Kriskommissionen: Marknadisering och tillväxtmyter

Fortsätter att publicera delar av Kriskommissionens rapport. Är inne på avsnittet om tillväxt i den politiska analysdelen. Tidigare idag beskrevs finanskrisen och missförståndet kring den effektiva marknaden, nu kommer några av de konsekvenser som övertron på marknaden fått. Varsågoda!

Marknadiseringen av infrastrukturen

De senaste decennierna har svenska regeringar, oavsett färg, genomfört en rad olika reformer med syfte att införa marknadens logik på nya områden. Det har handlat om privatiseringar och omregleringar av exempelvis el-, tele-, post- och järnvägssektorn, införandet av nya, mer marknadsliknande styrsystem i offentlig sektor (exempelvis beställar-utförar-modellen), samt öppnande för privata utförare inom välfärden.

Reformerna fick inte alltid önskat resultat. 2005 konstaterade exempelvis en statlig utredning[1] att priserna har stigit på fem av sex liberaliserade marknader – post, el, inrikesflyg, taxi och järnväg. Ofta mycket kraftigt. Bara på telemarknaden har priserna sjunkit. Till bilden kan läggas att den borgerliga regeringens omregleringar av apotek och bilprovning också lett, eller förväntas leda, till stigande priser. Prishöjningar är dock inte privatiseringarnas enda effekter. Även eftersatt underhåll och bristande samordning är vanliga konsekvenser, där det mest aktuella exemplet är järnvägen vars stora problem blivit alltför tydliga de två senaste vintrarna. Privatiseringarna har alltså haft flera negativa effekter på den infrastruktur som är en förutsättning för ett bra företagsklimat.

Även om eftersatt underhåll är en vanlig konsekvens av privatisering av icke-perfekta marknader, så är inte omregleringen hela förklaringen. Sverige har legat under det västeuropeiska snittet för nyinvesteringar i infrastruktur ända sedan 1980 (med undantag för några enstaka år).[2] Detta är naturligtvis i längden skadligt för landets konkurrenskraft, och till denna situation har även socialdemokratiska regeringar bidragit.

Missförståndet kring vad som driver tillväxt

Man kan fortfarande få höra påståendet att en hög skattenivå skadar tillväxten. Forskningen visar dock inte några sådana samband. Det avgörande är hur skattesystemet är uppbyggt, och vad skatterna används till. Rätt använda bidrar höga skatter till att finansiera ett antal åtgärder som är betydelsefulla inte minst för näringslivets konkurrenskraft. Utbildning, barnomsorg och infrastruktur är några viktiga exempel. Internationellt sett har Sverige under årtionden haft både en hög skattekvot och en hög sysselsättning och tillväxt. I internationella jämförelser rankas Sverige återkommande mycket högt när det gäller innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Enligt World Economic Forum är Sverige exempelvis världens näst mest konkurrenskraftiga land (tvåa efter Schweiz). Även övriga nordiska länder hamnar högt på listan. De skäl som lyfts fram är bland annat frånvaro av korruption, effektiva offentliga institutioner, högt förtroende för politiker, effektiva varu- och finansmarknader och starkt fokus på utbildning. Att Sverige rankar betydligt sämre på enskilda områden som skattekvot och flexibilitet i arbetsmarknadslagstiftningen utgör inte något hinder för den sammantagna konkurrenskraften.

När OECD år 2006 undersökte Stockholms företagsklimat hamnade staden på sjätte plats i Europa. Det OECD framför allt pekade ut som hinder för konkurrenskraften är tre saker, som är giltiga för stora delar av Sverige: för låg tillväxt och innovationsförmåga hos små och medelstora företag, dålig integration av invandrare samt brister i infrastruktur och tillgång till bostäder.

Effektiva offentliga institutioner, högt politikerförtroende, utbildning, infrastruktur, bostäder och segregation – detta är knappast de frågor som brukar stå överst på dagordningen när tillväxtpolitik skall diskuteras. Men det är vad World Economic Forum och OECD pekar ut som avgörande faktorer för Sveriges tillväxt. Flera av dessa faktorer har under lång tid inte hanterats tillräckligt bra, varken av socialdemokratiska eller borgerliga regeringar – det gäller såväl underinvesteringar i infrastruktur, en skola som inte förmår ge tillräckliga kunskaper till alla, växande segregation och ett för lågt bostadsbyggande.


[2] Nuteks årsbok 2008

På samma tema rekommenderar jag E24:s intressanta granskning av elbolagen: ”Svindyr elnota – så mörkar eljättarna överpriserna”, ”Elprissättningen har urartat” och ”El-juntans vinstfest”. Även  DN och SvD samt GP. I övrigt rekommenderar jag starkt Alliansfritt om att Lotta Edholm är vårdslös med sanningen. Nu igen.

Intressant och Netroots.

Lämna en kommentar

Filed under Ekonomi, Kriskommissionen, Socialdemokraterna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s