Ojämlikhet eller fattigdom? Potejto, potato!

Andreas Bergh kommer med den bästa invändningen hittills i sitt senaste svar i vår lilla diskussion om The Spirit Level. ”Problemet är att det inte går att skilja ut effekten av individens egen inkomst från ojämlikhetseffekten när man bara använder genomsnitt på landsnivå” skriver han, och det är ju helt sant! Bergh hänvisar till Sutton och Gravelle som beskriver problemet såhär:

”Suppose that an individual’s health depends only on their income and that increases in income improve health but at a decreasing rate. The increase in health from giving £1000 to a rich individual is less than the increase in income from giving £1000 to a poor individual. A transfer of income from poor to rich does not affect average income but does increase income inequality. The transfer also reduces the average health of the population since the improvement in the health of the rich is more than offset by the decline in the health of the poor [… This means] we could observe a negative relationship between population health and income inequality, even though income inequality has no causal effect on the health of any individual.”

Att det råder skillnader i livslängd och hälsa mellan personer med olika inkomst (även i rika länder) verkar vara ett ganska okontroversiellt påstående. Därom är de flesta överens. Däremot finns det en konflikt inom forskningen kring huruvida skillnader i hälsa också är kopplade till själva graden av ojämlikhet i ett (rikt) samhälle. Wilkinson och Pickett, författarna till The Spirit Level, menar att så är fallet. Andra forskare menar att det istället bara är individens egen inkomst som spelar roll för hälsan. Förenklat: Är det de fattiga som drar ner medellivslängden, eller skapar ojämlikhet kortare medellivslängd för alla i ett samhälle?

Som lekman är det nästan omöjligt att överblicka ett forskningsområde av den här storleken, men efter att ha surfat lite på Google Scholar så är mitt intryck att det ändå finns ganska starkt stöd inom forskningen för att inkomstskillnader de facto är kopplade till ojämlik hälsa i VISSA länder, framför allt USA (se t ex dessa studier: 1, 2, 3). Om man dock förutom graden av ojämlikhet också kontrollerar för individuella inkomster, vilket alltså Wilkinson och Picket dessvärre inte tycks göra, så förklarar inkomstskillnaderna ofta en mindre – men ändå signifikant – del av ojämlikheten i hälsan.

Det verkar också finnas en hel del forskning som menar att ojämlikheter i hälsa är mindre i länder med en mer utbyggd välfärdssektor, t ex de nordiska länderna och Kanada. Många forskare tycks mena att skillnaderna i hälsa mellan rika länder har komplexa förklaringar. ”Explanations for between-country differences in health will require an appreciation of the complex interatcitions of history, culture, politics, economics, and the status of women and ethnic minorities”, skriver exempelvis några forskare i the Lancet. Och det känns ju ganska självklart. För egen del tror jag nämligen inte på att det enbart är individens egen inkomst som förklarar ojämlikhet i hälsa. Isåfall skulle ju inte dödligheten se så här olika ut i olika länder:

(Härifrån.) Som framgår av bilden är dödligheten lägst för såväl arbetare som tjänstemän i Sverige, trots att vår BNP per capita kommer först på fjärde plats av de nio länderna. Vidare framgår att dödligheten är näst lägst i Spanien, som är ett av de fattigaste länderna av de nio. En enstaka bild av det här slaget bevisar förstås ingenting åt varken det ena eller andra hållet, men den är en illustration av frågans komplexitet.

Det som är verkligt viktigt här är dock att frågan om huruvida ojämlikhet i hälsa beror på inkomstnivå eller inkomstskillnader egentligen är ganska ointressant. Det som spelar roll är ju att människor uppenbarligen dör av att vara fattiga, även i ett rikt land. All empiri jag stött på visar att medellivslängden är kortare och hälsan sämre för personer i de lägre klasserna i alla rika länder (något jag också skrivit om tidigare). Oavsett vad det beror på så är det oacceptabelt. Hur kan någon vara nöjd innan skillnader i hälsa slår helt slumpmässigt i befolkningen?

För egen del tycker jag att små inkomstskillnader är ett självändamål. Men man måste faktiskt inte ens hålla med om det för att ändå uppröras av att människors livslängd bestäms av deras utbildnings- och inkomstnivå. Jag kan inte se det på något annat sätt än att ett motarbetande av detta också automatiskt blir ett motarbetande av ojämlikhet. Man kan se det som en bieffekt, önskad eller oönskad. Det viktiga är att vi alla ska få vara så pass fria att vår hälsa inte bestäms av vår klasstillhörighet.

Slutligen, tack Andreas för att du gjort mig lite klokare! Dina synpunkter har gjort diskussionen så mycket klarare.

SSK-bloggen skriver också om The Spirit Level. Andra bloggar om , , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

10 kommentarer

Filed under Klyftor

10 responses to “Ojämlikhet eller fattigdom? Potejto, potato!

  1. Imponerad. Det behövs fler politiker som du.

    Hoppas det gick/går bra i provval och stundande valrörelse!

  2. Martin

    Kul att du följer upp debatten kring jämlikhetsanden. Jag mailade Wilkinson om de har kontrollerat för individuella inkomster och om det påverkar sambanden någonting. Han svarade så här:

    ”We discuss the suggestion I think you are making in the book – from p. 191 in the new Englsih paperback edition (revised slightly since the hardback). Although we did not control for individual incomes there have been many ‘multi-level’ models studying health in relation to income inequality which did. But there are many problems for people who want to argue reverse causality. One is why do all these very different problems move together – in that they tend to be consistently better in some countries and worse in others. We also know, particularly in the most recent period, what caused the rises in inequality (policies which started with monetarism and neo-liberal economics etc). Lastly, as we show early in the book, that if the rich countries get richer it makes no difference to health or happiness.”

    Mvh
    Martin

    • Marika

      Tack för att du delade med dig av detta! Jag blir kanske inte helt övertygad av hans svar, men det viktiga tycker jag egentlige är – vilket han själv lyfter fram – att det finns mycket annan forskning som kontrollerar även för individuella inkomster. Och som alltså kommer till liknande resultat som W&P.

      • Martin

        Ingen orsak!
        Nej jag förstår nog inte heller hans svar så bra : ) han skrev det snabbt o är hårt belastad av alla som drar i honom.

        Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan om man kontrollerar för absolut fattigdom jmf med kontroll av individuella inkomster, vet du skillnaden?

        När det gäller kontroll av absolut fattigdom har de inte gjort det heller men han skriver ”Absolute poverty could never explain why the effects of inequality go all the way across society”. Han menar väl att om det bara var absolut fattigdom som påverkade hälsan skulle det inte finnas nån gradient för hälsan från fattig till rik i ett land utan då skulle det bara finns två grupper; en grupp fattiga med sämst hälsa o en grupp icke-fattiga med bättre hälsa.

        Mvh
        Martin

      • Marika

        Nej, jag vet inte vad han menar med det, typ andelen med en inkomst under en viss nivå i samhället som en variabel kanske? Annars låter ju din tolkning rimlig. Fast ändå lite konstigt, absolut fattigdom brukar så vitt jag vet användas i Världsbankens definition dvs de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen. Och det är väl knappast relevant för rika samhällen. Men jag kan ha fel, kanske finns det någon annan innebörd han syftar på.

  3. Martin

    Jo ibland mäter man även absolut fattigdom i rika länder (fast relativ fattigdom är vanligast) tex USA mäter sin fattigdom med en absolut gräns som är ett visst antal dollar som räknas upp med inflationen (tror jag) och den gränsen är ju såklart högre än 1,25 dollar. Även Sverige har socialbidragsnormen som en absolut gräns som man använder ibland för att mäta svensk absolut fattigdom. När man jmf mellan länder använder man nästan alltid relativ fattigdom för det är lättare att räkna fram det. De få länderjmf av absolut fattigdom jag sett ligger norden bäst till även där.

  4. Pingback: Vad är det för fel på Finland? « Tankar från roten

  5. Martin

    Jag har hittat ett svar på varför Wilkinson inte kontrollerar för individuell inkomst och det beror helt enkelt på att han tycker det blir missvisande. Såhär skriver han i en rapport jag hittade på inequality trust (Income Inequality and Health: a review and explanation of the evidence):

    ”If the relation between individual income and health resulted simply from the
    healthfulness of whatever material standard of living a given income can buy, then these
    effects would be just as apparent if inequality was measured in small areas as in large
    areas. According to that interpretion it is the incomes themselves which count –
    regardless of their social meaning. We would then be left with no explanation of why the
    overwhelming majority of studies which measure inequality in large areas do report
    associations whereas only a minority of those using data for small areas do. This
    confirms our view (expressed above) that it is mistaken to control for individual income
    in multilevel models because it amounts to controlling the effects of income (and class)
    inequality for the effects of individual social status. It also seems likely that if we were
    dealing with the material effects of individual income they would be harder to control
    away than the effects of class inequality and social differentiation for which we believe
    income inequality is merely a proxy. ”

    ”However, even if this objection to controlling for individual income is ignored, it appears
    that despite often using small areas, analyses of inequality which use multilevel methods
    have usually been able to identify inequality effects even after controlling out the effects
    of individual income (Subramanian & Kawachi 2004). ”

    Rapporten finns här:
    http://www.equalitytrust.org.uk/node/131

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s