Arbetsmarknadsstatistiken förklarad

När jag läste grundkursen i nationalekonomi hade vi nästan alltid amerikanska läroböcker. De var så mycket mer pedagogiska. Den europeiska bildningstraditionen är fantastisk på många sätt, men det finns också ett drag av exklusivitet: ibland vill man göra saker svårare än vad de verkligen är inom vetenskapen. Så inte bland de amerikanska nationalekonomer som författade min kurslitteratur. De skalade av, gjorde begripligt och använde målande exempel om hamburgare, biobiljetter och läskburkar. Denna sympatiska och demokratiska inställning till kunskap är för övrigt ett av skälen till att jag gillar Paul Krugman.

Nu har Anders Utbult på Alliansfritt Sverige gjort en alldeles fantastiskt pedagogisk sammanställning om hur det här med sysselsättningsstatistik egentligen fungerar. När det handlar om arbetsmarknad flyger ofta siffrorna i luften, från alla politiska håll, och det kan vara svårt att veta vad som egentligen gäller. Har sysselsättningen ökat? Minskat? Hur förhåller sig arbetskraftsdeltagandet till sysselsättningen? Läs Utbults rapport – det går snabbt, det är inte svårt, och du kommer att bli klokare! Now that’s folkbildning for you.

SvD, SvD, DN. AB. Andra bloggar om , , , , . Fler intressanta och rödgröna bloggar på Netroots.

31 kommentarer

Filed under Arbetsmarknad

31 responses to “Arbetsmarknadsstatistiken förklarad

  1. Pingback: Klyftor ger inga jobb « Ulrika Falk

  2. Roger

    Jag har hört ett rykte om en ekonomisk kris och en global lågkonjunktur som träffat den svenska exportindustrin relativt hårt.

    Kan det ryktet härmed dementeras?

    • Marika

      Rapporten handlar inte om att skylla på den ena eller andra sidan. Det är en bra genomgång för den som vill bli lite mer hemmastadd bland de arbetsmarknadsstatistiska termerna. Läs gärna.

      • Roger

        Jag läser rubriken till diagrammet, där står ”Arbetslinjens påverkan på sysselsättningen”. Det blir ju en smula missvisande om nu inte syftet är att förklara det utan bara att redovisa siffrorna utan analys om orsaker, eller hur?

      • Marika

        Läs rapporten.

  3. Jag har hört rykten om att man kan hantera kriser på olika sätt. Man kan som Anders Borg gör, prata om vädret efter att först ha förnekat att det fanns en kris. Eller också kan man som andra länder gjort, ta tag i problemen och försöka lösa dom…..

    • Som Grekland då eller? Eller Island? Allvarligt, Sverige är ett av de länder som stått sig starkast i krisen och det beror bland annat på att vi inte haft en vänsterregering som hade köpt SAAB eller höjt skatter till höger och vänster.

      Att de som tjänar mest på skatteavdrag beror på att skatten är procentbaserad. I absoluta tal betalar fortfarande de med högre inkomster mer på grund av procent och marginalskatt. Om man höjer blir det tvärtom, kommer ni klaga då också? Eller är det som det brukar, de som jobbar ska få så lite som möjligt av sina pengar?

      LÄste en Sosses som på allvar kallade jobbskatteavdraget för ett bidrag till de rika. Att få betala mindre skatt kan bara av en socialdemokrat kallas bidrag. Jag vet inte om det är humor eller tragik.

      Naturligvis finns det problem med Alliansesn politik, men inte är problemet att de som jobbar ska tjäna mer på att jobba än de som inte jobbar.

      • Jag undrar hur vanligt det var förr att arbetslösa och sjuka tjänade mer än de som arbetade. Problemet med skattesänkningar är att de tar bort resurser från samhället, titta bara på hur många som arbetade i offentlig sektor som nu får leva som vad borgare kallar bidragsberoende.

    • Marika

      Sverige är faktiskt ett av de länder som klarat krisen sämst, enligt OECD:

      http://sverigesradio.se/ekot/artikel.asp?artikel=3423571

      Det är de sammanlagda skattesänkningarna som är intressanta, inte bara jobbskatteavdraget. Och regeringen har sänkt väldigt många skatter som i princip bara rör höginkomsttagare – fastighetsskatten och förmögenhetsskatten samt den statliga inkomstskatten. Vet du om att den rikaste procenten av befolkningen har fått lika mycket av de totala skattesänkningarna som de 25 fattigaste? Tycker du att det är rättvist?

      Här kan du se hur skattesänkningarna fördelar sig:

      https://storstad.wordpress.com/2010/02/03/fattigdom-i-sverige-statistiken/

      Denna fördelning har ett pris, nämligen att de fattigaste blir absolut sett fattigare. Ditt jobbskatteavdrag sker alltså på bekostnad av att sjuka och arbetslösa fått mindre i plånboken. 554 kr mindre per månad för den fattigaste decilen:

      https://storstad.wordpress.com/2010/02/18/en-sjukt-smutsig-500-lapp/

      Den ekonomiska forskningen är ganska ense om att skattenivåer i sig inte påverkar tillväxten. Så det är inte så, som du antyder, att höjda skatter innebär att en ekonomisk kris förvärras.

      • Roger

        Man kan nog inte säga att Sverige klarat krisen dåligt. Däremot kan man säga att Sveriges ekonomi har påverkats relativt mycket av krisen, men klarat den påverkan relativt bra.

        Det verkar som om OECD-rapporten (refererad av SR/ekot) säger att BNP/capita sjunkit mer i Sverige än i många andra länder. Och det är kanske inte så märkligt eftersom vi är ett mycket exportberoende land (precis som t.ex. Finland) som påverkas mycket när exporten viker?

        Däremot har den negativa BNP/capita-utvecklingen inte fått så stor negativ effekt på statsbudgeten i Sverige, eller för den delen på enskilda medborgares ekonomi, som den har fått på många andra länders statsbudget, eller andra länders medborgares ekonomi.

        Orsaken till det går naturligtvis att hitta i välskötta offentliga finanser. En tradition som både den förra och den nuvarande regeringen, och sannolikt också kommande regeringar (oavsett färg), tänker fortsätta med. På 70- och 80-talet hade ju Sverige en ekonomisk politik som gav oss mycket stora problem kring 1990, men nu är det ju ordning och reda, och då går det lättare för landet att genomlida en efterfrågekris och det är färre medborgare som drabbas kraftigt – om man jämför med kriserna på 70-talet och 90-talet och om man jämför med andra europeiska länder.

        Och det är ju rätt kul, oavsett vilket perspektiv på politiken man har, att diskussionerna kan handla om vad vi vill göra (t.ex. välfärdsförbättringar eller skattesänkningar) än att de måste handla om påtvingade besparingsåtgärder för att sanera ekonomin. Eller hur?

  4. Pingback: Kommunanställda i Stockholm minskat med 7. 000

  5. AK

    Men var finns den tredje statsmakten, var finns de journalister som kritiskt granskar regeringens politik?

    Vad hjälper progressiva bloggar som Storstad och Alliansfritt Sverige om inte radio, tv och de stora tidningsdrakarna kan, vågar eller vill ifrågasätta regeringens manipulationer?

    Vill inte vara ”off topic” men vi har i mer än två års tid matats med ”jobbskatteavdrag” och ”arbetslinje” som om dessa verkligen är det som påstås. Jag väntar på klarspråk också från de stora medierna.

  6. Beholder

    Den hade en genomgång av jobbskatteavdraget och sa att det är visst de som tjänar mest som får mest. I alla fall om man kollar procentuellt, enligt dem. Det skall tydligen finnas ett tak med.

  7. AK:
    Journalisterna kan inte tillräckligt för att förklara något – eller så får de inte förklara. Men jag gissar på det första.

    Vad gäller amerikanska läroböcker så jo, de är ofta skrivna för att vem som helst ska förstå dem. När jag började läsa sociologi, 1969, började den stora amerikanska läroboken med att lära oss studenter procenträkning! Det uppskattade vi inte🙂.

  8. Pingback: Gudmundsson dissar Borgs jobbpolitik « Röda Berget

  9. Roger har rätt, rubriken är mycket missvisande.

    För att gå i Alliansfritts pedagogiska fotspår undersöker jag saken närmare i ett inlägg här

    http://www.skick.se/2010/04/arbetslinjens-paverkan-pa.html

    • Marika

      Som Anders Utbult skriver i en kommentar, visst, rubriken på diagrammet hade kunnat vara mer neutral. Men det förändrar inte rapportens budskap och innehåll. Har du läst den? Tänk vad roligt det vore om man kunde få diskutera sakfrågor istället för en enskild formulering.

      Utbult hymlar inte med att han tillhör Alliansfritt Sverige och redovisar därmed klart sin ideologiska hemvist. Detta till trots är rapporten saklig och pedagogisk. Alla kan läsa den, lära sig lite mer om arbetsmarknadsstatistik och sedan dra sina egna slutsatser.

      Politiker från båda sidor slänger sig med sysselsättningssiffror på ett sätt som det ofta är svårt att hänga med i. Jag tror att vem som helst, oavsett vilket lag man hejar på, blir lite klokare av att läsa Utbults rapport, finner det lite lättare att hänga med i politikernas statistikanvändande. Det tycker jag är en insats värd att hylla. Det gör uppenbarligen inte ni.

      Jag menar, bakgrunden till rapporten är ju att tex Reinfeldt återkommande hävdar att sysselsättningen har ökat sedan 2006. Det är naturligtvis sant i en mening, men är samtidigt ett meningslöst påstående eftersom även befolkningen har ökat. Det enda som är intellektuellt hederligt är att tala om sysselsättningsgraden. Det tror jag att de flesta accepterar efter att ha läst Utbults rapport.

      • Roger

        Jodå, rapporten har sina pedagogiska poänger. Men dessa skyms tyvärr av att de ideologiska reflexerna (att råka döpa centrala diagram missvisande) hos skribenten får mig som läsare att ställa mig tveksam till resten av texten också.

        Detta är bara en i raden av observationer om att tekniskt svårare frågor sällan vinner på att analyseras eller diskuteras med ideologiska skyddslappar på.

        Idédebatt är viktigt, men den kanske inte bör ersätta saklighet i diskussioner om svårare tekniska frågor kring välfärdsstatens kärna?

      • Roger

        Tiden på dygnet får mig att skriva som en kratta. Skygglappar heter det.

      • Marika

        Jag förstår inte, så om man öppet redovisar sin politiska övertygelse kan man aldrig vara saklig? Då har man diskvalificerat sig från att delta i ”diskussioner om svårare tekniska frågor kring välfärdsstatens kärna”?

        Låter odemokratiskt i mina ögon, snudd på obehagligt. Du Roger är tex inte ett dugg mer saklig än Anders Utbult i rapporten. Snarare mindre. Men jag har inget emot att du diskuterar de här frågorna för det.

      • Roger

        Jag har inget emot att man deklarerar sin politiska hemvist, om man nu har en sådan. Det är bara bra. Man bör även deklarera sina politiska debattinlägg som sådana och inte som förment sakliga rapporter, kanske?

      • Marika

        Om du har läst rapporten ser du att han tydligt deklarerar detta.

        Rapporten är likväl saklig.

  10. Jo tack rapporten har jag läst. Har du läst mitt inlägg?

    Där star tydligt att AS-rapporten namner att siffrorna inkluderar finanskrisens effekter, misstycker inte där.

    Likväl är det synd att den graf som syns överallt pastar att arbetslinjen ligger bakom utvecklingen. Min erfarenhet av statistik säger mig att det är oerhört lätt för folk (mig själ inkluderad) att bli lurade av sadana pastaenden. Korrelation, kausalitet, sasongsvariation, trend och konjunktur ar inte helt latt att begripa. Sa ja, jag tror arligt att rapportens budskap och innehall paverkas av detta och definitivt att manga har fatt helt fel intryck av grafen. Alla har ju inte samma vana vid data som du till exempel.

    Sa jag tar rapporten som utgangspunkt och forsoker fordjupa mig. Stallar en langt viktigare fraga: ska vi skylla arbetslosheten pa Alliansen eller inte? Vad tycker du efter att ha sett grafen? I just arbetsloshetsfragan? Ar inte det ocksa viktigt och folkbildande?

    Som jag sager i kommentarerna tycker jag sjalv att det ar bra att Anders siffror kan motbevisa folk som sager att sysselsattningen ar densamma. Har hittills bara tyckt att fragan ar lite banal, eftersom svaret var sa latt att finna pa Scb. Men visst alla kollar inte upp sant, precis som de inte kollar internationella trender sa som jag gjort, och darfor ar det bra att sant kommer ut.

    Ideologisk hemvist hos AS presenteras tydligt, men AS precis som Timbro bor laxas upp dar det passar, nar de gor rapporter som ar fullt objektiva men har snedvridet urval.

  11. Skulle vara intressant att hora din reaktion pa min graf om Sveriges arbetsloshet!

    • Marika

      Det är en bra graf. Självklart är förändringarna i sysselsättningen främst konjunkturella, även om det också är rätt uppenbart att regeringens politik inte levt upp till vad den utlovat (vad är det för poäng med en jobbpolitik som bara funkar i högkonjunktur? Om ens det).

      Min poäng är bara att det inte är alls vad rapporten handlar om. Den utger sig inte för att förklara vad sysselsättningsförändringarna beror på. Den vill helt enkelt reda ut begreppen, göra att människor förstår statistiken bättre. En enda rubrik är olyckligt formulerad – och detta är det enda personer som du reagerar på, och så gör du allt för att motbevisa just denna rubrik, vilket samtidigt – medvetet eller omedvetet – antyder att hela rapporten underkänns. Det tycker jag är synd. Det är att helt missa rapportens budskap, och det är inte rättvisande mot rapportens kvaliteter.

  12. Rapporten är alldeles förträfflig vad gäller att uppfylla det syfte som den utger för att ha. Alliansvänner har använt direkt felaktiga uppgifter för att låta påskina att det inte har gått dåligt, vilket det har. Rapporten bemöter detta effektivt.

    Jag stör mig mest på spridningen och ösandet av lovord över rapporten för att den lyckas sätta dit Alliansen på en irrelevant fråga, istället för den riktiga: har arbetslinjen misslyckats? Det har den ju uppenbarligen inte gjort. Precis som den tveksamt utförda avhandlingen om a-kassan häromdagen verkar entusiasmen mest härstamma från att ”vetenskapen” nu sammanfaller med den egna saken, oavsett vad ett helhetsperspektiv säger.

  13. Marika

    ”Precis som den tveksamt utförda avhandlingen om a-kassan häromdagen verkar entusiasmen mest härstamma från att ”vetenskapen” nu sammanfaller med den egna saken” skriver du… men är det inte precis så du själv resonerar?

    Om du nu ska avfärda en hel avhandling i en bisats kan du väl åtminstone förklara varför den är tveksamt utförd… och sen är det ju så att det finns väldigt mycket annan forskning om a-kassan som når ungefär samma resultat. Så den ev ”entusiasm” som finns bygger på stora mängder forskning, gjord under många år, av många erkända nationalekonomer.

    https://storstad.wordpress.com/2010/04/22/forskningen-visar-sankt-a-kassa-leder-inte-till-lagre-arbetsloshet/

    • Jag fäster inget inneboende värde vid att sänka a-kassan, huruvida den ska vara högre eller lägre handlar om forskning, inte ideologi. Jag ser inget problem med forskning som kommer fram till a-kassan har liten effekt på arbetslösheten, eller att ojämlikhet är dåligt för alla. Det betyder inte att varje artikel som kommer fram till detta är väl utförd. Jag ser att du och Bergh diskuterade samma sak vad gäller Jämliketsanden exempelvis.

      Strunt i min kommentar om just avhandlingen, alla reaktioner bygger ju på TT-artikeln och den säger att folk hittar bättre jobb med högre a-kassa (detta fann en IFAU-rapport häromåret också), inte att arbetslösheten går opåverkad av det. Trots detta får många det till att arbetslöshetsnivån inte påverkas av a-kassan, vilket bygger på att få såg igenom det missförstånd som TT-artikeln bygger på
      http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2010/4/22/ny-forskning-om-akassan-fran-umeas-sociologer.html

      • Marika

        Ja men har du läst avhandlingen? Du förklarar fortfarande inte varför den är ”tveksamt utförd”, ”strunt i min kommentar om just avhandlingen” skriver du. Men om man i en mening underkänner en hel avhandling tycker jag faktiskt att man får förklara varför.

        ”alla reaktioner bygger ju på TT-artikeln och den säger att folk hittar bättre jobb med högre a-kassa.. inte att arbetslösheten går opåverkad av det”. För det första vet jag inte vilka ”alla reaktioner” du syftar på är. Jag har själv skrivit om avhandlingen och känner inte igen mig i din beskrivning.

        För det andra – avhandlingen handlar mest om effekterna av arbetsmarknadspolitiska program på arbetslösheten, men den innehåller också en artikel om a-kassan, dess effekter på reservationslönen, och på arbetslösheten. Nordlunds slutsats är:

        ”It is possible that unemployed people with low reservation wages may return to the labour market sooner than unemployed
        people with high reservation wages, although no significant relationship was found.
        Instead it was significant that negative effects on human capital increased with
        proportionally low reservation wages. The idea that unemployed people are helped to exit unemployment by being punished economically is therefore questionable.”

        Så nej, hennes huvudsakliga slutsats är INTE att folk får bättre jobb med en högre a-kassa. Hennes slutsats är att låga reservationslöner inte får folk att lämna arbetslöshet snabbare.

        Sen är naturligtvis detta bara en avhandling av miljoner. Men det finns otroligt mycket annan forskning också som säger att a-kassans effekter på arbetslösheten inte är självklar – den ser olika ut i olika länder och beroende på vilka andra arbetsmarknadspolitiska institutioner som finns på plats. Jag får känslan av att du inte riktigt vill kännas vid det.

  14. Reaktionerna är många, kolla några vänsterbloggar. Alla har referat till en artikel i avhandlingen, det är den jag syftar på, förlåt om jag uttryckte så slarvigt innan. Den relevanta artikeln har jag inte kunnat hitta på nätet, endast ett sammanfattande papper utan detaljer om skattningarna. Har du läst artikeln? Skicka gärna länk i så fall.

    Det verkar som att hon undersöker tidigare nivå på a-kassa och tid i arbetslöshet utan att kontrollera för att de med högre a-kassa inte liknar de med låg a-kassa i relevanta dimensioner och kan ha egenskaper som gör det lättare för dem att få jobb igen.

    ”I avhandlingen återfinns dock inte något samband mellan ersättningsnivå och jobbchanser” står det i presentationen här
    http://www.samfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/positiva-effekter-av-arbetsmarknadspolitiska-program.cid128999

    Hon verkar inte ha utnyttjat något naturligt experiment för att slå fast kausalitet.

    • Marika

      Artikeln verkar svår att få tag på elektroniskt. Däremot finns den i tryckt form på ett antal universitetsbibliotek mm. Ska försöka få tag på den och återkommer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s