Rapport: Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i Stockholm

I lördags ordnade ett gäng SSU:are och studentförbundare i Stockholms stad en busstur runt om i Stockholm. Jag var inbjuden för att prata om klyftorna i staden. Andra talare pratade om vårdvalet, utbildnings- och landstingspolitik, bostadsbyggande och LO:s Stockholmsmodell. Vi åkte bland annat förbi barnsjukhuset Martina, universitetet, Hjulstaskolan som drabbats hårt av den borgerliga majoritetens besparingar på det socioekonomiska tillägget, och så tittade vi på bostäderna som byggs i Hornsberg.

Dagen till ära hade jag satt ihop en liten guide till klyftorna i Stockholm. För den som är intresserad går den att ladda ner via länken nedan.

Rekommenderar Lena Anderssons krönika om ansträngning, belöning och en gammal höger. Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt debatterade bland annat klyftor igår. Marie Söderqvist Tralau har ett lugnande besked (dock lite oklart vad hon grundar det på): Klyftorna ökar inte alls. Andra bloggar om , , , , , , . Intressant och Netroots.

10 kommentarer

Filed under Klyftor, Storstaden

10 responses to “Rapport: Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i Stockholm

  1. Pingback: Tweets that mention Rapport: Den unge socialdemokratens guide till klyftorna i Stockholm « Storstad -- Topsy.com

  2. Ungefär vad man kunde vänta – men det som förvånade mig var att medellivslängden var så låg i Vasastan och Maria. Där bor det väl bara rikt folk, eller?

    Man konstaterar också att det var under det socialdemokratiskt styrda 90-talet som klyftorna ökade som värst. Ni har en stor förtroendeklyfta att övervinna!

    • Marika

      Ja, det är viktigt att inse att klyftorna ökat mycket under socialdemokratiskt styre. Det visar kanske att den politik som varit framgångsrik i att minska klyftor blev mindre effektiv med tiden. Säkert kopplat till 90-talskrisen också. Vi måste hitta nya redskap. Det är inte lätt, men väldigt viktigt.

      • Förslagsvis uppmuntra och bejaka politiskt engagemang bland underklassen, oavsett om den går i s-riktning eller inte. I den mån s-regeringar har kunnat göra något bra är det för att de har kunnat stödja sig på en folkrörelse. Och där är det väsentligare att folkrörelsen finns än att den är s-märkt.

        Som Tilly & Shorter uttryckte det redan 1974 apropå 150 års strejkhistoria i Frankrike: Strejker lönar sig inte pga att de leder till lönehöjningar. De lönar sig pga att de leder till att hela samhället måste ta hänsyn för att det inte ska bli mer strejker. De lönar sig också pga att de stärker de deltagandes självrespekt, så de vågar göra sig mer gällande i samhället.

        När sådant tystnar finns inget politiskt kapital kvar att arbeta med för s-regeringar. De har inget kvar att sälja. Därför blir de kraftlösa, och ger sig ut på hejdlöst kompromissande. Vilket försvagar folkrörelsen ännu mer.

  3. Hej Marika
    Ett mycket bra, tydligt och pedagogiskt material om orättvisor i Stockholm.
    Jag använder det mycket i mitt samtal med väljare när jag är ute och knackar dörr.
    I mitt jobb, arbetar på IF Metall med politiska frågor, har jag mycket kontakt med Stockholm, Malmö och Göteborg. Nu har jag en fråga.
    Kan du göra liknande rapport för Malmö och Göteborg?
    Du kan skicka ditt svar till mig på juhani.kulo@ifmetall.se
    Eller ringa mig på
    070-5840694
    Vänligen
    Juhani Kulo
    IF Metall

    • Marika

      Hej Juhani,

      roligt att höra! Det kan jag absolut tänka mig att göra. Kan inte lova exakt när det blir bara. Hör av mig!

  4. Roger

    Apropå klyftor, har du sett denna?

    http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?t=a28

    Förvånansvärt små skillnader i andel elever som går vidare från gymnasiet till högskola. Är det kanske ett tecken på att det finns goda förutsättningar för social rörlighet även i de förortsområden med lägre genomsnittliga inkomster?

    En annan positiv utveckling är väl att förvärvsfrekvensen tycks öka och att sjuktalen sjunker i samtliga områden, dvs. även i områden med lägre medelinkomster? På sikt är ju dessa två avgörande faktorer för att minska klyftorna.

    Sedan är det ju lite svårt att få fram siffror på hur klyftorna har påverkats den senaste mandatperioden. När man tittar på USK:s websidor finns det ju ännu inga 2009-siffror.

    • Marika

      Att skillnaderna är små kan jag inte hålla med om. I Farsta har 60% inte börjat på högskolan efter tre år, i Bromma är andelen 34%.

      Dessutom är detta elever som gått ut gymmnasiet. Problemet är ju att väldigt många aldrig slutför gymnasiet, och andelen varierar också med socioekonomin. Utöver det finns det personer som aldrig ens börjar gymnasiet och som du ser i rapporten är det betydligt vanligare att inte få gymnasiebehörighet i fattiga områden än rika.

      Förvärvsfrekvensen har legat relativt still kring 50% (varierar alltid lite med konjunkturen) i Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista och Skärholmen sedan 1994. Det har jag lite svårt att se som positivt. Det är en oerhört lång och svår resa att höja de nivåerna.

  5. Pingback: Men vad är det som är så satans svårt att förstå? « Kvalitetsbloggen

  6. Pingback: Lite mer av klasskamp skulle inte skada! | Annarkia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s