JB: Konsten att sätta sprätt på en miljard

JB-koncernen gick i konkurs i våras. Nu visar det sig att mer än en miljard kronor fattas i konkursbouppteckningen.

En miljard kronor. Det är en hisnande summa.

Några saker som kan vara värda att reflektera över:

Våren 2013 utbildades 14.500 elever i JB:s grund- och gymnasieskolor, enligt företaget självt (det förekommer olika uppgifter om koncernens elevantal. SVT uppger exempelvis att den hade 9.000 elever). Att en miljard kronor är borta betyder alltså att det fattas 69.000 kr/elev (räknat på 14.500 elever) eller 111.000 kr/elev (räknat på 9.000 elever).

Låt oss göra en jämförelse: Eskilstuna kommun har ungefär lika många elever i grund- och gymnasieskolan (13.972 stycken, enligt verksamhetsplanen 2013) som JB uppger att de hade. Eskilstunas budget för dessa verksamheter uppgår 2013 till 1086 miljoner kronor – det vill säga ganska exakt vad som fattas i JB-konkursen.*

Föreställ er den kommunala nämnd (i landets 15:e största kommun) som skulle försnilla bort ett helt års budget. Har nån nånsin hört talas om något sådant? Vad skulle ens bli konsekvenserna om det skedde?

Vidare: År 2009-2011 gjorde JB en vinst på 228 miljoner kronor, nästan en fjärdedel av vad som nu saknas. Dessa pengar har förts vidare som koncernbidrag från skolorna till JB Education, vilket kan likställas med vinstutdelning. Och detta bara under tre år – även tidigare har mångmiljonvinster tagits ur företaget. Det är alltså inte någon långvarig brist på pengar som ligger bakom den gigantiska skulden i konkursboet.

Vi ska inte heller glömma att Skolinspektionen riktat allvarlig kritik mot JB-skolornas kvalitet. Det är alltså inte så att pengarna används till någon extravagant undervisning. Tvärtom fann Skolinspektionen att undervisningen ofta bedrevs som självstudier och att det på flera skolor fanns ”exempel på elever som när de lätt och tidigt är färdiga med sin arbetsuppgift får gå hem, trots att det återstår lektionstid.” Ett stort antal JB-gymnasier saknade dessutom skolbibliotek, trots att det måste finnas enligt lag.

Det vore intressant att veta hur konstruktionen bakom koncernskulderna ser ut. Enligt SVT utgör de en stor del av den miljard som fattas. Eftersom det är vanligt i den här typen av välfärdsföretag att vinster förs ut genom diverse komplicerade koncerinterna transaktioner är det inte utan att man undrar om en del av skulderna utgörs av pengar som blivit till vinst i någon annan ände (om inte annat så över tid). Kanske är det inte så, men det vore fint att få fler detaljer kring det.

Avslutningsvis: Glöm inte heller JB:s vd Anders Hultins debattartikel, där han menar att konkursen är ett tecken på att friskolesystemet fungerar (”JB:s exempel – om än beklagligt i sig – visar att systemet fungerar. Vi har på många platser – men inte alla – helt enkelt inte lyckats hålla en kvalitet som innebar att man fick tillräckligt många elever”). Tja, vad säger man. Ett fullt logiskt argument, men kanske lite väl magstarkt för de tusentals elever som inte fått fullfölja sin utbildning (jag har en känsla av att de inte primärt känner tacksamhet över att ”systemet” fungerar, utan kanske hellre hade sett att Anders Hultin som vd fått sitt företag att hålla acceptabel kvalitet. Företagarlobbyn behöver, av flera skäl, jobba lite på sin känsla för PR).

Själv funderar jag över följande scenario: Tänk er att barn- och utbildningsnämnden i, säg, Eskilstuna slarvade bort ett helt års budget och la ner samtliga skolor i kommunen. Därefter skriver nämndens ordförande, en politiker, en artikel på Sveriges mest prestigefyllda debattsida och förklarar att det hela är ett exempel på att skolsystemet fungerar som det ska. Troligt?

Aftonbladet | Intressant | Netroots

*Jämförelsen är inte perfekt, eftersom JB framför allt hade gymnasieelever, medan siffrorna för Eskilstuna gäller alla kommunens elever i grund- och gymnasieskolan. Äldre elever genererar en högre skolpeng.

16 kommentarer

Filed under Marknad vs demokrati, Skola och utbildning

16 responses to “JB: Konsten att sätta sprätt på en miljard

  1. Pingback: Tror Björklund att skolinspektionen har kompetens att kontrollera affärsplaner? | Röda Berget

  2. Pingback: John Bauerskolornas konkurs – ett system som fungerar? | PEPPRAT RÖDGRÖNT

  3. Pingback: KAPITALISMEN I SITT ANLETES SVETT | KajsaLisasblogg's Blog

  4. Ja, en miljard kronor ÄR en hisnande summa. Problemet är att vi dag ut och dag in läser så mycket om miljarder hit och dit att det gått en ofattbar inflation i begreppet. Förr var ”miljon” en drömgräns för många, idag är det en droppe i havet, trots att de flesta aldrig kommer i närheten av sådana pengar. Vi har tappat proportionerna, så det är inte konstigt att det helt plötsligt fattas en miljard i konkursbouppteckningen.

  5. Pingback: Enbart långsiktiga ägare i skolan. | Görans tankar och bagateller

  6. Leiv Olsen

    Norske Høgre påstår no at skolepolitikken deira er noko heilt anna enn den svenske. Men det siste Kristin Clemet gjorde då ho var ansvarleg statsråd, var å opne for eit stort tal John Bauer-skoler i Norge. Det var etter at Høgre hadde tapt valet, men før ny regjering var komme på plass. Det fyrste den nye regjeringa gjorde, var å stoppa desse John Bauer-skolane. Hadde Høgre fått det som dei ville, ville me hatt eit stort tal John Bauer-skolar i Norge, som dermed hadde gått konkurs – akkurat som i Sverige. Med masse elevar som derfor blei ståande utan skolen sin. Etter at norske myndigheter hadde pøst utruleg mange millionar inn i John Bauer-systemet, til ingen nytte. Dersom Høgre hadde fått det som dei ville. Dette ER Høgre sin skolepolitikk i praksis, same kva Bent Høie og Høgre-leiinga seier i dag.

  7. Bo Wikström

    Med drygt en miljard i skulder så borde väl en kontrollbalansräkning gjorts för länge sen. Om man kört vidare trots att man varit konkursvärdig får vi väl hoppas att styrelse och VD blir ansvariga för skulden.

  8. David Westlund

    Förlusten per elev kan även jämföras med kostnaden per gymnasieelev 2011, som i genomsnitt låg på 96 700. Den statistiken finns på skolverket:
    http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/gymnasieskola/kostnader

    Troligen har kostnaden för gymnasiet generellt ökat senaste tiden eftersom elevantalet gått ner. Samtidigt gör det att ersättningen till friskolorna ökar, eftersom deras ersättningar följer kommunernas kostnader.

  9. Hemma i Danmark får dom inte överhuvudtaget inte bedriva någon verksamhet som de gör här. Där är det inte lagligt med privat vinst på samhällets skattemedel. Maud Olofsson jublade den 16:e sept. 2006: NU ska vi av sossifera sverige..Jaa!.Det är lättare att riva än att bygga. Det har regeringen verkligen lyckats med. Det börjar likna ett feodalt system från 1800 kallt.

  10. Pingback: Ordning och reda i skolan | Osunt

  11. Jag tror det i sammanhanget är viktigt att även granska en relativt sensationslysten mediabevakning, lite mer kritiskt än man hittills gjort i sammanhanget.

    Att beskriva situationen som det skulle röra sig om 1 miljard i intäkter, som sedan försvunnit spårlöst, är missvisande. Jämförelsen med att ha försnillat en medelstor kommuns årsbudget blir därmed mindre bra, för att inte säga felaktig?

    En friskola har, som vilket annat företag som helst, avtal och bindande kontrakt som löper över många år framåt i tiden. Underleverantörer, lokaler etc. När konkursen blir ett faktum, summeras fordringarna.

    Ni som bor i en medelstor till större stad, och någon gång betalat hyra, kan kanske exempelvis föreställa er summan för en centralt belägen företagslokal, som skall ge plats för undervisning av låt säga 400 skolelever?

    Multiplicera årshyran med de 5 år ni har kvar på nuvarande avtalsperiod. Multiplicera sedan detta än en gång, med antalet motsvarande avtal i koncernen. Den posten i sammanräkningen, ger i sig svindlande summor. Lägg därtill ytterligare fordringar.

    Den miljard man förfasar sig över, består med andra ord inte renodlat av ”stulen” skolpeng, pengar vi skattebetalare snuvats på, vilket man gärna ger sken av i media.

    Kritisk granskning bör alltid finnas vid vinstdrivande verksamhet, finansierad via skattemedel. Dock bör den balanseras av objektivitet, och insikt i verksamhetsformen i fråga.

    • Marika

      Jag tror du missar poängen. Var har jag skrivit att den förkomna miljarden består av ”stulen skolpeng”? Jämförelsen med Eskilstuna är för att förstå storleken på förlusten, som, det kommer man inte ifrån, är gigantisk. Men också för att framhäva att det offentliga faktiskt inte sköter sig så här illa.

      • Nej, du skrev inte rakt ut att du havdade att den saknade miljarden bestod av stulen skolpeng. Det var inte heller något jag påstod att just du gjorde. Jag skrev att jämförelsen blir missvisande. Däremot, tycker jag stora delar av den generella mediabevakningen, ger den bilden. Att saknade pengar består av försnillad skolpeng.

        Sen har vi ju egentligen ingen aning om ”det offentliga faktiskt inte sköter sig så här illa” eller inte. Under mina år av erfarenhet från skolvärlden, har jag endast i friskolor sett hur exemplelvis direkt olämpliga lärare fått lämna sin tjänst. i ”det offentliga”, får de harva på, år efter år, och fördärva år efter år av hårt försökande elever. Faktiskt med stora utgifter i pengar som direkt följd, i form av behov av extrapersonel, extra stöd, och så vidare.

        Åtgärder som givetvis ofta är nödvändiga, men som lika ofta kan undvikas via något så enkelt som en hängiven, kunnig och motiverad ordinarie lärare.

        Om en offentlig skola går dåligt, och uppvisar sjunkande resultat, styrs diskussionen ofta mot dålig central skolpolitik och dess brister. Hur ofta ser man över de lokala förhållandena i form av kostnader, personalens faktiska effektivitet, och dess direkta påverkan på lokala förhållanden?

        Som jag skrev, så tycker jag givetvis att friskolor ska granskas kritiskt. Det borde dock även gälla det offentliga, som ofta är en seg relik till byråkratisk institution av vanementalitet och förlitande på att det som fungerat förr, fortfarande är det gällande rätta.

        Jag hörde exempelvis att man i en kommunal skola i Östergötland här om dagen, pratade om att ”det ju kommit en ny läroplan man snart ska börja införa mer effektivt i sin lokala verksamhet”. Man pratade om LGR11, där vi alla vet vad 11 står för, och hur länge sedan det var den infördes.

      • Marika

        Du argumenterar mot halmgubbar. Jag håller naturligtvis med dig om att alla skolor ska granskas oavsett huvudman. Jag har dock inga uppgifter som säger att så inte skulle vara fallet.

        Du skriver om kvalitet, men mitt inlägg handlar inte om det (självklart förekommer dålig verksamhet både i privata och offentliga skolor, var har jag påstått något annat?). Det handlar om att det faktiskt är otänkbart att en kommun skulle bete sig som JB. Jag har aldrig hört talas om det iaf, men om du har något exempel på det, hör gärna av dig.

      • Marika

        Du skriver att vi inte har någon aning om huruvida det offentliga beter sig såhär illa – jo, det har vi faktiskt.

  12. Hej,
    Du skrev om JB at du gärna skulle vilja veta exakt vilka ekonomiska transaktioner som låg bakom konkursen (en av de största genom tiderna i Sverige, faktiskt). Gå till http://hindsajt.wordpress.com så får du svaren.
    Med vänlig hälsning,
    Per Andersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s