Det här med grönområden – eller Allt är politik

Jag har bott i stenstad större delen av mitt liv. Har inga större erfarenheter av djur och natur. Så om jag ska vara helt ärlig har jag aldrig riktigt förstått poängen med att ha en massa parker – eller grönområden, som det heter på politikerspråk – i städerna. Samtidigt har jag ju noterat att det är få lokala frågor som väcker så starka känslor som stadsbyggnadsfrågor, och kanske särskilt om det handlar att bygga hus på gröna ytor. Det blir alltid ”not in my backyard” av det. I en stad som Stockholm är det inte utan att det kan kännas lite överdrivet. 25 procent av marken här är ”obebyggd med någon vegetation” och totalt sett är över 70 procent någon form av grönyta, enligt SCB. Det är ganska mycket.

Men så hittade jag en studie (i the Lancet) som undersökt sambandet mellan ojämlikhet i hälsa och närhet till grönområden. Och det finns ett starkt samband. Dödligheten är högre bland människor som bor i områden med få grönytor. Men inte bara det – utöver detta är ojämlikheten i dödlighet mellan olika inkomstgrupper (i undersökningen indelade i kvartiler) större i områden med lite grönt.

Staplarna har olika färger beroende på inkomstgrupp, där den ljuslila är den fattigaste gruppen. Vidare är staplarna grupperade efter andelen grönytor i bostadsområdet – minst grönst längst till vänster, och mest längst till höger. Under en viss period är alltså dödligheten för den fattigaste gruppen nästan dubbelt så hög som den är för den rikaste gruppen, i områdena med minst grönytor. I områdena med mest grönytor är den ”bara” ca 40 procent högre.

Forskarna  bakom studien drar slutsatsen att ”fysiska omgivningar som uppmuntrar till god hälsa kan vara viktigt för att minska socioekonomiska hälsoskillnader”. Och plötsligt fick frågan om grönområden i städerna en ny dimension.

Nu är studien det handlar om gjord i Storbritannien, så det är inte säkert att resultaten kan överföras rakt av till Sverige. Jag tror fortfarande på att nyproduktion av bostäder görs bäst genom förtätning i en stad som Stockholm. Man kan planera grönområden på många olika sätt – kanske är det bättre med många små än de stora, gröna kilar som det finns ganska gott om i Stockholm? Hur som helst – jag har fått revidera min tidigare (något slarviga) uppfattning om att grönt i stan mest är en trevlig bonus, ungefär som en fin utsikt eller snygga möbler. Grönområden är i högsta grad politik – det med.

Rekommenderar i övrigt: Yimby:s stadspromenad i Sundbyberg, Yimby om förtätning på Söder, Johannes Åsberg och Erik Normark om chansen för Göteborg, Erik Berg om framtidens former. SvD:s artikelserie om miljön i Stockholm.

Andra bloggar om , , , , . Intressant och Netroots.

12 kommentarer

Filed under Hälsa och sjukvård, Klimat och miljö, Klyftor

12 responses to “Det här med grönområden – eller Allt är politik

  1. Gjorde man samma undersökning i Sverige skulle man nog komma fram till motsatsen – jfr: https://storstad.wordpress.com/2010/02/14/tva-stopp-med-t-banan-tva-ars-kortare-liv/

    Det finns en sorts bias till fördel för ”grönytor”, en stark sociobiologisk/civilisationskritisk tankefigur (propagerad av funktionalismen) om ”hur människan är” och staden som ”onaturlig” livsmiljö står hela tiden beredd att kopplas in när man talar om de här sakerna. (Jag menar nu inte ditt inlägg nb).

    Jag tror inte heller att det handlar så mycket om ”gröna” ytor i sig, då hade det räckt att täcka alla väggar med vildvin, utan mer om sk. ”friytor”, dvs. platser där man kan stanna upp, ta en paus och ”bara vara”, oavsett om det är ett torg, en park eller en skog.

    Det rör sig inte heller om kvantitet, utan om kvalitet och tillgänglighet, vilket Alexander Ståhles avhandling Compact Sprawl visar.

    Dessutom är ju, som du påpekar, svenska städer osannolikt glesa och ”gröna”, vilket framgår av undersökningen du refererar till: http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0805/2005A01/MI0805_2005A01_SM_MI12SM0902.pdf

    – end of rant –

    Mycket intressant inlägg anyhow…🙂

    • Marika

      Absolut. Det framgår inte riktigt hur de definierar grönområden eller vad ”stor” resp ”liten” tillgång till dem innebär i den brittiska studien, vilket gör det svårt att jämföra rakt av med Sverige.

      Forskarna konstaterar också: ”We noted that people with greater exposure to green space were more likely to be less deprived than were those with little exposure to such areas”, vilket som du påpekar inte behöver vara sant för Sveriges del.

      MEN det som ändå är intressant med studien är att forskarna kontrollerar för en rad bakgrundsfaktorer, nämligen ”age group, sex, deprivation in education, skills and training, deprivation in living environment, population density, and urban or rural classification”, dvs rensar bort dessa faktorers inverkan på hälsa, och då kvarstår ändå en tydlig effekt av grönområden på dödligheten.

      I övrigt håller jag med dig om att det knappast är ”grönt” generellt som kan spela roll, utan på vilket sätt det är ”grönt”… Kvalitet och tillgänglighet helt enkelt. Områden som är nära där det är lätt att röra sig.

      Den brittiska studien kommer fram till att generell dödlighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar är mindre i gröna områden, medan dödlighet i tex lungcancer inte är det. Det skulle ju kunna antyda att det är själva aktivitetsaspekten som spelar roll – folk rör på sig mer om de har god tillgång till grönt, vilket typiskt sett minskar just hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot spelar den fysiska aktiviteten inte lika stor roll för lungcancer vad jag vet. Så en slutsats man skulle kunna dra är väl att man ska planera städer på ett sätt som uppmuntrar rörelse.

      • Good point! Hursomhelst så är det nog bra att ta med sig betydelsen av ”grönytor” när man förtätar och bygger nytt i våra städer. Alltför ofta strösslar man bara ut bebyggelse på ett markslösande sätt vid förtätning, istället för att bygga tätt, koncentrerat och ytsnålt och på det viset spara viktiga grönområden: http://www.yimby.se/2009/06/fran-hus-i-park-till-hus-_751.html

      • Man kanske ska tillägga att det finns minst grönytor i Stockholms innerstad, samtidigt som det enligt Ståhles undersökning bor där är mest nöjda med sina grönytor. Kvalitet betyder allt, som Johannes säger, kvantitet mycket lite.

      • Marika

        Jo, fast det är inte säkert att man kan sätta likhetstecken mellan en positiv upplevelse av grönområden och en positiv effekt på tex hälsan. Jag säger inte att det måste skilja sig åt, men det kan göra det. Jmf med ”upplevelsen av trygghet” – folk känner sig ofta mindre trygga i förorter, trots att brottsligheten (eller iaf anmälda brott) är högre i innerstan.

      • Jan Wiklund

        Nej, men man kan ju ganska enkelt kolla om hälsotillståndet är sämre i innerstan än i förorten. Dom siffrorna har nog du lättare tillgängliga än jag.

        Jag skulle nog vilja ifrågasätta ditt antagande om att folk rör på sig mer om de har god tillgång till grönska. Jag tror två saker
        – dels att de rör på sig mer om de har nära dit de ska och kan gå till fots. Mycket grönska leder till långa avstånd och möjligen därmed till att det blir naturligt att åka bil vart man än ska – vilket är dåligt för hälsan.
        – dels att det är en fråga om kvalitet, igen. All grönska är inte gåvänlig. Stora tomma gärden med tistlar lockar inte till promenader, särskilt inte när det blåser och är kallt. Då är det gåvänligare med avskärmade gator, i synnerhet med gator där det finns något att titta på. det här har Jan Gehl rett ut i ett flertal böcker.

      • Marika

        Jo, fast det finns ingen automatisk kausalitet mellan bättre hälsa i innerstan och bättre upplevelse av grönområden. Man måste göra som de brittiska forskarna – rensa för diverse andra bakgrundsfaktorer som vi vet också spelar roll för hälsan. Typ utbildningsnivå, yrke, sociala förhållanden etc. Det är förmodligen mest de demografiska variablerna som förklarar det bättre hälsoläget i innerstan.

        Jag håller helt med om att det inte finns något enkelt samband mellan ”grönt” och ”bättre hälsa”. Har jag ju varit inne på flera gånger här ovan. Men om det inte alls finns något samband mellan grönområden och fysisk aktivitet, hur förklarar du då de brittiska forskarnas resultat?

      • Som du (eller vem det var) skrev ovan: vi får nog göra en egen studie i Sverige. Jag har ingen aning om hur engelska städer är strukturerade. Eller hur engelska grönområden ser ut. Det kan ju tänkas att de är bättre än de svenska, helt enkelt för att det är mer ont om plats där och man måste hushålla med det man har.

  2. Olle Jansson

    Attans, här skulle man in och referera till Ståhles avhandling och så har Johannes hunnit före!

    Den har en riktig påpekan kring tillgängligheten på grönområden. Många svenska miljonprogram har mängder av ytor i närheten, men många upplever sin närmiljö som bestående av parkeringsplatser och få är ute i skogarna runt omkring.

    I jämförelse är kanske inte platser som Humlegården eller liknande så stora, men de är tillräckligt stora för folks behov. Hur ”exposure to green space” operationaliserats i undersökningen torde vara avgörande. Man kan ju exempelvis bo mitt i city men åka ut till en sommarstuga nästan varje helg.

  3. Pingback: Klass påverkar ditt liv « Martins diagram

  4. Pingback: Det har börjat för länge sedan « Lavaland TEXT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s