Svart på vitt i VÅP:en: de fattiga blir fler

Eftersom vårpropositionen inte verkar innehålla några större nyheter är det intressanta den fördelningspolitiska bilagan. Ovanstående diagram kommer från sidan 15 och visar utvecklingen av andelen med låg ekonomisk standard, det vill säga som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, eller med andra ord: som är fattiga.

Av diagrammet framgår att denna andel ökade med två procentenheter under perioden 1991-2006: Från knappt 8 procent till ca 10 procent. Mellan 2006 och 2007, på ett enda år, ökade andelen lika mycket: till drygt 12 procent, och sedan ytterligare en procentenhet till ca 13 procent 2008.

Det intressanta med den här bilden är också att den visar i vilka grupper de fattiga ökat mest. Det finns förstås en ökning i alla redovisade grupper, men värst drabbade verkar det som att icke sysselsatta vuxna samt pensionärer är.

Och förklaringen till denna utveckling redovisas också i vårpropositionen (s. 19 i fördelningspolitiska bilagan): Kraftigt sjunkande ersättningsgrader för sjuka och arbetslösa.

Ersättningen för arbetslösa har sänkts från ca 77 till ca 71 procent procent mellan 2006 och 2010. Ersättningen för sjukskrivna från ca 84 procent till ca 76 procent . Och sjuk- och aktivitetsersättning, det som brukar kallas förtidspension, från ca 75 till ca 70 procent (samtliga siffror baserade på ögonmått).

Jag tycker det är skamligt.

Rekommenderar Alliansfritt och Westerholm och Andersson. Andra bloggar om , , , , . Fler intressanta och rödgröna bloggar på Netroots.

Aftonbladet (1) | Aftonbladet (2) | DN (1) | DN (2) | DN (3) | Expressen (1) | Expressen (2) | SvD | SvD |SvDDN | DN | SvD | SvD

13 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Ekonomi, Klyftor

13 responses to “Svart på vitt i VÅP:en: de fattiga blir fler

  1. Pingback: Borg får ris från Ros för sin sista budget « Röda Berget

  2. Roger

    Kul med nya siffror kring det vi diskuterade igår!

    Den sjunkande ersättningsgraden började ju redan 2005, då måste väl orsaken vara någon annan än den nuvarande regeringens politik som fick effekt först 2007?

    Är det inte fråga om att man under lång tid inte justerat upp taken i försäkringarna i takt med att inkomsterna stigit? Men på den ersättningsnivån(nära eller över taken) har man inte så många ekonomiskt utsatta. I både a-kassan har man ca 80% upp till en årsinkomst på 250000 och i sjukförsäkringen har man den nivån upp till ca 300000/år (se diagram 2.4 på sid 19).

    Jag tror att de effekter som du betraktar som skamliga framförallt beror på att de som arbetar (den breda medelklassen) fått stora ökningar i sin disponibla inkomst.

    Om man vill göra en politisk vinkel på detta – har något parti råd att sänka den breda medelklassens disponibla inkomster? Man kanske kan få makten om man döljer en sådan agenda, men man får nog inte behålla makten så länge om man för en sådan politik.

    Det kommer att bli spännande att se hur oppositionen hanterar detta dilemma framöver!

    (Apropå gårdagens diskussion om relativ kontra absolut ”fattigdom”, notera not 12 på sidan i fördelningsbilagan:
    ”Låg ekonomisk standard är inte samma sak som fattigdom. I bilaga 3 till 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) diskuteras fattigdomsbegreppet och dess relation till låg inkomst.”)

    • Marika

      Regeringen har sänkt både ersättningsgraden och taken. Det blir lite komiskt när du om och om igen argumenterar som att regeringens politik för att sänka ersättningarna inte gör att ersättningarna blir lägre.

      Det är en ideologisk fråga vilkas inkomster man prioriterar att höja mest. Du och jag kommer inte att bli överens där. Och kollar man på opinionsmätningarna ser det ju ut som att majoriteten föredrar en annan fördelning än den som den nuvarande regeringen ägnar sig åt.

      ps Alltså, bara för att regeringen skriver att låg ekonomisk standard inte är detsamma som fattigdom så betyder det inte att det är nån sorts vetenskapligt idiom…

      • Roger

        Jag har inga invändningar mot konstaterandet att ersättningarna blivit lägre. Jag tycker bara att du överdriver betydelsen av det för den statistik vi diskuterar.

        Skillnaderna har ökat kraftigt mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Men den största delen av den skillnaden har uppstått genom skattesänkningar och inte genom bidragssänkningar.

        Jag menade inte att det var något vetenskaplig definition av fattigdom, bara intressant att s-regeringen 2002 och alliansregeringen 2010 tydligen har samma uppfattning.

      • Marika

        Du tycker att jag överdriver. Ja, det är din subjektiva uppfattning. Du har inte presenterat några trovärdiga argument för att så skulle vara fallet. Ge mig siffror, statistik, beräkningar. Sen kan vi snacka.

      • Roger

        Siffrorna är väl inte så komplicerade?

        Om den relativa fattigdomen ökar men inte den absoluta fattigdomen (uppräknad med inflation) så beror ökningen sannolikt på att det är gränsen för den relativa fattigdomen som rör på sig snarare än de fattigas inkomstnivå.

        Frågan är då varför disponibel medianinkomst stiger och det jag kommer på är i första hand jobbskatteavdraget.

        Vad är svagheten i det resonemanget?

  3. Kurt Persson

    Är det inte så att jobbskatteavdraget är en djävulsk konstruktion som gör att man får ökade möjligheter att konsumera i dag på en nivå som gör att man kommer att dyka så mycket djupare i framtiden. Vid pension har man fel nivå på pensionsgrundande inkomst vilket trycker ner pensionsnivån.Och sedan skatten. Hur mycket av jobbskatteavdraget måste man använda gardera sig mot framtida sänkningar. Likadant är det med framtida sjukersättningar,föräldrapenningar m.m. Det känns som vi har fått ett system som påminner om svartarbete i statlig regi. I går hade jag en diskussion med en av mina döttrar (25 år) hur mycket hon måste avsätta
    av jobbskatteavdraget för att klara en pension på rätt nivå. Hon har vidare just blivit mamma(och jag morfar)och det visar sig att hennes ersättning grundar sig på tidigare inkomst och då finns inte jobbskatteavdraget i resonemanget. Och så den ökade skatten. Det blev en rejäl dykning av hennes ekonomi. Det verkar som det blev en tumme av jobbskatteavdraget.
    Vi enades om att ett bättre namn vore pissavdraget – det känns bra i början när det är varmt – men sedan tappar det sin tjusning. Utöver detta skulle man väl kunna säga att när man ger en stor grupp i samhället så mycket extra pengar får man en effekt som mycket påminner om en devalvering för dem som står utanför – ett utanförskap.

  4. AK

    Apropå ”jobbskatteavdraget”.

    Bland mycket annat känns det irriterande att regeringen och dess förespråkare allt som oftast (eller alltid) argumenterar med att det omtalade ”avdraget” gör det ”mer lönsamt att arbeta” (som om det inte tidigare var lönsamt att arbeta)och i samma andetag indirekt insinuerar att arbetslösa väljer sin arbetslöshet. ”Avdraget” påstås stimulera fler att söka arbete eller att vilja ta arbeten.

    I kvällens Rapport (15 /4) tyckte jag mig höra nationalekonomer som påstår att ”avdraget” är positivt då det ökar ”arbetskraftsutbudet”.

    Om efterfrågan på arbetskraft inte ökar (ens till lägre lön) tycker jag den nationalekonomiska argumentationen låter ihålig.

    Möjligen kan väl den dynamiska effekten av skattesänkningar göra att vissa väljer att arbeta mindre om skatten sänks. En negativ utbudskurva (?).

    P.S. Det känns också sedan senaste valet som att journalisterna på radio och tv sällan är intresserade att ifrågasätta regeringens argument. Det verkar i samhället finnas en rädsla att förknippas med vänster. Detta tycker jag mig också se hur ”Jämlikhetsanden” presenteras (om den alls gör det) i medierna. Typ ,jämlikhet låter vänster och vänster låter mindre trovärdigt.

    Glad för kommentarer.

  5. Pingback: Claeskrantz.se » Arbetskraftsbrist nästa i Sverige – Anders Borgs och arbetslinjen

  6. Pingback: Ordet “arbetslinjen” får mig att asssociera till något mycket obehagligt | Kulturbloggen

  7. Daniel

    Blir ni mindre oroliga om ni får vet att även efter sänkningen har Sverige världens näst högsta inkomstskatt? Eller duger bara förstaplaceringen? Aftonbladet brukar inte prata så högt om just den detaljen, så ni kanske inte kände till det?

    ”Danmark och Sverige har fortfarande de högsta inkomstskatterna i världen. Det visar KPMGs årliga globala kartläggning av hur inkomstskatterna i världen förändrats de senaste sju åren. Skattesatserna i världen har fortsatt gått ned under 2009, men 2010 väntas en höjning i vissa länder för första gången sedan kartläggningen startades”

    http://www.kpmg.se/pages/108754.html

  8. Pingback: Alliansen försöker dölja ökande fattigdom « Jakob Lundgren

  9. Pingback: Svaga grupper förlorare på regeringens politik | Martins diagram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s