It’s the inequality, stupid!

Andreas Bergh skrev ett vänligt och pedagogiskt svar på mina invändningar mot hans sågning av The Spirit Level. Precis som han påpekar, och som jag själv underströk i mitt förra inlägg, så innebär statistiska korrelationer inte med nödvändighet att det också finns ett orsakssamband. Detta metodproblem är också något som Richard Wilkinson och Kate Pickett ägnar åtskilliga sidor av sin bok att resonera kring. De beskriver en rad argument för varför de samband de hittar ändå är att betrakta som kausala – jag är inte säker på att alla håller, men det får var och en som läser boken avgöra. I praktiken finns det ju mycket sällan vattentäta metoder för att isolera orsakssammanhang inom samhällsvetenskaperna. Jag tycker dock att de argument W&P radar upp totalt sett är relativt övertygande.

I sitt svar på mitt inlägg skriver Andreas Bergh bland annat ”Många av de mest jämlika länderna råkar vara rika länder. Kanske är det rikedomen, och inte inkomstfördelningen, som orsakar hög livslängd och låg spädbarnsdödlighet?” Detta är en i högsta grad relevant invändning, och också en som W&P själva tänkt på. Därför kontrollerar de sina variabler mot just inkomstnivåerna i de länder de undersöker, och kommer fram till att det INTE finns någon sådan korrelation. Detta framgår av nedanstående diagram, som alla är hämtade härifrån. Andreas Bergh tillägger också mycket riktigt att ”De flesta samband kvarstår även efter att man kontrollerat för landets inkomstnivå”. Tja, så vad är då problemet?

Jo, det finns ytterligare en invändning. Precis som Andreas Bergh påpekar skulle W&P:s argumentation vara än mer övertygande om de också kollade sambanden mellan sociala problem och en rad andra faktorer utöver inkomstskillnader. Alltså genom multivariat analys. Jag håller med om att det är en brist att W&P inte verkar ha gjort detta. Det finns en rad andra variabler som skulle vara intressanta att göra körningar på, även om alla kanske inte är lätta att kvantifiera för så många länder. Typ politisk färg på regeringar, familjestruktur, skattekvot, offentliga utgifter (det sistnämnda har dock W&P kontrollerat för, och menar att det inte finns något samband med de sociala problem de undersöker). Etc. Jag lovar att jag kommer att kasta mig över resultaten så fort någon forskare plockar upp den bollen…

Inom parentes sagt kan jag också hålla med Andreas Bergh om att avsnittet i The Spirit Level som handlar om hållbarhet, klimat och återvinning sticker ut – här känns det troligt att det inte är jämlikheten som orsakar högre grad av återvinning, utan att det finns bakomliggande faktorer. Men detta vet ingen av oss säkert, och det diskvalificerar inte bokens resonemang på andra områden.

Det är viktigt att komma ihåg att The Spirit Level inte bara bygger på Wilkinsons och Picketts egen forskning, utan också utgör en sammanställning av en mycket stor mängd ojämlikhetsforskning genomförd av andra. Det är ett mycket gediget verk och jag tycker fortfarande att Andreas Bergh avfärdar det väl lättvindigt. Det som är speciellt med boken är att den är baserad på internationell data av hög kvalitet och att de samband W&P finner i de flesta fall är mycket starka, rent statistiskt.

Vilket samhälle man vill ha – om man prioriterar jämlikhet eller inte – är i slutändan en rent ideologisk fråga. Den kan aldrig ”lösas” med hjälp av vetenskapen. Men forskningen kan trots allt hjälpa oss en bit på vägen. Och The Spirit Level är ett ovanligt starkt inlägg i debatten, som förtjänar att bemötas grundligt, av såväl höger som vänster.

PS. För att inte skapa några onödiga missförstånd: Inläggets rubrik är förstås (ännu en…) parafras på den kända ”minnesramsan” från Clintonkampanjen 1992 och ska verkligen inte uppfattas som något personligt påhopp, varken på Andreas Bergh eller någon annan! ;-)

Uppdatering: Bloggdiskussionen mellan mig och Bergh fortsatte med ytterligare ett inlägg.

Andra bloggar om , , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

About these ads

5 kommentarer

Filed under Klyftor

5 responses to “It’s the inequality, stupid!

  1. Tack för ett bra inlägg, i vilket jag håller med om det mesta. Men låt mig ändå kommentera två saker:

    >'”De flesta samband kvarstår även efter att man kontrollerat för landets inkomstnivå”. Tja, så vad är då problemet?’

    Problemet är att det inte går att skilja ut effekten av individens egen inkomst från ojämlikhetseffekten när man bara använder genomsnitt på landsnivå, vilket Wilkinson gör.

    Medan andra forskare därför gått över till att studera individuella data, har jag hittills inte sett något av W. som tyder på att han ens insett att detta är ett problem.

    Detta gör i sin tur att jag är lite skeptisk till Wilkinsons sätt att bedriva populärvetenskap.

    Två mycket duktiga forskare som skrivit om detta är Matt Sutton och Hugh Gravelle. Här är två av deras papper i fritt tillgänglig form:

    http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0026.pdf

    http://www.york.ac.uk/depts/econ/documents/dp/0606.pdf

    (båda artiklar har tack och lov ett kort och någorlunda lättläst abstract)

    Notera att dessa forskare inte motsäger att det kan finnas en effekt från inkomstojämlikhet på välbefinnande även efter att individens egen inkomst kontrollerats för. Men den effekten är förmodligen liten jämfört med effekten av individens egen inkomst.

    Om den slutsatsen står sig, kanske Clintonramsan – i sin ursprungliga formulering – inte var helt fel ;-)

  2. storstadspolitik

    Tack igen för ett bra svar. SOm du ser kunde jag inte hålla mig utan skrev ännu ett inlägg tillbaka…

  3. En av Williamsons poänger under Nobelseminariet på handelshögskolan var att man måste bedöma system, inte bara utifrån deras attribut idag utan även utifrån deras utvecklings-path.

    Williamson gav inga konkreta exempel men jag har funderat jättemycket på just det där.

    Många samband är ju inte direkt kausala men kommer sätta saker i rullning åt ett visst håll. Om jag ska spekulera så kan man tänka sig att jämlikhet innebär att t.ex. problemformuleringen hos makthavare mer stämmer överens med behov hos folk i allmänhet eftersom deras verkligheter inte skiljer sig lika mycket åt. Det skulle kunna göra att man adresserar vissa problem som våldsbrottslighet eller hälsoproblem på ett annat sätt. Det är alltså inte jämlikheten som motverkar brottsligheten, det är skolan och polisinsatserna men de skulle aldrig kommit till stånd utan jämlikhet.

    Socialt kapital kan man ju heller sällan få upp som en variabel i en regression. Man kan aldrig attribuera en specifik mekanism till det men likväl tror jag att det är avgörande för ett samhälles framgång.

    • storstadspolitik

      Som en sorts katalysator… Men är det inte ungefär som att säga att sambanden är komplexa? Typ beror av flera olika faktorer som dessutom påverkar varandra sinsemellan.

      Och om man tänker sig ditt exempel, innebär det ändå inte att det finns en kausalitet?

      Intressant i vilket fall.

  4. Pingback: Vad är det för fel på Finland? « Tankar från roten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s