”Vi har förlorat i flera omgångar”

Idag skriver jag valanalys i Dagens Arena.

En sak jag skulle vilja lägga till är att vi inom socialdemokratin måste bli bättre på att först formulera problemen, och sedan försöka hitta en lösning. Alltför ofta de senaste åren har vi snarare börjat i lösningarna. Vi måste helt enkelt börja om från början: varför behövs vi? Vad vill vi med detta samhälle?

I Dagens Arena citerar jag Sigmar Gabriel, den tyske SPD-ordföranden. Läs gärna det tal han höll efter den tyska socialdemokratins katastrofval 2009. Jag har översatt delar av det, finns här:

Sigmar Gabriel – del 1

Sigmar Gabriel – del 2

Sigmar Gabriel – del 3

Idag tycker jag också att denna läsning passar: Att lämna 90-talet – om förnyel(s)e

Utöver socialdemokratins nederlag, så finns det mycket analysarbete som behöver göras kring Sverigedemokraternas framgångar. Efter förra valet analyserade jag SD:s valresultat i min magisteruppsats. Finns sammanfattat i inlägget Sverigedemokraterna gynnas av otryggheten, eller, lite längre, i Ekonomisk debatt. Expos analys av varför SD kom in i riksdagen rekommenderas också, liksom Ulf Bjereld om Socialdemokraterna.

DN. Svd, AB med S-analys, AB om det parlamentariska läget.

Andra bloggar om , , . Intressant och Netroots.

36 kommentarer

Filed under Socialdemokraterna

36 responses to “”Vi har förlorat i flera omgångar”

  1. Låt oss slicka såren och börja om i Oktober….

    • kenneth nilsson

      det blev inte game over för alliansen(f-n)
      vad gick fel? jag har fullt förtroende för Mona,men för att gå vidare kanske vi får byta partiledare, personligen tror jag att Thomas Bodström skulle dra fler väljare, särkilt bland män,rätta mig om jag har fel
      medlem i S mvh kenneth

      • Marika

        Det är inte en personfråga, det är oändligt mycket större än så. Jag tror vår politik går bättre om vi fokuserar på sakfrågorna snarare än person. Mona Sahlin är den här valrörelsens största fighter. Hon har allt mitt stöd.

      • ugh

        Thomas Bodström har gjort så mycket dumt. Alla smärre skandaler, han representerar ett avlyssnat samhälle – fra, ipred etc.

        Mona överträffade ju förväntningarna, fortfarande inget idealiskt val – men det är svårt att sia i hur det hade gått med någon annan, ärligt talat. Men i framtiden vore det nog bra med någon som Wetterstrand, ett ungt trovärdigt ansikte utan något bagage.
        Sen har ju partiet, som hela fundamentet som landet och politiken vilar på systemfel i grunden så det spelar ingen roll egentligen, men det finns fortfarande utrymme för ett mittenparti som inte slänger folk på gatan.
        Förnying på ytan är svaret.

  2. Pingback: Åsa Westlund » Frågor för eftervalsdebatten

  3. Jersey Sehrhard

    Men vad hjälper det om S fokuserar på sakfrågor när era motståndare inklusive media fokuserar på person?
    Jag tror inte att det kommer förändras till nästa val. Eller tror du det Marika?

    • Marika

      Antagligen inte. Men man måste jobba med det man har. Vi måste hitta strategier för att nå ut trots mediesituationen, göra det bästa av läget helt enkelt. Vara konstruktiva. Vi kan inte förändra media eller hur våra motståndare agerar.

      • Jersey Sehrhard

        Ett sätt att nå ut trots mediasituationen är att byta i toppnamn, säger inte att ni skall göra det, men det är ett sätt.
        Vid val av partiledare är S (tror jag) delvis fast i en form av auktoritetstänkande, där lång tjänst i topposition inom partiet är mer eller mindre ett måste för att bli aktuell. Det snävar in urvalet kraftigt och det kan hindra S att få fram ny namn.
        Personligen är jag helt övertygad om att S har flera kompetenta män och kvinnor som för det stora flertalet är helt okända, och som skulle ge den bild av förnyelse som S vill att människor skall se.

      • Marika

        Fast alltså det är verkligen inte en personfråga. Diskussionen är oändligt mycket större och svårare än så…

        ps Socialdemokratiska partiledare är alltid hatade. Vissa mer, andra mindre. Jag tror faktiskt inte det har så mycket med den enskilda personen att göra, utan säger mer om motståndet.

      • Jersey Sehrhard

        Det är inte en personfråga allena, det håller jag med om, men att person är en viktigt för många väljare tror jag nog man kan säga. Kan man övervinna många av dessa genom att ens sakpolitik är så tilltalande, ja då är det förstås bara bra. Men man bör också fundera på vad som händer om det inte skulle fungera och vad konsekvenserna då kan bli.
        Jag håller i övrigt med om att S måste vara konstruktiva. Kanske kan man skaka igång en mer landsomfattande folkrörelsekänsla genom att det politiska arbetet på kommunal nivå också innebär ett mycket större engagemang och arbete i att få ut vad man vill i regional- och riksdagspolitiken och att detta engagemang fortgår under alla fyra åren och inte bara (i bästa fall) under en valrörelse.

  4. Pingback: Göteborgs politiska liv de kommande fyra åren ligger i Miljöpartiets händer « Jöran Fagerlund

  5. Mycket bra! Men inte helt tillräckligt.

    Det som satte s i regeringsställning 1932 var visserligen flera faktorer, bl.a. att man hade en vettig politik formulerad bland annat av Ernst Wigforss – http://www.folkrorelser.nu/rorelsemapp/dokument/wigforss.html. Men viktigast var att det fanns en arbetarrörelse med makt att ställa till trassel för kapitalet. Det var nödvändigt för de globala makthavarna att komma överens med socialdemokrater i alla viktigare länder där sådana fanns.

    Tyvärr var en del av överenskommelsen att s skulle demobilisera sin egen bas. När de hade lyckats tillräckligt bra med detta fanns det ingen roll för dem längre. De kunde slängas på sophögen som förbrukade.

    Jag tror att den på sikt enda lösningen är att bejaka radikala, militanta, medlemsstyrda fack och liknande folkrörelseorganisationer. Mer bråk, helt enkelt. Mer mobilisering – även när det inte går helt åt partiledningens håll.

    Folkrörelseforskarna Charles Tilly och Edward Shorter beskriver det här i sin bok Strikes in France 1830-1968: Strejker lönade sig nästan aldrig ekonomiskt. Men de lönade sig politiskt. När arbetare strejkade vann de respekt. Man måste ta hänsyn till dem. De vann också självrespekt, och vågade höja sina krav.

    Detta blir inte resultatet när funktionärer handlar åt dem. Då förskjuts makten obönhörligt till samhällets överskikt.

  6. Pingback: Egoismens seger « De Tystas Röst

  7. x

    Två mer konkreta orsaker borde lyftas fram:

    1. Högermedias dagordningsmakt. Expressen är extremen på en underliggande tendens.

    2. Valdeltagandet. En femtedel stannade hemma och de överrepresenteras av arbetslösa, fattiga och invandrare. Människor vars värderingar och reella ekonomiska intressen i stor utsträckning drar åt rött håll.

    De orsakerna är förenliga med de andra som du tar upp, t ex brister i att möta globala och sen-industriella utmaningar.

  8. Pingback: “Vi vet, vi vet att natten blir till dag att seger följer efter nederlag” | - Det perfekta livet

  9. S borde fokusera mer på sina kärnväljare istället för att locka över den övre medelklassen.

    I min förort t.ex. fick S/V/MP en bit över 80% tillsammans. Men valdeltagandet är under 60%.

    Rött har mycket starkt stöd bland arbetarklassen och bara det räcker ju till en majoritet i riksdagen om man bara får folk att orka engagera sig.

    Alliansens kärnväljare engagerar sig som fan, bland dem är valdeltagandet över 90%.

    Men på sikt så hoppas jag att de röda ska överge den idiotiska arbetslinjen. Det är konstigt att arbete ses som närande och arbetslöshet som tärande när det lika ofta är precis tvärt om. En mycket stor och växande andel av alla jobb är totalt onödiga och bidrar inte på något sätt till att tillfredsställa människors behov.

    Det är jättekonstigt att tro att jobb är något ändamål i sig, arbete tär ju trots allt på människor och på miljön. Jobba ska man inte göra i onödan. Våra resurser är för värdefulla för att slösas bort.

    Ett mer marxistiskt perspektiv skulle behövas. Mer fokus på bruksvärden och mindre på bytesvärden. Bara för att något går att sälja så betyder det inte att det är speciellt nyttigt att hålla på med.

  10. Testar modellen med problemformulering.

    Angående valdeltagandet i områden där stödet är högt men valdeltagandet lågt.

    Hur höjer man valdeltagandet i dessa områden ?

    Jag vet inte exakt hur man kan höja detta men jag tror att man får sätta något långsiktigt perspektiv dvs att man försöker komma i kontakt med folk nu när det är jättelångt till nästa val. Prata med dem lyssna in och försöka förstå vilka hjärtefrågor som engagerar dem.

    Hur man skall göra detta, det vet inte jag men jag tror inte man löser detta genom att knacka dörr sista månaden innan valet.

    Det gäller att lyssna på folk när man inte uppfattas som att man vill något av dem utan helt förutsättningslöst när det är långt till nästa val.

    • Marika

      Jag tror verkligen du har rätt. Vi borde använda mycket mer av våra personresurser till just det.

      Sen går det inte att komma ifrån att det kräver oerhört mycket. Och även om S fortfarande har många medlemmar, så är deras tid och antal trots allt begränsat… men i grunden tror jag att detta är en nyckelfråga. Hur når vi ut till människor?

  11. ugh

    Jag håller med om att man borde fokusera på att öka valdeltagandet bland sina egna först och främst. Istället står man nu och skyller på varandra, och gör det Alliansen rent taktiskt aldrig gör; erkänner fel eller i varje fall talar öppet om det. Läste precis TT-telegrammet om att RUT-motståndet, hållningen gentemot kärnkraft och koalitionen med v+mp varit orsakerna till att mellan 32-45 procent av 1500 personer valt att byta parti. Mao var det en klart överhängande majoritet av vilseledda som främst ville ha 500 spänn extra i plånboken, eller ville rösta på t.ex SD, eller som bytte parti till MP kan man också uttolka med lite sunt förnuft.

    ”Också Ilja Batljan, landstingsråd (S) i Stockholm, anser att tillbakagången beror på att förnyelsen misslyckats. Han menar att S retat upp medelklassen genom förslaget på fastighets- och förmögenhetsskatt. Dessutom anser han att S borde ha valt att vilja behålla rut-avdraget.”

    Glöm också helt bort dom resterande 30 procenten som tyckte att det var kalas. Bli Moderaterna light, det överflödigt svagare högeralternativet. Det kommer säkert att gå jättebra.😦

  12. Undrar vad Ni egentligen menar med arbetarklassen? och hur Ni trots valsiffrorna skulle tro att den arbetande massan fortfarande per automatik är socialdemokrater?

    • ugh

      Nu är det ju så att arbetarklassen består inte av högavlönade. Att ha ett arbete är inte detsamma som att tillhöra arbetarklassen efter gängse definition. Så vi menar nog den resterande arbetande massan som är fler i antal. Det rödgröna blocket finns ju också kvar, det skiljer 2,65% mellan blocken nu (SD exkluderat). Och hur mycket av övriga procenten som föll utanför som är FI och PP kan man ju också fråga sig.

      Alla tjänar tyvärr inte 30 papp. Inte ens sjuksköterskor.

      • På 60 – 70 talets antogs och räknandes det med att enbart för att man var LOansluten så röstade man rött? Men så räknar väl inte ens socialdemokarterna statistik längre???

  13. Pingback: adventskalendern :: Bara Bodström kan rädda s0ssarna. :: September :: 2010

  14. Anders

    Jag hoppas detta leder till en förnyelse av socialdemokraterna. Uttryck som arbetarklassen behöver försvinna från vokubuläret. Vet någon ens vilka det innefattar längre? Alexanders post ovan visar kanske hur socialdemokratin har kommit att förväxlas med vänsterpartiets politik, och det leder bara bakåt.

    Kanske kan man höja resultatet något genom valdeltagandet. Men var inte detta den mest omfattande valkampanjen med 1,2 miljoner dörrknackningar från S? Politiken borde kunna få genomslag utan att man ledsagar soffliggare till vallokalen.

    Jag hoppas man tittar inåt istället för utåt när man analyserar resultatet i valet. Jag hoppas att man har ett starkt och självständigt socialdemokratiskt parti till nästa val. För att det ska vara möjligt behövs förnyelse.

    • Jersey Sehrhard

      ”Uttryck som arbetarklassen behöver försvinna från vokubuläret”

      Så S skall bli än mer historielösa?

      Det är snarare så att begreppet skall lyftas upp och återfå innebörden: lönearbetare som i stort saknar inflytande över tre former av makt,
      ägande av kapital, beslutanderätt över hur produktionsmedlen används, rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft.

      • Anders

        För mig framstår begreppet betydligt mer vagt än tidigare historiskt. Vidare är väl arbetarklassen som den en gång definierades en minskande grupp i Sverige. Jag siar att i framtiden kommer denna arbetarklass få allt mer ansvar över sitt jobb och mer kunskap betonas, och den utvecklingen har vi väl redan sätt i och med globaliseringen. På detta sätt flyttas gränserna, och allt färre innefattas i begreppet. Historik är viktigt, men det är viktigare att ligga rätt i tiden. Rätta mig gärna om jag har fel.

        @Alexander: Moderaterna pratade aldrig om arbetarklassen. De pratade om arbetslinjen. Den innefattar alla som arbetar. I egenskap av en högskoleutbildad nine-to-five arbetare, skulle jag känna mig utelämnad om S skulle börja emfasera arbetarklassen så som den definierades ovan. Jag är i gränslandet av att ingå, men ändå inte riktigt. Om jag känner så, antar jag att även fler gör det.

        Jag kan korrigera mitt ovanstående ”Uttryck som arbetarklassen behöver försvinna från vokubuläret.” med att uttrycket behöver förnyas och kanske även omdefinieras. Är S arbetarpartiet eller arbetarklasspartiet?

      • Jersey Sehrhard

        Nästan hela LO-kollektivet tillsammans med en tredjedel av medlemmarna i TCOs förbund kan räknas till arbetarklass enligt avsaknaden av de tre former av makt som nämnts. Det motsvarar ca 55-60 procent av de som arbetar. Ingenting tyder på att deras makt kommer stärkas framgent, tvärtom finns planer på försvagning. LAS ligger fortfarande pyrt till och det talar inte för att denna arbetarklass kommer att få mer makt.

    • ”Jag hoppas detta leder till en förnyelse av socialdemokraterna. Uttryck som arbetarklassen behöver försvinna från vokubuläret.”

      Det försvann ur vokabuläret. Då plockade Moderaterna upp det. Och vann valet.

      Klart att klassanalysen behöver uppdateras. Men en socialdemokrati som inte talar om klass är dömd att misslyckas.

  15. Anders 7;33 bra skrivet. Tror det är en kärnpunkt att kunna identifiera sej med sitt parti………

  16. Gurra

    Varför framgång för egoistparti?

    Här i Sverige har egoismen odlats i framförallt borgerliga media alltsedan Sture Eskilsson med kamrater och tankesmedjan Timbro började kampanja enligt devisen ”Satsa på Dig själv” i mitten på sjuttiotalet, för att motverka vänsterdragningen runt -68.
    Det är dessutom inga småsummor som bekostat detta kampanjande.

    Vi har numera en statsminister som hånar oppositionen i TV för att vilja ”dela ut pengar” till ”dom som inte arbetar” (ack, dessa latmaskar), som uppenbarligen anser att sjuka är simulanter (men han vågar inte stå för detta offentligt utan ”hoppas på en lösning” för ”enskilda fall”) och som tycker att den höga arbetslöshetsgraden för ungdomar under 26 år är en ”skapad synvilla”.

    När landets politiska ledarskap uttrycker sig på det viset i viktiga frågor, beledsagad av borgerlig medial doa-kör, varför blir de då förvånade över egoistpartiets framgångar?

    Var det inte okej med egoismen?

    Varifrån har man fått idén om att man skulle få behålla egoisterna i egen fålla för evigt? Vem har lovat borgarna det?

    Mona Salin har under hela sin tid som partiledare predikat och förkunnat tankar om solidaritet med de utsatta i landet.

    Nu slipas knivarna för att stickas i ryggen på henne. Hon förlorade ju valet och skall naturligtvis skyllas på.

    Sverige – de yra hönsens verkstad nummer ett. Fy fan!

  17. Ante

    (s) har ingen politik för låg arbetslöshet. Sedan början av 90 -talet när vi införde en fristående riksbanken och inflationsmål har arbetslösheten bestämts av lönebildningen. Sedan dess har vi haft ständigt hög arbetslöshet. Lönebildningen strävar inte efter låg arbetslöshet utan KRÄVER massarbetslöshet. Därför måste vi ha en politik som påverkar lönebildningen. Vi måste få en lönebildning som ger låga löneökningar även vid låg arbetslöshet annars kan det aldrig bli låg arbetslöshet.

  18. Pingback: Peter Andersson - med rätt att tycka....: Vem känner lockelsen till ett krisparti?

  19. Pingback: bios politikos: Vägen framåt II

  20. Pingback: I botten av tabellen

  21. Pingback: Mitt parti, min analys | Högbergs Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s