En 500-lapp i månaden från fattig till rik

”Valets stora konflikt är blockens olika syn på människor som jobbar och en 500-lapp mer eller mindre varje månad. Det anser statsminister Fredrik Reinfeldt, som slutspurtade med alliansen på lördagen” skriver DN. Ovanstående bild kommer från Moderaternas kampanjsida. Det är en bild som väcker många frågor. Till exempel: vad betalar sjuksköterskans, polisens och lärarens löner? Kan det vara… skatterna? Finns det inte något konstigt i att Reinfeldt ständigt använder välfärdsarbetare som som exempel på vilka som tjänar på hans skattesänkningar, när de är i högsta grad beroende av skatteuttaget för att överhuvudtaget få lön?

Hur som helst är det intressant att summan det handlar om är just 500 kronor. Det råkar nämligen vara ganska exakt vad den fattigaste decilen förlorat på grund av regeringens politik:

År 2002 hade de fattigaste 10 procenten av befolkningen i genomsnitt 6166 kr i månaden att leva på. Sex år senare, år 2008, hade den disponibla inkomsten för gruppen sjunkit med 97 kronor i månaden. De fattigaste 10 procenten har alltså sämre levnadsstandard idag än 2002, och av bilden ovan framgår att det var efter 2007 det stora tappet skedde. På ett enda år förlorade den nedersta decilen 554 kronor i månaden, mer än 8 procent av inkomsten.

Nå. Det är ju trots allt lågkonjunktur. Man kanske inte kan vänta sig annat? Jo, med tanke på att alla andra decilgrupper har sett ökade inkomster under samma period. Samtidigt som de fattigaste 10 procenten har förlorat 97 kronor i månaden 2002-2008, så har de rikaste 10 procenten ökat sin disponibla månadsinkomst med 7116 kronor. Och ”mediansvensson” har fått 2382 kronor per månad mer i plånboken sedan 2002.

Om man ska vara lite rättvis så var det två decilgrupper till som tappade i inkomst mellan åren 2007 och 2008 (men långt ifrån så mycket att de hamnade nära 2002 års nivå). Decilgrupp 2, dvs de näst fattigaste 10 procenten, förlorade 28 kronor i månaden. Decilgrupp 10, dvs de allra rikaste, förlorade 418 kronor per månad. Men båda dessa grupper, liksom alla andra utom decilgrupp 1, har det fortfarande bättre ställt idag än 2002 – och ju högre inkomster man har, desto större procentuell ökning har man upplevt.

Att liksom decilgrupp 1 tappa så mycket av sin månadsinkomst på ett enda år, så mycket att man går sex år tillbaka i inkomstutvecklingen, torde i själva verket vara extremt ovanligt. Jag undrar om det har hänt nån gång i modern tid i Sverige.

De flesta som lever på a-kassa och olika typer av sjukrelaterade ersättningar befinner sig i decilgrupp 1. Och eftersom regeringens politik går ut på att skära ner på just den typen av ersättningar, är det fullkomligt logiskt att det är decilgrupp 1 som förlorat så mycket. Men var det verkligen såhär vi ville ha det? Känns det bra att fem av alla de hundralappar jag fått i jobbskatteavdrag är tagna direkt från någon som tvingas klara sig på drygt 6000 kronor i månaden? Nä, det känns faktiskt smutsigt.

Statistiken kommer från SCB. Här skriver jag om att SCB spår att de fattigaste kommer att fortsätta förlora pengar även de kommande åren. Här skriver jag om att Reinfeldts föreslagna skattesänkningar inför nästa mandatperiod innebär tre gånger mer till höginkomsttagare än till medelsvensson.

Läs också om hur Reinfeldt hävdar att klyftorna inte ökar, trots att de ökar, eller hur han påstår att Moderaterna alltid tyckt att flyget ska betala sina miljökostnader, eller hur Stockholmsmoderaterna faktiskt levererat en (säger en) ärlig affisch nu i valrörelsen.

Detta är ett gammalt blogginlägg som jag återpostar i bearbetad form. Det finns ingen senare inkomststatistik än från 2008.

Andra bloggar om , , , , . Netroots och Intressant.

45 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Klyftor

45 responses to “En 500-lapp i månaden från fattig till rik

  1. mille

    Nu spelar den decilgruppen inte någon som helst roll för valutgången.

    • Marika

      Jag är politiskt engagerad för att jag tror på saker och ting, tex att det är fruktansvärt fel att på ett enda år ta 554 kr i månaden från de fattigaste i samhället för att ge direkt till såna som mig som redan har det gott ställt.

      Vad valutgången har med det att göra begriper jag inte. Vi till vänster har en övertygelse, det är inte makt till varje pris som gäller för oss.

      • Johan

        Jag tror också på saker och ting, och röstar därför inom alliansen. Så olika det kan vara.

      • Martin H

        Nu vill jag inte vara elak eller märka ord, men ”Vi till vänster har en övertygelse, det är inte makt till varje pris som gäller för oss.” – det är ganska magstarkt med tanke på att S accepterat i princip alla Alliansens skattesänkningar och dessutom föreslår nya sådana för pensionärer. Självklart är det makt som gäller, annars finns det ingen möjlighet att påverka samhället i den riktning man vill föra det.

        Vad gäller den nedersta tiondelen så kan jag tycka olika om det; studenter och tillfälligt arbetslösa är knappast det största problemet i vårt samhälle, däremot kan jag starkt ogilla den inkomstförlust som t ex sjuka och ensamstående mödrar drabbats av. Om det finns en fråga som skulle kunna få mig att rösta på MP eller S så är det just sjukförsäkringen, man kunde önska lite mer självkritik i den frågan, i vart fall från t ex FP och KD.

      • Marika

        Martin,

        du, det enda som är magstarkt här är den första kommentaren från Mille. Du får ju lov att läsa mitt svar i ljuset av den kommentarens cynism. Och tala inte om för mig vad jag tycker – om jag säger att det INTE är makt till varje pris som gäller för mig, så är det så. Punkt.

        ”studenter och tillfälligt arbetslösa är knappast det största problemet i vårt samhälle, däremot kan jag starkt ogilla den inkomstförlust som t ex sjuka och ensamstående mödrar drabbats av” skriver du, men jag är ledsen, för man en politik som skär i alla arbetslösas och alla sjukas ersättningar så drabbar det både tillfälligt och långvarigt arbetslösa. Det drabbar de facto sjuka och ensamstående mödrar. Det går inte att vifta undan att ”några oskyldiga drabbas”, man får helt enkelt välja. Så vad väljer du?

        ps. vad studenter har med saken att göra vet jag inte, det är inte de som förlorade 554 kr i månaden mellan 2007 och 2008. Håll dig till ämnet.

  2. Sara Gunnerud

    Reinfeldts uträkning bygger ju även på att de här grupperna inte är med i a-kassan, eller tillhör en a-kassa med riktigt låg avgift, som Akademikernas a-kassa (90 kr). Det är tydligen inte så viktigt med arbetslöshetsförsäkring i Reinfeldts värld.

    • Anders

      Det som ter sig underligt för mig är att de rödgröna tar upp kampen mot vem som har det mest lönsamma manifestet för privatpersoner. Tror att Östros nämnde något i stil med att 9/10 löntagare får ut mer i månaden med de rödgrönas förslag om man räknar med sänkta a-kassa avgifter etc. Men hela ideologin är väl att vi ska få mindre i plånboken för att gynna trygghetssystemet. Nu går man på val på att vi får mer kvar i plånboken och samtidigt utökat trygghetssystem.

      Jag får inte ihop det när man pratar om solidariteten genom att vi alla bidrar mer, men man vågar inte gå på val med konkreta förslag på höjda skatter.

  3. Det är symbolfrågan som borde lyftas fram o göras levande. Vill vi ha ett samhälle där det är ok att slicka uppåt och sparka neråt?
    Har jobbat med sociala frågor (missbruk,arbetslöshet) o har kunnat följa den här processen i många år på nära håll. Många fick sina liv förkortade (suicid,missbruk). Ingen vet exakt vad som händer med människor när ojämlikheten ökar och trygghetssystemen blir allt bräckligare – utom att det blir sämre för alla. Psykisk ohälsa, depression och utanförskap drabbar också de välbeställdas barn. Att rösta för alliansen är att begrava allt som varit unikt och bra med Sverige.

  4. Katarina

    Go Marika, du skriver allt det viktigaste på det vettigaste viset! Tack!

  5. Pingback: Högbergs tankar: Fakta och känsla

  6. Pingback: Vilket Sverige lever Reinfeldt i? | Kulturbloggen

  7. Louise

    Jag har väldigt svårt att förstå hur jag ska tolka Milles uttalande om att de fattigaste inte har någon betydelse för valutgången. Är det cynism eller ironi? Grundar det sig på någon form av fakta.

    För varje person som är fattig finns det ett antal personer som känner vederbörande, som förhoppningsvis kan sätta sig in i dennes situation och som borde kunna känna solidaritet. Valdeltagandet är också lägre bland många i lågstatusområden som lever under knappare förhållanden.

    Om någon har räknat ut att dessa faktorer inte kan avgöra valutgången så skulle jag gärna se den uträkningen.

  8. Pingback: Vad vill egentligen moderaterna? Det är de ganska förtegna om? Men alla partier har en ideologisk grund som vägleder deras ställningstaganden… « mina höga funderingar…

  9. Här, en kort sammanfattning av ojämlikhetens inverkan för samhällsutvecklingen:
    http://www.loundersokning.se/wp-content/uploads/jamlikhetsanden_broschyr1.pdf

  10. Pingback: Vad vill egentligen moderaterna? Det är de ganska förtegna om? Men alla partier har en ideologisk grund som vägleder deras ställningstaganden… « reflektioner och speglingar II…

  11. Lena Hasselberg

    Vi sjuksköterskor måste ändå vara med och betala för de mycket större skattesänkningarna för höginkomsttagarna. Tänker du aldrig på det, Marika!?
    Jag är hellre med och betalar för ännu bättre förskolor och fler lärare i grundskolan, än jag delar kostnaden för att de rikaste ska få hundratusentals kronor i skattesänkning. Det är sjukt!

  12. Anders

    Jag tjänar över medellön men under de 40 000 där jobbskatteavdraget börjar avta enligt rödgrönas manifest. Som jag tolkat det kommer jag med rödgröna i princip behålla hela jobbskatteavdraget. Min a-kassa avgift kommer ligga relativt oförändrad och i det stora hela kommer min nettoinkomst vara oförändrad oavsett vilka som vinner. Jag kommer alltså själv inte direkt bidra till större trygghet för någon med de rödgröna. Visst jag kan lägga rösten på rödgrönt för att någon annan ska betala mer än idag. Men det är inte att jag är solidarisk, det är att jag tvingar någon annan att vara det. Som jag ser det gäller detsamma för de flesta som ligger runt medellön, många får t.o.m. mer pengar genom sänkta a-kassa avgifter med de rödgröna.

    Hur går den socialdemokratiska ideologin ihop med behållandet av jobbskatteavdraget för den stora massan kring medellön? Är jag fortfarande solidarisk även om betalningsbördan inte ligger på mig?

  13. Pingback: En PR-bluff som vinnare? | Annarkia

  14. Pingback: När den brutala regeringspolitiken får ett ansikte « Joakim Hörsing

  15. Det sjuka mer folk som diskuterar skatt överhuvudtaget är att ni tror att ni är med och betalar till skattesänkningarna till de rika.

    Med sådana här uttryck kan man knappas ha koll på vad skatt är egentligen.

    Fattiga betalar mindre och Rika betalar mer oavsett om det är enligt samma procent rakt igenom eller om de rika har extra skatter vilket de har i Sverige.

    De rika betalar snarare för eran vård då ni som anser er fattiga betalar avskyvärt mindre pengar i skatt än dem.

    Men NOG av det, det finns gott om bevis för att Alliansens styre till motsatts vad Marika hävdar minskar klyftorna.

    http://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/08/26/hur-har-inkomstklyftorna-forandrats/

    Det är så intressant att folk inte kollar upp vad för evidens deras ideologiska uttalanden står på och istället bara försöker räkna ihop något som passar deras grund idee till att börja med.

    • Marika

      Ja, det är intressant med människor som inte kollar upp evidensen utan hellre förlitar sig på prognoser från regeringen. Vilket är vad Niclas Berggren gör i sitt inlägg.

      Mina siffror är ingen prognos, utan det faktiska utfallet. De kommer från SCB, som är en oberoende myndighet.

      Får man höra en ursäkt kanske?

      • Anders

        Konstigt att han baserar siffror mellan 1994-2006 på en prognos. Vad är de verkliga gini-siffrorna för perioden 1994-2006 då?

      • Marika

        Anders, nu misstänker jag att du spelar dummare än du är. Men såhär har jag svarat Niclas himself i ett tidigare inlägg:

        För det första säger jag som jag alltid brukar säga: jag är smärtsamt medveten om att klyftorna ökat under socialdemokratiska regeringar, och jag ser det som socialdemokratins största misslyckande att vi inte lyckats bryta den utvecklingen. Det verkar finnas många som tror att bara för klyftorna ökat även under s-regeringar så måste man som socialdemokrat vara för ökade klyftor. Men det är fel.

        För det andra tycker jag väl att du är lite orättvis som jämför olika långa perioder med varandra. Lika för lika känns bättre. Jag undrar också om du verkligen läst av helt rätt, jag tycker tex inte att det ser ut som att det första gini-måttet skulle vara lägre 2010 än 2006. Och för det tredje är detta regeringens egna beräkningar som är baserade på prognoser. Som du själv är inne på är det här effekter som tar tid.

        Mest intressant är väl att titta på den statistik vi har över vad som faktiskt hänt. Och då visar det sig ju tex att den lägsta decilen hade lägre disp inkomst 2008 än 2002, och att i princip hela tappet skedde i ett slag mellan 2007 och 2008.

        Det torde ändå vara en rätt ovanlig utveckling att en decilgrupp under högkonjunktur faktiskt blir absolut sett fattigare.

        Oavsett vilket, jag ogillar ökande klyftor. Det räcker för mig.

      • Klart jag inte tänker be om ursäkt Marika för källan till rapporten som Nicklas tagit siffrorna ifrån är SCB.😉

        Och beräkningarna i rapporten är baserade på informationen från SCB.

        Att kalla SCB en oberoende myndighet är lite bullshit dock.
        Dock tror jag att uppgifterna är korrekta.😉

        Kram

      • Marika

        Nej, källan är regeringens budget och regeringens ”egna beräkningar”.

        Det är skillnad på prognoser och de facto utfall. Jag beskriver det senare i mitt inlägg.

      • Anders

        Det var kanske en löjlig ledande fråga, men jag reagerade på att klyftorna ökat under den tidigare socialdemokratiska regeringsperioden, vilket jag inte visste. Jag ska inte sitta här och hyckla och säga att det är skrämmande. Däremot anser jag att socialdemokraterna borde ha lite mer förståelse med problematiken att minska klyftorna, då man själv inte lyckats med det över 12 år. Jag tvivlar dock inte på att man försökt hålla ner dem.

        Vi ser också att 2008 års siffror visar liknande som under de tuffa åren 2002-2003. Skillnaden mellan 2002/2003 och 2008 är bara ca 1,5% och åren däremellan hade vi en relativt stark konjunktur vilken verkar återspeglas i staplarna för 2004-2007.

  16. Mållgan

    För tillfället betalas sjuksköterskans, polisens och lärarens löner med skattemedel ja, men när även dessa områden fullt ut privatiserats och den gemensamma vården och den allmänna skolan avskaffats så betalas ju även dessa löner av privata företag, som får inkomster från privata försäkringstagare.

  17. Pingback: Motvallsbloggen » Inser människor vad Alliansen gjort och står för?

  18. helene

    ja tills sköterskan polisen m.fl blir sjuk! då förväntas dom leva luft! är dom som röstar på moderaterna så säkra på att aldrig bli sjuka, eller så rika att dom inte behöver bry sig? snälla du! rösta rätt! rösta rött!

  19. Nu tycker jag iofs du drar lite för stora slutsatser när du skriver ”Det är ju trots allt lågkonjunktur. Man kanske inte kan vänta sig annat? Jo, med tanke på att alla andra decilgrupper har sett ökade inkomster under samma period.”

    Grejen med lågkonjunktur är inte att ALLAS löner går ner en vis procent. Problemet är att VISSA tjänster helt enkelt försvinner. Det drabbar alltså några väldigt hårt och andra knappt alls. Detta innebär en förskjutning av inkomst när de som drabbas av uppsägningar flyttas ner flera pinnar på skalan i snitt. Det är alltså en omfördelning av vilka som ligger i vilken decil som görs snarare än att de som redan låg i den undre decilen får mindre. Det hela sammantaget gör att snittet för den lägre decilen sjunker, så som SCB konstaterar i sina siffror. Det är inte riktigt ärligt att från det extrapolera att de som redan hade lägst inkomst nu har ännu mindre.

    Tittar man på den sista grafen skulle man rent av kunna dra slutsatsen att många i övre decilen har konkat totalt och fått flytta ner till undre decilen, men den teorin har jag inga som helst belägg för. Det är bara viktigt att skilja på fakta (siffror) och analys (orsak), så man inte tror att även analysen är fakta. Bara för att något låter bra (och rimligt), behöver det inte vara sant.

    Däremot är det givetvis skittråkigt när folk får sparken. Det tycker nog till och med Reinfeldt skulle jag tro.

  20. Marika

    Tomas och Anders,

    ni försöker förminska allvaret i att den fattigaste decilen på ett enda år förlorat 554 kronor i månaden eller 8 procent av sin inkomst.

    Det är ett mycket stort tapp som INTE kan förklaras enbart med lågkonjunkturen.

    Regeringens nedskärningar av sjukpenning och a-kassa samt de hårdare kraven i båda dessa försäkringar kickade in just mellan 2007 och 2008. Där har ni förklaringen till det stora tappet. Det är politik som åstadkommit detta, inte konjunktur.

    Jag har aldrig påstått att det är exakt samma människor i varje decil från år till år, vilket Tomas verkar antyda. Det har inget med saken att göra. Poängen är att de fattigaste i vårt samhälle idag har lägre standard än 2002 samtidigt som alla andra grupper har det bättre. Och att det är en följd av politiska beslut.

    Jag har diskuterat detta ämne många gånger tidigare och det är märkligt att samma invändning alltid återkommer från personer till höger: typ, om vi för en politik för sänkta ersättningar till sjuka och arbetslösa samtidigt som vi skärper kraven så att färre ens får rätt till dessa ersättningar, så kommer det inte alls få konsekvenser för människor! Det är bara krisens fel alltihop! Men det går faktiskt inte ihop. Skär man i ersättningar betyder det att människor får mindre att leva på. End of story. Försök inte slingra er på den punkten.

    Om Reinfeldt tycker att det är skittråkigt att folk får sparken har jag ingen aning om och det är fullständigt ointressant. Det spelar ingen som helst roll för mig om han eller någon politiker öht är ”ond” eller ”god”. Det som spelar roll är konsekvenserna av den politik Reinfeldt för. Och han för en politik som skär i inkomsterna för de fattigaste – tex de som fått sparken, några han de facto har sänkt ersättningarna för – för att ge till såna som mig, som har en bra inkomst.

    • Jag identifierar mig varken som vänster eller höger, jag ifrågasätter bara slutsatsen baserat på den informationen du själv kommer med. Jag ser inga belägg för din orsaksanalys i din egen beskrivning, dvs att det skulle vara rena politiska beslut som är orsaken och inget annat. Du får gärna belysa vad det är som fått dig att dra den slutsatsen istället för att enbart konstatera att det är så.

    • Marika

      Jag kan lägga till att jag gått tillbaka så långt som SCB:s tabell visar (länk i inlägget), till 1995, för att kolla år-från-år-förändringarna. Inte vid något tillfälle har den nedersta decilen tappat så mycket på ett enda år som mellan 07/08. Och då har vi ändå haft flera lågkonjunkturer sedan 1995.

    • Marika

      Suck, jag har inte påstått att konjunkturen inte spelar någon som helst roll. Men alltså: ingen gång sedan åtminstone 1995, trots upprepade lågkonjunkturer, har den nedersta decilen tappat ens i närheten av så mycket som mellan 2007 och 2008. Märk väl att det dessutom rådde högkonjunktur större delen av 2008. Arbetslösheten hade knappt ens börjat öka vid utgången av 2008 – den var 6,1 procent då, att jämföra med 8,3 procent bara ett år senare!

      Det som däremot hände mellan dessa år var att sjukpenningen och a-kassan sänktes, samtidigt som kraven för att kvalificera sig till båda dessa försäkringar skärpts, vilket gjorde att färre blev berättigade till dem (eller ja, vissa av skärpningarna skedde redan under 2007, men effekten ackumulerades allt eftersom. Här finns en eminent sammanställning över de många olika skärpningarna: http://www.fackjuridik.com/Bilagor/arsredovisning-2009.pdf)

      När man sänker ersättningen till fattiga människor så blir de naturligtvis fattigare. Sen kanske du inte ”upplever” att det är så. Men då får du nog komma med lite bevis. Typ att a-kassan inte sänktes mellan dessa år, eller så.

      ps. En docent i nationalekonomi föreslog för mig att det skulle ha att göra med att det blivit fler studenter mellan dessa år. Men en snabb koll hos SCB visade att antalet studenter i själva verket var färre 2008 än 2007. Så den förklaringen kunde snabbt avskrivas.

      • Du kan ju inte först skriva konkret att ”det är en följd av politiska beslut” och sen mena att du inte påstår just det i inlägget efter. Stå för det och motivera det istället.

        Ok, eftersom du tydligen är för invand i ditt höger-mot-vänster-tänk och inte kan svara på lite källkritik utan att verbalt himla med ögonen (och på något sätt få det att låta som att jag sitter vid makten och försöker ”slingra mig”) så får du ännu lite källkritik.

        Du kan väl knappast referera till en skrivelse av LO-TCO i den här frågan med särskilt mycket trovärdighet? LO-TCO har en rätt klar agenda trots allt, det är bara att kolla på affischerna i valkampanjen. Så jävla polariserat så det blir löjligt.

        Det blir ytterligare förvirrande när du säger att det är sämre än 2002. Enligt siffrorna du själv länkar på SCB är det exakt samma som 2002 (74k/år). Varför det spurtar på rejält efter 2005 verkar inte intressant i sammanhanget. Om en vänsterregering skulle vara svaret på allt borde ju siffrorna för 2002 vara markant bättre än 2008 eftersom det suttit en sådan vid makten i 8 år vid det laget, och fyra år därefter. 91-96 gick det också ner rejält för alla inkomstgrupper. Vissa skyller på högerregeringen (GP gillade att göra det när han sågs på TV istället för Mona), andra på finansmarknaden.

        Hur som helst så kan man konstatera att alla grafer är angivna i 2008 års priser. Det vill säga inflationsjusterat och klart. Vad är det som säger att det är givet att snittinkomsten ska stiga snabbare än inflationstakten över huvud taget? För någon grupp?

        Jag ”upplever” ingenting i det här sammanhanget, så försök inte med sånt. Jag vill bara filtrera fakta från åsikter. Åt båda hållen. Så kan man bilda sig en åsikt därefter.

      • Marika

        Det är en följd av politiska beslut. Jag har aldrig tagit tillbaka det, du läser mig väldigt konstigt. Sen menar jag att konjunkturen spelar roll på marginalen. I tidigare lågkonjunkturer har den nedersta decilen tappat kanske två procentenheter, så det verkar vara en vanligt följd av just lågkonjunkturer. Glappet från två till åtta menar jag förklaras av politiska beslut.

        Det blir lite svårt att diskutera med dig om du menar att en sammanställning av vilka beslut regeringen gjort under denna mandatperiod är osann eftersom den är gjord av LO-TCO Rättsskydd.

        Du får hemskt gärna uppsöka alla relevanta protokoll från riksdagen istället, men jag ville göra det lättare för dig. Det är inte seriöst att hävda att LO-TCO RÄttsskydd bara skulle ha hittat på alla de politiska beslut de refererar till och därmed blir det ganska poänglöst att diskutera.

        ”Vad är det som säger att det är givet att snittinkomsten ska stiga snabbare än inflationstakten över huvud taget? För någon grupp?”

        Inget, men eftersom jag gillar jämlikhet, så tycker jag att inkomstutvecklingen bör vara likartad för alla grupper, det är inte så att några ska lämnas efter. Och som du ser av diagrammet så handlar det inte ens om att nedersta decilen står still – den förlorar i absoluta tal. Det har jag stora problem med.

  21. Anders

    Jag försöker inte bortförklara faktumet att om man sänker trygghetsersättningar så får de som lever på dessa lägre inkomst. Däremot ifrågasätter jag uttalandet

    ”Hur som helst är det intressant att summan det handlar om är just 500 kronor. Det råkar nämligen vara ganska exakt vad den fattigaste decilen förlorat på grund av regeringens politik:”

    Senare i artikeln diskuteras kring konjunkturen, men du måste förstå att uttalanden som det ovan indikerar att ”allt är regeringens fel”. Jag ställer mig alltid kritisk då jag läser sånt, för det verkar förenklat och vinklat. Givetvis har de utan arbete fått mindre på fickan och dessa har blivit fler mycket pga konjunkturen.

    Vad hände 2002/2003 och varför hade var det då endast 1,5% (<100kr/mån) skillnad från dagens situation? Varför ska jag tro att en socialdemokratisk regering skulle kunnat göra det bättre under lågkonjunktur när historien visar annat? Följaktligen ställer jag mig frågan varför skulle jag tro att socialdemokraterna kan minska klyftorna när historien visar annat?

    Politik är många ord och viss substans. Jag letar alltid efter de ord som har substans. Och då måste man tyvärr ifrågasätta allt.

    • Marika

      Jag börjar känna mig rätt tjatig, men det är alltså så att om man går tillbaka till 1995 via länken till SCB så finns det inget enskilt år då den nedersta decilen tappat ens i närheten av så mycket som 8 procent av sin inkomst på ett enda år. Och då har vi ändå haft flera lågkonjunkturer sedan dess. Vissa tillfällen har man tappat ca 2 procent, men det är trots allt betydligt mindre än 8.

      Läs gärna övriga kommentarer här ovan där jag mer utvecklar vilka politiska beslut (inte primärt lågkonjunkturen, som ju knappt hade kommit igång 2008, arbetslösheten var bara marginellt högre i slutet av 2008 jämfört med slutet av 2007) som har gjort att fattiga blivit fattigare.

      En socialdemokratisk regering hade aldrig genomfört de reformerna, så självklart hade den nedersta decilen haft det bättre idag med en s-regering.

      • Anders

        Ok tack, som du säger hade inte lågkonjunkturen slått så hårt mot slutet av 2008. Trodde att det var en större skillnad det första halvåret av krisen.

        En fråga till. Du skriver:

        ”Här skriver jag om att SCB spår att de fattigaste kommer att fortsätta förlora pengar även de kommande åren.”

        Den länkar till prognos från scb 2007-2010 där den fattigaste percentilen minskar med 4,7%. I denna text visar du att 2007-2008 har den minskningen varit 8%. Det tolkar jag (förhoppningsvis korrekt) som att de fattigaste kommer att få mer pengar 2008-2010 enligt den prognosen. Eller har scb reviderat den långsiktiga prognosen då minskningen 2008 var större än väntat?

      • Marika

        Fråga SCB. Huvudpoängen är ju att de hamnar på minus i absoluta tal oavsett.

  22. Pingback: Erik Laakso | På Uppstuds » Valrörelsens sista skälvande vecka

  23. Lasse

    Är det verkligen så att Alliansen kan köpa oss med 500 spänn i månaden mot att de får fortsätta pissa på sjuka och arbetslösa? Det om ngt är är skrämmande…

  24. Pia

    Byte av regering är ett måste. Alliansen är inget nytt arbetarparti. Se historiskt tillbaka så förstår ni varför. De har alltid sagt nej till allt som har varit bra för arbetarna vad det gäller löner och förmåner. Svårara än så är det inte. Men kan de fiska röster och lura väljare att de är ett nytt arbetarvänligt parti så gör de detta. Socialdemokraterna har byggt upp detta Sverige ett sverige som alliansen är på väg att sälja ut. Valfrihet, jo pyttsan. Vad kan man välja när inte har dessa pengar har och allt kostar skjortan. Nej via skattesedeln den gemensamma omsorgen då har alla råd att bli gamla sjuka eller arbetslösa. Alliansen blickar mot England och America där kostar det att föda barn och inte lite heller. Min bror som bor där betalade 14 000 kronor 1982 idag är säkert denna summa så mycket mer.

  25. Pingback: Fakta och känsla | Högbergs Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s