Ojämlika kommuner röstar M, jämlika röstar S

Sverige är ett ojämlikt land. På flera sätt. Den kommun som har de minsta inkomstskillnaderna – Norsjö, med en ginikoefficient på 0,258 – hör till en av världens mest jämlika regioner. Det finns bara två länder i hela världen som har lägre ginikoefficient än så (Danmark och Japan). Sveriges mest ojämlika kommuner, Lidingö och Danderyd, liknar istället länder som USA, Argentina och Zimbabwe, med ginikoefficienter runt 0,5. Därmed ligger de betydligt högre än till exempel Turkiet och Ryssland.

Jag roade mig med att plotta sambandet mellan ginikoefficienten, det vill säga graden av inkomstojämlikhet, på kommunnivå, och röstandelen för M respektive S i riksdagsvalet 2010. Fram träder ett tydligt samband. I nedanstående diagram är varje prick en svensk kommun.

(Statistik från SCB och Valmyndigheten). Det finns alltså ett tydligt samband mellan inkomstfördelningen i en kommun och andelen S- respektive M-röster i riksdagsvalet 2010. Ju högre jämlikhet, desto större andel röster på S, och lägre på M, och vice versa. Det är inga avancerade beräkningar bakom detta, men ändå värt att notera att R2-värdet för en simpel linjär regression ligger runt 0,5, vilket innebär att hälften av variationen i röstandelen kan förklaras med ginikoefficienten. I mina ögon är det ett ganska högt förklaringsvärde. Obs att detta dock inte innebär att det finns ett kausalt samband.

Tittar man historiskt så finns det liknande samband – dock starkare för S och svagare för M. Nedanstående diagram visar röstandelen i riket för M respektive S i riksdagsvalen från och med 1976, kopplat till ginikoefficienten samma år (de två första valen används dock gini från näraliggande år på grund av bristfälliga data, och för valet 2010 används gini från 2008). Varje prick motsvarar alltså ett riksdagsval. Framför allt för socialdemokraternas del gäller alltså att ju mer ojämlikheten i samhället har ökat, desto sämre har det gått i riksdagsvalen.

(Statistik från SCB och SCB). Man ska naturligtvis akta sig för att dra några tvärsäkra slutsatser av detta. Att det finns en korrelation betyder som bekant inte att sambandet är kausalt, det vill säga att det är själva ojämlikheten som orsakar fler röster på Moderaterna. Tittar man exempelvis på de tio kommuner med högst gini i Sverige så framgår att det är relativt olika sorters kommuner:

Kommun Gini 2008
Danderyd 0,513
Lidingö 0,471
Lund 0,425
Malmö 0,412
Nacka 0,412
Täby 0,412
Stockholm 0,405
Sollentuna 0,399
Vellinge 0,392
Lomma 0,385
Uppsala 0,385

Exempelvis Malmö och Stockholm är hårt segregerade kommuner, där det både lever många rika och många fattiga. Danderyd och Lidingö kännetecknas snarare av att där lever få fattiga, men medelinkomsten är hög – samtidigt som det finns en mindre grupp extremt rika. Och att Uppsala och Lund hamnar i ojämlikhetens tio-i-topp har kanske mest att göra med att där bor många studenter. Ojämlikheten ser helt enkelt olika ut, på ett sätt som inte fångas upp av ett mått som gini.

Icke desto mindre tror jag att det ändå finns något i sambanden mellan ojämlikhet och politiska preferenser. Det är logiskt att man i ett mer ojämlikt samhälle är mer benägen att rösta för mer ojämlikhet – oavsett om man själv är hög- eller låginkomsttagare.

Som höginkomsttagare för att det är svårare att se sig själv i den som har väldigt mycket mindre än en själv – det ligger nära till hands både att tänka att omfördelning inte behövs (”alla jag känner har ju hög lön” eller ”det är bara att klippa sig och skaffa ett jobb”) och att de som trots hårklippning inte får jobb helt enkelt inte ansträngt sig tillräckligt och därmed inte förtjänar någon omfördelning. I ett ojämlikt samhälle har också höginkomsttagare mer resurser, inte bara rent materiellt, utan också vad gäller själva problemformuleringsprivilegiet i samhället. Det är de rikas världsbild som anger tonen för samhällsdebatten. Och i denna debatt kommer inte jämlikhetsfrågor högst upp på dagordningen. Det är lätt att börja se dem som irrelevanta och perifera.

Som låginkomsttagare i ett ojämlikt samhälle påverkas man naturligtvis av detta. Gissningsvis har man också lägre tilltro till politikens möjligheter att förändra. Det är inte för inte som tron på den sociala rörligheten är mycket högre i ett ojämlikt land som USA – där den sociala rörligheten i själva verket är mycket låg – medan denna tro är betydligt lägre i det mer jämlika Europa, där den sociala rörligheten de facto är högre än i USA.

Sånt tror jag också är bra att ha med sig i valanalysen. För även om ojämlikheten har accelererat under den borgerliga regeringen, så hade den ökat under lång tid även innan dess. Och det var socialdemokratiska regeringar som lät det hända.

Vi har räknat på det här om social rörlighet och skola. Hans Karlsson skriver bra om jämlikhetspolitikens dilemma.  Johan Westerholm skriver mycket läsvärt om det ekonomiska läget, regeringens obefintliga näringspolitik och en fråga socialdemokratin borde ägna sig mycket mer åt. Talmansstriden var på många sätt politik när den är som sämst, men i än högre grad politisk rapportering när den är som sämst – Stig-Björn Ljunggren skriver bra om turerna. Milischia Rezai om en anledning att bo kvar i Sverige. Johanna Graf om det mörka och det ljusa. Och har ni inte redan läst Rakel Chukris text om ett Malmö där var tionde person röstade på Sverigedemokraterna, så gör det.

Andra bloggar om , , , . Intressant och Netroots.

48 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Klyftor, Socialdemokraterna

48 responses to “Ojämlika kommuner röstar M, jämlika röstar S

  1. Anders

    Jag vill bara kommentera ditt andra par av grafer. Det vore fint att se tiden i graferna, för dels kan man tänka sig att ojämlikheten blir större ju större inflytande moderaterna har på politiken, men man kan också tänka sig att benägenheten att återvälja en socialdemokratisk regering minskar om politiken har lett till ökade klyftor. Det är ju ett uttalat mål med deras politik att minska klyftorna, vilket det inte är med moderaternas, så väljarna borde ha mer överseende med en borgerlig politik som leder till ökade klyftor.

  2. Pingback: Dagens Bloggtips: Ojämlika kommuner röstar blått… « Röda Berget

  3. Anders

    Vad är målet med jämlikhet?

    Innan någon förkastar frågan så låt mig fördjupa mig. Ett samhälle där alla är fattiga är jämlikt. Ett samhälle där hälften är fattiga och hälften rika är ojämlikt. Det bästa samhället är där ingen är fattig och därmed är ingen rik? Jämn fördelning av resurserna? Ledande fråga och teorin fungerar men människans brister gör det ohållbart.

    Var är den gyllene medelvägen. Om man gillar siffror så vad är en lämplig gini-fördelning? Människan och samhället är förmodligen för komplext för att ge en siffra på det. Men hur stora klyftor ska vi acceptera? Är klyftor bara av ondo? Var ställer sig socialdemokratin? Vart vill samhället komma? Det är ganska klart vart socialdemokratin inte vill, men för mig mer oklart vart den faktiskt vill.

    • Marika

      Därför behöver vi jämlikhet:

      https://storstad.wordpress.com/2010/07/24/varfor-relativ-fattigdom/

      för att människor dör i förtid av att leva i ojämlika samhällen.

      • Anders

        Det var inte riktigt det jag var ute efter. Jag ifrågasätter inte att jämlikhet är värt att sträva efter. Du behöver inte säga att folk dör av ojämlikhet för att jag ska tro på en fördelning av tillgångarna. Jag bor i Sverige, jag betalar skatt, jag tror på fördelning.

        Frågan var vilket grad av jämlikhet vad gäller inkomstklyftor ska man stäva efter?

    • Marika

      Jag ber dig notera att länken jag gav dig går till ett inlägg där jag redovisar för statistik i Sverige. Även om vi alla betalar skatt här så är ojämlikheten i ett av världens mest jämlika länder fortfarande av den kalibern att människor dör i förtid av den.

      Jag tycker att ett rimligt mål att sträva emot är att ojämlikheten inte ska vara större än att saker som ohälsa och livslängd inte avgörs av den.

    • Ett rimligt första steg tycker jag är att endast acceptera inkomstskillnader som bygger på arbete.

      Den som arbetar 60 timmars vecka ska få en högre lön än den som arbetar 35 timmars vecka.

      Kapitalägande kan aldrig vara ett legitimt skäl till rikedom då det är inkomster som man inte själv bidragit till utan endast tillskansat sig genom sin makt.

  4. Leffe

    Intressanta siffror, men en regressionsanalys där man rensar för andra faktorer som storlek, befolkningstäthet läge i landet, sysselsättning etc kanske skulle ge mer?

    I Norsjö bor det (juni 2010) 4319 personer (2,47 per kvadratkilometer). Av dessa är 25% över 65 år (snitt för riket är 18%). 20% har eftergymansial utbildning (riket=36%). Om man tittar på näringslivsstrukturen ser man att det nästan helt saknas privat tjänstesektor. I stället dominerar vård och omsorg samt utvinnig/tillverkning (sannolikt gruvdrift och skog) mer än i riket som helhet.

    Vi behöver knappast titta på siffrorna för att säga att det ser precis tvärtom ut i Danderyd. Där bor välutbildade och framgångsrika personer främst sysselsatta i Stockholms blomstrande tjänstesektor.

    Man kan nog se orsakerna till skillnaden i gini-k ganska enkelt… och man kan nog fundera på om det inte är andra faktorer än ojämlikheten i kommunen som får dem att inte rösta rödgrönt – t.ex. är de beroende av fungerande pendling till jobbet, de betalar redan en betydligt högre andel skatt än invånarna i Norsjö och de har ett kostnadsläge (t.ex. 20 ggr dyrare boende än i Norsjö) som gör dem känsliga för politiska alternativ som vill ytterligare straffbeskatta dem och köpa konkursfärdiga bilfabriker för pengarna, kanske?

    Vad som dock är intressant är att Moderaterna faktiskt gick framåt i detta val, inte främst i storstäderna utan ute i landet. I Västerbottens län ökar M från knappt 14% till knappt 18%. I Stockholms län är ökningen bara från drygt 38% till knappt 40%. I Jämtlands län ökar de från drygt 17% till dryga 22%.

    Utan att ha gått in på djupet i siffrorna verkar det främst vara från C som dessa landsbygdväljare kommer. Men man kan inte utesluta att även S tappar väljare över blockgränsen på landsorten.

    Oavsett tror jag att de flesta politiska partier gör rätt i att inte titta för mycket på statistiken när de analyserar valresultat. Det leder till att man tänker i termer av ”vi har inte kunnat leverera till den eller den väljargruppen”. Jag tror att det är fel väg att gå.

    Väljarna röstar inte på en politik som gynnar dem själva i första hand. Det handlar mycket mer om förtroende i vid mening. Man vill ha en ledning för landet som ser samma problem som man själv gör och som har realistiska förslag. Man vill ha politiker som man litar på – man vill inte ha samma trötta ansikten som man röstade bort för fyra år sedan, osv.

    Det är nog smartare att att identifiera samhällsproblem än att framföra kritik som bortser från existerande problem, vare sig det gäller finanskriser eller för höga sjuktal. Inte för att de politiska förslagen är fel utan för att det framstår som att politikerna saknar verklighetskontakt.

    Sedan måste man framförallt tro på sin egen politik och sina egna ledare om man ska vinna val. Inom ett stort parti har den egna ledaren mycket låga förtroendesiffror. Gissa vilket?

    • Marika

      Nej, som du ser skriver jag flera gånger att man inte ska dra för stora växlar på de här sambanden, men jag vidhåller att jag tror att det ligger nånting av kausalitet i dem.

      Jag tycker det är extremt viktigt att ha koll på statistiken när man analyserar valresultatet. Däremot ska man inte utforma enskilda politiska förslag efter en opinionsundersökning. Jag tycker S har villat bort sig i ett målgruppstänk, men det är något helt annat än att förstå samhället och analysera hur det fungerar, här och nu. Vilket man bla kan – och bör – göra med hjälp av statistik.

      • Leffe

        Jo, men den risk jag vill framhålla är att statistikens skönhet kan bedra. Människorna som man måste förstå finns där ute, på riktigt – i många fler färger och former än vad som låter sig fångas i siffror och diagram.

        Jag tror inte att de rödgröna var out of touch med statistiken…

      • Marika

        Jo, det tror tyvärr jag… man fokuserade på fel statistik. Jag tror att vi gick fel i att vi inte förstod samhället och dagens samhällsproblem. Man kan också se det som att vi fastnade i detaljer istället för att vare sig förstå eller beskriva helheten. Statistik i sig är varken gott eller ont…

  5. Pingback: Bara individen som gäller – inte gruppen? « reflektioner och speglingar II…

  6. Skrev innan valet att socialdemokratin har gjort att folk blivit borgare.
    Helt enkelt genom att se till att folk fått det lite bättre år för år.

    http://scabernestor.blogg.se/2010/september/arbetarrorelsens-hundraplus-ariga-kamp-har-re.html

    ”Folk har helt enkelt samlat på sig saker, prylar, bilar och hus (för lånade pengar) och lever i villfarelsen att de är rika.

    Och sålunda har de blivit borgare.”

  7. Erik

    Det är ju också intressant att alla de kommuner som har bra tillväxt och bra ekonomi verkar ligga i den högre delen av giniskalan. Att minska ”klyftorna” verkar med andra ord skadligt för samhället i stort.

    • Marika

      Det stämmer inte. Det finns gott om nationalvetenskaplig forskning som visar att ojämlikhet tvärtom är skadligt för ett samhälles tillväxt. Så den slutsatsen drar du lite väl lättvindigt.

  8. Marika

    Jag kan tillägga att jag på Facebook fått en kommentar om att ginikoefficient har förvånansvärt låg kolinearitet med medianinkomst i svenska kommuner. Så det är inte så enkelt som att kommuner med hög medianinkomst automatiskt också har hög ginikoefficient. Vilket gör att tex Eriks kommentar här ovan faller på okunnighet, men jag gissar att han inte brytt sig om att ta reda på fakta (tex räkna själv).

  9. Pingback: Tweets that mention Ojämlika kommuner röstar M, jämlika röstar S « Storstad -- Topsy.com

  10. Abe Bergegårdh

    Angående vem som sätter agendan i ett ojämlikt samhälle. I samband med presidentvalet år 2000 i USA genomfördes en valundersökning där man man frågade folk om de ansåg om de tillhörde den rikaste procenten eller skulle komma att tillhöra den rikaste procenten under sitt liv. Sammantaget (nästan jämnt fördelat) svarade absurt nog hela 39 procent ja på detta😛 Tro fan att folk röstar som de gör!

    Enligt Greg Palast i Den bästa demokrati som kan köpas för pengar.

  11. Oraklet

    Det intressanta måste ju ändå vara absolut köpkraft, inte relativ. Om grannen kan köpa 100 bilar, men jag bara en gör ju inte mig fattig. Norsjö är ett fattigt ställe och har nog mer gemensamt med Zimbabve än Danderyd…

    • Marika

      Jaha, men då skulle jag vilja ha lite siffror på att det faktiskt är så människor fungerar, och inte så som jag visar i mina diagram här ovan.

      • Oraklet

        Nej, att människor upplever det som orättvist när grannen blir rikare är väl ingen nyhet direkt.
        Skulle snarare vilja säga att i kommuner som Norsjö och andra med hög andel S-röstande så är de flesta låginkomsttagare eller bidragsberoende, och röstar S för att få mer pengar.

        Att kommuner som Danderyd och Lidingö får hög Gini hör ihop med att där finns även en del relativt fattigare områden, men det betyder ju inte att de är uteliggare, men snarare relativa låginkomsttagere – men fortfarande samma ekonomiska standard som i Norsjö.

      • Marika

        Du har fel när du säger att i kommuner med hög andel s-röster så är de flesta ”låginkomsttagare eller bidragsberoende”. Gini dvs ojämlikhet korrelerar inte särskilt starkt med medianinkomst i svenska kommuner, se kommentar kring detta ovan. Så din slutsats är alldeles för enkel och enbart baserad på fördomar. Kollar man på fakta så är det inte fullt så enkelt.

  12. ”Icke desto mindre tror jag att det ändå finns något i sambanden mellan ojämlikhet och politiska preferenser. Det är logiskt att man i ett mer ojämlikt samhälle är mer benägen att rösta för mer ojämlikhet – oavsett om man själv är hög- eller låginkomsttagare.”

    Möjligt kanske; logiskt, nej.

    Tvärtom brukar människor att styras av vilka problem de ser i samhället: Där det finns mycket brott prioriteras rättssystem; där fattigdom, bidrags- och skattehöjningar; där ett högt skattetryck, bidrags- och skattesänkningar; där en krigsrisk, ett starkt försvar; osv. Om ojämlikhet är sett som ett problem kan man alltså vänta sig det omvända förehållandet från det du beskriver.

    Att rösterna faller som de faller kan bättre förklaras över andra vägar, tex vilka problem man själv utsätts för, vilka egeninteressen man har, hur hög utbildningsnivån är, ody.

    • Marika

      Jaha, men då skulle jag vilja ha lite siffror på att det faktiskt är så människor fungerar, och inte så som jag visar i mina diagram här ovan.

      • Anders

        Men graferna visar väl inte entydigt att låginkomsttagare är mer benägna att rösta för ojämlikhet när de bor i en mer ojämlik kommun. T.ex. i Danderyd är det fler medel/höginkomsttagare än låginkomsttagare vilket kan förklara röstfördelningen. Det behöver väl inte innebära att låginkomsstagarna där röstar höger. Det är möjligt att det är så, men det behövs kompletterande data för att stärka tesen. Hur korrelerar t.ex. andelen låginkomsttagare/ersättningstagare med andelen röster åt vänster och vice versa för kommunerna? Där skulle man kanske se hur absolut fattigdom påverkar röstandet. Vad påverkar mest? Känns som att du ber om motbevis utan att tesen är bevisad.

        Ur ett valröstperspektiv, får socialdemokraterna flest röster genom att höja bara ersättningsnivåerna jämfört med att bara höja skatten för de rika. Båda skapar mer jämlikhet men bara en påverkar direkt absolut fattigdom?

      • Marika

        Jag har verkligen försökt vara tydlig i texten med att man inte kan dra för stora växlar på resultaten eftersom beräkningarna är väldigt simpla.

        DOCK: vad gäller just hypotesen om att det är inkomstnivån som spelar roll så har jag flera gånger här i tråden påpekat att gini korrelerar svagt med medianinkomst i svenska kommuner. Så riktigt så enkelt som att röstandelarna bara skulle kunna förklaras med inkomstnivåer är det förmodligen inte.

      • Anders

        Det jag reagerar på var att du besvarar argument med att man ska presentera siffror som visar motsatsen till dina grafer, samtidigt som du själv säger att kausaliteten är långt ifrån fastställd. Jag upplever det som en motstridighet i argumentationen. Jag respekterar dock helt att du vill se konkreta belägg för varje ståndpunkt.

        Jag pratar framförallt om:

        ”Det är logiskt att man i ett mer ojämlikt samhälle är mer benägen att rösta för mer ojämlikhet – oavsett om man själv är hög- eller låginkomsttagare.”

        Detta stödjer du av en referens där man analyserar hur bland annat den amerikanska drömmen ger folk en övertro på att man själv kan ”lyckas” och det är värt att vara fattig för chansen att bli rik. Jag tror svensken är mer jordnära i sin bedömning av social rörlighet än amerikanen. Jag tror att svensken är mer rationell i sitt val av parti och tar fler faktorer i beaktande. Jag tror även att för stor ojämlikhet kommer bita alliansen i räven i slutändan. Men nej, jag kan inte stödja det med siffror.

      • Marika

        Jag tycker det är trist att när jag presenterar siffror och fakta så svarar vissa ”nej, så är det inte”, utan att ha några som helst fakta på sin sida. Tvärtom argumenterar många mot bättre vetande (se ett antal exempel här i tråden där folk hävdar att rika kommuner alltid är mer ojämlika, vilket alltså är direkt felaktigt).

        Jag gör allt jag kan för att vara nyanserad. Men det är ganska poänglöst när de motargument man får är mindre nyanserade. Det räcker inte bara att inte gilla de diagram jag visar, man får ha lite välgrundade skäl till det också, om diskussionen ska bli bra.

    • Johanna

      inte bara möjligt utan rentav belagt av forskning: jämlika samhällen omfördelar mer. se exempelvis

      Roland J.M. Bénabou, Inequality and Growth, I Ben S. Bernanke och Julio J. Rotembert, NBER macroeconomics annual 1996, Cambridge MA; MIT press pp 11-74.

      Till Marika: det kanske är intressant att förutom korrelationens storlek också rapportera óm den är statistiskt signifikant (”pwcorr x y, sig” i STATA)

      Trevlig blogg!

      • Marika

        Det vore absolut intressant, liksom att kontrollera för fler variabler. Skälet till att jag inte har gjort det är för att jag inte har tillgång till nåt statistikprogram tyvärr, och Excel klarar det inte vad jag kunnat hitta…

      • Marika

        Ok, det går ju faktiskt att räkna på ändå (det var mååånga år sedan jag läste statistik…) Korrelationerna är signifikanta på mindre än 1 procents nivå för både S och M 2010.

      • Johanna

        haha den här killen pratar störande långsamt, men ämnet verkar rätt:

        annars har jag en stata 9-skiva som du kan få.

      • Marika

        Haha, tack! Jo jag insåg sent om sider att man såklart kan räkna det manuellt innan jag såg din kommentar (se ovan). Men stata vore inte helt fel det heller. Tack för hjälpen i vilket fall!

  13. JO

    Vilket fantastiskt fint blogginlägg och bra att du svarar på alla kommentarer! Min hjälte!

    • Marika

      Å tack! Jag blir så glad när någon tar sig tid att skriva ett snällt ord eller två, det är verkligen ingen självklarhet. Så tack!

  14. Tobbe

    Jag får faktiskt inte riktigt samma resultat när jag gör analysen själv. Jag kanske har gjort nåt fel men jag märker att på ditt diagram finns en kommun med nästan 60% M röster, vilken är det? I valmyndighetens sidan du länkat till finns ingen sådan vad jag kan se. Samtidigt finns kommmuner med mindre än 1% M röster, men jag ser inget sånt i ditt diagram?

    Sedan får jag i alla fall något högre R2 om jag kollar M röster mot medelinkomst och högst R2 om jag kollar mot P90 (alltså topdecilen). Och Gini koef förklaras bäst av p90 med en R2 på 66%. Så ju rikare top tio procent i en kommun är, desto högre gini. Samtidigt är P10 mycket svagare negativt korrelerade med gini (R2=33%). Jag tycker däför man kan dra slutsatsen att det som driver gini är beståndet höginkomstagare i kommunen. Att höginkomstagare i större utsträckning röstar på M är väl knappast någon nyhet så det är inte så konstigt att en kommmun med många har fler M röster. Sedan gör många höginkomstagare i en kommun att gini koef höjs. Jag tror därför inte att ”öjämlika kommuner röstar M” är nog inte hela sanningen. Snarare ”Rika kommmuner röstar M och kommuner med mycket rika kommer ha en högre ojämlikhet”

    • Marika

      Du kanske kollar på kommunvalen? Jag använder siffror för riksdagsvalet (framgår av texten), och den lägsta andelen för M i detta val är drygt 8 procent i Överkalix, högst är Vellinge på knappt 60 procent.

      Jag gör som jag sagt inga anspråk på att detta skulle vara den enda förklaringsmodellen, men som jag nämnt upprepade gånger korrelerar gini dåligt med medianinkomst. Inkomsterna i den rikaste decilen spelar säkert en viss roll men kan knappast vara ensamt avgörande, eftersom det trots allt bara handlar om tio procent av invånarna.

      Så nej, din sista slutsats tror jag är för enkelspårig. Det finns också stöd i forskningen för att människor i jämlika samhällen gillar omfördelning bättre än människor i ojämlika samhällen, se Johannas kommentar längre upp i tråden för referenser.

  15. Marcus Linder

    Förslag på alternativa förklaringsmodeller baserade på samma data:

    Tabell 3&4:

    Folk tenderar att rösta på samma block/parti som i förra valet då rösttrenderna är längre än en mandatperiod. Om S vann förra valet ledde deras politik till att gini-k minskade/ej ökade lika snabbt. En tabell som visar gini-koeff på ena axeln och S-framgångar på andra kommer att illustrera korrellation. Vi behöver alltså inte anta ett kausalt samband från låg gini-k till S-framgångar.

    Tabell 1 & 2:

    Folk tenderar att rösta på samma block i kommun och riksdagsval. De tenderar även att rösta på samma parti som i förra valet. I kommuner där folk denna gången röstade mycket på M så röstade de i tidigare val mycket på det borgerliga blocket på kommunal nivå. Borgerliga partier har alltså under en tid haft mer inflytande än vänsterorienterade partier i dessa kommuner, och kan därför ha osakat en högre gini-k i dessa kommuner. Vi behöver alltså inte anta kausalitet från låg gini-k till S-framgångar, utan kan tänka oss – med ”stöd” (nåja) i samma data – att kausaliteten istället går från röstpreferenser till kommun-gini-k.

    Notera att jag inte argumenterar för ovanstående tolkningar. Jag bara påvisar att det saknas stöd för din tolkning, då det finns flera rimliga tolkningar som kan grundas på samma data. Naturligtvis finns det ett stort antal andra möjliga tolkningar, så som att korrelationen beror på en tredje, ej uppmätt, faktor av något slag. Men det visste förstås såväl författare som läsare.

    • Marika

      Åkej jag blir knäpp på alla som skriver i tråden typ ”DU HAR INTE TÄNKT PÅ ATT DET KAN VARA PÅ ETT ANNAT SÄTT” när jag upprepade gånger i texten och i tråden skriver att detta naturligtvis inte är enda förklaringen.

      Ang dina alternativa tolkningar finns det flera invändningar:

      ”Folk tenderar att rösta på samma block/parti som i förra valet” – väljarrörligheten ökar. 33 procent bytte parti i senaste valet.

      ”Folk tenderar att rösta på samma block i kommun och riksdagsval.” – röstsplittringen ökar vilket gynnar S i kommun och landsting. 30 procent röstsplittrade 2010.

      Siffror från Valu.

      Läser du innantill ser du att jag skriver att det inte är säkert att det finns någon kausalitet. Att däremot hävda att jag ”saknar stöd för min tolkning” är ju helt taget ur luften. Kolla siffrorna, klart jag har stöd. Däremot inget entydigt bevis. Stödet stärks av att det även finns forskning som visar att människor i jämlika samhällen föredrar mer omfördelning, för vetenskapliga referenser se tidigare inlägg i tråden, detta har alltså omtalats flertalet gånger i denna tråd.

      • Marcus Linder

        1. Antingen hävdar du att en viss kausalitet är den rimligaste tolkningen eller inte. Meningar som den nedan inbjuder till invändningar av just det slaget du blir väldigt upprörd över och som jag gjorde.

        ”Det är logiskt att man i ett mer ojämlikt samhälle är mer benägen att rösta för mer ojämlikhet – oavsett om man själv är hög- eller låginkomsttagare.”

        2. Siffran att bara 77% röstade på exakt samma parti som i förra valet övertygar inte om att den tolkning jag framförde skulle vara orimlig. Likaså med röstsplittring. Om du fortfarande tror det föreslår jag att du försöker göra argumentet för hur det ena påvisar det andra mer explicit.

        3. Om du med stöd menar att din tolkning inte med säkerhet kan förkastas utifrån datan så har du stöd. Men med en sådan tolkning av begreppet stöd har man även stöd för tesen att ”piratverksamhet alltid är bra för tillväxt” i datan ”det är soligt ute idag.” Om du med stöd menar att det är svårt att hitta alternativa modeller av kausalitet som har ungefär likvärdigt stöd i datan så har du inte stöd i datan.

        4. Du skriver: ”forskning som visar att människor i jämlika samhällen föredrar mer omfördelning”

        Utmaningarna med att designa och genomföra en studie som trovärdigt påvisar riktningen på kausaliteten mellan ”föredrar mer omfördelning” och ”lever i mer jämlika samhällen” är avsevärd. Jag betvivlar helt enkelt att det har gjorts. För att ge dig ‘the benefit of doubt’ kollade jag in pappret av Benabou som nämns ovan, och ingenstans i abstract nämns tesen som jag citerar dig hävda. Det hade dock varit en finding värd att nämna om Benabou trodde sig kunna påvisa det och hade således rimligtvis stått i abstract.

        (Pappret finns här: http://www.lisproject.org/publications/liswps/142.pdf)

      • Marika

        Som sagt, det finns mycket forskning förutom Benabou som visar att jämlika samhällen föredrar mer jämlikhet. Se mer här:

        https://storstad.wordpress.com/2010/10/19/ond-cirkel-ojamlikhet-foder-ojamlikhet/

  16. Rickard

    Det här bevisar väl bara att ginikoefficienten är ett ganska trubbigt verktyg när det gäller att mäta välstånd inom i-länder.

    /Rickard

  17. Gunilla Källenius

    Intressant artikel och diskussion. Jag älskar dina diagram som visar hur det ”egentligen” är. Jag har en fråga. Jag skulle vilja se antalet och förhållandet mellan personer med sjuklpenning, sjuk-och aktivitetsersättning/sjukpension, arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd/socialbidrag under säg de senaste tio åren (och förstås särskilt de senaste fyra), för att se hur flödet varit mellan de olika ersättningsvarianterna. Hur hittar man dessa data, och kan man se hur många som verkligen gått vidare till arbete eller utbildning respektive hur många som i stället bara hamnat i än värre ”utanförskap” än tidigare?

    • Marika

      Tack så mycket! Det är en väldigt viktig fråga du ställer. Vad jag vet finns det inte någon heltäckande statistik. SCB redovisar de sk helårsekvivalenterna, dvs antal personer varje år som lever på sociala ersättningar och bidrag:

      http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____251101.aspx

      Däremot flödena emellan de olika ersättningarna är jag osäker på om det finns statistik på.

      Det finns också många problem med den här typen av statistik. Ffa att kvalilfikationerna till dessa ersättningar kan ändras. Genom att politiskt besluta att det blir svårare att få sjukersättning och sjukpenning, vilket ju är just vad regeringen gjort, kommer ju färre än tidigare att få dessa ersättningar. Det betyder inte nödvändigtvis att folk har blivit friskare. Det finns inte heller något ett-till-ett-inflöde från tex sjukförsäkring och a-kassa till ekonomiskt bistånd, eftersom det är helt andra regler som gäller för att kvalificera sig till bistånd.

      Har man en partner med en okej inkomst, eller en bostadsrätt, har man inte rätt till ekonomiskt bistånd. Det gör att många människor som nekats sjuk- eller abetslöshetsersättning blir mycket fattigare, men ändå inte har någon rätt till sociala ersättningar eller bidrag. De syns inte i statistiken. Vad jag känner till finns det ingen i Sverige som har någon helhetsbild av hur stor den här gruppen är eller hur den har utvecklats de senaste åren.

  18. Martin

    Hej!
    Jag roar mig också med att plotta lite valresultat och annat. Försöker följa din länk till SCB för att få tag på gini-k för varje kommun, kommer dock till en inloggningssida. Betyder det att jag måste ha någon särskild behörighet för att få tillgång till data?

    Tack för ett bra inlägg!

    • Marika

      Hej,

      när jag gjorde tabellen behövde man inte det, så SCB måste ha flyttat/gjort om sidan. Enklast är nog om du kontaktar SCB och frågar… eftersom statistiken varit öppen borde den ju fortfarande gå att få tag på, tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s