Den borgerliga regeringen har slopat avdragsrätten för fackmedlemskap och höjt avgifterna till a-kassan. Detta har fått en halv miljon människor lämnat a-kassan, men jobben har inte blivit fler. Tvärtom är fler arbetslösa idag än när regeringen tillträdde. Såhär ser utvecklingen ut i Stockholms stad:
(Statistik från IAF och SCB). Antalet arbetslösa stockholmare med a-kassa har minskat kraftigt under mandatperioden. Trots att arbetslösheten var lägre vid tidpunkten för valet 2006 än andra kvartalet 2010, så hade betydligt färre stockholmare a-kassa 2010 än 2006. Minskningen är hela 40 procent. Detta kan naturligtvis till stor del förklaras med regeringens höjning av avgifterna till a-kassan, vilket fått till följd att många människor avslutat sitt medlemskap i a-kassorna. När arbetslösheten nu har ökat under det senaste året får det till följd att många av de arbetslösa helt står utan försörjning. Dessa människor tvingas i sista hand vända sig till kommunerna och ansöka om ekonomiskt bistånd.
(Statistik från USK). Den sista oktober 2006 saknade 21,8 procent av Stockholms arbetslösa arbetslöshetsersättning. Knappt fyra senare, juli 2010, hade denna andel vuxit till 39,3 procent. Av ovanstående bild framgår att medlemskap i a-kassan är ojämnt fördelat över staden. I innerstaden är fortfarande en relativt stor andel av de arbetslösa berättigade till arbetslöshetsersättning. I stadsdelar som Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen saknar dock mer än hälften av de arbetslösa a-kassa.
(Statistik från USK). Att betydligt fler arbetslösa behöver ekonomiskt bistånd syns tydligt i statistiken. Idag är det så att varannan stockholmare (49,5 procent i juli 2010) som uppbär ekonomiskt bistånd har arbetslöshet som främsta försörjningshinder. I september 2006 var motsvarande andel 30,6 procent.
(Statistik från IAF och socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad). Att färre arbetslösa har rätt till a-kassa får stora konsekvenser för individen. Att leva på ekonomiskt bistånd är något helt annat än att leva på a-kassa. Bilden ovan visar att personer på ekonomiskt bistånd måste klara sig på en betydligt lägre månadsinkomst än personer på a-kassa. Den genomsnittlige, arbetslösa stockholmaren med a-kassa har en månadsinkomst på 11566 kronor (juli 2010). En person i exakt samma situation, men som inte är med i a-kassan och därmed tvingas ansöka om ekonomiskt bistånd, får en månadsinkomst på 9291 kronor. Det är en skillnad på 2275 kronor. Utöver detta har personen med ekonomiskt bistånd först varit tvungen att göra sig av med alla sina tillgångar: bil, sommarstuga, besparingar, eventuell villa eller bostadsrätt, etc. Vidare tas även hänsyn till makes/makas/sambos inkomster då rätten till ekonomiskt bistånd prövas. Sammantaget torde detta innebära att det idag finns en stor grupp arbetslösa som inte har någon inkomst alls: de är inte medlemmar i a-kassan men har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd, på grund av att de till exempel äger en bostadsrätt eller för att de har en partner med hög inkomst. Detta gör att fler blir beroende av anhöriga för sin försörjning – något som är svårt att upptäcka i den offentliga statistiken, men som icke desto mindre är ett reellt problem.
Det finns ytterligare en aspekt av att allt fler arbetslösa tvingas leva på ekonomiskt bistånd istället för a-kassa. Inlåsningseffekterna är betydligt högre för den som lever på ekonomiskt bistånd. A-kassa är möjligt att ha på deltid, vilket innebär att en person som är arbetslös men hittar ett tillfälligt deltidsjobb kan öka sin totala inkomst genom att jobba några extra timmar. Ekonomiskt bistånd däremot räknas av krona för krona mot den inkomst biståndstagaren har. En person med ekonomiskt bistånd har alltså betydligt mindre incitament att ta ett tillfälligt arbete än en person med a-kassa.
Att leva på socialbidrag gör dessutom något helt annat med en människa och hennes självkänsla än att leva på a-kassa. Läs gärna mer om det här.
Det här är inget annat än ett påbörjat systemskifte. Det är lätt att slå mot facket eftersom människor inte kommer att behöva känna av förändringarna förrän om många år. Men ju svagare facket är, och ju mer urholkad a-kassan är, desto sämre situation har löntagarna i allmänhet. De enda som tjänar på det är arbetsgivarna. Systemskiftet är dessutom bara påbörjat. Läs mer om hur de borgerliga partierna vill slå mot arbetet under nästa mandatperiod.
PS. Detta är inte det enda regeringen har gjort när det gäller a-kassan. A-kasseavgifterna har också differentierats med avseende på arbetslöshetsrisken, vilket innebär att a-kassan i förbund med högre arbetslöshet har höjts kraftigt. Generellt sett har arbetare fått kraftigt höjda avgifter och akademiker mycket marginella. Idag betalar en hotellstäderska ungefär fem gånger mer än en ingenjör i a-kasseavgift. År 2006 sa Sven-Otto Littorin att a-kasseavgiften skulle höjas med maximalt 300 kronor, men nedanstående diagram, som kommer härifrån, visar att så uppenbarligen inte blev fallet:
Läs mer om fördelningsprofilen på den höjda a-kassan här.
Andra bloggar om a-kassa, systemskifte, fackmedlemskap, a-kasseavgift, socialbidrag. Intressant och Netroots. Peter Andersson.
Storstad 
Jaha, så nu när dom staliga jobben har blivit nedragna, så först gapar man!?
Har jobbat snart i 20 år som chaufför.
År 2000 var vi cirka 25 chaufförer på firman.
Idag finns det EN enbilsåkare kvar.
Utan någon anställd!!! Dom sista åren har han köpt in cahufförer från bemannings företag, (öst).. En sak är säker, det blir inga skatter för moder svea..
Dom senaste 15 åren har det inte hörts ett enda ord från någon svensk mydighet. Inte ett enda ord från någon som har velat stödja oss.
Eller Svensk åkeri näring.
Jag minns mycket väl bygg bråket i Sth.
Skulle ju va kul med samma chargong i min branch. Undrar hur vi skulle bli bemötta om vi klampade in i något annat land, DK kanske. Jag vet svaret, Körde ETT lass grus över till Danmark under brobygget.
Minns mycket väl att jag kom hem med det oxå. Hur många Danska bilar lossar du på ditt jobb om dagen??
Näe från och med nu, så får det väll bli stop för Estniska/Litauen/Ungerska/Polska/Rumänska/Kroatiska/Danska, ja jag kan göra lista lång.
Vad vet jag, kanske dags att bli förtidspensionär, eller?..
Och innan 2006 då, och när exakt skedde den globala krisen?
🙂
Nej S är inte bättre än alliansen. Och att visa så här statistik där man inte kan jämföra med sossarnas tid vid makten gör mig bara illamående.
På vilket sätt skulle den globala krisen ha något att göra med att folk gick ur a-kassan?! Särskilt som typ hela tappet skedde INNAN krisen….
Det är lite tröttsamt att du antyder att jag använder statistik på ett ohederligt sätt när det i själva verket bara handlar om att du själv inte orkar ta reda på fakta. Men jag ska ge dig lite hjälp på traven: Läs gärna professor Tapio Salonens genomgång av vad som hänt med a-kassan här:
Klicka för att komma åt NYHET-Tapio-Salonen5.pdf
Av hans statistik framgår att andelen arbetslösa som varit med i a-kassan under många år legat konstant på 75 procent. Det är först efter 2006 som det stora tappet skett.
Det går också bra att kolla på det översta diagrammet på s. 61 här:
Klicka för att komma åt aea_hela_boken.pdf
så ser du att medlemsantalet i a-kassan legat i princip konstant år 2000-2006, för att därefter, på ett enda år, tappa flera hundratusen medlemmar och sedan ligga kvar på den nivån.
Nu när du ser vad borgarnas politik har inneburit, tycker du att det är fel? Jag menar, du verkar ju tycka att det är dåligt att arbetslösa inte är med i a-kassan, du försvarar inte regeringen på något sätt, det enda du gör är att anklaga mig för att använda statistik på ett ohederligt sätt. Nu när jag har visat att jag inte har gjort det, är du beredd att erkänna att regeringens politik är skadlig?
Och så här ser a-kassan ut rent administrativt:
http://scabernestor.blogg.se/2009/november/visste-ni-att-den-pga-andrade-regler-av-alla.html
Jobsskatteavdraget är väl större än höjningarna i a-kassan? Ger man någon 1500 kr mer i fickan samtidigt som man höjer dennes kostnader med 500 kr, ligger väl ansvaret hos en själv om man väljer att inte betala. Politikerna har ett visst ansvar över den enskilde men kan inte stå till svars för alla ogenomtänkta beslut som fattas av medborgarna. Gör som du vill, men ta också ansvar för konsekvenserna.
Det håller jag inte med om. Politik handlar om att bygga ett samhälle man tror är bra för alla. Den borgerliga regeringen styr också människor med hjälp av ”ekonomiska incitament”. Varför skulle man annars vilja göra det billigare att köpa just städtjänster och inte tex hårklippningar eller datorer? Varför har man en tobaks- och alkoholskatt? Etc.
Människor fattar en hel massa beslut som kan kännas kortsiktigt bra men är långsiktigt dåliga. Det är ju bla därför vi har ett pensionssystem (annars skulle väldigt många människor stå utan pension när de blev 65). De flesta som gick ur a-kassan 2006-2007 hade nog aldrig räknat med att bli arbetslösa, men en del av dem blev det ändå, och de ångrar sig säkert idag.
Man ska vara förlåtande mot människans svagheter och bygga system som gör att folk inte far illa. Det är min utgångspunkt. Det där ”sköt dig själv och om det går dåligt för dig för att du fattade ett dumt beslut en gång, det har inget med mig att göra”, det är en syn på världen som finns i de borgerliga partierna, men jag tycker den är felaktig och leder till djupt inhumana konsekvenser.
Om samhället ska fungera måste man ta eget ansvar. Det utesluter inte att man hjälper andra som du vände mitt inlägg till. Ingen har tvingats ur a-kassan. Sanningen är att folk har större ekonomisk möjlighet idag att vara med i försäkringen än under förra regeringen. Tyvärr, jag kan inte se det som inhumant, osolidariskt eller orättvist.
Men varför eget ansvar för arbetslöshet och inte för sin egen pension? Eller för att få köpa alkohol när som helst på dygnet?
Det är ett kortsiktigt tänkande att nöja sig med att folk får leva på socialbidrag eller på sin partner om de råkar blir arbetslösa. Som jag resonerar om i texten – det råder större inlåsningseffekter på soc än i a-kassa. Långsiktigt skapar man alltså ett värre utanförskap än det som de borgerliga partierna en gång sade sig vilja bekämpa.
Det låter fint det där med att alla ska ta eget ansvar, men om de inte gör det då? Ska vi inte bygga ett samhälle där människor inte hamnar i skiten för att de nån gång fattade ett dåligt beslut?
Det rör ju så många fler om några far illa. Barnet till hon som gick ur a-kassan och nu växer upp i fattigdom, på vilket sätt har hon valt? De skattesänkningar jag har fått på det barnets bekostnad betackar jag mig för. Jag vill faktiskt inte ha dem. Jag vill ha ett anständigt samhälle för alla, även de som nån gång fattat ett halvtaskigt beslut och sen haft oturen att bli arbetslös – för det kan faktiskt vem som helst bli, det handlar inte om att ”ta ansvar”.
Ja, och sen tycker jag du ska ta dig en titt på det nedersta diagrammet. De LO-arbetare som har en fack- och a-kasseavgift på runt 800 spänn, samtidigt som de har en månadslön på ca 20.000 före skatt (om de har turen att få en heltid vill säga, vilket långt ifrån alla har), de känner sig nog hyfsat tvingade att gå ur. Till skillnad från akademiker som jag själv som betalar en betydligt lägre avgift (både som andel av lönen och i absoluta tal).
Kolla också på diagrammet över skillnaderna mellan Stockholms stadsdelar. I de stadsdelar där inkomsterna är höga och de flesta har jobb där a-kasseavgiften är låg, där är ju de flesta fortfarande kvar i a-kassan. I låginkomststadsdelar där de flesta har LO-yrken, där är en majoritet INTE med. Betyder det att innerstadsborna är så mycket bättre på att ta ansvar? Tycker du verkligen att det är bra att det ser ut såhär? Varför ska just de som redan har lite drabbas så hårt, varför ska de betala mer än höginkomsttagarna?
Jag håller helt med om ditt resonemang om att man ska vara förlåtande mot människans svagheter och bygga system som gör att folk inte far illa.
När jag tillämpar det resonemanget på A-kassan kan jag inte komma till någon annan slutsats än att A-kassan borde vara obligatorisk. Håller du med om det? Ditt parti gör det ju inte.
Om du inte håller med om att A-kassan bör vara obligatorisk, hur får du då ihop det ställningstagandet med det du skriver om att människor ska slippa hamna i skiten för att de fattar dåliga beslut?
Dags för obligatorisk a-kassa?
Ping: Trampa på de arbetslösa bara…. « PeoWagstrom's Weblog
Ping: Försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen hänger ihop med ökade socialbidragskostnader… | LO Bloggen
Ping: Vinna valet, eller stupa i försöket
Ping: Socialbidrag istället för socialförsäkringar I moderaternas sverige « Claeskrantz.se
I april 2009 införde regeringen också nya deltidsregler i a-kassan för de som är deltisarbetslösa och har jobb på deltid. Ersättningen för denna grupp utgår numera endast i 75 dagar.
Synsättet bakom de nya reglerna måste ju vara att man har sig själv att skylla för sin situation. Jag tycker att den här regeländringen är ett enormt klargörande för hur regeringen ser på de arbetslösa.
Har du sett några effekter av utförsäkrade på grund av detta ännu? Eventuellt fångas de upp av andra system som Jobb- och utvecklingsgarantin som ger aktivitetsstöd, fastän nivån för aktivitetsstöd inte på långa vägar når över riksnormen. Alla har ju inte heller rätt till försörjningsstöd pga att övriga i hushållet arbetar och de hamnar trots allt över normen.
Mitt råd skulle vara att lyfta in hur deltagandet i Jobb- och utvecklingsgarantin utvecklats de senaste åren i analysen.
Jag kan inte svara på om utförsäkrade men däremot finns många exempel på att man i utpräglade frilansbranscher undviker jobb kortare än en vecka eftersom hela veckan räknas som deltid.
Det är en väldigt bra fråga som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Känner inte till exakt vilka uppföljningar som finns, utom att Kommunal i våras släppte en rapport om hur det gått för deras medlemmar som blivit utförsäkrade.
71 % av de som förlorat sin deltids-a-kassa jobbar fortfarande deltid. 12 procent har istället blivit arbetslösa på heltid. Bara 1 procent har fått ett heltidsarbete.
Det verkar alltså som att det som händer är att folk fortsätter jobba deltid på sitt gamla jobb. Skillnaden är att de får en betydligt lägre månadsinkomst än tidigare. Sämre för individen alltså, och inte fler jobb. En inte obetydande andel går dessutom vidare till heltidsarbetslöshet istället.
Klicka för att komma åt 71419200%20Kommunals%20arbetsmarknadsrapport%20deltid.pdf
”Den borgerliga regeringen har slopat avdragsrätten för fackmedlemskap och höjt avgifterna till a-kassan. Detta har fått en halv miljon människor lämnat a-kassan…”
Vet man det? Hade alla samma skäl (och just detta) skäl att lämna A-kassan?
”…men jobben har inte blivit fler. Tvärtom är fler arbetslösa idag än när regeringen tillträdde.”
Har detta med slopad avdragsrätt att göra? Eller är det en helt annan fråga som hamnade i samma mening?
Jag tror att förklaringen till arbetslösheten finns att söka på annat håll. Och hur arbetslöshetssiffrorna hade sett ut med en annan regering är det ju fritt fram för vem som helst att spekulera om. Hur det faktiskt hade sett ut kan däremot ingen säga.
Regeringen motiverade försämringen av a-kassan med att det tillhörde ”arbetslinjen”, dvs jobben skulle bli fler. Därför är det högst relevant att påtala att så inte blev fallet. Och skyll inte på krisen – en jobbpolitik som bara funkar i högkonjunktur är väl ingen vidare jobbpolitik?
”Och skyll inte på krisen”.
Vad jag säger är att varken du eller jag kan veta om jobbpolitiken har varit framgångsrik. Har den förda politiken lett till jobben blivit något fler, trots långkonjunturen? Eller hade det blivit fler jobb men en annan politik (eller utan politik)?
Man kan strängt taget inte ens veta om fler jobb i offenlig regi (som ju regeringen och kommunerna beslutar direkt om) hade lett till mindre arbetslöshet eftersom man inte kan säga hur det hade påverkat sysselsättningen i den konkurrensutsatta sektorn.
Ping: Motvallsbloggen » Kollektiv bestraffning OK tycker Alliansen, men inte kollektivt agerande från löntagarna
Svar till Marika ovan. Angående orättvisa avgifter så kan jag hålla med om att det slår hårdare mot vissa. Men det ändrar inte faktumet att de som hade råd med a-kassan under förra regeringen, har råd med a-kassan idag. Ang. LO så ska facket kanske spara in lite pengar på S reklam och annat och använda de pengarna till att sänka medlemsavgiften istället om medlemmarna anser att avgifterna är för höga. Men det är en anna diskussion.
Pension är en fråga om eget ansvar. För vem litar på att pensionen kommer som ett brev på posten om 40 år. Lånet från ATP fonderna visade med all tydlighet att man inte kan lita på att pengarna bara finns där. Gällande alkohol så leder folks bristande omdöme till att andra som inte har något med det att göra far illa. Jag tänker på våld, rattfylla etc som kommer på köpet. För att inte nämna sjukvårdskostnaderna.
”Det låter fint det där med att alla ska ta eget ansvar, men om de inte gör det då?” Ja då tvingas staten till att göra inskränkningar i människors liv. Det är synd men ofta precis som du beskriver nödvändigt. Det låter inte bara fint, det är fint också. Jag klandrar ingen för att fatta dåliga beslut, det är vad man gör efter det som betyder något.
Slutligen: Man kan nästan tro att du förordar obligatorisk a-kassa. Det skulle ju utesluta att någon får lida för ett dåligt beslut i frågan.
”de som hade råd med a-kassan under förra regeringen, har råd med a-kassan idag” Hur vet du det?
LO kan inte sänka avgifterna hur mycket som helst eftersom de används till deras verksamhet. Rättsligt stöd, förhandlingar, etc. LO:s stöd till S, som är beslutat i demokratisk ordning av LO:s medlemmar, kostar 3 kronor per medlem och år. Som du säkert förstår gör det ingen större skillnad för den som har en fack- och a-kasseavgift på ca 800 kr i månaden.
”Pension är en fråga om eget ansvar” skriver du, märkligt, jag som kände mig ganska säker på att det dras en rätt stor summa på min lön rakt av in på pensionskontot varje månad.
””de som hade råd med a-kassan under förra regeringen, har råd med a-kassan idag” Hur vet du det?” Det vet jag inte. Omformulera till ”iom jobskatteavdraget har en absolut majoritet av den arbetsföra befolkningen en större ekonomisk möjlighet att finansiera a-kassa avgiften trots ökningarna.” Nåt sånt kanske, du förstår vad jag menar även om jag inte kan uttrycka det på ett exakt sätt.
Tre kronor per år tvivlar jag till, men det kanske täcker direkta kostnader som affischer. Men det är mindre än jag trodde i vilket fall som helst så mitt resonemang var på felaktiga grunder. Dock tycker jag nog att LO borde erbjuda en check-ruta om man vill bidra till S eller inte.
Visst får man pension oavsett om man pensionsparar privat eller inte. Det privata sparandet är min garanti för att jag har lite mer pengar då jag går i pension (om drygt 40 år). Likaså är a-kasse avgiften min garanti att jag har lite mer pengar om jag blir av med arbetet. Jag vet att detta inte framgick av posten ovan, så jag förstår att du var kritisk till mitt resonemang. Du är förmodligen fortfarande kritisk till det dock 😛
Jag tycker inte att ditt antagande om att alla fortfarande har råd håller, eftersom det är så ojämlikt fördelat mellan inkomstnivåer om man är med i a-kassan eller inte. Du svarar inte på min fråga om det är så att folk i innerstan är bättre på att ta ansvar än folk i ytterstan. Vilket trots allt blir den nödvändiga slutsatsen av ett resonemang som ditt. Och det tycker jag är en orimlig slutsats.
Angående LO:s stöd till S, här har du källan: http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/68604E058B39B483C1256E40004C71F6
Till skillnad från Moderaterna redovisar S allt sitt partistöd öppet och offentligt (antar att du känner till att Europarådet kritiserat Sverige för att vi inte lagreglerar att bidrag till partier redovisas öppet. Moderaterna är det enda parti som motsätter sig en sådan lagstiftning http://www.ne.se/rep/de-politiska-partiernas-pengar)
Jag vet inte vilka som är bäst på att ta ansvar. Antar att de i innestan har bättre marginaler så det blir lättare för dem att betala a-kasse avgiften, i synnerhet om den är lägre. Det blir då kanske klumpigt uttryckt ”lättare att ta ansvar”. Jag vill inte framstå som att jag tycker alla som står utanför a-kassan som ansvarlösa. Jag ifrågasätter detta att man ”tvingats ur” försäkringssystemet. I vissa fall t.ex. utförsäkringen kan man inte styra över. Där tvingades man ur försäkringskassan, det ifrågasätter jag inte. A-kassan däremot har man valt att gå ur. Vissa går ur a-kassan och när de står utanför säger man, ”f-n jag skulle aldrig gått ur”. Vissa säger ”de där j-a politikerna tvingade mig ur”.
Ang. LO såg jag något om 77 miljoner under mandatperioden, men jag vet inte vad som är sant. Vet inte hur många medlemmar det finns men lite överslagsräkning visar för mig att 3 kr per huvud är lågt räknat. Jag tvivlar, men kan inte styrka något. Även om det är 77 miljoner över 4 år är det försumbara pengar i relation till avgiften för den enskilde medlemmen, precis som du sa.
Jag är medveten om moderaternas ”mörkande”. Jag gillar heller inte det. Jag är inte medlem i moderaterna. Jag stödjer alliansen med min röst men jag stödjer inte alla beslut de fattar.
LO:s bidrag till S är 6 miljoner kronor årligen. Det finns svart på vitt. Sen kan ju människor som du alltid säga ”det tror jag inte på”, men då blir det inte så intressant att diskutera. Jag kan hävda att jag inte tror på att jorden är rund. Det blir liksom omöjligt om vi alla ska hålla på och definiera vår egen verklighet istället för att hålla oss till fakta.
ok fine. Jag har inga befog att ifrågasätta beloppet i den finansieringen. Nu har jag som vana att ifrågasätta alla siffror som presenteras av politiker i valrörelsen. Folk som jag (vilka det nu är) vill ta in båda sidor innan jag bestämmer mig för vad jag ska tro på. Ekonomisk redovisning ger lite mer utrymme för kreativitet än jordens form.
Jag har en konkretare undring kring den sista tabellen. Ökningen (röd stapel) är betydligt större än ökningen a-kasse avgift? Är övrigt ökad medlemskostnad i respektive fack? Och om det är så vad beror det på? Inga konspirationsteorier denna gång. Vill bara veta vad jag tittar på.
Nja, då ser du nog fel. De flesta förbund har i princip oförändrade fackavgifter. Läs mer här: http://lotidningen.se/2010/02/12/sma-avgiftshojningar-i-facken/
”Medlemsavgifterna till facket har inte höjts i någon större omfattning. 17 förbund har svarat på enkäten. Unionen har sänkt avgiften för stora medlemsgrupper. Flera förbund har mer eller mindre oförändrade avgifter […]
I tre förbund har kostnaden för medlemmarna ökat med mer än 25 kronor. Lärarförbundet har höjt med 35 kronor för heltidsarbetande med genomsnittslön. IF Metall har inte höjt procentavgiften – men löneökningarna i avtalet har gjort att en heltidsarbetande med genomsnittslön får betala nästan 50 kronor mer 2009 än 2006.
Byggnads är det enda undantaget. En dom har tvingat förbundet att ta ut hela mätnings- och granskningsavgiften av medlemmarna. Avgiften har höjts med 190 kronor från 238 kronor 2006 till 428 kronor 2009. Under samma period har antalet anställda i Byggnads minskat från 550 till 430.”
Anders, Jonas, Svante,
angående den obligatoriska a-kassan, visst, det kanske är bra på sikt. Men varför omvägen över att först tvinga ut en halv miljon ur a-kassan är en bra väg att gå dit begriper jag inte.
Regeringens egen utredning kom ju dessutom häromåret fram till att det var för svårt att införa obligatorisk a-kassa. Jag förstår inte varför man måste försämra ett fungerande system, såsom den borgerliga regeringen har gjort. För mig sänder det verkligen inte signalen att man vill att FLER ska omfattas.
Ping: Kalla fakta om utförsäkringen « Ett hjärta RÖTT
Ping: Media sätter agendan. | Annarkia
Hur kan den genomsnittliga A-kassan i stockholm vara 11566 när max är 14900 i månaden före skatt som är ca 10 800 efter skatt?
Så mycket kan väl inte skattesatsen skilja sig mellan Stockholm och övriga landet?
Det är före skatt. Alla har väl inte max.
Om dom 11566 är före skatt så ligger ju den genomsnittliga A-kassan under den genomsnittliga nivån för försörjningsstöd då du inte betalar skatt på socialbidrag.
Det är möjligt. Det är nog ingen bra jämförelse, eftersom även den uppgift jag har på socialbidrag är rätt konstruerad. genomsnittsnivån på bidrag är betydligt lägre, men det beror ju på att många fyller ut med annan inkomst, typ barnbidrag, sjukpenning, etc. Jag la ihop normen för mat och uppehälle med maxkostnaden för hyra för en ensamstående person utan barn som inte har några som helst andra inkomster, vilket är ett rätt orealistiskt antagande.
Socialbidrag fungerar ju så att man dels får hyran betald (men bara upp till en viss gräns, i Stockholm ligger den på ca 5000 kr om jag inte minns fel) och därutöver får man några tusenlappar i månaden till uppehälle. Så det är alltså inte så att genomsnittspersonen på försörjningsstöd får ut 9291 kr i månaden att disponera fritt.
Jag kan inte minnas att det var så mycket kladd med a-kassan innan Reinfeldt och Borg började genomföra sin politik. Varför skulle man ändra ett system som verkade fungera bättre då än det gör nu?
Ping: Högern vill sänka din lön | Mellan anpassning och motstånd
Ping: Postmaterialismens tidevarv « strötankar och sentenser