En bemärkelsedag att uppmärksamma

tårta”We have overestimated the size and significance of the very thing we call ‘the market.’ We still talk about the market as though it is the economy, and about the economy as if it is a market. This talk misleads us”, skriver ekonomiprofessorn Nancy Folbre, med anledning av att finanskrisen i dagarna fyller ett år. Hon lyfter fram tre skäl till varför det är ett misstag att sätta ett likhetstecken mellan ”marknaden” och ”ekonomin”:

1. En stor del av världens produktion sker i företag vars omsättning är större än BNP för många enskilda länder. Denna produktion sker till stora delar i en intern produktionsprocess som inte alls fungerar som en marknad.

2. En stor del av värdet i ekonomin produceras inte på marknaden, utan i hemmet och på fritiden genom oavlönat arbete.

3. Kostnaderna för miljöförstöringen är enorma. De är en konsekvens av hur vår marknadsekonomi fungerar, samtidigt som marknadsekonomin saknar lösningar för dem. De gränser miljöhotet sätter är absoluta – även för marknaden.

Det här är egentligen inga nyheter. Ändå kan det kännas som det. Jag skulle dessutom vilja lägga till en fjärde punkt till Nancy Folbres lista, en punkt som handlar om att vi har glömt bort att det finns något som heter marknadsmisslyckanden – trots att det borde räcka med att slå upp vilken grundbok i nationalekonomi som helst för att bli påmind.

De senaste årtiondena har politikutvecklingen i mycket handlat om att försöka föra över marknadens logik på nya områden. Resultaten är blandade. Ibland har det blivit bra – avregleringen av telemarknaden gjorde onekligen teletjänster mycket billigare (jag minns att det kostade 40 öre i minuten att ringa riks för bara tio år sedan. Nu är priset kanske hälften av det). Men ganska ofta blev det inte bra. Avregleringen av elmarknaden t ex, vem kan vara nöjd med den?

De senaste veckorna har vi kunnat läsa om de enorma vinster som privata välfärdsföretag som finansieras med skattemedel gör. Att bedriva vård i ett privat företag är dubbelt så lönsamt som det är att driva ett genomsnittligt företag i Sverige. En viktig skillnad är att det genomsnittliga företaget finansieras av privata medel. Vårdföretag finansieras av skatter. Deras vinster är alltså våra skattepengar. Att våra skattepengar läcker ur välfärden på det här sättet visar att det är något fel med de system vi skapat.

Det är ingen slump att vissa privatiseringar och avregleringar visat sig vara mindre lyckade. Det beror inte på enskilda personers misslyckanden. Det har istället att göra med att marknadens logik inte funkar lika bra på alla områden. Finanskrisen visar oss att det är dags att börja diskutera detta. Inte i termer av att offentligt alltid skulle vara bättre än privat, men inte heller tvärtom. Efter två decennier av privatiseringar har vi tillräckligt mycket erfarenhet för att kunna diskutera om vi behöver ändra på reglerna för att förhindra de dåliga privatiseringarna. Det är helt enkelt läge att äntligen komma förbi trätan offentligt-vs-privat, och börja snacka på djupet.

2 kommentarer

Filed under Ekonomi

2 responses to “En bemärkelsedag att uppmärksamma

  1. Verkligen kloka ord
    som till sinnet når-
    vi måste ändra våra spår.
    ta chansen 2010 är mitt råd.

  2. Sven G

    1 Allt handlar om perspektiv. 1969 kunde jorden ses från månen. Vad såg man av mänsklig aktivitet? Ingenting!
    I min enfald trodde jag att detta skulle medföra att vi alla skulle hålla ihop, dela på luft, jord, vatten etc eftersom vi alla är hänvisade till detta enda klot.
    Tvärtom har superkapitalismen och ägande-rätten (vem äger jordklotet?) samt dödssynderna girighet, frosseri och högmod brett ut sig. Men – naturen sätter gränser!

    2 ”Till socialismen kommer man bara på cykel” stod det i förordet till en bok om Allende. Cykeln är inte det sämsta! Hur många partier har med ”muskelkraft” bland sina energikällor? Ändå är våra hjärtan + våra hjärnor de smartaste elmotorer som konstruerats! Dessutom globalt spridda och programerbara, utan krav på att vara med i någon marknad.

    3 KRIS är för mig när det är brist på något. Sedan jag föddes 1942 har det inte varit KRIS i Sverige. Däremot kommer miljön att ta stryk ännu snabbare om den s k ”arbetslinjen” fortsätter att tillämpas. Vi lever i en penning-värld, människor behöver pengar och av någon anledning har detta behov kopplats till arbetet! Men observera – inte till allt arbete! Man kan tjäna ohyggliga pengar på totalt onödigt och skadligt ”arbete” eller genom att inte arbeta alls medan samhällsnyttigt hushållsarbete och barnuppfostran inte betalas alls och inte ger pensionspoäng.
    Lösningen heter BASINKOMST/MEDBORGARLÖN för arbete är det roligaste vi vet och behöver inte blandas ihop med att pengar behövs för vår överlevnad.
    Med BASINKOMST kan FK, A-kassor, socialen, CSN och AF läggas ned och ett stort antal människor befrias från ”arbetet” med att förtrycka andra människor i utsatt position!

    4 Logiska följdfrågor: vad ska vi ha – efter kapitalismen? hur ser en globalt hållbar livsstil ut?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s