Ökad ojämlikhet – OECD föreslår högre skatter

Igår släppte OECD en mycket viktig rapport, ”Divided we stand: why inequality keeps rising”. Den beskriver hur ojämlikheten ökar i nästan alla OECD-länder. I intervjuer säger OECD:s generalsekreterare Angel Gurría att resultaten visar att trickle down-teorin inte stämmer; att hög ekonomisk tillväxt inte ”automatiskt” kommer alla till del. Gurría säger också att detta innebär att det ”sociala kontraktet” har börjat falla samman i många länder.

OECD-rapporten visar att Sverige inte längre är världsbäst på jämlikhet – tvärtom har ojämlikheten här ökat betydligt snabbare än i de flesta andra länder (se bilden överst). Fem OECD-länder har numera högre jämlikhet än Sverige – Slovakien, Tjeckien, Norge, Danmark och Slovenien, som har den allra högsta jämlikheten.

Såhär beskriver OECD utvecklingen:

”Income inequality followed different patterns across the OECD countries over time [...] It first started to increase in the late 1970s and early 1980s in some English-speaking countries, notably the United Kingdom and the United States, but also in Israel. From the late 1980s, the increase in income inequality became more widespread. The latest trends in the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s. At the same time, Chile, Mexico, Greece, Turkey, and Hungary reduced income inequality considerably – often from very high levels.”

OECD:s lösningar handlar om bättre utbildning och kompetensutveckling, men också om att OECD-ländernas skattesystem bör ses över, för att garantera att höginkomsttagare bidrar på ett rättvist sätt. ”Det kan ske genom att höja marginalskatten för de rika men också genom att eliminera skatteavdragen och på så sätt förbättra skattedisciplinen, och genom att se över skatterna på alla former av egendom och tillgångar.”

O, då kommer jag osökt att tänka på denna bild:

Bilden visar fördelningen av regeringens skattesänkningar fram till 2009 och bygger på statistik från Riksdagens utredningstjänst.  Den rikaste fjärdedelen har fått nästan hälften av de totala skattesänkningarna, medan den fattigaste fjärdedelen bara fått 6 procent. Alltså en skattepolitik som går i rakt motsatt utveckling mot det OECD rekommenderar. Dessutom har regeringen avskaffat förmögenhetsskatten och gjort fastighetsskatten regressiv, vilket även detta går åt rakt motsatt håll mot det OECD föreslår.

Den enda svenska media jag hittar på detta är en yttepyttenotis från TT (men jag har inte googlat så noga). Är man intresserad av de större ekonomiska skeendena verkar det alltså inte bättre än att man får nöja sig med obskyra internationella publikationer som Financial times, the Guardian, BBC, Washington Post, Le Figaro, die Zeit, etc. Vilket jag tycker är mycket märkligt, bland annat på grund av detta.

Utan intellektuell stimulans försmäktar jag i detta politiska klimat.

(SvD skriver dock lite längre om en helt annan rapport från FN om att ojämlikheten i Latinamerika går ner.)

För övrigt: Tre chefer på Carema plockar ut 120 miljoner i lön. Daniel Swedin om varför äldreomsorgen är viktig för alla. AiP om gemensamma intressen för Carema och Moderaterna. Pålitliga Vi har räknat på det här skriver om det mainstream-media verkar missa, nämligen OECD:s rapport. Calle Fridén skriver tankeväckande och sorgligt om vad som kommer efter politiken.

Intressant och Netroots.

About these ads

29 kommentarer

Filed under Internationellt, Klyftor

29 responses to “Ökad ojämlikhet – OECD föreslår högre skatter

  1. Dan

    Jag har skrivit det förut och skriver det igen; Definitionen av hyckleri är på det sättet ni hanterat alliansens jobbskatteavdrag. Varje steg har ni varit emot för att sedan motstridigt acceptera det när ni märkt att det varit populärt bland väljarna. Som detta inlägg mycket tydligt visar så vill du(ni) egentligen återställa hela jobbskatteavdraget direkt. Är det inte dags att visa lite heder och gå till val på det? Men vi vet ju alla att det inte kommer hända. Inte undra på att ni har enorma trovärdighetsproblem i det ekonomiska frågorna. Det visar ju alla mätningar.

    • Marika

      Jag är lite oklar över vad du menar. Jag skriver inget om jobbskatteavdraget i detta inlägg. Jag citerar OECD som föreslår högre marginalskatter för höginkomsttagare samt skatter på egendom och tillgångar, typ fastighets- och förmögenhetsskatt. Inget av detta rör egentligen jobbskatteavdragen utan de andra skattesänkningar regeringen gjort och som tydligt gynnar höginkomsttagare: höjningen av den brytpunkten för den statliga inkomstskatten, slopandet av förmögenhetsskatten samt att man gjort fastighetsskatten regressiv (dessa skattesänkningar är också förklaringen till att det andra diagrammet i inlägget ser ut som det gör). Märk väl att det enda jag gör är att citera OECD. Strängt taget skriver jag ingenting om vilka skatter jag eller det parti jag tillhör vill förändra.

      För övrigt förstår jag att det är naturligt att se mig som nån sorts kärl för den socialdemokratiska budgetmotionen, men för mig liksom för alla andra socialdemokrater gäller att våra åsikter inte alltid stämmer in i minsta kommatecken med vad som står i denna motion. Jag har tex skrivit förut på bloggen att min personliga åsikt är att vi ska ha en bättre fastighetsskatt, men det ställningstagande SAP har, och som jag naturligtvis fullt ut respekterar, är att fastighetsskatten inte ska förändras med mindre än att man kommer överens över blockgränsen. Etc.

      Vad gäller jobbskatteavdragen vill jag dock inte återställa dem allihop och det finns inget i denna bloggpost som säger att så skulle vara fallet, så du läser in en hel del saker som inte finns där.

  2. David

    Marika, nu måste du se till att alla i S och framförallt Waidelich börjar referera till dessa nya insikter från OECD och IMF i TV, debattartiklar etc. Ökad jämlikhet bör vara en av kanske tre saker ni går till val på 2014, de andra ser ut att bli sysselsättning via investeringar och demokratisk välfärd. Till och med IMF har ju börjat ändra sina teoretiska modeller för att bättre passa med verkligheten så Anders Borgs teorier om att minska jämlikheten genom t ex minskade ingånslöner och fattigare arbetslösa har i stort sett inget stöd längre i vetenskapen eller från stora ekonomiska organisationer.

  3. Pingback: OECD släpper rapport om växande ojämlikhet « Den ofrivillige socialdemokraten

  4. Upplyser dig om vad ditt inlägg säger

    Svaga resonemang. Alla kan inte få det bättre i relativa termer men väl i absoluta termer. Ekonomi i ett nötskal och jämförelsen här säger ju att Norge som har dubbel BNP/Capita relativt oss är mer jämlika. Kanske något att fundera på, men inga reflektioner.

    • Marika

      Osäker vad du syftar på. Jag skriver om jämlikhet, inget annat. Naturligtvis kan jämlikheten öka. Tex genom att alla får det bättre absolut sett, men de största ökningarna sker för låginkomsttagare.

    • Nicke

      Absoluta ekonomiska förbättringar har svag korrelering med ökat välbefinnande i utvecklade länder såsom Sverige, Norge. Tyskland ect. Där materiell standard är hög ger ytterligare lite pengar ingen förbättring i livskvalitet enligt omfattande studier av psykisk och fysisk hälsa, sammanhållning, brottslighet, missbruk ect. Ojämlika länder har betydligt större problem inom dessa områden trots att medelinkomsterna kan vara höga.

      Det som faktiskt spelar roll i länder som Sverige är den relativa jämlikheten…

  5. Min förra rubrik?

    Hej igen,

    Undrar var min förra rubrik kom ifrån. Beklagar!

  6. ”Den rikaste fjärdedelen har fått nästan hälften av de totala skattesänkningarna, medan den fattigaste fjärdedelen bara fått 6 procent.”

    Tja… – Marika – den svenska modellens samhälle är väl ingen höjdare precis – för oss av vanligt folk = merparten av medborgarna, tyvärr tyvärr… :cry:

  7. Pingback: OECD: höj skatterna (och sänk a-kassan)

  8. Lars J

    Det är säkert riktigt att många av OECDs medlemsländer bör höja sina skatter för att förbättra de offentliga finanserna.
    Det torde då inte gälla för de av OECDs medlemsländer som redan är högskatteländer som tex Sverige, Belgien och Danmark. I dessa länder handlar det om hur dom redan höga skatteinkomsterna ska användas på bästa sätt-

    MVH

    Lars J

    • Marika

      OECD gör ingen sådan indelning i det material jag sett. Men det centrala här är att OECD förespråkar att höginkomsttagare ska bidra mer rättvist. De föreslår alltså högre marginalskatter för rika och skatter på egendom och tillgångar, dvs (bla) fastigheter och förmögenheter.

      OECD förespråkar inte detta som jag förstår i första hand som ett sätt att förstärka de offentliga finanserna, som du skriver, utan helt enkelt för att minska ojämlikheten.

      • Lars J

        Tack för ditt svar
        Du skriver:
        . ”Men det centrala här är att OECD förespråkar att höginkomsttagare ska bidra mer rättvist.”

        Men vi ska komma ihåg att OECDs medlemsländer är en ganska brokig skara vad avser beskattning.
        Jag är rätt säker på att uppmaningen om att höginkomsttagare ska bidra med mer pengar till det offentliga riktar sig till de medlemsländer där höginkomsttagare betalar en betydligt mindre del av sin inkomst i skatt än här i Sverige.
        Sen finns det ett obalans i vårt skattesystem mellan beskattningen av arbete och beskattningen av kapitalinkomster som härör från början av 1990-talet och som som gynnar de som lever av kapitalinkomster men det talar snarare för att skatten i inkomstslaget tjänst bör sänkas,

        Lars J

      • Marika

        Du får naturligtvis tro vad du vill, men vad jag har sett gör inte OECD någon sådan skillnad.

        Också väl värt att notera att skatteuttaget på höginkomsttagare i Sverige minskat mycket kraftigt bara de senaste åren. Se grafen i inlägget. Så det är inte säkert att gamla sanningar håller längre. Det progressiva inslaget i dagens svenska skattesystem är mycket litet.

  9. Dan

    En rak fråga som jag gärna vill ha ett rakt svar på: Tycker du att en svensk ingenjör ska betala mer i marginalskatt än en tysk storbolags-VD? Ett lågt antagande är att den tyska VDn tjänar ca 20 gånger mer före skatt. Så ser nämligen verkligheten ut. http://danne-nordling.blogspot.com/2010/06/hogsta-marginalskatten-i-olika-lander.html

    • Marika

      Jag tror att både jag och den svenske ingenjören samt den tyske storbolags-VD:n kan betala högre marginalskatter.

      • Dan

        Ett otydligt svar. Ska jag tolka det som att du tycker det är helt rimligt att den tyska storbolags VDn har en lägre skattesats än den svenska ingenjören?

    • Martin

      Vad har du nu snöat in på? Olika länder har olika förutsättningar, olika ekonomiska situationer och olika höga välfärdspolitiska ambitioner så en jämförelse mellan två olika länder och dessutom olika yrkesgrupper är ju hyfsat ointressant. Om detta vore ett existerande problem skulle ju alla Sveriges ingengörer flytta till Tyskland och bli VD. Så är ju dock inte fallet.

  10. Pingback: Hällefornäs – Kom Håkan Juholt! « Parkstugan

  11. Rimligen borde den tyska storbolags-VD:n – och alla andra i hans situation – beskattas mycket mer än nu. Det finns egentligen inget skäl tll varför inte inkomster på mer än, säg 5 miljoner per år, borde beskattas bort helt. Ingen kan ändå göra av med så mycket pengar, och de som tjänar dem gör det bara för skryt – se http://www.svd.se/naringsliv/darfor-skenar-elitens-loner_6631148.svd

    Låt gärna storbolaget avlöna VD med 100 miljoner per år, för skryt, men beskatta bort de 95 miljonerna. Då kan ju VD-arna dessutom få nöjet av att vara samhällets välgörare, något som är dem ganska främmande idag.

  12. J

    Dan: Tycker du att svensk politik ska kopiera tysk politik för att inte riskera att den tyska storbolags VDn inte ska ha en lägre skattesats än den svenska ingenjören? Oavsett hur tysk politik än ser ut?

    Jag tror att ingenjören kan finna andra incitament för att bo, jobba och leva i Sverige än en skattemässig rättvisa mot utländska storbolagschefer.

  13. Linnéa

    Feministiskt Perspektiv har en ingående artikel om rapporten. Låst för den som inte prenumererar dock. http://feministisktperspektiv.se/2011/12/09/oecd-foresprakar-skattehojningar/.

  14. D

    Marika,
    SNS har idag släppt en rapport om inkomstskillnader. Jag har precis börjat bläddra i den och konstaterar att det finns en hel del godis. Bl a redovisas allmänhetens uppfattningar i flera länder om jämlikhet, vad som anses vara en rättvis lön för diverse yrken etc.

    http://www.sns.se/forlag/sns-valfardsrapport-2011-inkomstfordelningen-i-sverige

  15. Pingback: Det våras för bidragslinjen « Permanent Undantagstillstånd

  16. Pingback: Wolodarski lever kvar i 1985 | Badlands Hyena

  17. Pingback: Ojämlikhet och ekonomiska kriser

  18. Pingback: Economist vet ingenting om Fiskis « ужас

  19. Pingback: Klass vs Ras: Vad vinner kapitalet på ett rasifierat samhälle? « Rasens materia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s