Att trixa med siffror

”Rut-avdrag nyttjas inom alla inkomstgrupper”, skriver arbetsgivarorganisationen Almega i ett pressmeddelande idag. ”1 av 4 som köper hushållsnära tjänster tjänar mindre än 16 700 i månaden.” Det är helt sant, det skrev jag själv om förra veckan. Men sen blir det knepigare: ”I debatten om RUT-avdraget framförs det ofta att reduktionen är riktad till de med högst inkomster, men statistiken talar alltså emot detta”, fortsätter pressmeddelandet. Och presenterar som bevis för detta följande tabell:

Det är inget fel på denna tabell. Vem som helst kan kontrollräkna på SCB och se att det stämmer. Det som är problematiskt är att det inte av denna tabell går att utläsa om det är hög-, låg- eller medelinkomsttagare som gynnas av reduktionen. Om man nu inte kan decilindelningen av svenskarnas inkomster utantill, förstås. För dem som inte kan det har jag fyllt i det som Almega sådär händelsevis har glömt:

Den underförstådda poängen med tabellen är att personer med inkomster upp till 200 000 kronor om året är låginkomsttagare. Men verkligheten är att varannan vuxen svensk inte har högre inkomst än så. Almega har alltså gjort en helt godtycklig inkomstindelning för att få det att se ut som att personer med inkomster ”i mitten” är de som använder avdraget mest.

Om reduktionen hade fördelats helt jämnt i befolkningen hade de svarta siffrorna längst till höger och de röda siffrorna varit lika stora. Det är de inte. Det är helt uppenbart att det är höginkomsttagare som har använt reduktionen mest: Bland personer som tjänar mer än 41 500 kronor i månaden – vilket bara 5,1 procent av befolkningen gör – återfinns 29.2 procent av dem som använt reduktionen.

I Ekot återges Almegas tolkningar av statistiken utan att problematiseras. ”Slår man ihop låg- och medelinkomsttagares andel av rut-avdraget får man 71 procent, nästan tre av fyra. På Almega talar Ulf Lindberg om att en myt har etablerats i debatten… [det är inte] någon stark överrepresentation för höginkomsttagare”, skriver man.

Men ett sådant påstående kräver att man definierar alla med en årsinkomst upp till 499 000 kronor (drygt 41 500 kr/mån) om året som ”medelinkomsttagare”. Och det är omöjligt om man använder sig av det allmänt vedertagna sättet att beräkna medelvärden (den beskattningsbara medelinkomsten i Sverige är 18325kr/mån, meddelar SCB).

Även SVT Text och Rapport återger okritiskt Almegas siffror och den märkliga användningen av begreppet ”medelinkomsttagare”, och Peter Wolodarski rabblade flitigt samma siffror i en debatt om RUT med Helle Klein i Studio ett.

Inte blir det bättre av att Almega försöker lägga ytterligare dimridåer genom följande förklaring i sitt pressmeddelande:

”Anledningen till att en missvisande bild av köpargruppen kan ha spridit sig har förmodligen sin grund i att andelen köpare bland höginkomsttagare (över 499 000 kr/år) är större än övriga grupper. Höginkomsttagargruppen utgör procentuellt en liten del av befolkningen och får därmed högre representation i förhållande till andra grupper. Det är också förklaringen till att den gruppen står för mindre än en tredjedel av köpen.”

Ärligt talat, vad fasen betyder den kursiverade meningen? Den är faktiskt helt obegriplig. Hela resonemanget är djupt ologiskt.

Detta är inget annat än ett ohederligt användande av statistik. Det är sorgligt att inte debatten kan föras på ett mer sakligt sätt än såhär.

Alliansfritt Sverige och Adventskalendern rapporterar om fler som har svårt med siffrorna i samband med RUT. Peter Andersson om 18 ledsna i Robertsfors. Ett hjärta rött reder ut begreppen på ett föredömligt sätt liksom Helle Klein. Bloggar som däremot okritiskt/tjänstvilligt återger Almegas siffror: Agneta Berliner och SvD:s ledarblogg (surprise)

Uppdatering: Ser att SR nu själva medger att de återgav Almegas siffror lite för okritiskt. Det inger respekt att de öppet redovisar den typen av synpukter.

DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, GP.  Andra bloggar om , , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

About these ads

133 kommentarer

Under Klyftor

133 svar till “Att trixa med siffror

  1. Pingback: Varför anställer anställer inte staten en lokalvårdare åt alla « Röda Berget

  2. Ska vi gissa på att de där med inkomster under 200 000 i själva verket lever i hushåll med jättehög inkomst? Dvs – det är hustrun i miljonhushållet som gör avdraget.
    Frågan är ju istället VAR de här avdragarna bor? Ska vi gissa på en övervikt för Vellinge, Täby och Danderyd? Eller Oscars församling?

    • Pelle

      De tio kommuner som tar ut mest skattreduktion per invånare (över 20 år):
      Danderyd
      Lidingö
      Täby
      Sollentuna
      Lomma
      Nacka
      Vaxholm
      Vellinge
      Kungsbacka
      Höganäs

      Ja inte är det gruvarbetarsamhällen precis…

    • bengt

      Varför skulle den som tjänar mindre göra avdraget? Man får ju större avdrag ju mer man tjänar. Finns ingen poäng att låta den som tjänar minst i hushållet dra av. Snarare tvärtom.

      • Marika

        Hur menar du nu? Det stämmer inte att man får större avdrag ju mer man tjänar.

      • bengt

        Om man är ”lyxhustru” som taxerar noll finns ingen skatt att dra av. Det finns snarare skäl att låta den som arbetar och tjänar pengar stå för avdraget än tvärtom.

  3. Hej Marika.
    Trevligt att du jobbar med att tydliggöra siffrorna i detta sammanhang (även om man naturligtvis kan bevisa det mesta genom att lyfta fram just de siffror som bevisar det man själv vill säga, vilket både du och Almega gör i detta fall :-)

    Har du gjort samma beräkningar när det gäller det betydligt mer mansdominerade ROT-avdraget.
    Vore väldigt spännande att veta om samma fördelning gäller för ”drängavdraget” som det gör för det många kallar ”pigavdraget”.
    Vänligen
    Thomas

    • Marika

      På en liknande fråga har jag tidigare svarat följande:

      Jag har kollat lite snabbt på ROT (finns hos SCB). 2005, sist det fanns, stod de nedersta 50 procenten i inkomstfördelningen för ca 27% av avdraget, och den övre halvan följaktligen för 73%. Det är alltså ungefär samma fördelning som RUT. Däremot ser värdefördelningen
      något jämnare ut utom för de allra högsta inkomsterna (årsinkomst över en miljon).

      Politik handlar om att väga samman för- och nackdelarna. ROT har större tillväxtmässiga fördelar än RUT pga en högre multiplikatoreffekt och för mig kompenserar det den fördelningsmässiga profilen. Däremot tycker jag att ROT ska vara tillfälligt, som konjunkturåtgärd, och så bör avdraget gälla även tex hyresgäster och bostadsrättsföreningar vilket inte är fallet idag.

      Slutligen: Jag håller inte med dig att man kan bevisa det man vill med hjälp av statistik. Vet man bara vad man gör kan man faktiskt bara bevisa en enda sak. Men det gäller att tänka kritiskt.

  4. Nymnchen

    Hur många av de med en inkomst under 200 000 om året är ”0-taxerare”? Nu är de ju inte 0-taxerare eftersom de måste ha någonting att dra av skatten ifrån, men med ”0-taxerare” menar jag folk som i huvudsak lever på utländska eller svarta tillgångar och som gör av med väldigt mycket mer än de skattar för i Sverige. Är nog svårt att ta reda på.

    Sen är, som du skrev förrut, Antalet som använder det inte så intressant. Istället skulle man vilja se hur stort avdraget varit för respektive grupp. Hur stor andel av det totala avdraget spenderar höginkomsttagarna? Då blir nog siffran skevare.

    • om man lever på svarta tillgångar, tror du inte man fortsätter nyttja svart arbetskraft då också? Är inte det mer troligt om man inte vill få skattekontorets ögon på sig . Nu har en stor mängd människor kunnat omvandla sitt svartjobb til lvitt, de kan nu åtnjuta lite trygghet i samhället … men det vill S nu krossa??? Men ROT är ok?

  5. Frågan är möjligen fel ställd. Om någon gynnas så skulle det väl vara den arbetslösa som får jobb och därmed högre disponibel inkomst – och möjligen staten om den därmed ökade skatteinkomsten (till vilket man ev. kan lägga svarta inkomster som blivit vita) tar ut den minskning som avdraget ger.

    Ett annat perspektiv på frågan som ändå bygger på siffrorna ovan är att säga att över 100 000 personer haft möjlighet att få hjälp med ex. städning. Undrar hur många av dem som är t.ex. pensionärer.

    • Nymnchen

      För det första, vi vet faktiskt inte hur många som fått ny anställning genom detta avdrag eller hur mycket dessa höjt sin disponibla inkomst. Det är inte vad som presenteras av Almega. Det Almega visar är vilka som fått rabatterade hushållstjänster – rea på arbetskraft. Antalet beskattade hushållstjänster var inte 0 innan avdraget.

      Vill man att de som verkligen behöver städhjälp bland pensionärerna så finns det ett behovsprövat system idag för att ge det till alla, oavsett inkomst. Det kallas hemtjänst. Om hemtjänsten får lite mer resurser kanske de kan ge hjälp till alla de som behöver?

      • Mina frågor var verkligen frågor. Dock – det är ju helt fantastiskt att referera till ett system (hemtjänst) som ju inte alls fyller samma funktion ens för pensionärer eftersom det just är behovsprövat.

  6. Från Almegas sida menar vi att vi inte gjort nogon godtycklig inkomst indelning. Vi har använt oss av samma inkomstindlening som SCB gör (http://www.scb.se/Pages/PressRelease____287274.aspx)

    • Marika

      Jag kan inte se någonstans att SCB definierar inkomstgruppen 200-499 tkr som ”medelinkomsttagare”.

      • Jag kan inte se någonstans i vårt pressmeddelande att vi tillskriver dessa inkomsgrupper något epitet.

      • Marika

        ”det är ungefär lika många höginkomsttagare som låginkomsttagare, men de flesta ligger i mellanskiktet, säger Ulf Lindberg på Almega” enligt Ekots artikel som jag länkar till ovan.

        Ingen av dessa inkomstkategorier definieras i SCB:s pressmeddelande. Eller menar du att Ulf Lindberg är felciterad?

      • Marika

        I pressmeddelandet definierar Almgea höginkomsttagare som personer med en årsinkomst över 499 tkr.

        Detta stämmer inte med SCB:s definiton. SCB har nämligen ingen. Såhär svarar Hans Heggeman, som undertecknat det pressmeddelande från SCB du refererar till, när jag frågar honom om vilka inkomstdefinitioner SCB använder (ur mail):

        ”Det finns ingen officiell definition på ”höginkomsttagare”, ”låginkomsttagare” och ”medelinkomsttagare”. SCB brukar undviker att använda dessa begrepp. Man kan tänka sig många olika indelningar, t.ex. att låginkomsttagare är de 10, 20 eller 25 procent som har lägst inkomst.”

  7. kalle Kula

    Det roliga är att du visat att Mona är ute och cyklar, det är inte BARA höginkomsttagarna som har råd med RUT.

  8. Pingback: RazzTyckerTill: Låt inte Högern bestämma valfrågor!

  9. Pingback: Faktawebb behövs « Seppo Laine (V)

  10. Peter Karlberg:

    Man kan fokusera på vad man vill, men om man fokuserar just på vilka inkomstgrupper som utnyttjar avdraget så kan man ju inte göra det på ett vilseledande sätt.

    Pensionärer borde väl för övrigt troligen i de flesta fall ingå i gruppen med lägst beskattningsbara inkomster.

  11. Marika …emm hallå?? ”medelinkomsten i Sverige är 18325kr/mån, meddelar SCB).” Det talar rätt tydligt för att i ”gruppen inkomst mellan 200.000kr – 499.000kr” så är det en majoritet som ligger närmre 200.000kr än som ligger närmre det övre skiktet Har du några belägg för att det skulle vara på något annat sätt?? ”Men ett sådant påstående kräver att man definierar alla med en årsinkomst upp till 499 000 kronor (drygt 41 500 kr/mån) om året som ”medelinkomsttagare” … nej ditt påståeende kräver det. inte Almegas. om 70% av gruppen 200.000 – 499.000 tjänar 250.000kr om året … visar inte det tydligt att det faktiskt är främst medelinkomsttagare som nyttjar RUT? medelinkomst ca 220000kr om året. ca 46% av de som nyttjar RUT faller i segmentet där en majoritet ligger närmre 200.000 istälelt för ditt icke påvisade påstående att de skulle tjäna närmre 499.000

    • Marika

      Nej, dina antaganden stämmer inte. Beräknat från SCB:

      Andel av befolkningen
      200-219 tkr 5,4%
      220-239 tkr 5,5%
      240-259 tkr 5,3%
      260-279 tkr 4,8%
      280-299 tkr 4,3%
      300-319 tkr 3,9%
      320-339 tkr 3,6%
      340-359 tkr 2,7%
      360-379 tkr 2,1%
      380-399 tkr 1,7%
      400-499 tkr 5,0%

  12. Fantastiskt välskrivet Marika. Det här tycker jag är det bästa med den nya värld vi lever i; det blir faktiskt svårare att oermotsagd vilseföra med statistik på det sätt som Almega försöker sig på här. Nu hoppas jag att det är många journalister som tittar in här och får sig en tankeställare.

    • Instämmer. Bra jobbat! Att döma av papperstidningarna idag måste vi dock bli bättre på att nå ut med sådana här fakta.

      • olle

        Ja tack, snälla! Det behövs verkligen. Se bara vilken otrolig konstig debatt det blev av att Almega vinklade statistiken som de ville. Förra valet tog högern kommandot och pumpade ut svårkollade siffror om ”utanförskap” och annat svårdefinierat som fick otroligt stort genomslag.

        Nu finns världens chans att ta initiativet och visa vad de fyra senaste årens politik verkligen har lätt till. Ta den!!! Om man inte visar med siffror vilka det verkligen är som tjänat mest på denna politik kommer samma falska ”arbetar”-retorik funka även detta val.

  13. Pingback: Populistisk debatt kring RUT-avdraget « Jakob Lundgren

  14. thenswanskaargus

    De som ”gynnas av avdraget” är nog snarast de som får arbetstillfällen inom rut-tjänstesektorn. Sedan att det råkar vara en del som har hög inkomst, och en hel del som har en låg inkomst, som utnyttja avdragsmöjligheten är inte så intressant. Frågan är snarare varför opinionen tycker att den kvinnodominerade rut-tjänstesektorn inte ska gynnas av ett användaravdrag men den mansdominerade byggsektorn ska göra det.
    Och sedan är det lite roligt att varje gång det dyker upp statistik som inte riktigt spelar oppositionen i händerna så börjar det alltid hummas ”aaahh, men vad ligger egentligen _bakom_ siffrorna”, med menande nickningar. Faktum är att utan vetskap finns det lika lite fog för det ena påståendet eller det andra som inte kan påvisas. Bättre då att hålla diskussionen till det som faktiskt syns.

    • olle

      Du verkar missa poängen att det är en lobbyorganisation som val vilka siffror som ska synas och att public service-media köper det utan att verka inse att det finns en agenda bakom. Mer vetskap finns det inlägget gör är just att lyfta fram det.

    • Om subventionerna gått till vård och omsorg hade det fortfarande varit anställda som gynnats av de statliga pengarna. Men det hade inte varit en överrepresentation av Lidingö-bor som fått nytta av det utförda arbetet.

      • Nu kan man mot detta invända att – om det är en väsentlig andel RUT-tjänster som nu blivit vita – ökat antal anställda i vård och omsorg sällan minskar antalet som jobbar svart med just RUT-jobb.

    • Marika

      Argus,

      ”Faktum är att utan vetskap finns det lika lite fog för det ena påståendet eller det andra som inte kan påvisas.”

      Nej, det är just därför jag försöker bidra med denna ”vetskap” när jag upptäcker att någon försöker förvränga vad som är sant.

      Statisitk är inte lätt alla gånger men det stämmer inte att man ”visa vad man vill med statistik”. Det är en exakt vetenskap. Det är detta jag försöker visa.

  15. Pingback: » Subventionering för de rika Framtidstanken – Accelererande förändring i en global ekonomi

  16. olle

    Precis som ett tidigare inlägg var inne på skulle det antagligen vara intressant att titta på hushållets samlade inkomst. Speciellt eftersom (om jag förstått hur det fungerar rätt) det inte är mer lönsamt att göra avdragen om man har högre inkomst.

    Det som är anmärkningsvärt är såklart inte Almegas trixande med siffrorna utan oförmågan att förstå dem hos dem medier som återger dem.

    • Marika

      Det vore absolut relevant. Jag tror det ligger mycket i att det kan vara ”låginkomsttagaren” i hushållet som tar ut reduktionen…

      … men tyvärr redovisar SCB bara reduktionen per individ, så det går inte att få fram hushållsinkomsten vad jag förstår…

  17. Pingback: annarkia

  18. Pingback: RUT är en värdegrundsfråga. | annarkia

  19. ROT-avdraget i dess nuvarande form ska bort. Det är lika mycket en present åt alliansens kärnväljare som RUT-avdraget.
    Och seriöst, är det verkligen nån som tror att det finns en driva ensamstående mammor med under 200 lakan om året i inkomst som nyttjar RUT-avdraget???? Det är ju så självklart att det handlar om kvinnan i det högavlönade hushållet, som gör avdraget.
    http://www.lotidningen.se/?id_site=8&id_item=16782

  20. Pingback: Förbjudna jobb – vad menar Reinfeldt? « Ett hjärta RÖTT

  21. Roger

    Tja ROT är väl en viss skillnad. Snickra,vvs och el ska inte de flesta ge sig på. Men städa och sköta trädgården klarar alla-förutom de gamla och sjuka, men de har ju ändå inte råd. De enda trädgårdar som kräver en yrkesman är de som har råd att betala utan bidrag/skattered.
    Om nu borttagandet av RUT kan ge fler händer i vård o omsorg så är det ett solklart val för mig!

  22. Det vore roligt att också veta hur stor förmögenhet de har som utnyttjar RUT.

  23. Pelle

    Varför i herre namn räknar du/Almega ANTALET PERSONER som gjort det här avdraget? Om en låginkomsttagare beställer en timme städning av en person efter 50-årsfesten så räknas det som lika mycket som en höginkomsttagare som har daglig städning av Danderydsvillan av 10 städare. Mycket märkligt. SCB har ju statistik på hur mycket kronor och ören som gått till de olika inkomstklasserna.

    I kronor visar det sig att personer med inkomster över 500 000 (=5,5% av befolkningen över 20 år) har tagit ut 199 miljoner kr eller 45 % av den totala skattereduktionen. Personer med inkomster under 200 000 (=47% av befolkningen) har tagit ut 15% av reduktionen. Hur detta inte är ett rikemansbidrag är svårt att se.

  24. Pelle

    Teorin om att de låginkomsttagare som tar ut reduktionen är hemmafruar med rika män stämmer troligen också – även om det smyger in både ett Degerfors och ett Lindesberg på listan. De tio kommuner där kvinnor med inkomst under 80000 (de två lägsta grupperna) tar ut mest reduktion per kvinnlig invånare är:

    Degerfors
    Danderyd
    Lidingö
    Båstad
    Ulricehamn
    Lindesberg
    Vellinge
    Höganäs
    Simrishamn
    Strängnäs

    Förlåt Marika att jag statistikbombar, SCBs sida var så himla rolig att jobba med…

  25. Naturligtvis är det en stor del av de lågt taxerade ROT-utnyttjarna som sitter på stora förmögenheter och/eller ingår i ett hushåll där en annan person är mycket högt taxerad.

    Självklart finns också de som har höga inkomster men endast skattar för en liten del och nu passar på att göra lite extra avdrag.

    Personligen känner jag inte en enda person som tjänar under 400 000 om året och använder sig av ROT-avdrag.

    Förmögenhet behöver inte existera i form av kronor på ett konto utan kan likagärna vara i form av : Skog, utarenderingsbar åkermark och/eller jaktmark, aktier eller andra värdepapper, och hur många lågt taxerade markägare i dagens Sverige får inte skyhöga EU-bidrag !? – här är de lågt taxerade men lever gott på sitt ägande.

  26. Jag tycker att det är konstigt att så många vill ta bort RUT-avdraget med hänvisning till att det främst är ett ”rikemansavdrag”. Som det är nu får rik som fattig göra avdrag, men om som det var innan RUT-avdraget kom till var det nog bara rika som kunde köpa hushållsnära tjänster. Vad tjänar fattiga på det? Och vi skulle nog få ännu mer dystra siffror i dina tabeller.

    Jag anser att om man ser problem i att höginkomsttagare använder skatteavdragen mer än vad låginkomsttagare gör, är det en bättre lösning att inkomstpröva rätten till avdrag. Ju mer du tjänar, desto mindre får du dra av på skatten och om du tjänar riktigt mycket så får du betala hela summan själv. Att ta bort RUT-avdraget (och ROT) förstör mest för oss med lite pengar, tror jag. Dessutom ökar svartarbetet och vem tjänar på det? Kanske de med mycket pengar, men sannerligen inte den individuelle tjänsteleverantören (städerskan, snickaren etc.) och inte heller samhället.

    Dessutom: Kan det vara så att det i vissa inkomstskick och/eller i vissa kommuner är mer eller mindre politiskt accepterat att köpa hushållsnära tjänster? Det kan väl påverka siffrorna på hur många som nyttjar RUT-avdraget, eller hur? Jag kan tänka mig att en moderat från Danderyd med en inkomst på 70 kkr/månad är mer benägen att köpa hushållsnära tjänster än en vänsterpartist från Strömsunds med en inkomst på 15 kkr/månad. Det vore intressant att se statistik på utnyttjande av RUT-avdrag (och ROT) uppdelad i politisk hemvist.

    • Pelle

      De fattiga tjänar på att de 1,3 miljarderna används till bättre grejer. Grejer som de själva kan ta del av, kanske sjukvård eller skola. Siffrorna är dystra för att det är våra pengar som ges bort till rikemännen – utan avdraget får siffrorna se ut precis som de vill.

      • Markus Berg

        Nej, RUT-avdraget är kostnadsneutralt och kostar varken dig eller andra skattebetalare en krona. Däremot skapar det jobb i privat sektor. Något som är en förutsättning för all offentlig verksamhet.

      • Marika

        Markus, så enkelt är det faktiskt inte. Det finns alternativa användningar av den summa skattereduktionen står för och som skulle a) skapa fler jobb b) möta andra, mer angelägna behov eller kanske c) både a och b.

      • Markus Berg

        Jo, det är faktiskt så enkelt: ROT och RUT är både enkla och effektiva. Dessutom visar det pedagogiskt hur lägre skatter leder till fler jobb.

        Vilka alternativ är det du tänker på? Jag har iallafall inte hört talas om några andra förslag som kostar noll kronor men ändå skapar tusentals arbetstillfällen.

        Oppositionens lösningar brukar oftast bestå av kostnadsökningar i offentlig sektor. Exempelvis plusjobb för åtta miljarder per år, eller (S) som ville köpa SAAB för fem miljarder. Sådana insatser är det verkligen ”alla vi andra” som betalar för.

        Ironiskt nog tillverkar SAAB också produkter som framför allt högavlönade köper.

      • Marika

        Markus, om du läst vad jag skrivit tidigare så har jag själv lyft fram ROT som ett exempel på bättre användning av skattemedel (om det används tillfälligt, som konjunkturåtgärd, och om det utvidgas till att även gälla hyresgäster och bostadsrättsföreningar, vilket inte är fallet idag). Anledningen är att byggjobb har betydligt större multiplikatoreffekt än hushållsarbete.

        Sedan blandar du ihop näringspolitik med arbetsmarknadspolitik. Syftet med ROT är att skapa jobb, syftet med plusjobben var att hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden. Helt olika grejer. Även den nuvarande regeringen ägnar sig åt arbetsmarknadspolitik även om man verkligen kan ha synpunkter på hur pass väl använda de skattepengarna är med tanke på innehållet i somliga av åtgärderna.

        S har aldrig velat köpa Saab. Den där typen av retorik tycker jag är lite väl slängig.

        Apropå att Saab tillverkar produkter för höginkomsttagare: ja, men inte för skattepengar! Det är en himla skillnad mellan att människor med mycket pengar konsumerar mer, och att konstruera skattesystemet så att människor med mycket pengar får större skattesänkningar än andra! Vilket RUT är ytterligare ett exempel på.

      • Markus Berg

        Ah, jag brukar klumpa ihop RUT och ROT, så jag missade din distinktion. Ber om ursäkt för detta.

        Dock förstår jag inte hur en hyresgäst ska kunna nyttja ROT-avdrag. En hyresgäst äger ju inte sin bostad och eventuella förbättringar på bostaden kommer också de att ägas av hyresvärden. Bostadsrättsinnehavare har redan idag möjlighet att utnyttja ROT för inre arbeten.

        Näringspolitik och arbetsmarknadspolitik är i grunden samma sak, därav min avsiktliga sammanblandning. Vidare är det stor skillnad på en kostnadsökning och en intäktsminskning. Regeringens arbetsmarknadspolitik syftar främst till att sänka trösklarna in på den reguljära arbetsmarknaden, bland annat genom rejält sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper. Att gynna den privata sektorn och skapa riktiga jobb genom skatteavdrag är i grunden en sundare politik än att skapa ”låtsasjobb” i den offentliga sektorn som finansieras av skattemedel.

        Angående (S)AAB så har du fel:

        ”Staten bör vara med och gå in som ägare tillfälligt, i väntan på att den här krisen vänder”, sade Mona Sahlin i Ekots lördagsintervju (2008-11-28).

        2009-02-17: GM ville ha pengar från svenska staten för att fortsätta stötta SAAB. Regeringen vägrade, vilket Mona Sahlin kritiserade. Exakt vilka belopp staten borde pumpa in i GM preciserade aldrig Sahlin, men i Studio ett (2009-02-18) nämnde hon siffran ”fem miljarder”.

        Det var mot den bakgrunden som jag raljerade över att SAABs produkter (liksom alla andra produkter) framför allt köps av ”höginkomsttagare”. Om Sahlin fått som hon ville så hade staten (du och jag) stått som producenter av ”bilar för överklassen” (finansierade av skattemedel). :-)

      • Marika

        Korrektion: Flerbostadshus ska det vara. Det finns många reparationer som missas nu både i hyreshus och bostadsrättsföreningar eftersom avdraget bara går att göra individuellt.

        Nej, arbetsmarknadspolitik och näringspolitik är inte alls samma sak. Men tanken att det skulle vara det stämmer väl överens med den moderata linjen att arbetslöshet bara beror på utbudet, dvs att de arbetslösa inte har ansträngt sig tillräckligt för att skaffa jobb. SOm socialdemokrat anser jag att vi behöver både närings- och arbetsm.pol. Det är meningslöst att tvinga folk att gå cv-kurser eller påverka dem med incitament som sänkt a-kassa om det inte finns jobb att söka. Det är också djupt orealistiskt att tro att alla står lika nära arbetsmarknaden ”om de bara ville”. En person som varit långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven har ytterst svårt att få jobb idag, oavsett hur mycket hon/han försöker. Den gruppen är inte populär bland arbetsgivarna. Och alla människor är inte lika produktiva, men jag tror att med rätt insatser från samhället kan de flesta åtminstone öka sin produktivitet.

        Jag håller fortfarande inte med om din analys av S och Saab. Och min poäng kvarstår: det är skillnad på att utforma skattesystemet så att det gynnar höginkomsttagare, och på att höginkomsttagare konsumerar mer.

  27. @Pelle

    Tack för statistik-bombningen! De kommuner som finns med i båda listorna, dvs

    1) De tio kommuner som tar ut mest RUT-skattreduktion per invånare
    2) De tio där kvinnor med inkomst under 80 000 kr tar ut mest RUT-skattereduktion.

    Är fyra stycken:

    Danderyd
    Lidingö
    Vellinge
    Höganäs

    Chansen att vi av en ren slump på två listor med 10 kommuner av 290 kommuner får en överlappning på 4 kommuner är väldigt liten.

    Så det är nog så att det är ”hustrun i miljonhushållet” som gör RUT-avdrag.

    Det känns lite futtigt på något sätt.

  28. Johan

    Väldigt bra och klargörande inlägg i den här stolliga debatten – tack.

  29. Pingback: Claeskrantz.se » Beslut om RUT avdrag kongressbeslut – Leva som man lär gäller även S företrädare

  30. Marika

    Jag har inte någonstans funnit antalet helårsekvivalenter som RUT resulterat i. Kan du hjälpa mig?

    mvh

    Johan

    • Marika

      Arbetstillfällen alltså? Jag tror inte det finns nån annan uppskattning än Almegas http://www.almega.se/web/Hemservice_4.aspx. De gör uppskattningar av branschens årsomsättning baserat på statistik på reduktioner gjorda för nov 2009-feb 2010 och räknar ut att denna omsättning motsvarar 7 580 helårsanställda.

      Det går inte att veta om det stämmer förrän skattestatistiken för 2009 blir färdig vilket jag tror är först om ett år. Och även därefter blir det ju uppskattningar eftersom man får göra antaganden om hur mycket av omsättningen som går till personal etc.

      Dessutom särredovisar som jag förstår det inte Skatteverket RUT och ROT from 2009. Vilket helt klart komplicerar saken ytterligare…

  31. Chris B

    En annan sak som hade varit kul att räkna på för att göra det ännu mer representativt är vilka summor som betalats ut till respektive grupp. Om 20000 låginkomsttagare betalar 2000 för flyttstädning varje år (vilket kan verka rimligt) och 20000 höginkomsttagare betalar 20000 för städning varje år så är det en viss skillnad.

    • Marika

      Genomsnittligt uttag per person efter inkomstklass:

      0-199 tkr: 3000 kr
      200-399 tkr: 3800 kr
      400-599 tkr: 5300 kr
      600-799 tkr: 6900 kr
      800-999 tkr: 7600 kr
      1000+ tkr: 10600 kr

      … så ja, det finns en tydlig inkomstprofil. Dessutom ser vi att medeltalen är relativt låga rätt högt upp i inkomsterna, vilket alltså tyder på att folk har anlitat tillfälliga insatser typ fönsterputsning, flyttstädning snarare än att kontinuerligt anlita städhjälp (och förenkla ”livspusslet”)

    • Marika

      Apropå detta ämne, läs gärna även detta http://blogs.su.se/bmalm/

  32. Olof

    Tack Marika!

    Du gör journmalistjobbet som de som kallar sig journalister inte vill, får eller klarar av att göra.
    De stora tidningarnas ”journalister” är snarare reklamfolk för tidningens politiska färg än journalister.

    Äntligen fick jag veta det som jag hela tiden anat och svårare än att ta en SERIÖS koll med SCB är det alltså inte.
    Ridå för de blå ledarsidorna!

  33. Ludde

    Det var smått beklämmande att lyssna på inslaget i Dagens Eko där det berättades om Almegas rapport. I stort sett ägnade man sig åt högläsning ur rapporten i flera minuter. Ingen egen research, inga problematiseringar, inte ett ifrågasättande av underlaget eller det särintresse varifrån det kom.
    En dålig dag för public service, och för Ekots journalistiska integritet.

  34. Stort tack för att ni finns, som avslöjar ”statistikfusket” och skam över Public service som inte tar sin samhällsnyttiga roll på allvar.

    Rosa

  35. Pingback: Positivt tänkande och existentiellt mod, vinnare är beroende av förlorare och litet om skillnad mellan ”subventioner” och ”bidrag”… « reflektioner och speglingar II…

  36. Martin

    Fråga en genomsnittlig svensk så tror jag ändå de säger att Almegas siffror över inkomstfördelning är ganska rimliga. Sedan blir naturligtvis statistiken där studenter, socialbidragstagare etc. räknas in en annan.

    Hursomhelst så finns det ingen tvekan om att det är de som har det bäst ställt som utnyttjar avdraget mest, det tror jag alla visste innan denna debatt. Dock finns det, som även du medgett, en del del rimliga argument för att behålla det (vita jobb blir svarta, ökade arbetsgivaravgifter/skatteinbetalningar gör nettokostnaden liten, ett hjälp i livspusslet etc.).

    Politiskt tror jag att det redan nu är klart att vänstern gått som förlorare ur debatten.
    - Ingen kan på ett förståeligt sätt förklara varför hantverkare ska subventioneras, men inte städare.
    - Aftonbladets otroligt förutsägbara rubriker om S-topparna.
    - MP väljare gillar avdraget (det enda parti som gått bra i opinionsmätningar)
    - Fokus förflyttas från sjukförsäkringen.

    • Marika

      Om du tror att ”en genomsnittlig svensk” tycker att en månadsinkomst på 41500 kr är att betrakta som en medelinkomst säger det nog mer om dina egna föreställningar om vad en genomsnittlig inkomst är… de allra flesta svenskar känner inte ens någon som tjänar i närheten av den summan!

      • Martin

        Vilket otrevlig svar, trodde du själv uppmannade till att det skulle vara en hyfsad ton. Jag har dessutom alltid gillat denna blogg just för att det är en god ton.

        Det tycker jag självklart inte. Men om du läser dina egna siffror så framgår att medelinkomsten blir 350 000 kr (mittemellan 200 000 och 499 000), vilket enligt denna statistik ungefär är snittet för förvärvsarbetande. Det är således inte en helt orimlig utgångspunkt för många.

        http://www.usk.stockholm.se/arsbok/b186.htm

      • Marika

        Medelinkomsten enligt SCB är 219 900 kronom om året. Kolla länken i inlägget. Det stämmer alltså inte att medelinkomsten är 350 tkr som du skriver.

        USK är ju Stockholms stads statistikkontor så den tabell du refererar till handlar sannolikt bara om Stockhlm, och visar dessutom bara medelinkomster för förvärvsarbetande.

        Medelinkomsten för förvärvsarbetande är inte är detsamma som medelinkomsten för befolkningen (i båda fallen dock för vuxna). SCB:s statistik som jag utgår från liksom Almega bygger på förvärvsinkomster för alla vuxna, inte inkomster bara för förvärvsarbetande.

        Det var tråkigt om du uppfattade mig som otrevlig. Jag håller bara inte med dig om att Almegas inkmostindelning skulle vara vad svenskar i allmänhet uppfattar som ”rimlig”.

      • Marika

        … kan också lägga till att medelförvärvsinkomst utslaget bara på personer med förvärvsinkomst var 236.3 tkr år 2008, enligt SCB.

      • Martin H

        En riktig politiker ”ursäkt” (tråkigt för mig om jag uppfattade dig som otrevlig). Men det är helt okey, jag överreagerade.

        SCB har samma statistik och jag har hela tiden avgränsat mig till förvärvarbetande.

        http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____149087.aspx

        Oavsett så var det inte poängen med mitt inlägg, men jag tar det som att du håller med mig (önsketänkande) om att oppositionen hamnat i lite underläge i debatten. Dagens Aftonbladet torde vara seger på knockout för borgarna. Dock ska man inte underskatta deras förmåga att klanta till det, så det kommer nog nånting snart som gör att detta glöms. Enda intressanta kan möjligen vara att se om MP får sig en törn i nästa opinionsundersökning.

      • Marika

        Ja, men det är olika sorters statistik. Jag vill inte på något sätt förneka att medelLÖNEN är högre än medlet för beskattningsbar förvärvsinkomst… men det är den senare uppgiften som Almega använder sig av och som SCB redovisar kopplat till skattereduktionen för hushållsarbete.

        Jag kan inte påstå att jag tycker att den senaste veckans debatt om RUT varit särskilt bra. Men i vilket fall tycker jag att det intressanta är sakfrågorna, inte de taktiska beräkningarna om vem som vinner och vem som förlorar. Det gäller inte bara RUT utan politik generellt. Vi behöver mycket mer sakfrågor i den politiska debatten och mycket mindre ”analyser” från politiska kommentatorer, är min enkla uppfattning…

        Jag menade inte att vara otrevlig. Och skrev faktiskt inte att det var tråkigt *för dig* om du ändå uppfattade det så. En viktig distinktion… :-)

  37. Jag kan inte förstå varför så många är emot att skatten på arbete och konsumtion sänks. Skatt och arbetsgivaravgifter bör naturligtvis INTE läggas OVANPÅ den del av arbetskostnaderna som direkt sätts in på lönekontona. Alla ackumulerade arbetskostnader ”från jord till bord” + momsen innebär ju att priserna på maten, och kostnaderna för boendet blir mycket, mycket högre än om all beskattning och avgifter på arbete och konsumtion avskaffades helt!
    Helt obegripligt att folk inte tycks begripa detta!!!

  38. Hushållsnära tjänster har kommit för att stanna och som Sahlin uttryckte avslöjar att de hamnat fel när det gäller nämnda. Hon sade” DET ÄR EN YNKLIG LITEN FRÅGA” VET HUT MÄNNISKA, tycker jag. Det är många jag känner som får hjälp denna väg och då syftar jag på de pensionärer som i övrigt klarar sig själva och sitt boende. Bl a snöskottning och städning vissa dagar.
    Jag tror oppoositionen har ”bundit ris åt engen rygg”.

  39. Pingback: Motvallsbloggen » Byggföretagare och enterprenörer i full frihet

  40. Pingback: Om RUT och röran runt « Viktor Tullgren

  41. Pingback: Most Tweeted Articles by Sweden Experts: MrTweet

  42. epistud

    Jättebra inlägg tycker jag! Jag saknar dock fortsättningen på dina tabeller, dvs ytterligare en tabell där man ser hur stor andel av respektive inkomstgrupp som uttnyttjat RUT avdrag. Om man presenterar dom siffrorna så tror jag att man kan bli lite mörkrädd över resultatet… :)

  43. Intressant diskussion. Anders Utbult sammanfattar debatten om Olofssons användande av Almegas statistik och Svenskt Näringslivs raderande av denna statistik från sin hemsida under söndagen: http://www.second-opinion.se/so/view/1092. Gå gärna in där och kommentera eller skriv inlägg.

  44. Pingback: Sänkt skatt bättre än en massa avdrag | Svensson

  45. En vän

    Den socialdemokrat som säger att man vill avskaffa ett system som man själv har ekonomisk fördel av hycklar och anklagas för dubbelmoral. Det gör däremot inte den moderat som säger sig stå för allas bästa och samtidigt inför ett system som framför allt gynnar en själv och ens vänner och bekanta.

    Kan storstadsjournalisternas logiska kullerbyttor och intresse för en bransch, som uppskattas ge högst 5000 – 6000 arbetstillfällen, förklaras av att de själva utnyttjat RUT-avdraget?

    • Marika

      Jag håller verkligen, verkligen med. Det är så otroligt märkligt att människor som röstar emot sin egen personliga vinning misstänkliggörs.

      Men det är nåt med att ha en ideologisk övertygelse som många blir antingen provocerade av eller bara tycker är obegripligt. Visst är det konstigt?

      Har hört flera analyser av sk politiska kommentatorer i etablerade media som ska förklara s-v-mp-uppgörelsen om RUT-avdraget utan att ens nämna att det kanske har nåt med ideologi att göra, eller att man bara tycker att det är dålig politik. Allt handlar istället om taktik och maktspel. ”Vad tror S att de ska vinna på det här utspelet…” etc. Tja, vi kanske bara tror på skiten helt enkelt?

  46. Pingback: Nerd Life Deluxe B-L-O to tha double G » Blog Archive » Avdrag av argument

  47. Pingback: Propaganda i vår tid « Hamrén.net

  48. Pingback: Du kan va höginkomsttagare!

  49. Beholder

    Borta i kommentarerna på aftonbladets ledare om avdraget menar de att Staten tjänar pengar på avdraget.

  50. Titta in på min blogg för en ny analys av Almegas undersökning.

    http://blogs.su.se/bmalm/

  51. Jag får fortfarande inte ihop de rödgrönas arjumentation. Nu när det rapporteras om olika håll att det visst inte är bara höginkomsttagare försöker man ändra fokus till att RUT avdraget är slöseri med skattemedel eftersom det bara ger 3000 job (enl Sahlin i Aktuellt). Bättre då att satsa de pengarna i förskolan säger Sahlin. Men aktuellt räknar ut att de 1,3 mdr som avdraget ‘kostar’ bara räcker till 2500 jobb.

    http://valfakta.blogspot.com/2010/03/de-rodgrona-verkar-vara-fel-ute.html

  52. Pingback: Rutavdrag ger inte fler jobb idag heller « Jöran Fagerlund

  53. bengt

    Hur stor del i gruppen som tjänar under 200 000 kr är heltidsarbetande? Det är ju givetvis relativt få bland exempelvis arbetslösa och studenter som köper hushållsnära tjänster. Inkluderar siffran även barn?

    • bengt

      Ok, ser att det står vuxna. Kollade dock på SCB och fick inte fram samma andelar av befolkningen som du…

      Men huvudpoängen är ändå att denna siffra över människor som tjänar under 200 000 inkluderar studenter, arbetslösa, föräldralediga och även svartarbetare (vissa inom städ).

      Det vore betydligt mer intressant att titta på fördelningen för de som jobbar heltid. Sannolikheten att man ens överväger att köpa hushållsnära tjänster är nära noll om man ändå är hemma om dagarna.

    • Marika

      Jag har räknat på befolkningen 20+. Siffran inkluderar alla som har någon typ av beskattningsbar förvärvsinkomst.

      Det skulle absolut vara intressant att kolla på heltidsjobb mm, men den statistiken finns tyvärr inte att tillgå hos SCB…

      Och om man är intresserad av ett fördelningspolitiskt perspektiv är ju inkomsterna det intressanta. Genom att säga ”det är bara intressant att kolla på om heltidsarbetare använder avdraget” definierar man delvis ju bort det som jag själv tycker är poängen, nämligen att kolla på hur avdraget fördelar sig i befolkningen, för att se vilka grupper som gynnas.

      • bengt

        Jag kollade mig veterligen samma siffror och hittade aningen färre med låg inkomst än du gjorde. Då inkluderade jag ändå de som taxerat noll.

        ”Och om man är intresserad av ett fördelningspolitiskt perspektiv är ju inkomsterna det intressanta.”
        Knappast endast inkomster som är intressant. Det finns de som jobbar deltid för att hinna ta hand om hemmet. Dessa människor tjänar i genomsnitt mindre och köper rimligtvis aldrig städhjälp. Att gå ned i arbetstid är fortfarande en bättre deal än att köpa städtjänster för de familjer som har möjlighet.

        Och jag ser helt enkelt inte hur hushållsnära tjänster skulle vara aktuellt för studenter, föräldralediga och arbetslösa. Tanken är givetvis inte att endast högavlönade ska ha råd med avdraget, men det finns exempelvis inget värde i att någon som är arbetslös ska ha råd. Avdraget är avsett för heltidsarbetare som jag ser det. Att även pensionärer utnyttjar det i hög grad får ses som en kritik mot hemtjänsten…

      • bengt

        Ett tillägg: (väldigt) många av de under 200 000 per år är pensionärer som förstås främst vänder sig till hemtjänsten. Ytterligare en orsak att siffran för ”låginkomsttagare” delvis saknar intresse.

  54. Pingback: Beta Alfa » Blog Archive » Noterat 2010-03-07

  55. Pingback: Om RUT, fakta och fördelningspolitik « Ulricehamnsbloggen

  56. @Bengt:

    Du har (nog) en poäng i att netto-avdraget blir större om den med större inkomst gör avdraget. Jag är inte helt säker på hur det i praktiken ser ut, men det du säger bör kollas (om det går).

    Men hur vill du då förklara att det verkar vara främst i höginkomstområden (Danderyd, Lidingö, Vellinge och Höganäs, se ovan) som kvinnor med inkomst under 80 000 kr tar ut mest RUT-skattereduktion?

    Jag kan tänka mig flera orsaker. Den främsta är att de har andra finansiella resurser, t ex förmögenhet eller anhöriga som hjälper dem. Men hur ser du på det?

    • bengt

      Avdraget blir samma om man har någon skatt att dra av. Så man tjänar ju inte på att lägga det på den som tjänar mer om inte den andra tjänar nära noll. Men poängen är att man inte har någon vettig orsak att lägga avdraget på den som tjänar mindre i familjen. Tendensen är troligtvis att de med högre inkomster väljer att stå på avdraget.

      Inkomster under 80 000 kr har man normalt sett inte ö h t. Jag gissar att det finns en hel del ”fattiga” pensionärer i dessa lägre skikt. Dvs pensionärer med låg inkomst, men en förmögenhet. Många av dem är säkert kvinnor med en man som har högre pension, för den delen.

      Generellt sett tittar ju svensk fördelningspolitik ständigt på inkomster, fastän förmögenhet ofta vore mer intressant. Jag tror i alla fall vi kan vara eniga om att man hittar oerhört få heltidsarbetare bland de som tjänar under 80 000.

      Månadslöner under 200 000 per år (16500 för heltidsarbete) är mycket ovanligt. Städare tjänar exmpelvis oftast mer för heltidsarbete. Jag tycker bland annat därför det är mer intressanta att jämföra ”medelgruppen” med höginkomstgruppen.

      • Ok, det verkar inte orimligt att man ofta lägger avdragen på den som tjänar mest. Men det behöver ju inte alltid vara så.

        Ja, pensionärer med låg inkomst men med förmögenhet är en möjlighet.

        Finns det längre någon möjlighet att kolla det? Har inte den borgerliga alliansen stoppat den möjligheten? Var syftet att man inte skulle kunna klarlägga saker som denna? (Lägg märke till att vi i Sverige har en mycket ojämn fördelning av ekonomisk förmögenhet. Större än i USA t ex.)

      • bengt

        Nej, nu tror jag du är litet väl konspiratorisk. Syftet med att ta bort mätning av förmögenhet är nog snarare att det inte längre behövs pga avskaffad förmögenhetsskatt. Möjligtvis gjorde man detta delvis för att göra det svårare att återinföra skatten, men jag misstänker att det även ses som ett sätt att skydda förmögnas integritet. De som flyttar hem till Sverige med stor förmögenhet från utlandet föredrar nog att inte synas i statistik. Man ökar troligtvis chansen att få hem rika utlandssvenskar genom att avstå från att mäta deras förmögenhet.

      • Jag tror inte att det är konspiratoriskt att redovisningen av förmögenhet kanske är borttagen också för att man inte ska kunna se effekterna av den.

        Naturligtvis är de andra skälen också trovärdiga.

      • bengt

        Med tanke på hur sällan man diskuterar att Sverige har ojämn förmögenhetsfördelning trots jämn inkomstfördelning betvivlar jag att borgarna ens tänkte på den aspekten.

  57. Pingback: Marta Axner » Blog Archive » Marika visar behovet av kunskap i politiken

  58. @bengt

    Vad som får mig att tro att de tänkt på den aspekten är precis att de valt att göra förmögenheten mer hemlig.

    Jag tror att den ojämlika förmögenhetsfördelningen och vad den innebär för utvecklingen bör diskuteras mer. Särskilt efter finanskrisen tror jag att frågan är viktig. Vi vet knappt längre alls vem som äger vad och vad det innebär för besluten.

    Jag tror knappt vi vet vad pengar och förmögenhet är längre. Skapar t ex börsen pengar? Vem har i så fall gett tillstånd till det? Har vi överhuvudtaget möjlighet till demokratisk kontroll av det?

    För utvecklingen av finanskrisen tror jag att det har haft central betydelse.

    • bengt

      Finansinspektionen har insyn över bankerna. Det är snarare de än börsen som skapar pengar. Jag känner ingen oro över bristfällig kontroll så sett.

  59. @bengt

    Och hur menar du att finansinspektionen har kontroll över penningmängden när aktiekurserna går upp? Eller när bostadspriserna går upp?

    Hur menar du att de ser igenom vem som äger vad så att inte ett cirkulärt ägande leder till ökning av penningmängden?

    Och även om de skulle klara det, hur klarar de att så att säga göra det i realtid och inte några månader efter när ökningen av penningmängden är ett faktum?

    • bengt

      Penningmängden ökar inte av stigande värden, utan när banker ökar utlåningen. Stigande börskurser innebär att mer pengar skapas genom att det finns tillgång till mer säkerhet för lån, men att en akties nominella värde är högre skapar inte pengar.

      Alltså är det återigen frågan om att bankerna skapar pengar genom att acceptera värdepapper som lånesäkerhet i alltför hög grad. Man skulle inte ha lättare att sköta denna syssla genom att ha kolla på vad enskilda personer äger.

      • @bengt

        Jag skulle nog vilja hävda att resultatet av de stigande börskurserna i sig används som säkerhet för lån. Samma sak för stigande bostadspriser. Är det inte precis det som hänt i finanskrisen?

        Bankerna (och börsen) är inte ensamma att acceptera värdepapper (eller bostäder) som säkerhet. Även den som köper accepterar det köpta värdepappret (bostaden) som en säkerhet.

        Därför kan jag inte se att det är enbart bankerna som skapar pengar. Följaktligen tror jag att det är högst väsentligt att kunna ha koll på vad enskilda personer äger för att förstå och påverka processerna kring penningmängden och fördelningen.

        Hur kan vi t ex annars skydda oss mot att mer eller mindre kriminella grupper använder de här processerna? (Vad är förresten kriminellt i sammanhanget?)

      • bengt

        Det var precis detta jag försökte säga. Givetvis innebär stigande börskurser och bostadspriser ökad belåning på sikt. Men det är bankerna som lånar ut. Alltså kan vi reglera. Så länge systemet är tillräckligt transparent (vilket jag anser att det är idag, i Sverige) har vi hyfsad kontroll på utlåning.

        Köp av värdepapper (eller hus) ökar inte penningsmängden, eftersom köparen redan har pengarna. Det är lån som ökar penningmängden. Vet inte hur mycket nationalekonomi du läst, men här är ett lästips:
        http://en.wikipedia.org/wiki/Money_creation

      • @bengt

        Vi är nog nästan överens om det här, men inte riktigt.

        Kanske kan man se det som att det blir lättare att resonera om man skiljer på den penningmängd som bankerna (och staten) har ansett sig utfärdat och de summor som finns i värderingen av tillgångar (börs, bostäder m m)?

        Det är dessa summor jag avser.

        Nationalekonomi? Det var länge sedan jag sysslade med det. Tack för länken. Tyvärr har jag ofta känt mig tveksam till teorierna. Det saknas alltför mycket – och på ett ganska tendensiöst sätt. (T ex inverkan av eftersläpning och tillgång till information, inverkan av dålig ekonomi på individer, marknadsstorlek, nätbunden ekonomi och så förstås blandningen. Men det här är nog inte platsen att diskutera det nu. Och jag håller mig på lite avstånd från det, hinner inte med.)

      • bengt

        Ja, men nationalekonomisk teori skiljer ju på penningmängd och övriga värden (exempelvis aktier).

        Om värden på börs och fastigheter stiger utan att penningmängden gör det har vi ju direkt problem, utan tvärtom reell tillväxt. Så man behöver bara reglera penningmängden – att värden skulle växa sig stora utan växande penningmängd är ett icke-problem.

        Men ja, stigande huspriser innebär ju indirekt ökad penningmängd, så sanningen ligger någonstans mittemellan så sett. Det är dock ändå bankerna man ska ge sig på ifall värderingar börjar skjuta i höjden.

  60. Som tur är har Anne-Marie Lindgren sitt förnuft i behåll: Avskaffa RUT och öka barnbidraget om det nu är barnfamiljer man vill stödja, säger hon. Staten ska inte tala om för folk vad dom ska använda pengar till. Se http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/AT/smpage.fwx?page=44&NYHETER=1817

    För övrigt påpekar mina arbetskamrater på Synskadades Riksförbund att det regeringen ger med ena handen tar de med den andra. Hemtjänsten rustas ner och rustas ner. Vilket innebär att dom som verkligen behöver hushållsnära tjänster inte får några, för dom har ofta inte ens råd att köpa subventionerade sådana. Om det är de anställda man tänker på kunde ju subventionerna gå till de mest behövande istället, via hemtjänsten.

  61. Mathias Malmquist

    Tack Marika för typ allt du skrivit! Har debatt på skolan om Rut-avdraget, och dina ord tillsammans med andras hjälper sannerligen!

  62. Pingback: Att svara på en obetydlig fråga « Ulrika Falk

  63. Pingback: Fyra på Top Posts of the day… OMFG!! « ღ Bunny ღ

  64. Pingback: Nyspråket fortsätter | viharraknatpadethar.se

  65. På fredag 27 januari anordnar Folkrörelsen Nej till EU en demonstration mot europakten i Stockholm från kl. 08:30 med samling kl. 09:00 utanför Riksdagshuset med anledning av EU-nämndens möte med Reinfeldt om vilket mandat han ska ta med sig till Bryssel – svenskt Ja eller Nej till Europakten. Sprid gärna information om denna manifestation så att det blir uppslutning – det handlar om vår ekonomi och om demokratins vara eller inte vara http://komigenuva.wordpress.com/2012/01/24/fredag-27-januari-kl-09-00-utanfor-riksdagshuset-folkrorelsen-nej-till-eu-arrangerar-demonstration-mot-europakten-val-mott/

  66. Pingback: Läxhjälp via RUT-avdraget?? Hur fan tänker man? « BJÖRN ALVEBRAND

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s