004 som är lika aktuell idag:

    ”Direkt tragiskt blir det när dessa pseudokapitalister styr ner hela det tillgängliga riskkapitalet in i verksamheter som skulle ha blivit minst lika bra utförda även om de aldrig hade ägnat en tanke åt dem. För det betyder ju att en hel massa riskverksamheter aldrig blir av!”

  5. Pingback: Minskande social rörlighet i Sverige och ökande skillnader? Om (ny)liberaliseringens effekter på möjligheterna att röra sig ”from rags to riches”, den s.k. ”amerikanska drömmen” samt om förenklad opinionsbildning… « reflektioner och

  6. Pingback: Ger vinstintresse kvalitet i skolan « Röda Berget

  7. kalle

    Socialdemokratisk kritik mot friskolorna går
    i stort sett ut på två helt oförenliga teser:

    1.Friskolorna tar alla pengar i vinst och levererar därför en dålig produkt.
    Den logiska slutsatsen av detta är att alla föräldrar som sätter sina barn i friskolor är idioter som inte har insett att kommunala skolan håller mycket högre kvalite.

    2.Friskolorna uppnår bättre resultat eftersom det är resursstarka(men idiotiska?) föräldrar som sätter sina barn där och därför lyckas skapa en segregerad skola utan problembarn.

    Själv tror jag inte ett dugg på alternativ 1 medan 2 till viss del troligen är sant.

    Men för mig som friskoleförälder är det fullständigt egalt hur mycket skolan tar ut i vinst bara jag upplever att den levererar ett bra resultat.Ungefär som att tro att Volvo gör bättre bilar ju sämre vinst de uppvisar.

    • Marika

      Lite tråkig debatton tycker jag. Naturligtvis är det inte så S resonerar, det tror jag du också vet. Om du var intresserad av en vettig diskussion istället för att raljera vore det roligare.

      I övrigt: Det är möjligt att det är egalt för dig som friskoleförälder hur mycket skolan tar ut i vinst.

      För mig som skattebetalare är det dock inte egalt.

      • kalle

        Vad är det för tråkigt i min debatton?
        Och såvitt jag kan bedöma efter att ha läst 10-tals inlägg om friskolor på s-bloggar så är det EXAKT så som s(eller snarare vissa falanger av s)resonerar.

        Motbevisa gärna och
        försök att med logiska resonemang förklara varför massor av föräldrar väljer friskolor, när de enligt dej och många socialdemokrater är dåliga(i stort sätt hela ditt inlägg handlar ju om att du försöker leda detta i bevis, dvs att du vet bättre än föräldrarna)

        Varför är det inte egalt med vinst?
        om en kommunal skola får x kronor i skolpeng och en friskola får samma x så blir det ju ingen skillnad för skattebetalaren.

    • Marika

      För det första: för att du har ”läst nåt på internet” så betyder det inte att det är en officiell uppfattning hos socialdemokratiska partiet. Inte ens om du har läst det hos ”10-talet personer”.

      Jag föreslår att du debatterar med dem iställer för med mig, för jag tycker inte riktigt att du bemöter det jag skriver om. Jag kan liksom inte svara för anonyma uppfattningar på nätet.

      Tråkig debatton=tex att använda ord som ”idiot”. Nej, jag tycker ingen är en idiot.

      Såhär är det: mina skattekronor som blir till vinst skulle kunna användas till bättre saker, tex att anställa fler lärare.

      Det kallas ”alternativkostnad” och är ett grundläggande begrepp i nationalekonomisk teori.

      Politik handlar om att ta ansvar för helheten, inte delarna. Jag är fullkomligt övertygad om att det finns en massa bra friskolor och elever som är nöjda med dem. Men jag är intresserad av hur vi får ut mesta möjliga ur den begränsade kaka vi får in genom skatteuttaget. Och då är vinst till riskkapitalister helt klart inte bästa valutan för pengarna.

      Naturligtvis väljer elever och föräldrar de skolor de tror är bra. Var nånstans skriver jag att det inte är så?

      Men jag tror inte att den osynliga handen är den mekanism som styr all mänsklig verksamhet bäst. Isf skulle vi ju inte behöva några lagar eller regler öht.

      återigen, det är skillnad på vad som är bra för en enskild elev, och hur man kan bygga upp ett system som är så bra som möjligt för ALLA elever.

      men det är faktiskt inte det mitt inlägg handlar om. Jag har inte påstått att det är sämre kvalitet i friskolor. Jag påstår att det är dålig hantering av skattepengar.

      Är det så svårt att föreställa sig att istället för vinst skulle man kunna anställa en lärare till? eller kanske tom sänka din skatt?

      • Marika

        … och alltså, jag märker att det verkar vara OERHÖRT svårt att förstå just denna mening, så jag tar den en gång till (läs gärna långsamt om det är svårt):

        Jag. är. för. valfrihet. men. mot. vinst. i. välfärden.

        Om du läser mitt inlägg ser du att det går alldeles utmärkt att förena dessa två ståndpunkter och att det redan sker i en rad andra länder.

      • kalle

        Ja,ja det var tydligen jättejätteJÄTTEjobbigt att få in en kritisk synpunkt i bloggen istället för det vanliga ryggdunkandet.

        Var snäll och försök inte läxa upp mig med nationalekonomiska argument.Möjligheten till vinst är det som driver samhället framåt, finns gott om empiriska bevis på det.Med din logik så kan väl staten bygga billiga bilar och TV apparater också, måste ju bli bättre utan vinstkrav eller…..

        Om den kommunala skolans elever
        vandaliserar för 20 milj kronor och friskolans inte gör det utan istället generar 20 milj i vinst så är väl det bra.Bara som ett exempel på en win/win situation

        ”Jag har inte påstått att det är sämre kvalitet i friskolor.”

        Vad är då alla diagram över antal behöriga lärare m.m tänkta att visa?

        Men,men vi kommer nog inte längre, vi tycker nog helt enkelt olika, det är OK, man får göra det.

      • Marika

        Alltså, har du läst igenom kommentarerna på min blogg? Jag lovar dig – mycket långt från att bara vara ”ryggdunkande”.

        Jag gillar diskussioner som är resonerande. Jag blir snabbt uttråkad, och ganska ofta irriterad, av diskussioner som jag upplever mest är till för att sätta dit meningsmotståndaren.

        Det har alltså att göra med HUR man uttrycker sig, inte främst vad man säger.

        Hur som helst, jag ska inte läxa upp dig med nationalekonomiska argument säger du, och förklarar sedan (utan referens) att ”möjligheten till vinst är det som driver samhället framåt, finns gott om empiriska bevis på det.”

        Jag tror på blandekonomin. Självklart är vinst en viktig drivkraft på en massa områden. Staten ska inte bygga bilar, för det sköter marknaden bättre.

        Men det kan faktiskt vara så att vissa områden är inte marknaden bäst på. Det är också skälet till att sådant som skola, försvar, vägbyggen, sjukvård etc en gång lades i offentlig ägo: för att marknaden inte klarade av att sköta dem på egen hand.

        Du vill tydligen inte att jag hänvisar till nationalekonomi, men jag kan inte hjälpa det, detta är verkligen grundläggande fakta. rent nationalekonomiskt är det inte så att marknaden sköter allting bäst, eftersom det finns något som kallas marknadsmisslyckanden. Slå upp vilken grundbok i nationalekonomi som helst så ser du, om du inte litar på mig.

        Tex: tror du att vinsten alltid är den bästa drivkraften i sjukvården?

        Kan det inte bli så att vissa sjukdomar helt enkelt är för olönsamma för att bota?

        Och framför allt, att vissa inte har råd att köpa den vård de behöver?

        ”Om den kommunala skolans elever vandaliserar för 20 milj kronor och friskolans inte gör det utan istället generar 20 milj i vinst så är väl det bra.Bara som ett exempel på en win/win situation”

        Alltså. Jag kan lika gärna säga att det är i friskolan vandaliseringen sker, och att den kommunala skolan gör ett överskott på 20 miljoner kronor. Hypotetiska exempel bevisar ingenting tyvärr… för fortfarande: friskolans 20 vinstmiljoner hade kunnat användas till att sänka din skatt eller stödja väldigt många elever med inlärningssvårigheter, även om de kanske gick på en helt annan skola. Förstår du?

        Diagrammen med lärartäthet är tänkta att visa att friskolorna sparar in på personalen för att öka vinsten, vilket är vad jag skriver om. Ett exempel som enligt mig visar att vinsten är en felaktig drivkraft i skolan. Det vore bättre om man hade drivkrafter som gick ut på att man skulle få så många som möjligt av eleverna att få höga betyg.

        I övrigt vill jag instämma i de kommentarer som Kurt och Britta har gjort här i tråden. De ger båda bra exempel på varför dagens system med friskolor är kostnadsdrivande för skattebetalarna. Cecilia beskriver på ett bra sätt varför skolan inte är som vilken vara som helst. Läs dem gärna.

        För återigen, jag vill verkligen understryka: det är fullt möjligt att ha friskolor utan vinst. En del av dagens friskolor är inte vinstdrivande utan drivs av ekonomiska föreningar eller stiftelser. I länder som Danmark och FInland drivs ALLA friskolor i den formen, och det finns många av dem. Jag är alltså ute efter att systemet kan utformas på ett annat sätt, som sparar in en massa pengar åt skattebetalarna – inte åt avskaffa skolvalet eller privata alternativ.

      • Tomas Andersson

        ”Men det kan faktiskt vara så att vissa områden är inte marknaden bäst på. Det är också skälet till att sådant som skola, försvar, vägbyggen, sjukvård etc en gång lades i offentlig ägo: för att marknaden inte klarade av att sköta dem på egen hand. ”

        Vilka bygger vägarna hos dig? Är det staten och kommunerna? Nej jag tror inte det…. men där verkar det funkar det med privata aktörer med vinstintressen…. men inte inom skolan.

        Du blandade du ihop korten lite…det offentliga är ansvarig för skolan och vägarna men de utför inte alltid jobbet.

      • Marika

        Tomas, jag har redan beskrivit skillnaden mellan skattefinansierad entreprenad (tex vägbyggen) och skattefinansierad verksamhet som inte upphandlas (tex undervisning) en gång i denna tråd, kopierar svaret här:

        Byggandet av en skola, eller en väg, är lätt att definiera i förväg. Man beställer exakt vad man vill ha, och när bygget är klart är det lätt att kontrollera att man fått det man beställt. Om något är felgjort har man en klausul som säger att entreprenören får fixa det på egen bekostnad.

        Men det går inte att göra med undervisningen. Det går inte att definiera i förväg exakt vad man vill att skolan ska göra, och det går inte att följa upp på ett rimligt sätt att skolan verkligen har gjort exakt det. Och om man gör något ”fel”, eller mer vanligt, inte tillräckligt mycket, i undervisningen, hur ska det repareras i efterhand? Det finns inga avtal i världen som kan tecknas så.

  8. Pingback: Högt i tak i skoldebatten efterfrågas « Jakob Lundgren

  9. Marika

    Folk i allmänhet brukar ha en massa synpunkter på onödiga offentliga utgifter. Det är väldigt vanligt att man tycker att skattepengar används på fel sätt: alltifrån för höga löner till riksdagsledamöter och för generösa socialbidrag, till påkostade arenabyggen och ett för stort försvar. Med mera, med mera. Det finns tusen exempel.

    Politik handlar alltid om att prioritera, för resurserna är alltid begränsade. Och då kan jag verkligen inte begripa varför stora vinster (betydligt större än i andra företag) till riskkapitalister skulle vara en bra användning av de begränsade skattepengar som finns.

    För egen del kan jag på rak arm komma på hundratals bättre användningsområden. Och även om jag inte kom på ett enda, så skulle jag hellre sänka skatten för folk i allmänhet än att skänka ett antal miljoner av våra gemensamma skattepengar till ett litet fåtal aktieägare.

    Hur kan det vara så svårt att se?

  10. Kurt Persson

    Det finns ytterligare ett problem med friskolorna som alltmer hamnar i stora koncerner där vinsten är enda kriteriet på den enskilda enhetens existensberättigande. Marknaden kommer nu att drastiskt minska med 25-30% de närmaste åren. Vi kommer ganska snart att se ett antal konkurser i friskolorna och stora problem för kommunerna som ju måste ta ansvar, vilket en friskola i konkurs inte kan göra.Många ungdomar kommer att få sin skoltid sönderryckt av detta äventyr med friskolor.

  11. När kan en skolhuvudman med gott samvete säga att man gjort tillräckligt och ta ut resten av pengarna i vinst?

    När har ett utsatt barn fått tillräcklig hjälp mot mobbare? När har en skoltrött gymnasist fått tillräcklig hjälp att komma igång? När har en lågstadietjej med lässvårigheter fått tillräckligt stöd? När har studieovana barn fått tillräcklig motivation att våga sikta högre? Det kommer alltid att finnas behov av fler timmar med speciallärare, en kulturlektion till eller nyare och bättre böcker. Skattepengar ska alltid användas effektivt, men vinstkrav gör inte barnen klokare.

    Gator, hus och matleveranser kan man mäta, väga, kvalitetsbestämma och bocka av när en privat leverantör uppfyllt sitt åtagande – annars får man göra om och betala skadestånd. Men för barnen är det omöjligt – skoltiden går inte i repris och på studentdagen är det kört.

    Om detta har jag bloggat och dessutom skrivit på GöteborgsPostens ledarsida som S-krönikör här: http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.214047-cecilia-dalman-eek-barnen-ska-tjana-pa-skolan

    • Marika

      Bra krönika. Utmärkt förklaring av varför det är skillnad på vinster och vinster – ett vanligt argument för vinst i välfärden brukar vara, typ ”men om det är okej att göra vinst på att bygga en skola (för skattepengar), varför är det inte okej när det gäller innehållet i skolan?”

      Det finns en avgörande skillnad, precis som du redogör för. Kan ju också tilläggas: byggandet av en skola är lätt att definiera i förväg. Man beställer exakt vad man vill ha, och när bygget är klart är det lätt att kontrollera att man fått det man beställt. Om något är felgjort har man en klausul som säger att entreprenören får fixa det på egen bekostnad.

      Men det går inte att göra med undervisningen. Det går inte att definiera i förväg exakt vad man vill att skolan ska göra, och det går inte att följa upp på ett rimligt sätt att skolan verkligen har gjort exakt det. Och om man gör något ”fel”, eller mer vanligt, inte tillräckligt mycket, i undervisningen, hur ska det repareras i efterhand? Det finns inga avtal i världen som kan tecknas så.

      • Det finns många fler problem:

        – För det första är eleven ingen kund. Skolan är en samhällelig institution som har till syfte att garantera en allmänt hög kunskapsnivå i hela samhället. Eleven är i detta sammanhang en medborgare med en plikt, skolplikt. I nuvarande system tar eleven sin skolpeng och går om han inte är nöjd varför de individuella skolorna tvingas kompromissa och istället för bästa möjliga kunskap jaga efter att göra det så lätt som möjligt för eleven. Jo, det är det målet man har som elev, man har alldeles för mycket att göra.

        – Säljaren på en marknad har alltid ett kunskapsövertag. Det är ett problem när jag ska t.ex. köpa en dator. Det är därför vi har konsumentskyddslagar som i någon mån jämnar ut villkoren. Men att köpa en dator är inget livsavgörande val, är det skit kan man köpa en ny nästa år. Skolan är ett engångsval där den som ”köper” enligt marknadsmodellen inte vet nånting mer än att man sägs få bra betyg på den skolan. Om betygen är satta på ett korrupt vis vet man dock inte.

        Till exempel.

        Det finns enligt socialantropologerna tre olika sätt att fördela nyttigheter: marknad, omfördelning och gåvor. Det vore bra om folk kunde lite förutsättningslöst fundera över vad som passar bäst till vilka produkter istället för att dogmatiskt förutsätta att ett alltid är rätt.

        Stalinsystemet är dött, tack och lov, nu hoppas vi bara på att den nyliberala dogmatismen avlider.

    • Tomas Andersson

      ”När har ett utsatt barn fått tillräcklig hjälp mot mobbare? När har en skoltrött gymnasist fått tillräcklig hjälp att komma igång? När har en lågstadietjej med lässvårigheter fått tillräckligt stöd? När har studieovana barn fått tillräcklig motivation att våga sikta högre? ”

      Och när detta inträffar i kommunala skolor är det ingen fara enligt vänsterpolitiker……ni har själva satt er i den situation som råder genom att inte leverera bra kommunala skolor.

      Svårare än så är det inte…. Marika skrev det själv….det är inga idioter som sätter sina barn i friskolar….till och med Lars Ohly har ju gjort det.

      • Marika

        ”Och när detta inträffar i kommunala skolor är det ingen fara enligt vänsterpolitiker” nej så tycker ingen här.

        Poängen är att så länge det finns problem i skolan så har inte friskolorna gjort ett tillräckligt bra jobb för att dela ut vinsten till någon annan. Jobbet är ju inte färdigt.

      • Att avskaffa alla problem är en orimlig ribba. En rimlig kunde vara ”gör ett lika bra eller bättre jobb som/än den kommunala skolan”.

      • Tomas Andersson

        Precis…jobbet är inte färdigt.

        Fixa till de kommunla skolorna så behövs inte de fristående.

      • Marika

        Jag är ledsen att göra dig besviken, men varken jag eller nån annan enskild person har makten att bara ”fixa till” skolan sådär i allmänhet… det är lite mer komplicerat än så är jag rädd.

  12. Tänk om alla bloggar kunde vara som din. Eller åtminstone mina kunde vara det!

    Fortsätt så!

  13. Pingback: Skolpolitiken i fokus « Vasiliki Tsouplaki

  14. Pingback: Tweets that mention Vårdslös hantering av skattepengar inte samma sak som valfrihet « Storstad -- Topsy.com

  15. Hela systemet är kostnadsdrivande. Det kostar att ha igång ett antal tomma platser i skolan. Som det är nu finns det ett ökande antal elever som efter två år i en teoretisk utbildningslinje väljer om till ett yrkesinriktat program för att börja från början igen.
    Klart att det är bra att folk får den utbildning de vill! Men det kostar varje kommun åtskilliga miljoner varje år att en hel del av ungarna går fem år i gymnasiet i stället för tre… Det kostar också att ha tomma gymnasieplatser i den kommunala skolan.

  16. ”76 procent anser att fristående skolor ska vara skyldiga att återinvestera hela vinsten i skolan. Bara 18 procent tycker att det är okej att dela ut vinst till ägarna.”

    Konsekvensen av detta vore att bara finns marginella finansiella incitament att äga en skola. I bästa fall har man då ett fåtal skolor drivna av idealister och sedan de gamla icke-privata skolorna—skillnaden mot ett friskoleförbud vore liten.

    (Därmed inte sagt att dagens system fungerar som planerat.)

    • Marika

      Nej, det stämmer inte. I Europa är det mycket ovanligt att skolor som finansieras offentligt får drivas för ekonomisk vinning.

      Som jag skriver om i inlägget, och upprepade gånger i denna tråd, så gäller det bla våra nordiska grannländer. Särskilt Danmark har en mycket lång och stark tradition av friskolor – en stor mängd danska elever går i sådana. trots att det alltså är förbjudet att göra vinst på dem.

  17. Elof Hansjons

    Jag håller inte riktigt med om antagandet att friskolorna skulle tendera att vara dyrare på grund av hanteringen av det ekonomiska resultatet.

    Ditt resonemang om vinsterna stämmer troligen. Men det måste kompletteras med ett resonemang om förluster. För precis som kommuner inte kräver tillbaka friskolors vinster så täcker man heller inte eventuella förluster.

    Däremot tenderar kommuner att, mer eller mindre öppet, täcka de förluster som görs i enskilda kommunala skolor. Det görs med ändrade principer för lokalhyror, med ändrade fördelningssystem över åren, med mer eller mindre märkliga resultatbalanseringar och så vidare.

    • Marika

      Det är möjligt. Jag försvarar inte dålig ekonomisk hushållning, oavsett i vilken regi det sker. Man skulle ju kunna hoppas att om en enskild enhet vansköts ekonomiskt, så kommer i första hand rutinerna stramas upp och om det inte hjälper, de ansvariga bytas ut.

      I grunden är dock skolverksamhet en riskfri verksamhet rent ekonomiskt, och en mycket lönsam sådan, det ser man ju i SCB:s statistik här ovanför och i uttalandet från vd:n för sv riskkapitalförening. Så jag har svårt att tro att förlusterna i vissa skolor skulle vara större än de vinster som görs, på totalen. SCB:s siffror på avkastningen är ju just ett genomsnitt. Jag menar, kommunen lägger ju sin budget efter vilka kostnaderna för att bedriva skolverksamhet faktiskt är.

      Nånstans är det ju fö alltid kommunen som står för den yttersta risken, även vad gäller friskolor: om en friskola går i konkurs (vilket händer) är det kommunens ansvar att genast fixa utbildning åt de elever som står där utan skola. Den risken/kostnaden är inte heller inkluderad i mitt resonemang här ovan.

  18. Pingback: Politikernas trista bloggar at Jonas Sjöstedt

  19. Kurt Persson

    En friskola skulle åläggas att lägga upp en fond och förbjudas att ta ut vinst så länge man inte kan garantera samtliga elevers trygga avslutande av sina studier. Sjunkande ungdomskullar kommer att skapa stora ekonomiska problem för friskolorna de närmaste åren.

  20. Flera kommentarer verkar gå i riktningen att vinst på friskolor är principiellt fel, dock utan att förklara varför. (Eller under användandet av vaga argument om kvalitetsprövning som inte är övertygande, då de kan utvidgas till många andra fält—och inte tar hänsyn till den tveksamma kvaliteten och kvalitetsprövningen i den kommunala skolan …)

    Säkert måste vi ha ett system som inte kan missbrukas till att mjölka ut skattepengar till privata firmor, men att ta bort vinstmöjligheten helt är att slänga ut barnet med badvattnet. I ett första steg räcker det troligen med att hålla ett öga på betyg-vs-kunskaper/förståelse (för att undvika att skolorna tävlar genom att sätta generösare betyg) och göra en del allmäna prövningar vad angår tex hygien, ergonomi, och liknande. Resten är en sak som ”marknaden” mycket väl kan handha: Om en skola är mindervärdig (utan att vara billigare för föräldrarna), då är det inte värre än att man vid det första terminsbytet också byter skola—elevflykt är ett mycket starkt incitament att hålla kvaliteten uppe.

    I övrigt verkar den mest naturliga lösningen på den totala situationen vara att kombinera en ”skolcheck” som ges till föräldrarna (med en summa som motsvarar kostnaden av den kommunala undervisningen) med en fri prissättning för privata skolor. (Troligen med en restriktion att de inte får gå under summan på skolchecken. Härigenom undviks en priskonkurrens där föräldrar kan lockas att välja en dålig skola för att kunna behålla pengarna.)

    @Marika Angående ”ryggdunkande” ovan: De sista veckorna har jag läst ett fåtal av dina inlägg. Vad jag har sett både där och här är att du har väldigt lätt att börja klaga om att den ene eller andre har en tråkig debatton, eller kanske tom refusera kommentarer, på väldigt svaga grunder. Det här är naturligtvis din blogg, men du bör rikta en tanke på att en god debatt uppstår genom framförande, utveckling, och diskussion av avvikande åsikter—inte ett ömsesidigt ryggdunkande. Framförallt är mitt intryck att din kritik för det mesta baserar på feltydningar av vad andra säger och/eller intydningar av intentioner som är alltför spekulativa. Tex: Om någon korrigerar (vad han ser som) felaktiga fakta, argument, ody, som någon annan framför, så är chansen rätt god att han faktiskt vill se till att (det han upplever som) sanningen kommer fram—att han vill ”sätta dit” den andre som ett självändamål torde vara undantagsfallet.

    • Jersey Sehrhard

      ”då är det inte värre än att man vid det första terminsbytet också byter skola—elevflykt är ett mycket starkt incitament att hålla kvaliteten uppe.”

      Hur är det tänkt att eleven skall ta igen förlorad kunskap om undervisningskvaliteten är undermålig på den tidigare skolan? Vem skall ta ansvaret för det? Den nya skolan? Vem betalar för de extra resurser som kan komma att behövas?

      I övrigt tycker jag det är just vaga anklagelser (argument) mot andras inlägg som ditt inlägg mest bestod av. Hela ryggdunkaravsnittet är inget annat än massivt ovidkommande tyckande, tämligen menlöst.

      • ”Hur är det tänkt att eleven skall ta igen förlorad kunskap om undervisningskvaliteten är undermålig på den tidigare skolan? Vem skall ta ansvaret för det? Den nya skolan? Vem betalar för de extra resurser som kan komma att behövas?”

        Huvudpoängen är att det inte kommer att löna sig att driva en undermålig privatskola (varför dessa kommer att bli fåtaliga) och att (annat än i dag och i dem kommunala skolorna) möjligheten att minimera bestående problem öppnas. Härutöver är studietempot i en typisk (grund-)skola så lågt att ett en termin med hypotetiskt 50 % inlärning av det som skulle läras (vilket måste betraktas som inte bara dåligt—utan katastrofalt) inte torde leda till ett merbehov av undervisning. Slutligen kan man som föräldrar titta på skolans framgång eller motgång på centrala test i förväg—”kvalitetsöverraskningar” kommer alltså troligen framförallt inom andra områden, tex vilka resurser som ställs till förfogande för eleverna, hur lärarna hanterar konflikter mellan elever, vilken kvalitet skolmaten har, ody.

        ”I övrigt tycker jag det är just vaga anklagelser (argument) mot andras inlägg som ditt inlägg mest bestod av. Hela ryggdunkaravsnittet är inget annat än massivt ovidkommande tyckande, tämligen menlöst.”

        Detta uttalande får stå helt för dig—och är i grunden ett exempel på just det problem jag påpekar. Angående ryggdunkandet kan du läsa kommentarerna ovan och tex https://storstad.wordpress.com/2010/07/24/varfor-relativ-fattigdom/ för ett bättre sammanhang.

      • Jersey Sehrhard

        ”Huvudpoängen är att det inte kommer att löna sig att driva en undermålig privatskola”

        Huvudpoäng eller inte, det skapar ju nya problem som du fullständigt struntar i och sopar under matta med uttryck som ”inte torde leda till”.

        ”—och är i grunden ett exempel på just det problem jag påpekar.”

        Ytterligare exempel på dina meningslösa och vaga anklagelser.
        Marika har rätt att göra vad hon vill med folks inlägg, på vilka grunder som helst. Mängder av bloggare på högerkanten (även s.k. liberala) tar bort inlägg godtyckligt. Ryggdunkandet där är massivt. Att skriva långrandiga påpekande om det är mer än onödigt där som här. Om man förstås inte har som syfte att flytta fokus från något annat obekvämt.

      • Vilka problem? Om du är mer explicit kan vi gärna titta på pro och kontra—framförallt är frågan inte om nya problem uppstår, utan om det blir en nettoförbättring.

        Vad angår anklagelser hit och dit: Ärligt sagt kastar du sten i glashus.

      • Jersey Sehrhard

        ”framförallt är frågan inte om nya problem uppstår”

        Jo, mina ursprungsfrågor handlade just om det, om de nya problem som uppstår. Av någon anledning vill du gärna tro att du kan bestämma och ha ensamrätt på vilka frågeställningar som är viktiga. Men se, något sådant mandat besitter du inte.
        Jag ställde några tydliga frågor i anslutning till något specifikt du skrev och jag kan konstatera att du gör vad du kan för att slippa svara på dem, än mindre fundera på problematiken. Det i sig är numera svar nock och det tackar jag för.

        ”Vad angår anklagelser hit och dit: Ärligt sagt kastar du sten i glashus.”

        Nej, en reaktion på vaga anklagelser är inte en vag anklagelse. Inte heller är reaktionen på ditt outtröttliga och ovidkommande tjat om ryggdunk någon vag anklagelse.
        Jag skall vara än tydligare. Sluta tjata om ryggdunkning och lev med att bloggägare modererar precis hur de vill när de vill. De har rätt att göra så utan att stå till svars inför kommentatorer och deras godtycke.

      • Nu får du faktiskt ge dig:

        Du snedställer vad jag säger, inklusive citat utan kontext.

        Du använder ”strawman” angrepp.

        Du gör dig själv skyldig till just det (att riktiga vaga anklagelser) som du påstår att jag skulle göra—och som jag inte kan se i mina texter.

        Om du vill ha en ärlig diskussion med sakargument kan vi gärna föra en sådan. Vidare kommentarer från dig i den nuvarande stilen kommer jag att ignorera.

      • Jersey Sehrhard

        ”Du snedställer vad jag säger, inklusive citat utan kontext.”

        Nej, inte alls. Jag ställde några raka frågor i anslutning till något konkret du skrev.
        Du har konsekvent undvikit dem, än mindre reflekterat över problematiken. Du fortsätter även i ditt senaste inlägga att göra så. Som jag sa, det i sig är svar nock.

        ”Om du vill ha en ärlig diskussion med sakargument kan vi gärna föra en sådan. ”

        Det är just det du inte tycks kunna eller vilja, genom undvikandet eller ens reflektion över problematiken i mina ursprungsfrågor. Lägg till alla rader om det fullständigt ovidkommande subjektivt upplevda ryggdunkandet och bilden av att du vill diskutera sakligt blir minst sagt otydlig.

        ”Vidare kommentarer från dig i den nuvarande stilen kommer jag att ignorera.”

        Gott så. Kanske kan vi då slippa slinger och vaga anklagelser. Tack.

  21. Pingback: Om skolan och en blind ideologisk tro på vinstintresset « Viktor Tullgren

  22. Kalle

    Mycket bra analys! Jag blev själv förvånad när jag läste Lars Ohly’s inlägg eftersom jag för ovanlighetens skull höll med honom (det har nog inte hänt tidigare).

    Jag är i princip inte emot att friskolor skall kunna ta ut vinst, men däremot måste man kunna ställa samma kvalitetskrav på dom som för kommunalt drivna verksamheter. Lärartäthet samt kompetensnivå är definitivt två kriterier som känns aktuella för mig. Man kan givetvis argumentera för att lärartäthet och kompetensnivå skulle vara någon typ av ”inre” kvalitetsmått som friskolorna är fria att laborera med så länge slutresultatet är gott, men det ställer jag inte upp på trots att jag inte har min ideologiska hemvist på vänsterflanken.

    Om sedan en friskola kan organisera sin verksamhet på ett effektivare sätt i andra avseenden (dvs med bibehållna kvalitetsmått gentemot kommunala verksamheter) och därmed generera vinster, så ser jag det som positivt eftersom det indikerar att den kommunala verksamheten är dåligt skött ur en effektivitetssynpunkt.

    Detta är mycket viktig information (att det går att generera vinster med bibehållen kvalitet) eftersom jag generellt är av den åsikten att med ett av världens högsta skattetryck så är det synnerligen viktigt jobba på att effektivisera kommunala och statliga verksamheter så att vi kan välja mellan att få mer för våra skattekronor eller sänka skatten med oförändrad kvalitet.

    Nu kan man ställa sig en intressant fråga; om en friskola påvisar att det går att driva en skola till lägre kostnad, men oförändrad kvalitet, skall man då sänka bidraget per elev? Jag är inte insatt i regelverket/tankarna idag ser ut kring detta, men visst vore det rimligt?

    En relaterad fråga är vad man gör när kvaliteten inte upprätthålls? Detta givetvis även aktuellt för kommunalt drivna skolor.

    Avslutningsvis tycker jag att en mycket positiv bieffekt av den här debatten är att kvaliteten på de tjänster som utförs för våra skattekronor kommer i fokus.

    • Marika

      Jag håller helt med om vikten av att effektivisera all skattefinansierad verksamhet, oavsett vem som driver den.

      Mitt huvudsakliga argument är att friskolesystemet som det ser ut idag inte är utformat på ett sätt som åstadkommer effektivisering. Jag ser det istället som ett slöseri.

      Med detta sagt vill jag också lägga till att jag tror att det är svårt att formulera bra kvalitetskrav på nånting så svårdefinierat som undervisning. Man kan säkert komma en bit på väg, så jag säger inte att man inte ska försöka, men jag tror att det är svårt. Jag tycker att lärartäthet är viktigt, men det är ju knappast den enda avgörande biten. Det har att göra med hur skolan organiseras, om lärarna är ”bra” eller inte (hur mäter man det?), och vilka elever som råkar finnas vid varje tidpunkt och vilka specifika behov de råkar ha. Etc, etc.

      Kvantitativa mått tror jag helt enkelt inte fångar upp allt, och därutöver riskerar alltför många kvalitetskrav att bli lite fyrkantiga och strömlinjeformade. Poängen med valfriheten är ju också att det ska finnas frihet på varje enskild skola att välja lite olika vägar.

      ”om en friskola påvisar att det går att driva en skola till lägre kostnad, men oförändrad kvalitet, skall man då sänka bidraget per elev?” undrar du, och i princip, ja. Nu känns ju det halvdant som incitament – varken kommunala eller fristående skolor kommer väl vara särskilt intresserade av att vidta åtgärder som gör att de automatiskt får mindre pengar.

      Så frågan är väl snarare det du själv är inne på – hur gör man för att se till att ALLA skolor håller god kvalitet? Och det finns det ju inget enkelt svar på.

      Men mer styrning och uppföljning än idag vore nog bra. Att man kunde använda sig mer av metoder man har lärt sig funkar, som det här: http://www.dn.se/sthlm/gemensam-insats-minskade-skolket-1.486118

      S i Stockholm har en idé om att sluta särskilda avtal med skolor med låga resultat, typ att göra en inventering: vad behöver ni för att kunna höja resultaten? och sedan skjuta till pengar till just dessa saker, mot en sorts åtagande från skolans sida att höja resultaten (tror att borgarna har en idé om att höja anslagen i efterhand, dvs som en belöning till de skolor som lyckats höja resultaten, men det tror jag skapar märkliga incitament). http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stockholms-skolresultat-ska-bli-battre_3593669.svd

      Men tja, det finns verkligen ingen enkel lösning… alla idéer mottages tacksamt!

  23. Olov

    Dina inlägg är en fröjd att läsa Marika. Gediget arbete på mycket hög nivå. Och jag uppskattar verkligen att du inte går med på pajkastning.

    • Marika

      Tack!

      En sak jag tycker är konstig är att vissa verkar tycka att all diskussion som pågår mellan två personer som delar grundläggande värderingar är detsamma som ”ryggdunkande”.

      Egentligen är det lite sorgligt.

      • Vad folk har vänt sig emot är inte att värderingar delas, utan att de som inte delar värderingarna får en annan behandling. Om ”ryggdunkande” är en bra beskrivning kan man sedan eventuellt ifrågaställa.

      • Marika

        om ”folk” beskriver sossar som några som tycker att ”föräldrar är idioter” – då är det klart att den personen får ett annat bemötande än någon som inte raljerar eller är spydig.

        I vilket fall, om man nu inte gillar mitt sätt att bedriva den här bloggen så behöver man verkligen inte läsa.

  24. Pingback: Stoppa aktiebolagens stora vinster från friskolor « Sq´s blogg: Sthlm fjutjör

  25. Uno

    Jag kan tänka mig att friskolor genererar vinst, bara man uppfyller allt som en kommunal skola måste göra. Har sett inslag på TV om friskolor tackar nej till elever med särskilda behov, medan den kommunala skolan inte kan göra så. Det blir liksom konkurrens på lika villkor.

  26. Pingback: Vårdslös hantering av skattepengar är inte samma sak som valfrihet

  27. Pingback: bios politikos: En statlig enhetsskola

  28. Pingback: Ett litet samtal apropå Carema, naivitet och att blunda för problem – hårt « Paulus Indomitus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s