Den amerikanska drömmen är svensk

En vanlig föreställning är att det i USA finns något som kallas den amerikanska drömmen – ja, landet är förvisso ojämlikt, men å andra sidan är den sociala rörligheten hög. Vem som helst kan börja med två tomma händer och sluta som miljardär.

I själva verket är den sociala rörligheten i USA extremt låg. I undersökning efter undersökning hamnar USA på jumboplats vad gäller klassresor jämfört med andra västländer. Ingen annanstans är ditt öde så beroende av vilka dina föräldrar är.

För många människor är fattigdom lättare att acceptera om den är relativt enkel att ta sig ur. Ojämlikhet anses inte vara så allvarligt, om den inte påverkar människors livschanser. Därför är föreställningen om den amerikanska drömmen så tilltalande. Sanningen är att den sociala rörligheten är som allra högst i jämlika länder. Ingen annanstans är det så lätt att göra klassresor som i Norden. Jämlikhet och social rörlighet går alltså hand i hand. Detta faktum är förvånansvärt lite känt. På många sätt är den amerikanska drömmen snarare svensk.

Hinner inte skriva så ofta här längre, men den som är intresserad kan läsa mig var sjätte vecka på ledarplats i Örnsköldsviks allehanda. Ovanstående är ett utdrag ur min senaste krönika – läs hela här.  För den som är intresserad av hur forskningen kring social rörlighet och kopplingen till jämlikhet ser ut, läs Daniel Linds utmärkta sammanställning.

Det händer också att jag skriver i Tiden – prenumerera här! Bara 99 pix för tre nummer!

Och följ Programkommissionens blogg – senast visade Sandro Scocco hur nyliberalismen motbevisats på punkt efter punkt.

r finns förresten en tidigare krönika i ÖA: om regeringens siffertrixande och förnekande av den obehagliga verkligheten.

I övrigt: Igår ägnade jag en del tid på Twitter (sammanfattat här) åt att beskriva varför jag tycker att Jonas Thentes mattekrönika är så dum. Andra skriver också om detta: jag håller till exempel helt med Lotta Edholm. Det finns en intressant diskussion i kommentarsfältet hos Tanja Suhinina om detta. Även Boktjuven skriver bra. Jag har tidigare bloggat om matematikens välsignelser, och i Sundbyberg driver vi sen flera år tillbaka en intensivsatsning på matematik.

Intressant och Netroots.

About these ads

9 kommentarer

Under Klyftor

9 svar till “Den amerikanska drömmen är svensk

  1. Läste din twitter-sammanfattning. Jag håller verkligen med att problemet är lärarna, och att en del av dem är också rädda för matte. Och problemet med det är kanske deras lärare. Någonstans har vi kommit på fel spår vad gäller matte. Jag kommer tex ihåg att jag hade en vikarie i högstadiet som inte kunde förklara en uppgift med procenträkning.

    Den som kan huvudräkning har ofta ett stort försprång.

    • Marika

      Ja, jag tror också att det blir något av en ond cirkel. Jag vet inte om matte verkligen är svårare än något annat ämne, egentligen har jag svårt att tro det. Men min egen upplevelse som lärare var att det var svårare att lära ut matematik än andra ämnen. Då menar jag alltså svårare för mig, oberoende av elevernas förståelse.

      Jag själv hade matematikkunskaper som var betydligt mer avancerade än de jag förväntades lära ut, så det var antagligen inte där problemet låg. Men det var ofta jag kände att glappet mellan att själv förstå och att lyckas förmedla den förståelsen till andra var gigantiskt, och svårt att komma över. Så kände jag inte lika mycket i andra ämnen.

      Jag tror att kunskaper i pedagogigik är extremt viktigt för att kunna vara en bra lärare i matte.

  2. Olof Johansson-Stenman

    Kan inte hålla med mer Marika, sanslöst dum krönika av Thente, och särskilt avslutningen: ”Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik. Om man behärskar matematiken så kan man matematik.” Få ämnen är så viktiga för att förstå annat som matematik. Det är uppenbart för de flesta när det gäller högre utbildning inom naturvetenskap och för något färre när det gäller samhällsvetenskap, men matematik tränar också det abstrakta tänkandet vilket är viktigt på många områden i livet. Däremot finns ofta mycket övrigt att önska när det gäller pedagogiska färdigheter vilket innefattar en förklaring till varför elever skall behöva lära sig grundläggande algebra. Här tror jag inte man skall fokucera på praktiska vardagsproblem som hur man skall dela en räkning när olika personer redan bidragit med olika mycket, utan mer på att det är ett sätt att träna hjärnan och öva upp förmågan att lösa problem. Min begränsade erfarenhet är att elever köper detta argument, även om det säkert kan variera.

  3. Pingback: Moderaterna och Nationalencyklopedin « De Tystas Röst

  4. Jim

    Håller inte med – matematik är värdefullt upp till en viss väldigt grundläggande nivå, därutöver är den meningslös för de flesta människor (som inte behöver den i sitt jobb) både som privatindivider och samhällsmedborgare. Den tar tid från viktigare ämnen, t.ex. samhällskunskap och språk, som människor har nytta av både som privatindivider och samhällsmedborgare. Dessutom leder matematiken till avhopp i skolan.

    Det finns noll empiriska belägg för att de kunskaper man lär sig på matematiklektionerna leder till en slags allmänt och generaliserat logiskt tänkande som kan användas när man läser vetenskapliga rapporter eller texter i största allmänhet. Det man lär sig på matematiklektionerna har man nytta av på matematiklektionerna, ingen annanstans.

    • Marika

      ”Noll empiriska belägg”? Vad syftar du på då? I mitt eget liv har jag tydliga belägg för att matten hjälper det logiska tänkandet.

      Om du läser min twitter-sammanfattning framgår det att det jag menar är det stora problemet är att många inte lär sig grundskolematten ordentligt. Dvs, många lär sig inte den ”grundläggande nivå” du själv skriver om. Alla har hjälp av de fyra räknesätten, bråk, grundläggande geometri och basal algebra, oavsett vad man jobbar med. Längre än så går man inte i grundskolan. men som sagt, alltför många lär sig inte detta, och det tror jag är ett problem. Även som samhällsmedborgare. Kan man inte matte är man lätt att lura (med statistik, med falsk logik, med överanvändning av siffror etc: alltihop saker som är vanligt förekommande i samhällsdebatten.)

      • Men hur vet du att det är specifikt matten som hjälper ditt logiska tänkande och inte de andra ämnen du också läst?

      • Marika

        Jag har inte alltid läst matte, jag bytte tex från sam till natur på gymnasiet, och märkte en skillnad. Men självklart är mina egna erfarenheter inte intressanta på en aggregerad nivå; det bevisar ingenting. Jag skrev så eftersom jag ifrågasätter att det skulle finnas ”noll empiriska belägg”, det tror jag helt enkelt inte stämmer – men kommer man med ett så pass starkt påstående tycker jag man bör anföra nån sorts stöd för det.

  5. Pingback: Stommen till ett reformprogram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s