Vad Anders Borg glömde säga

I Ekots lördagsintervju förklarar Anders Borg att politik handlar om avvägningar. Inom politiken finns olika mål, till exempel tillväxtmässiga, budgetmässiga och fördelningsmässiga. Ibland krockar de med varandra. ”På kort och lång sikt ska en regering försöka motverka inkomstklyftorna”, säger Anders Borg. Men det målet har krockat med andra mål, som till exempel, enligt Anders Borg, nödvändigheten av att göra något åt att fastighetsskatten var impopulär bland storstadsbor. Ja, det är ju onekligen en tydlig prioritering.

I torsdags presenterade Anders Borg fördelningseffekterna av vårpropositionen som läggs nästa vecka. Ali Esbati sammanfattar budskapet bäst: ”Efter att i snart fyra år ha fört en politik som har varit inriktad på att gynna män med höga inkomster, visar det sig nu att de som har gynnats av regeringens politik har varit män med höga inkomster. Anders Borgs budskap är därför glasklart: de som gynnas av regeringens politik är kvinnor med låga inkomster.”

För att bevisa detta lyfter Anders Borg vikten av att ta hänsyn till de långsiktiga effekterna. Hur de tar sig ut visar Borg i ett diagram, som bland annat återgavs i gårdagens pappers-DN. Jag kan dock inte hitta diagrammet på nätet, utom i en något suddig version på s-buzz. Däremot finns en liknande bild i budgetpropositionen från i höstas, och den ser ut såhär:

Bilden visar är att om man tar med de ”långsiktiga effekterna” i beräkningen, så tjänar den fattigaste tiondelen skyhögt mer på borgarnas politik än alla andra grupper. Den nedersta decilen blir hela 13 procent rikare, vilket är ungefär dubbelt så mycket som alla andra.

Åkej. Två saker: För det första, prat om ”långsiktiga effekter” får mig att osäkra både det ena och andra. Det ligger alltför nära det som brukar kallas voodoo economics – teorin om att utbudsstimulanser har fantastiska effekter på tillväxten – något som de flesta ekonomer är överens om helt enkelt inte fungerar. Jag menar, jag kan också gissa om framtiden. Jag kan till och med rita staplar i ett diagram. Inte blir det mer sant för det (och hur pass långt är ”långsiktigt”? In the long run we’re all dead, som Keynes brukade säga).

För det andra: När jag ringer Finansdepartementet för att fråga hur de har beräknat de här långsiktiga effekterna så blir jag hänvisad till den 75-sidiga promemorian ”Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-2009”. I den beskrivs den mikrosimuleringsmodell de har tagit fram för att beräkna vilka effekter inkomstskatteförändringarna har på arbetsutbudet – långsiktigt, alltså. Det vill säga med hänsyn tagen till beteendeeffekter. Det är säkert en jättebra modell, men det kan jag egentligen inte avgöra. Hur som helst, modellen kommer fram till att sysselsättningen ökar med 1,2 procentenheter tack vare regeringens inkomstskattereformer (här kan inflikas att än så länge har sysselsättningen minskat med 2,1 procentenheter sedan september 2006). Den kommer också fram till att detta påverkar inkomstfördelningen i befolkningen ungefär som framgår av bilden här ovanför (på lång sikt ökar den nedre kvartilen sina inkomster med 12,1 procent, p25-p75 med 7,5 procent och den översta kvartilen med 5,5 procent).

Alltså: om vi bortser från osäkerheten i att detta bara är en simuleringsmodell, så verkar det ju trots allt fördelningsmässigt jättebra! Eller? Nja. Modellen tar nämligen bara hänsyn till inkomstskattereformerna. Inget annat. Promemorian utger sig inte för att ge några svar på hur regeringens totala politik påverkar inkomstfördelningen. Alltså ingår inte den sänkta a-kassan, den sänkta sjukpenningen, sänkt fastighetsskatt eller slopad förmögenhetsskatt, etc.

Så när Anders Borg presenterar sina staplar över hur regeringens samlade politik påverkar inkomstfördelningen måste det rimligen ingå även andra sorters beräkningar. Och var de kommer ifrån har jag ingen aning om. Noterbart är att i bilden här ovanför, som alltså kommer från budgetpropositionen, så gäller inkomstförändringarna för förvärvsarbetande, enligt rubriken. Så snyggt har man alltså definierat bort alla de som förlorar på regeringens politik: Sjuka, arbetslösa, pensionärer.

Jag föredrar nog att titta på vad som verkligen har hänt, och då inte bara för de som jobbar. Gör man det visar det sig ju att den fattigaste tiondelen i befolkningen har förlorat 554 kronor i månaden bara mellan 2007 och 2008. Och när SCB tittar på regeringens politik i sin helhet spår man att inkomsterna kommer att förändras på detta sätt (favorit i repris):

Vi har alltså inte bara ökande klyftor – de fattiga blir också absolut sett fattigare. Även om Anders Borg inte alls ville gå med på det i lördagsintervjun, så är själva logiken bakom regeringens politik att klyftorna måste öka för att kunna minska. Och det känns ju inte särskilt rimligt. Ens på lång sikt.

GP, AB, SvD1, SvD2, DN, GP2. Ett hjärta rött skriver också, liksom Alliansfritt och Westerholm och Moberg och Johnson och Falk och Vikström och Jansson. Andra bloggar om , , , , , . Fler intressanta och rödgröna bloggar på Netroots.

44 kommentarer

Filed under Ekonomi, Klyftor

44 responses to “Vad Anders Borg glömde säga

  1. Läste det här på svartvitans blogg
    http://svartvitan.blogg.se/290506093153_hstskitteoremet.html

    En av högerns favoritteser är att om man bara gynnar de rika så kommer det alla till del.

    De rikas inkomster sipprar så småningom
    ned genom hela samhället.

    Kenneth Galbraith döpte den här tanken till Hästskit-teoremet.

    citat:
    Om man ger hästarna tillräckligt med
    havre så kommer en del av det att så småningom
    hamna i hästspillningen och ge föda åt sparvarna

    ****

    f..n trot

  2. Pingback: Jag tar av mig hatten för Marika « Röda Berget

  3. Judas

    Jag är inte nationalekonom och har såldedes svårt att bedömma sanningshalten i ovanstående, men det verkar orimligt om finansministern medvetet skulle gå rakt emot vad folket vill, dvs öka sina inkomster. Att gynna ett litet fåtal ie några tusen personer mot miljoner. Verkar otroligt om han inte är mutad, men då är det ju en sak för polisen. Så Marika får väl anmäla finansmin för polisen, så får de utreda hennes påståenden.

  4. Henrik

    Är minskad klyftor alltid någonting bra?

    Om 1% av dem som tjänar 1 miljon kr om året lämnar landet vid 1%-enhet höjning av skatten – då har ni minskat klyftan – men till priset av minskade skatteintäkter, då dem höginkomsttagare som är kvar har mindre pengar att disponera över. Statistik över utvandringen: http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1749&blogg=23440 . Borde inte det viktiga vara att arbetarna som socialdemokraterna företräder har bättre välstånd relativt mot arbetare i andra länder i samma konjunktursituation?

    Höj skatterna / minska klyftorna (välj själv vilket uttryck som passar bäst) så fortsätter dem bästa av dem unga entreprenörerna, läkarna, forskarna och ingenjörerna att flytta utomlands. Så om socialdemokraterna kommer till makten igen, så fortsätter klyftorna at minska – när talangerna flyttar utomlands, så minskar antalet framgångsrika företag och antalet höginkomsttagare.

    Med skattetrycket tillbakajusterat till 80% på inkomst från nystartade företag vid sidan anställning – det är en lysande idé för att hålla nere klyftorna och kortsiktigt ger det kanske ökade skatteintäkter.

    Jag hoppas på att kunna flytta mig och mitt företag till Schweiz till höst, så att jag personligen kan bidra till minskad klyfta. Är det verkligen det ni egentligen vill uppnå?

    • Marika

      Visa mig gärna den forskning som bekräftar att en viss skattenivå får rika att flytta utomlands.

      Sen är det som sagt skillnad på klyftor och på att de fattiga de facto får det sämre, vilket de alltså har fått under denna mandatperiod. Vi snackar alltså inte relativa försämringar utan absoluta. Japp, jag är emot.

      • Jag har ingen statistik men känner personligen ca 10 personer som flyttat ut från Sverige, bl.a. min far. Grundorsaken är väl oftast att det inte ”går” att skapa sig en förmögenhet i Sverige.

        Jag själv kommer med stor sannolikhet att börja röra mig om VP kommer in i regeringsställning.

        Vi tillhör alla den översta tiondelen i ditt stapeldiagram. På sätt och vis skapar det minskade klyftor kortsiktigt, på lång sikt gissar jag att de ökar då vår skatt och innovation försvinner.

      • Marika

        Christer,

        men om jag känner 20 personer som är rika, skapat en förmögenhet och INTE flyttat ut från Sverige, betyder det att min ståndpunkt är den rätta då?

        Hur kan Sverige ha haft en av de bästa välståndsutvecklingarna och högsta sysselsättningsnivåerna i världen under efterkrigstiden trots att socialdemokraterna styrt större delen av tiden och skatterna varit höga, om ert resonemang stämmer? Jag menar, varför flyttade inte alla entreprenörer redan på 1950-talet?

        Ert resonemang håller inte…

      • Henrik

        Jag blir till hösten färdig doktor i industriell ekonomi, så jag kan jag gärna hjälpa dg att förstå vad som håller på att hända (du har ju min email-adress för fler frågor). Nettoutflyttningsstatistik har jag redan bifogat i mitt första inlägg.

        1. Högutbildade är mobila och flyttar lätt: http://www.econstor.eu/handle/10419/19463 och Frey, Bruno och Benno Torgler (2007). “Tax morale and conditional cooperation”,
        Journal of Comparative Economics, 35:1, 136 – 159.
        och även: http://www.jstor.org/pss/30033654

        50 utflyttade huvudkontor för stora företag och inga inflyttade under 3 år i Sverige: ”Huvudkontoren flyttar ut” av Pontus Braunerhjelm

        Av de högutbildade lämnar c:a 4 500 personer landet varje år, varav 2 700 aldrig återvänder. Dessa siffror förefaller vara måttligt stora i förhållande till antalet högutbildade som finns i landet. Men på lång sikt, blir siffrorna stora. Om ett arbetsliv består av 40 år, är det 40 årskullar eller c:a 100 000 högutbildade personer, som befinner sig ut omlands. Dessa har svenska skattebetalare kostat på utbildning. Högutbildade behövs i Sverige, för att andra svenskar ska få jobb. (se forskning av Jan Lundmark)

        Det är sant att det kommer högutbildade utlänningar, men dem väger inte upp för att vi förlorar våra elitstudenter. Vi hittar knappt bra Svenskar som vill forska längre på mitt universitet.

        Ala dem bästa från min klass i grundutbildningen är i Tyskland, Norge, Usa och Schweiz. Det är inte bara kändisar och sportstjärnor som flyr landet.

        Göran Persson förstod när dem rika familjerna flydde Sverige pga arvsskatt m.m. och avskaffade den, jag har inte hittat någon statistik på det,men vi kan alla hålla med om att det räddade miljarder i investeringar (= många jobb) i Sverige.

      • Marika

        Henrik,

        tack för att du hjälper mig att förstå, även om det förvånar mig lite att det tycks höra till doktorandutbildningen i industriell ekonomi att lära sig att det är möjligt att dra generella slutsatser av personliga erfarenheter på det sättet du gör.

        ”Ala dem bästa från min klass i grundutbildningen är i Tyskland, Norge, Usa och Schweiz” skriver du och tycks därmed mena att du bevisar din ståndpunkt. Själv lärde jag mig redan de första veckorna på a-kursen i statistik att dylika slutsatser inte gick att dra (grammatik och stavning lärde jag mig redan på lågstadiet, men det är en annan fråga). Men vad vet väl jag. Det är möjligt att kunskapsläget är ett helt annat när man når doktorandnivå.

        ”kortsiktigt” kallar du en politik för minskade klyftor. Men hur förklarar du Sveriges BNP-tillväxt under de senaste 60 åren? Den höga sysselsättningen? Trots att skatterna enligt dig varit så höga. På vilket sätt är det ”kortsiktigt”?

        Sen svarar du ju inte på att det mitt inlägg handlar om är att de fattiga blir absolut fattigare. Ser du nåt problem i att den fattigaste decilen förlorat 554 kronor i månaden mellan 2007 och 2008?

      • Marika,

        Visst har det gått ganska bra för Sverige, inge snack om saken. Frågan är varför, och jag är på inga sätt en expert?

        En tanke kan ju dock vara att större delen av världen var sönderbombad efter andra världskriget. Sverige hade då ett smörgåsbord, vår infrastruktur var intakt och vi kunde leverera till de som behövde hjälp. Har för mig att det gick oerhört bra för Sverige under 60-talet, vi var ju t.o.m tvungna att importera arbetskraft för att kunna leverera. Titta på skatterna under 60-talet, jag tror inte de var i närheten av vad de är idag. På 70 talet accelererade skatteuttaget för att på 80-talet bli absurt med 80% marginalskatt.

        En annan viktig skillnad är att vi idag lever i en global värld där jag och andra mycket lätt kan förflytta oss vilket vi också gör.

        Om du har rätt så är ju allting gott men om jag har rätt så kommer du att sitta här med fler bidragstagare än bidragsgivare. I det fallet så har jag inga problem att förflytta mig, du och dina väljare är dock fast här.

        Jag är inte hundra på att jag har rätt men jag tror ändå mer på att få folk att arbeta och göra Sverige starkt än att fortsätta ha världens ”mest sjuka” befolkning.

      • Marika

        Christer,

        det är klart att skatter spelar roll. Men jag har aldrig påstått att skatterna kan höjas hur mycket som helst. Särskilt inte i det här inlägget. Det jag skrev om nu är ökande klyftor, och framför allt, att de fattigaste får det absolut sämre. Ditt jobbskatteavdrag kommer rakt ur fickorna på sjuka och arbetslösa. Och det gör dem inte friskare, skapar inte fler jobb!

        Jag vill också att folk ska vara friska och kunna arbeta. Det vill väl alla?

        Den internationella ekonomiska forskningen är ganska överens om att det finns olika modeller för framgång. Den amerikanska modellen har varit bra på att skapa tillväxt och hålla en låg arbetslöshet – fram tills nu, ska tilläggas. Mycket av deras framgång bygger på ohållbara lån. Läs gärna mer om det här:

        https://storstad.wordpress.com/2009/09/21/ty-den-som-har-at-honom-skall-varda-givet/

        Deras framgång har byggt på stora löneskillnader, låga skatter, låg anställningstrygghet, ett mycket ojämnt utbildningssystem etc.

        Sverige å andra sidan har nått liknande framgångar men med en helt annan modell. Och visst spelar andra världskriget roll, men det kan inte förklara 60 år av hög tillväxt och hög sysselsättning.

        Det är numera ganska mainstream inom den ekonomiska forskningen att skattenivåerna inte förklarar tillväxt. Det betyder naturligtvis inte att man kan ha hur höga skatter som helst, men det är det ingen här som har föreslagit.

        Marginalskatterna är viktigare, det har du helt rätt i, men det är alltså inte samma sak som skattenivån.

      • Henrik

        Det är imponerande att du argumenterar så bra för din sak, men vilket är det socialdemokratiska land i världen, där både dem fattiga och rikas disponibla inkomst inte minskat under den globala lågkonjunkturen?

        Du har rätt i att det inte är (och kommer antagligen inte att kunna bli) statistiskt bevisat att skattehöjningar får högkvalificerad arbetskraft att flytta, men statistiska modeller fungerar sällan för att beskriva morgondagens effekter i det nutida komplexa ekonomiska systemet. Det är sannolikt väldigt resurskrävande att bevisa Christers och mitt påstående om skattehöjningarnas effekter på lättrörliga Svenska akademiker, eftersom det skulle kräva ingående analys med data från länderna som Svenska akademiker flyttar till. Även om många flyttar när nästa globala högkonjunktur sammanfaller med socialdemokratiska skattehöjningar, kommer deras antal sannolikt inte att bli signifikant. Vad som däremot finns är statistik på skatternas effekter för hur arbetskraft rör sig inom republiker med olika skattesatser inom samma land. Även forskningen som visar hur lättrörlig arbetskraften blivit, är både relevant och vetenskapligt funderad. Skatters effekter på människors karriärval – egenföretagare eller anställd – är också vetenskapligt bevisad.
        Jag generaliserar inte baserat på ett begränsat urval – jag använde egna observationer av ca 100-talet Svenskar jag träffat i Svenska föreningar utomlands samt studenter jag har haft som flyttat utomlands, för att bekräfta det som i princip alla vi som är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden kan redogöra för. Att du som nationalekonom inte är van att företagen överbjuder varandra för att anställa dig bidrar antagligen till att du inte är insatt i vår reella situation – vi som är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden. Genom t.ex. Erasmus-program m.m. är vi vana att bo utomlands, är lättrörliga och pratar vanligtvis 4-5 språk flytande.

        Sveriges välstånd har många orsaker – men vår utveckling sedan andra världskriget imponerar inte! Jämför med t.ex. Tyskland och Österrikes utgångsläge med totalförstörda industrier och infrastrukturer. Med våra förutsättningar hade vi med en mer tillväxtorienterad politik sannolikt varit närmare Schweiz, ett land med både högre levnadsstandard (givetvis är sättet att mäta välstånd inte givet), högre reallöner för lågavlönade, 20% skatt (inkl. sjukförsäkring) – trots större klyftor.

      • Markus Berg

        Lite information om skattetrycket historiskt sett:
        http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/

        När Sveriges välstånd byggdes under 50- och 60-talet låg skattetrycket lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Jämfört med resten av Europa hade vi dessutom fördelen att vi inte behövde bekosta en återuppbyggnad av landet efter andra världskriget.

      • Martin

        Jag kan bara hålla med Marika, det är väl etablerat i forskningen att Sverige har en av världens bästa välfärd bla hög sysselsättning, låg arbetslöshet kombinerat med låg ojämlikhet.

        Läs gärna denna internationella jämförelse som SCB gjorde för några år sedan:

        http://www.scb.se/statistik/AA/BE0801/2004K01/BE0801_2004K01_TI_03_A05ST0401.pdf

      • Man kan säkert debattera i all oändlighet och ändå inte komma överrens🙂

        Jag håller dock med Marika om USA. Har själv bott där i många år och deras ekonomi bygger till 100% på kreditkortslån. Om de är rika eller inte kan man då diskutera.

        Sen måste jag också kommentara att du skriver att pengarna kommer från de sjukas fickor. I min enfald trode jag att det var jag som satt på pengarna och fick behålla lite mer av dem😉

      • Johnny Steel from Hellstein

        Markus,

        informationen från svenskt näringsliv svajar betänkligt. De skriver:
        ” Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån högre än i jämförbara länder.”

        Samtidigt kan man titta på deras egen sida som visar statistik för skattetrycket internationellt sedan 1965. Där finns inte OECD med men Sverige ligger betydligt över (nästan 10%) de andra länder som finns med (USA och 15 EU-länder, de som ganska länge i huvudsak representerade västvärldens i-länder).

        Påståendet om att skattetrycket först i början på 70-talet blev högre än andra jämförbara länder verkar alltså bara vara nonsens. Det vore kanske klädsamt om de åtminstone kunde hålla koll på siffrorna de visar på sin egen sida.

        Var de fått fram att Sverige under 50- och 60-talet hade lägre skattetryck än OECD-genomsnittet framgår ingenstans och deras egna siffror talar alltså snarast för att det inte stämmer.

      • Marika

        Christer,

        man kan naturligtvis se det som att en skattesänkning innebär att du får mer över av det du tjänar. Men själva förutsättningen för detta är att de kostnader de skattepengarna förut betalade skärs ner.

        Du betalade förut för att arbetslösa och sjuka skulle ha en viss standard. Man kan också se det som att du betalade för den skolgång du själv har tagit del av, eller för dina barns skolgång, eller till sjukhusen ifall du skulle behöva vård nån gång.

        Om man tar in mindre måste man också betala ut mindre. Och i det här fallet finns det en direkt koppling: mellan jobbskatteavdraget och sänkt a-kassa samt sänkt sjukpenning. Sen är det förstås en värderingsfråga om man tycker att det är bra eller inte. Men du kan aldrig komma ifrån att skattesänkningar också har ett ”pris”. Om inte för dig så för någon annan. Ofta innebär ju skattesänkningar högre avgifter istället. Ett tydligt exempel på detta är a-kassan. Det har lett till att många människor lämnat a-kassan, och när arbetslösheten nu ökar står de utan försörjning. Det handlar inte om att kostnaderna för arbetslösheten blir mindre, bara att de fördelas annorlunda i befolkningen.

      • Markus Berg

        Marika,

        du säger att det finns en direkt koppling mellan jobbskatteavdraget och sänkt a-kassa samt sänkt sjukpenning. Det skulle ju innebära att de ~70mdr kronorna som har avståtts i budgeten för jobbskatteavdraget har tagits från 459000 arbetslösa och 100000 sjukskrivna. Det blir 10435kr/månad som de sjuka och arbetslösa skulle ha fått i sänkt ersättning. Det faller ju på sin egen orimlighet.

        xxx

        Johnny Steel,

        det hade jag faktiskt inte reflekterat över tidigare men Ekonomifakta verkar ju faktiskt fara med osanning vad gäller skattetrycket.😦

    • Marika

      Henrik,

      ”vilket är det socialdemokratiska land i världen, där både dem fattiga och rikas disponibla inkomst inte minskat under den globala lågkonjunkturen?” frågar du.

      Tja, om du läser mitt inlägg och kollar in tabellen från SCB så ser du alltså att alla förväntas öka sin disponibla inkomst under ”den globala lågkonjunkturen” utom just decil 1 och 2 som förlorar. Du har fortfarande inte svarat på vad du tycker om det.

      ”Du har rätt i att det inte är (och kommer antagligen inte att kunna bli) statistiskt bevisat att skattehöjningar får högkvalificerad arbetskraft att flytta” skriver du, och ”Även om många flyttar när nästa globala högkonjunktur sammanfaller med socialdemokratiska skattehöjningar, kommer deras antal sannolikt inte att bli signifikant”. Se där. Case closed. För du menar väl inte att vi ska använda statistiskt insignifikanta resultat som vägledning för politiska beslut? Eller?

      ”Jag generaliserar inte baserat på ett begränsat urval – jag använde egna observationer av ca 100-talet Svenskar jag träffat i Svenska föreningar utomlands”. Ledsen – hade jag resonerat så hade jag blivit underkänd på a-kursen i statistik. Personliga upplevelser duger fortfarande inte för att slå fast generella statistiska samband. Inte ens om det gäller ”100-talet”.

      ”Sveriges välstånd har många orsaker – men vår utveckling sedan andra världskriget imponerar inte!” Ojdå, vad tänker du på då? Vår rekordhöga sysselsättning under de senaste 60 åren? Vår höga BNP-tillväxt? Reallöneökningarna? Den utbyggda välfärdssektorn? En av världens högsta sociala rörligheter? Inte imponerande alltså? Det där får du nog lov att förklara lite närmare.

      ”Att du som nationalekonom inte är van att företagen överbjuder varandra för att anställa dig bidrar antagligen till att du inte är insatt i vår reella situation” – hahaha, hilarious!

      • Henrik

        Marika: Jag menar både att nationalekonomi inte är all ekonomisk forskning och att forskning är mycket mer än bara statistik – speciellt när man studerar små grupper som t.ex. framstående forskare och entreprenörer. Förlåt att jag inte svarat på din fråga, jag trodde det var uppenbart att jag tycker det är bra att dem som antingen jobbar svart eller inte jobbar alls(jag gissar på att det är merparten av decil 1 och 2) fått mindre pengar av oss som arbetar 60-90h/veckan. Det börjar löna sig att vara frisk och arbeta, men med 40-talisterna på väg ut ur sysselsättningen kommer vi både att behöva öka vår produktivitet och behöva skära ännu mer i det sociala systemet för att klara av att behålla vårt sociala skyddsnät.

        Martin: Tack för länken, det var intressant läsning, även om välfärdsmått där storlek på ekonomiska klyftor och andel kvinnor i parlamentet är 2 av 10 relevanta mått på välfärd, tyder på att det är Svenskar som gjort den. Om vi vore så högt, borde statistiken på återvändande utvandrade Svenska akademiker vara högre än 50%. Dessutom med vår rekordhöga ungdomsarbetslöshet och ca 8,5% arbetslöshet (då är våra ca 550 000 förtidspensionärer inte inräknade!), jämfört med 3-4% i Schweiz, Nederländerna och Danmark.

        En allra sista fråga till er socialdemokrater: Tycker ni det är rättvist att den som startar ett företag vid sidan om sitt arbete, på pengarna han får in i företaget skall betala moms (20%), egenavgifter (ca 29%), kommunalskatt (33%), statlig skatt (20%), värnskatt (5%) och på det lilla som är kvar (ca 24%, d.v.s. redan där har 76% gått till skatt ) betala ytterligare 25% på alla varor samt utöver det tv-licens, världens högsta alkoholskatt och privat sjukvård (eftersom man som företagare jobbar så mycket och inte har tid att vänta (12h fick jag vänta senast på akuten))? Är det rättvist att vi skall betala ÄNNU mer skatt när Rödgröna kommer till makten?

      • Marika

        Henrik,

        jag vill upplysa om att vi nu har en borgerlig regering. Har du synpunkter på skattepolitiken föreslår jag därför att du vänder dig till Anders Borg.

        Angående välfärd och välstånd: FN gör en ranking av olika länder, där Sverige senast hamnade på plats sju. Det är alltså inte svenskar som gör denna ranking utan FN.

        http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omtillvaxtochvalfard/valfardsligan.4.21099e4211fdba8c87b800017459.html

        Sen tycker jag att det är fascinerande att du faktiskt inte har några sakliga argument på din sida. Du tycker att det är orättvist att betala skatt bara, punkt. Det kan man naturligtvis tycka, men det är inte särskilt rationellt. Inga av de argument du har framfört håller ju vid en saklig och/eller vetenskaplig granskning.

        Man får tycka vad man vill om skatteuttag, men det är ju inte så enkelt att bara för att skattenivån är lägre så är människor rikare. I många länder med lägre skatter är också egenavgifterna högre – för tex utbildning, vård etc.

        Har du nån gång räknat på hur mycket du har kostat Sveriges skattebetalare? I form av gratis utbildning, vård, förskola, bibliotek, subventionerad kollektivtrafik, idrottshallar, kulturskola, vägar utan vägavgifter, osv, osv.

        Gör gärna det. Sen kan vi snacka.

    • Marika

      Markus,

      att det finns en direkt koppling betyder inte ett 1:1-samband.

      Självklart sänks a-kassa och sjukpenning för att ge pengar till annat, tex skattesänkningar.

  5. Judas

    Hur skall i s f påståendet om brott lyda ?
    Bedrägeri eller grovt bedrägeri ? Men det låter som om du lägger bevisbördan på SCB.
    Är det du eller SCB som skall stå som anmälare ? Detta bör du nog ha klart för dig
    innan du går vidare. Vet själv inte namnet på brottet om det avser en hel nation.

    • Marika

      Fin sarkasm. För egen del tycker jag inte att Anders Borg har lurats särskilt mycket, regeringen har genomfört de reformer de sa att de skulle göra.

      • Judas

        Det börjar likna Sovjettiden. En hel regering anklagas för brott mot folket. För i mina ögon är vad du beskriver ett brott. Att själa från en grupp och ge en annan måste väl anses som brottsligt ? Avser du att med SCB som vittne anklaga hela regeringe. Du får nog svårt att hitta en åklagare som åtar sig det fallet.

  6. Jag tittade på ett program där de debatterade SCB och deras felräkningar som de har haft den senaste tiden.

    Jag ser det som en styrka att de går ut och meddelar när det har blivit fel och rättar till det. Själva metodiken skapar ett förtroende enligt mitt sätt att se det.

    Jag tror inte att ett privat företag som presenterade felaktiga siffror skulle på samma sätt öppet peka på felaktigheterna utan de skulle smyga ut rättningarna långt ifrån uppmärksamhetens ljus.

    • Marika

      Ja, det är bra att de meddelar när de gör fel, men du behöver inte vara orolig, felen gäller inte de här beräkningarna.

  7. Jag har skrivit om det förut och påpekar det igen: eftersom Borgs och andra ekonomers teoretiska modeller bygger på en värld där allt annat är lika (ceteris paribus) så blir deras förutsägelser självklara men osanna. Välden och människan är inte rationell bara för att en nyliberal ekonom ska få sin teorier besannade. Undrar hur många gånger verkligheten ska bevisa att dom har fel innan ekonomin ställer samma krav på vetenskaplig ärlighet som övriga områden.

    Och återigen Marika: Kan inte smöra nog inför hur jävla bra din blogg är!

  8. Apropå den där modellen. Vad brukade man säga i datorns barndom, som förstås gäller än: Shit in shit out!

    Så håller jag med Wonder Warthog om din blogg. Den har, sedan jag hittade den igen, seglat upp som en av favoriterna.

  9. Pingback: Claeskrantz.se » TT Svensk politiks okända makthavare – Borg och a-kassan

  10. Lasse Winberg

    Är lite nyfiken om, vilken statistik säger att ” sysselsättning har minskat med 2.1 % sedan september 2006 ” 2006-09 var antalet sysselsatta 4.345.000 och 2010-02,– 4.451.000, alltså antalet, eligt SCB:s AKU. Om du har använt, procentuella andelen sysselsatta av arbetskraften,- är 2006 års siffror räknade med det gamla statistiken med 16-64 år eller med nya 15-74 år,som underlag ?

    • Marika

      Jag har jämfört sysselsättningsgraden i september 2006 med dito i februari 2010 för åldrarna 16-64 år, eftersom det är det åldersintervall de använder i promemorian. 74,4% i sept 2006 och 72,3% i feb 2010.

      Om man kollar på 15-74 år blir motsvarande siffror 65,8% i sept 2006 och 63,6% i feb 2010 och differensen därmed 2,2%.

      Det är inte relevant att kolla på antalet sysselsatta eftersom befolkningen har vuxit sedan 2006.

  11. Jonas

    Enklast hade naturligtvis varit att införa platt skatt. Varje arbetad krona beskattas lika hårt. De som inte tjänar något, betalar inte någon skatt, det som tjänar något betalar skatt, de som tjänar mycket betalar mycket skatt.

  12. Martin

    Tack för denna klargörande och avslöjande artikel om Borgs trixande med inkomstfördelningen. Det är så här ekonomisk journalistik ska göras! Synd bara att den bara görs på en blogg och inte av SVT eller mainstream-media.

  13. Pingback: Motvallsbloggen » Stefan Fölster – inte retorikens mästare

  14. Pingback: Borg försvarar de ökade klyftorna « Ulrika Falk

  15. Inge

    Ja, vad säger man.
    Eftersom facket eftersträvar procentuella löneförhöjningar så höjs lönen ALLTID mer för de välbetalda. Hade varit trevligt om de kunde kämpa för fast summa istället. Då skulle inte klasskillnaderna öka. Jobbskatteavdraget är nog en av få riktigt bra saker som Allians-projektet infört. Det lär nog stanna kvar även med en röd-grön regering. Det är iaf min förhoppning.

  16. Pingback: Peter Andersson - med rätt att tycka....: Om 60 minuter stryker Reinfeldt bort välfärdsreformer - Vilka?

  17. Pingback: Samma gamla soppa? « Annarkia

  18. Pingback: Det är en prioritering att klyftor ökar… | Högbergs Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s