Det andra Stockholm

I Stockholms län fanns det år 2008 52 611 butiksbiträden och motsvarande.

Det fanns 29 217 personer som jobbade på restaurang.

14 468 personer arbetade som städare.

Det kan jämföras med att det i länet samma år fanns 37 708 dataspecialister, 41 361 företagsekonomer/marknadsförare/personaltjänstemän, 17 678 journalister/konstnärer/skådespelare och 8 154 jurister. Detta är alla yrken som är överrepresenterade i Stockholms län jämfört med övriga landet, och som säkert av många uppfattas som typiska storstadsyrken: kvalificerade, välavlönade och ”lyckade” (statistik från SCB).

Men butikspersonalen är fler än dem alla. Utan dem, restaurangarbetarna och städarna – ingen latte, ingen dagens lunch, ingen kemtvätt, inga städade kontor och tömda papperskorgar, ingen after work. Inget Pressbyrån att panikköpa hela strumpbyxor i fem minuter innan kundmötet, inga kvällsöppna butiker att handla nästa dags frukost i när du kommer hem sent från jobbet, ingen shopping, ingen utgång, inga restaurangbesök.

Kruxet är att butikspersonalen och företagsekonomerna inte bor på samma ställe. Så de vet inte så mycket om varandras villkor. Såhär är Stockholms läns städare respektive jurister fördelade:

Andelen i respektive yrke är relaterad till hur stor del av länets befolkning som bor i varje kommun. Om städarna och juristerna vore helt jämnt fördelade i Stockholms län skulle alltså båda linjerna vara helt räta och ligga på siffran ett, som det gråa strecket. Allt som är över ett betyder överrepresentation, och allt under betyder underrepresentation. Vi kan alltså se att städarna är överrepresenterade nästan tre gånger i Botkyrka, och juristerna tre gånger i Danderyd. Framför allt ser vi något som är påfallande likt ett spegelvänt mönster vad gäller de två yrkena: Där andelen städare är hög, där är andelen jurister låg, och tvärtom. Denna tendens har dessutom förstärkts de senaste decennierna: I de kommuner där andelen städare är hög har den ofta ökat jämfört med 1990, samtidigt som juristerna minskat, och tvärtom.

Statistiken kommer från RTK (”Yrkesstrukturen i Stockholms län och dess kommuner 2003”, ej på nätet) och SCB.

Jag är övertygad om att det spelar stor roll ifall människor som lever olika sorters liv möts. Och då menar jag inte att juristen säger hej och flyttar på stolen när kontorsstädaren kommer. Det spelar roll vilka som är ens grannar och vilka som är de andra föräldrarna på barnens dagis. Om man bara träffar andra likasinnade är det lätt att tro att ”40 000 är en vanlig inkomstnivå i Stockholm”. Om man är jurist och bara umgås med andra som tjänar över 40 000 kronor i månaden är det hemskt lätt att glömma bort exempelvis att en förutsättning för att man ska kunna köpa sin latte tidigt på morgonen och handla frukostmjölken sent på kvällen, är att de allra flesta arbetare måste jobba obekväma arbetstider – något man sällan behöver göra som tjänsteman:

(Härifrån.) Det är också hemskt lätt att glömma bort att priset för den serverade latten och de renstädade kontoren är  fysisk smärta. Nästan varannan städare i Stockholms län har ont någonstans i kroppen:

(Härifrån). Framför allt är det oerhört lätt att glömma bort att en städare inte ens tjänar hälften av vad en jurist gör:

(Härifrån.)

För den som inte vill glömma rekommenderas Det andra Stockholm – rapporten om villkoren för de 350 000 stockholmare som jobbar i LO-yrken, och som alldeles ofta glöms bort i samtliga partiers jakt på ”medelklassen”.

Läs den. Bli arg. Bli klokare. Gör något.

DN:s ledarsida tror bara att det finns ett Stockholm, och gillar därför inte de rödgrönas förslag om enhetstaxa i SL. Läs gärna om hur Stockholmsmoderaterna förskönar bostadsstatistiken och om hur regeringens strategi mot hemlöshet har misslyckats. Johan Sjölander om de försvunna välfärdsarbetarna. I övrigt vill jag varmt rekommendera några blogginlägg om den alltmer politiserade nyhetsjournalistiken (med en tydligt borgerlig bias): Rebella om DN:s propagandaknep på nyhetsplats, och Den allierade journalisten om Positive, negative campaigning.

Andra bloggar om , , , , , , , . Intressant och Netroots.

6 kommentarer

Filed under Arbetsmarknad, Klyftor, Storstaden

6 responses to “Det andra Stockholm

  1. Ett mycket intressant inlägg tycker en tidigare statligt anställd tjänstekvinna som hyr en 35 kvm lgh i en privatvilla i ett av höginkomstområdena i Stockholm.

  2. Ett fantastiskt bra och intressant inlägg. Även om innebörden gör mig förbannad!

  3. Federico

    Människor som lever olika sorters liv vill inte umgås med varandra.Sen har jag svårt att se vad en arbetare vinner på att umgås mer med borgare.

  4. Bernt Blomgren

    Klart bästa bloggen inom den socialdemokratiska sfären – man önskar att det stockholmska mediefolket( inklusive svt och sr)läser denna blogg, då kunde man hoppas på att de utginge från en sannare verklighetsuppfattning än den som skapas genom att bara läsa söderkompisarnas krönikor.
    Äntligen en blogg som gör socia-ekonomiska analyser som var självklara på 60-och 70-talen.Marxism alltså – det är fint det.

  5. lenasommestad

    En skarp analys. Den påminner om varför vi som socialdemokrater måste stå upp för våra värderingar.
    Kan vi tillsammans lyfta Marikas verklighetsbild och berättelserna bakom? Människorna, vardagen? Önskemålen och förhoppningarna?

  6. Klockrent inlägg! Delar verkligen analysen att partiets ensidiga fokus på de så kallade mittenväljarna är skadligt för både det politiska samtalet och socialdemokratins legitimitet i väljarkåren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s