Gästbloggning: Stachanov-effekten

Idag bjuder jag på en hemlig gästbloggare:

Aleksej Grigorjevitj Stachanov var en rysk gruvarbetare, som blev känd under den sovjetiska industrialiseringsprocessen på 1930-talet. Det gällde att med alla till buds stående medel (vi vet att en del av dessa var synnerligen otrevliga) öka arbetarnas produktivitet.

Den 31 augusti 1935 bröt Stachanov  med egna händer 102 ton kol på fem timmar och 45 minuter. Det var 14 gånger den tilldelade kvoten. Senare samma år bröt han inte mindre än 227 ton, 31 gånger kvoten.

Det var i sanning en enastående prestation som blåstes upp av Pravda och andra sovjetiska media. Över hela Sovjetunionen uppmuntrades motsvarande övermänskliga prestationer och en rad stötarbetare – s.k. stachanoviter – uppmärksammades. Stachanov erhöll Leninorden och fick en fotbollsklubb uppkallad efter sig. Efter hans död 1977 blev t.o.m. en stad omdöpt till hans ära.

Det finns sentida efterföljare. 2006 ville den nyblivne arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin utse ”Årets bästa arbetare”. Av någon anledning rann initiativet ut i sanden [nja, årets bästa arbetare utsågs faktiskt, även om moderaterna numera verkar ha raderat utnämnandet från sin hemsida. Men Alliansfritt Sverige minns det andra helst vill glömma…]

Men häromdagen gjorde Svenska Dagbladets ledarsida ett nytt försök i genren. Rubriken lyder ”En krona från Hägglund är värd 46 gånger mer”. I ledaren skildras hur Alliansens socialminister Göran Hägglund med en miljard kronor brutit trenden med växande vårdköer. Enligt samma ledare satsade den föregående socialdemokratiska regeringen 46 miljarder kronor utan att lyckas minska köerna.

46 gånger bättre – det är sanslöst bra. Inte ens Stachanov kom upp i en sådan produktivitetsförbättring. Och strängt taget är även 46-faktorn en underskattning. Den enda miljarden påstås ju leda till positiva resultat till skillnad från de synbarligen bortkastade 46 miljarderna.

Vad man saknar i artikeln är förslag att döpa om Bankeryds SK till Hägglunds SK eller att dela ut en Littorinorden. Här finns utrymme för ytterligare kreativitet. Kanske kan Jönköping byta namn till Hägglundgrad?

Det finns dock ett litet gnagande orosmoment. Inte ens Stachanov eller partimegafonen Pravda lyckades i det långa loppet förhindra Sovjetunionens sammanbrott. Det återstår att se hur det går med Kristdemokraterna trots Svenska Dagbladets ihärdiga bemödanden.

Peter Högberg skriver också. Andra bloggar om , , , , , . Fler rödgröna och intressanta bloggar på Netroots.

4 kommentarer

Filed under Borgerligheten, Hälsa och sjukvård

4 responses to “Gästbloggning: Stachanov-effekten

  1. Han borde väl få favorithockeylaget HV71 uppkallat efter sig: GH 46.

  2. Jag har just undrat vart ”Årets arbetare” tog vägen. Men Littorin kanske bantar🙂

    http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=1053#comments

  3. karl

    men vad är poängen? att det finns likheter mellan ”random” och sovjet? hitler var vegetarian, men det gör väl inte vegetarianism dåligt?

    • Marika

      Jag tror att poängen med inlägget är att SvD:s ledare är uppenbart orimlig när den säger att Hägglunds enda miljard gjorde mer nytta än tidigare 46 miljarder.

      Att överdriva så kraftigt är dåligt – inte för att man gjorde det även i Sovjet – utan oavsett var man gör det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s