Om välfärdens framtida finansiering i Tvärdrag

”Frågan sätter fingret på något centralt för socialdemokratin. Vad innebär det att vara socialdemokrat när det finns budgetrestriktioner? Vad innebär det att vara reformist när man inte ohämmat kan höja skatten?”

Skriver om välfärdens framtida finansiering i Tvärdrag. Läs här! Det finns fler mycket läsvärda artiklar på samma tema i samma nummer, några av dem kan du läsa här. Besök också gärna släppseminariet med Marta Szebehely, Ali Esbati, Daniel Suhonen, Irene Wennemo och Dag Larsson i ABF-huset i Stockholm kl 13.00 idag.

ps. Formuleringen ”vad innebär det att vara socialdemokrat när det finns budgetrestriktioner” har jag för övrigt lånat av Håkan Boström, som träffsäkert uttryckte sig ungefär så i ett givande samtal om Kriskommissionen som vi båda deltog i hos Katarina Västra S-förening häromveckan.

I övrigt: Inte missa Björn Fridéns briljanta analys av Moderaterna och partibidragen. Själv ser jag väldigt mycket fram emot Moderaternas redovisning av det ”oavlönade arbete” som exempelvis Skattebetalarnas förening, Villaägarnas riksförbund, Svenskt Näringsliv, Stockholms handelskammare, Timbro med flera utför åt högern. Även Karin Pettersson skriver bra om detta. Jurister och medievetare tycker inte att Moderaternas förslag är tillräckliga. Läsvärt på samma tema: Sven Elander och jag och Johan Ulvenlöv från i höstas. Även jag och Peter Gerlach specifikt om Skattebetalarnas förening.

Också läsvärt: Löntagarbloggen om GS-fackets rapport om deltagares upplevelse av FAS 3. Och: SKL rapporterar att vart femte socialbidrag idag går till personer som är sjuka men saknar inkomst.

Intressant och Netroots.

16 kommentarer

Filed under Ekonomi

16 responses to “Om välfärdens framtida finansiering i Tvärdrag

  1. maria

    Även Anders Lindberg skriver om Moderaterna och partibidragen:
    http://blogg.aftonbladet.se/ledarbloggen?wid=%20272658

    Tack för en bra blogg och lästipsen!

  2. Att man över huvud taget måste hålla på att älta detta tyder på inkompetens nånstans. Privat finansiering blir ju mycket dyrare än kollektiv, jfr den amerikanska sjukvården. De enda den möjligen blir billigare för är en liten klick stormrika människor som slipper betala skatt och för vilka t.ex. konstnaden för en infarktbehandlings är nålpengar.

    • Marika

      Riktigt så enkelt är det ju inte… menar iallafall jag i min text i Tvärdrag…

      • Problemet är enbart politiskt – att få de rika att betala i förhållande till sin rikedom. Och det avgörs av respektive kategoris mobiliseringsgrad. Och det är inte en teknisk fråga utan beror av vad respektive kategori anser sig gå iland med.

        Ju mer man på ledande socialdemokratiskt håll orerar om hur omöjligt det är, desto lägre sjunker självförtroendet inom vad vi med ett lite ålderdomligt ord kan kalla arbetarklassen (och som jag här låter stå för dom som har intresse av en kollektivt finansierad välfärd). Och desto mer omöjligt blir det också.

  3. Pingback: Ekot:s lördagsintervju med Kristersson var avslöjande… | LO Bloggen

  4. Carl

    Jag undrar lite om det här med skattehöjningar för att finansiera de välfärdsåtaganden som kommuner sköter (vårdskolaomsorg primärt). Det står ju redan i dag kommuner fritt att höja skatten. Om det finns en stark efterfrågan på offentliga välfärdstjänster (i alla fall offentligt finansierade) i en kommun eller ett landsting och detta kräver robust finansiering så borde det inte vara ett politiskt problem att höja kommunal-/landstingsskatten där, eller? Visst finns det kommuner som av olika skäl ceterus paribus ändå inte kommer kunna tillhandahålla lika bra välfärdstjänster som andra kommuner (t.ex. på grund av brist på kompetent arbetskraft) men överlag i landet som helhet och givet utgångspunkten i din artikel så borde det bara vara att tuta och köra och testa att höja kommunalskatten (i kombination med de andra finansieringslösningarna som du nämner också, om man så vill, förstås).

  5. Niklas

    Det är en sak jag inte förstår i texten. Om välfärdskostnaderna varje år mellan 1980 och 2005 stigit med en procent utöver vad som kan förklaras med demografin och detta kommer fortsätta: Hur kommer det sig då att vi från 1980-2005 samtidigt kunde gå från 50,0 till 48,9 i samlat skatteuttag? (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/) Varför måste vi nu helt plötsligt höja skatterna med 13 procentenheter för att klara oss?

    • Marika

      Det var en väldigt bra fråga. Jag kan inte svara på det, vet inte exakt hur SKL har räknat. Delvis kan det ju ha att göra med att SKL enbart räknar på kommunernas kostnader, dvs vård skola omsorg. Vet inte på vilket sätt SKL tar hänsyn till att tex skolan flyttat över från stat till kommun.

      Jag antar att nyckeln ligger i att det mesta har finansierats genom tillväxten. Skatteintäkterna har ju ökat kraftigt även vid konstant skattenivå. Det som är skillnaden framöver är att den åldrande befolkningen enligt SKL:s beräkningar kommer att ”äta upp” de ökade skatteintäkter som kommer med en fortsatt tillväxt. Riktigt så har det inte sett ut tidigare.

      • sossemannen

        Till dig, Marika, vill jag säga att det rockar att ha så väl underbyggt med fakta som du har. Det gör bloggen bättre än den varit annars. Din artikel i Tvärdrags nummer om välfärdens finansiering har jag både stora invändningar mot samtidigt som jag delar vissa uppfattningar skriver om.

        Jag funderar faktiskt på att skriva en mot-artikel mot det du Anne-Marie Lindgren och andra presterat i frågan. Det är faktiskt fantastiskt (men på fel sätt) att alla som sysslar med den här frågan egentligen ALDRIG kommer till dess kärna: vilken samlad nivå av utgifter (välfärd+löner och arbetsvillkor) vi faktiskt kan tvinga kapitalisterna att acceptera utan att de flyttar sina företag från landet.
        Inte heller betydligt radikalare socialdemokrater som Kristin Linderoth och Anders Österberg (som skrivit en artikel ihop) tar upp det här. Men det gör jag i min studiecirkel ”Socialism i praktiken”.

        hur som helst: fortsätt med en bra blogg.

    • sossemannen

      Niklas: Här ställer du en både relevant och intressant fråga. Daniel Ankarloo har berört det här i sin bok ”Kris i välfärdsfrågan”. Jag minns inte exakt hur han resonerar. Men minns jag rätt påpekar han att det finns en mängd underförstådda antaganden i SKLs beräkning.

      En sak som gör välfärden billigare utan att den skärs ned är ju att den blir effektivare. Om samma vårdkvalitet kan åstadkommas med en bättre organiserad vård och/eller nya läkemedel/medicinska metoder så att åkommor botas fortare innebär det i sig att priset för vården sjunker.

      Samma arbetskraft kan på samma tidsperiod ta hand om fler patienter utan att stressa det minsta mer.

      För övrigt bör du tänka på att när du räknar ut något ska del och helhet hållas isär. Om vården i ett land förbrukar 0,1% av BNP ena året och 1% nästa år har j vårdsektorn växt med 900% men enbart 0,9 procentenheter.
      Dessutom ska inte statistiska genomsnitt förväxlas med utvecklingen ett visst år.
      jag har läst ”kris i välfärdsfrågan” några gånger. Den matematiska akrobatik som utredare i den offentliga förvaltningen sysslar med har gått upp för mig.

  6. O

    Det var en mycket trevlig text (i Tvärdrag). Möjligen saknar jag en diskussion om möjligheten till arbetskraftsinvandring som ju brukar lyftas som en möjlig motvikt mot den förändrade demografiska strukturen, och rimligen bör kunna fungera relativt andra faktorer som riskerar att driva upp kostnaderna för den offentliga produktionen.

    Även om man såklart kan korrigera skattesatserna så tror jag dock inte att det i längden finns något alternativ till ett längre arbetsliv, där en högre pensionsålder och ett tidigare inträde är de tydligaste delarna som i längden måste realiseras, även om det rimligen kommer att kräva en del impopulära beslut. Man ska inte glömma bort att de flesta komemr bli gruvligt besvikna på sin pension om vi inte skapar en mycket god tillväxt framöver.

    Jag uppskattar mycket diskussionen om att det finns viktiga frågor om organisation och innehåll – här tror jag att socialdemokratin skulle kunna göra mycket gott genom att presentera en tydligare vision om hur man vill ha det – hur ska egentligen de olika delarna av den offentligfinansierade produktionen organiseras och tillhandahållas i ett socialdemokratiskt Sverige? Här saknas ju också motstående visioner (inom alliansen) vilket inte gör det till en mindre angelägen fråga.

  7. Fredrik Rönningi

    En anledning till varför många äldre använder RUT kan vara att det i många kommuner är billigare än att anlita hemtjänsten.
    Varför går det en gräns vid 50% skatt?

    • Marika

      Är det så? Verkar galet. Jag trodde mer det hade att göra med biståndsbedömningen.

      Det går såklart inte att säga att det går en gräns vid just 50%. Den siffran är lika godtycklig som någon annan. När SKL kommer fram till att deras 200 miljarder kronorsökning motsvarar en skattekvot på 53 procent har jag svårt att se att det vore en omöjlig andel, om man nu skulle vilja det… men eftersom jag är övertygad om att skatter har beteendeeffekter, tex på arbetsutbudet, så tror jag inte att man kan ta ut hur mycket skatt som helst. Och då kvarstår grundproblemet, att vi inte bara kan bedriva en politik som bygger på ett ständigt ökande skatteuttag. Politik måste också vara mer än så.

      • sossemannen

        `Du har problem med dina beteendeteorier vad gäller skatter. I sin bok ”Kris i välfärdsfrågan” tar Daniel Ankarloo upp offentlig statistik som visar att det. Min svaghet med argumentet är att jag inte kan hänvisa till exakt sida i boken. Det medger jag.

        Men det går ju ganska enkelt att argumentera emot att deltagande i arbetskraften har med så mycket mer än borgerligt simpelt beskrivna incitament att göra.
        Folk har barn att försörja, tjänstgöringsgrader enligt kollektivavtal och anställningskontrakt som inte kan ändras hur som helst, lån eller hyra som måste finansieras på något sätt.

        Det som gör borgerlig ekonomi dålig många gånger är att den inte tar hänsyn till verkligheten i tillräcklig utsträckning.

  8. Anders

    Hej, jag har matats i media på sistone om det fantastiska ekonomiska läget för staten och bland annat blivit påtvingad den schingmanska devisen att det blivit högre skatteintäkter trots lägre skatter. För mig är det ju en ganska självklar sak med tanke på tillväxt, befolkningstillväxt, utdelningar från statsägda bolag, utförsäljningar med mera, men det granskas ganska okritiskt i media. Efterlyser en påläst sosseekonom som kan syna påståendena och vad som egentligen har hänt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s