Klass påverkar skolresultaten i Sverige lika mycket som i USA

I sitt sommartal nämnde Håkan Juholt att socioekonomisk bakgrund numera spelar lika stor roll för en elevs skolresultat i Sverige som i USA (ska man vara petig är effekten faktiskt något större i Sverige). Uppgiften kommer från Skolverkets rapport om PISA 2009. Såhär ser det ut:

(Har inte inkluderat alla OECD-länder av utrymmesskäl; hela listan finns på s. 21 i rapporten. Där förklaras också hur poängen beräknas).

Både i USA och Sverige spelar alltså klassbakgrund större roll för skolresultaten än i det genomsnittliga OECD-landet. Andra nordiska länder lyckas betydligt bättre än Sverige, men även länder/regioner som Hong Kong, Spanien och Chile. Vad som gör detta extra anmärkningsvärt är att Sverige tidigare låg i topp bland världens länder vad gäller likvärdighet i skolan. Det har gått snabbt utför: skillnaden idag är stor jämfört med hur det såg ut för bara tio år sedan.

”Sverige [har] under 2000-talet tappat sin position i toppen som ett av de länder med de mest likvärdiga skolsystemen till att numera inte vara mer än ett genomsnittsland när det gäller likvärdighetsaspekter. Denna relativa nedgång beror inte så mycket på att övriga länder kommit ikapp utan den främsta orsaken är att likvärdigheten i Sverige har försämrats under tidsperioden”, skriver Skolverket i rapporten.

Sydsvenskan skrev bra om detta för ett tag sedan. Att segregationen spelar stor roll i detta var Sakine Madon inne på igår. Läs gärna om hur alliansens skolpolitik går rakt emot OECD:s rekommendationer för hur man skapar en likvärdig utbildning.

Martin Moberg och Johan Westerholm skriver också om sommartalet och Sebastian Stenholm om bostadspolitik.

AB | DN | SvD | SvD | Ex | Ex | Netroots | Intressant

27 kommentarer

Filed under Klyftor, Skola och utbildning

27 responses to “Klass påverkar skolresultaten i Sverige lika mycket som i USA

  1. Jan Andersson

    Ett bra och informativt inlägg.

  2. Lasse

    Klass?
    Är det inte fråga om etnicitet!

    • Marika

      Nej, det är alltså bara att läsa innantill. OECD mäter socioekonomisk bakgrund, har inget med etnicitet att göra. Läs gärna länkarna om du vill veta mer om detta.

      • Joakim

        Men är det inte så att etnicitet och låg socioekonomisk bakgrund i rätt stor utsträckning hänger ihop i Sverige idag?

      • Marika

        Delvis är det så, eftersom personer med utländsk bakgrund har mycket svårare att få jobb än andra, och svårare att få jobb som anses vara ”bra”. Men OECD mäter inte etnicitet utan enbart socioekonomisk bakgrund vilket innebär att man inte kan göra några kopplingar till etnicitet utifrån dessa diagram.

  3. Elsa Andersson Hedkvist

    Naturligtvis.

  4. viktig fråga. vi måste i partiet skapa en skolpolitik som är trovärdig och som motverkar de här effekterna

    Kommunalt veto mot nya etableringar av fristående skolor är ett sätt. Överetablering är nu ett faktum i Umeå. Fristående skolor plockar russin ur kakan och notan skickas till kommunen.

    Kommunal revision av samtliga skolor som finansieras med skattemedel är ett annat. Återbetalningsplikt för de skolor som inte uppfyller det som utlovas vid starten. Exempelvis yrkesprogram som misslyckas med att hitta praktikplatser.

  5. Pingback: Socialismen har gjort sitt återinträde i socialdemokratin | Kent Persson (m) blogg

  6. Pingback: Juholts sommartal |

  7. Pingback: Kvartalspolitiken utarmar det politiska samtalet « Röda Berget

  8. Leif Ström

    Nu får nog ”av mig” hålla sig till Juholts tal och en simulär hållning till innebörden socioekonomiskt bakgrund i förhållande till att köpa sig utbildning i USA. Där börjar man med att köpa sig utbildning till skolbarnen redan i college . Viket inte är samma fenomen som här hemma, där resultatet beror på den utbildning och sociala förhållande som eleven kan tillgodose sig hemifrån. Att sedan effekten är något större i Sverige är helt naturligt då bredden på kunskap är betydligt vidare inom alla samhällsklasser i vårt land än så länge.

    • Marika

      Jag är inte säker på vad du menar, men det finns inget naturligt med att socioekonomisk bakgrund har så stor påverkan på skolresultaten i Sverige. Om du läser hela mitt inlägg ser du ju att för bara 11 år sedan var effekterna betydligt mindre. Det sker alltså förändringar här, stora sådana.

      SOm du också ser av mitt inlägg är effekten av klassbakgrund betydligt mindre i länder som är uppenbart lika oss, tex Norge, Danmark, Finland och Island, och även i tex Sydkorea, Chile, Spanien mm. Samt rätt många andra länder. Sverige är ju alltså SÄMRE än OECD-genomsnittet.

  9. Pingback: Klasskampens värld – de fattigas snålskjutsåkande är över… « reflektioner och speglingar II…

  10. På 1970-talet var inflytandet på skolprestationer av social bakgrund omkring 16 %. Restande procent hade med andra ting att göra.

  11. Erik Gertkvist

    Det visar att den svenska skolan havererat i allt väsentligt. Här krävs en tuff och långsiktigt omställning där lärarnas kompetens, status, lön och självständighet drastiskt höjs och där kraven på skolledningarna blir tydligare. Sverige är statistikens förlovade land – man borde varje kvartal följa upp varenda skola utifrån personalomsättning, sjukskrivningsgrad, elevfrånvaro, andel elever på studieförberedande program som studerar vidare med mera, med mera.

    Troligen måste utbildningsfrågorna tas bort från kommunernas ansvar. De har helt enkelt inte visat sig kompetenta och/eller intresserade av ämnet.

    Sedan måste utbildningsvärlden ta itu med mobbning (det finns fungerande modeller – varför inte använda dem?), lärarutbildningen (avskaffa lärarhögskolorna), pedagogiken (varför ska samma undervisningsmetod användas för historia och matematik?) och mycket annat. Har till exempel trenden med projektarbeten gett positiva nettoresultat eller ej?

  12. Pingback: Hör betongblandarnas muller… | - Det perfekta livet

  13. Erik: Det enda som har hänt sen 90-talet och som har kunnat orsaka de här obehagliga konsekvenserna är privatskolorna. Varför nämner du inte dom?

    I Chile riskerar elever livet för att få bort privatskolesystemet och deras ojämlikhetsskapande effekter. Ändå är tydligen dessa mindre än i Sverige! När ska vi börja ta några risker alls för att få bort en skamfläck?

  14. PS. Sverige råkar också vara ett av de länder där städerna är mest segregerade, se http://www.dn.se/sthlm/segregationen-klyver-stockholm. Och det beror sannolikt på att Sverige har byggt segregerat ända sen 30-talet, med enhetliga och avskilda stadsdelar, villor för sig, radhus för sig, hyreshus för sig, i stora enheter.
    Men detta kan ju inte förklara att det är just sen 90-talet som skillnaderna i skolan började bli stora. Det kan såvitt jag kan se bara förklaras med privatskolesystemet och konkurrensen mellan skolor.

    • Leif Ström

      Jan, om du vill ha historiska och politiska fakta hur drömmen för en stadsbo att flytta ut till en naturligare boendemiljö omintetgjordes. Då är Per Wirténs bok ”Där jag kommer i från” en vitbok som påvisar etablissemangets medvetna strategi för att bibehålla citykärnans status. Den avsiktiliga segregeringen på 30-talet, som du påpekar är inte adekvat. Det var ända fram till sextio-talts mitt, bättre att bo i förort, än en halv- eller omodern fyra i Vasastán. Därefter började den nedvärdering som Wirtén så precist återger. Mellan skål & vägg anser Polismyndigheten och Socialstyrelsen att 150 svenska förorter tangerar begreppet slum.

  15. Leif: Jag vet inte om den här tråden är ben bästa att diskutera stadspolitik. Men politik beror inte på konspirationer utan på intressen. Det är bättre att bo centralt än att bo perifert, allt annat lika. Så har folk alltid tyckt. När de nedgångna bostäderna i centrum renoverades blev de därför enormt attraktiva medan de perifera lägena nedvärderades av folket självt som inte ville bo där.

    Men detta är irrelevant för den här diskussionen. Här är kärnan att i alla fall storstäderna består av sjok av likformiga stadsdelar, vissa för överklassen och andra för underklassen. Vilket skapar segregation.

  16. Christian Lindell

    Kanske lite off topic, men det kan vara värt att fundera lite extra på hur tillförlitlig PISA-undersökningen är. Den danske statistkprofessorn Svend Kreiner har kommit med förödande kritik mot PISA (se till exempel http://www.information.dk/265524 och den fulla rapporten på http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/pisa_kreiner_.pdf ). Jag har inte helt förstått den tekniska rapporten, den ligger lite över min termin statistikstudier, men vad jag förstår så bygger kritiken på att alla läsuppgifter måste ha en gemensam rangordning i svårighetsgrad i alla kulturer och språk för att den ska vara jämförbar. Men det visar sig att det inte är så: uppgifter som ska vara svåra kan i själva verket vara lätta för danska elever men väldigt svåra för engelska. Därmed finns det inte en fungerande skala mellan olika länder att klassa elever efter , vilket gör undersökningen oanvändbar. Med tanke på vilken vikt som PISA tillmäts i den utbildningspolitiska debatten så är det katastrofalt om undersökningen visar sig vila på lergrund.

    • Marika

      Jag kan inte bedöma detta, har inte läst kritiken. Men även om det skulle stämma att det finns problem med jämförbarheten mellan länderna så är det ju mindre intressant i det fall jag tar upp. Det centrala här är ju att Sverige relativt sig självt har försämrats kraftigt på tio år. Jämförbarheten över tid för ett specifikt land påverkas ju inte av den invändning du tar upp.

  17. Pingback: Tio bästa tipsen till regeringen – när ekonomin tvärbroms « Parkstugan

  18. Pingback: Elfte september gjorde världen mer konservativ – vi har fått större ojämlikhet, segregerade samhällen och segregerad skola, ekonomiska kriser… « reflektioner och speglingar II…

  19. Pingback: Mellanvalshöst « strötankar och sentenser

  20. Pingback: Liberal debatt om socialdemokratin forts. « strötankar och sentenser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s