Finanskrisen, några siffror

  • Hur stora värden gick upp i rök?

2 300 miljarder USD (ca 18 000 miljarder kronor) i hela världen.

  • Hur mycket är Island skyldig Storbritannien och Nederländerna till följd av konkursen för banken Icesave?

3,9 miljarder euro (ca 39 miljarder kronor) eller halva Islands BNP eller ca 480 000 kronor per islänning.

  • Hur många islänningar röstade ja i folkomröstningen till att betala 3,9 miljarder euro till Storbritannien och Nederländerna?

2 599 stycken, eller 1,8 procent.

  • Hur många jobb tros ha gått förlorade i världen som följd av krisen?

Omkring 20 miljoner under 2009.

  • Hur mycket har lönerna sänkts i offentlig sektor i Lettland?

Uppemot 45 procent på ett år.

  • Hur många skolor och sjukhus har fått stänga i Lettland till följd av krisen?

Ca 100 skolor och 35 sjukhus, bedömer Rapport.

  • Hur många fler människor kommer att fastna i extrem fattigdom på grund av finanskrisen?

46 miljoner. 53 miljoner.

  • Hur många barn kommer att dö i Afrika som direkt följd av finanskrisen?

30 000-50 000 under år 2009, enligt Världsbanken.

  • Hur många av de afrikanska barn som dör till följd av finanskrisen kommer att vara flickor?

En överväldigande majoritet.

I helgen håller G20-länderna möte i Washington. Inför detta har internationella valutafonden, IMF, föreslagit en global skatt på banker, för att bekosta eventuella framtida räddningspaket. I USA debatteras också regleringar, men kritikerna tycker inte att de är tillräckliga. Överlag verkar det väl inte ha hänt så jättemycket angående nödvändigheten att reformera det finansiella systemet för att undvika framtida kriser. Vilket i och för sig inte är förvånande – att komma överens om stora politiska förändringar på global nivå, samtidigt som gigantiska, inflytelserika intressen till varje pris vill behålla status quo, torde vara en av de svåraste och långsammaste sakerna man kan göra i politiken. Vilket inte minst det havererade klimatavtalet i Köpenhamn visade. Icke desto mindre – det är helt nödvändigt. Människor dör som följd av det system vi har idag.

Precis efter finanskraschen hösten 2008 skrev Mona Sahlin en väldigt bra artikel som innehöll en lös skiss på vägarna framåt. Rekommenderas varmt. Katrine Kielos skriver också bra om skattens återkomst. Sandro Scocco skriver mycket läsvärt om varför det inte är en framkomlig väg att skylla krisen på bankirerna, så som den borgerliga regeringen gärna gör. Sigmar Gabriel var inne på något liknande i sitt prisbelönta kongresstal: ”Det handlar inte bara om moraliska misslyckanden från enskilda bankdirektörer. Moraliska appeller av den sorten fru Merkel gör är helt poänglösa. Istället måste spelreglerna göras om, så att de excesser som orsakade krisen inte kan uppstå. Den kanske viktigaste uppgiften för socialdemokratin just nu, i Tyskland, i Europa och i hela världen, är att tala om hur vi ska åstadkomma sådana spelregler.”

Ja, vänner, det borde vi definitivt ägna oss mer åt.

Uppdatering: Intressant nog har IMF och Världsbanken just släppt en ny rapport om finanskrisens konsekvenser. Enligt den är antalet barn som kommer att dö i världen på grund av krisen skrämmande 1,2 miljoner. Det rapporteras också att G20-länderna inte har kunnat komma överens om någon global bankskatt – men IMF ska arbeta vidare med frågan.

I Sydsvenskan finns en bra genomgång av IMF:s skatteförslag. Kennet Andreasson skriver också om krisens följder för Europa. Gunnar Hökmark gillar inte bankskatten, men förespråkar reglering – och resonerar läsvärt. Verkar vara en riktigt bra blogg! Hållplats Hådén och Jerker Nilsson skriver också.

Andra bloggar om , , , , . Fler intressanta och rödgröna bloggar på Netroots.

8 kommentarer

Filed under Ekonomi, Internationellt

8 responses to “Finanskrisen, några siffror

  1. Lettlands samhällssammanbrott har verkligen inte behandlats i media i Sverige om man jämför med till exempel Grekland. Jag kan inte hjälpa att tro att det svenska ägarintresset har spelat en roll i det. Inte på det sättet att man stoppat medieövervakning utan på det sättet att media istället lagt fokus på hoten mot de svenska intressena. Känns mycket märkligt att media tycker att det är mer intressant att ligga på Anders Borg i hopp om fler hökuttalande och att spänt vänta på Swedbanks kvartalsrapporter snarare än att just övervaka det nu nämner.

  2. * det du nämner (om välfärdsslakten och extrema besparingarna)

  3. Pingback: Barnen drabbas alltid | Kulturbloggen

  4. Hur många tro på mänskligheten som försvann: Miljoners miljarders…..

  5. Pingback: Motvallsbloggen » Nu slår de upp – gravt brott mot de kungliga normerna

  6. Pingback: Media mosar med liv och lust « Ett hjärta RÖTT

  7. Martin H

    Jag kan inte heller förstå varför finanskrisen och vad man ska göra för att förhindra en repris inte debatteras mer.

    Jag har själv jobbat med tillsyn av banker och vet hur otroligt svårt det är.

    Samtidigt som det i vart fall delvis var en medveten politik att främja husköp åt alla (även de som absolut inte hade råd med det) i USA (republikanernas ”ownership society” och demokraternas vilja att ge billiga lån till alla) som delvis låg till grund för krisen.

    Så det är lätt att tro att varken politik eller tillsyn är rätt väg framåt, men onekligen måste något göras.

    • Marika

      Nej, dels är själva lösningen extremt svår, och dels är implementeringen av lösningen (att komma överens globalt) minst lika svår…

      Tillsyn är svårt för att den alltid kommer ligga steget efter och man vill inte förhindra ”nyttiga” innovationer. Politik är svårt eftersom politiker inte är de som är bäst lämpade att avgöra detaljerna på finansmarknaderna.

      Det är helt klart ett problem att vi skapat finansiella instrument som är så avancerade att nästan inga människor förstår dem (och därmed inte heller förstår konsekvenserna av dem).

      Men som ofta här i världen tror jag att det handlar om flera olika små detaljlösningar, inte att hitta Lösningen med stort L. Lite tillsyn, lite reglering… Kanske en bankskatt. Jag vet inte, men jag tycker det är en intressant tanke.

      Jag tycker också att en väldigt viktig aspekt av det hela är att vi drar lärdomar även på andra områden än de rent finansiella. Att det inte bara handlar om banker. Som du själv påpekar – krisen är delvis ett resultat av en aktiv politik för att människor ska äga sina hem. Samtidigt har reallönerna för vanliga människor i USA inte ökat sedan 1970-talet, så folk ökade sin levnadsstandard genom lån istället. Det tror jag inte heller är ett hållbart system (åtminstone inte om produktiviteten i ekonomin samtidigt ökar, vilket den ju gjorde i USA).

      Marknaden är jättebra på en massa saker, men faktiskt inte allt. Och att lämna vissa grupper efter i löneutvecklingen när andra får det ständigt bättre är inte heller hållbart. Det tycker jag är lärdomar att dra.

      Har förresten skrivit mer om just detta här:

      https://storstad.wordpress.com/2009/09/21/ty-den-som-har-at-honom-skall-varda-givet/

      och här:

      https://storstad.wordpress.com/2009/09/17/en-bemarkelsedag-att-uppmarksamma/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s