Vad säger Nobelpristagare om högre skattesänkningar för de rika?

Fredrik Reinfeldt har lovat att fortsätta sänka skatten vid en valvinst, och mest för höginkomsttagare. På samma sätt som skett under denna mandatperiod, för övrigt. Såhär uppger Moderaterna själva att de nya skattesänkningarna ska fördela sig:

Staplarna visar skattesänkningen i kronor för fyra olika inkomstnivåer, och den röda linjen visar sänkningen som andel av inkomsten. Personer som tjänar 22.600 kronor i månaden ska få en skattesänkning på max 193 kronor, eller 0,9 procent. Personer som tjänar 38.000 kronor i månaden får i kronor räknat mer än tre gånger så stor skattesänkning som de som tjänar 22.600, och som andel av inkomsten nästan dubbelt så hög.

Här kan det också vara värt att känna till att ungefär 57 procent av de förvärvsarbetande har en inkomst på max 22.600 kronor i månaden. Mer än hälften, alltså (siffran är ungefärlig, eftersom SCB:s inkomstintervall inte stämmer överens exakt med dem i diagrammet). Ungefär 10 procent av Sveriges arbetande befolkning har en månadsinkomst på 38.000 kronor eller mer. Dessa 10 procent får alltså betydligt större skattesänkningar än de 57 procent som tjänar upp till 22.600 kronor i månaden.

Fredrik Reinfeldt förklarar att detta förslag ska medföra att ”världens minsta inkomstklyftor ska bli mindre”, genom att ”det har visat sig att både den kortsiktiga och dynamiska effekten av jobbskatteavdragen är att de minskar inkomstskillnader”. Orimligheten i det påståendet – oavsett om man använder vanligt sunt förnuft, eller ekonomisk empiri – har jag skrivit om tidigare.

Föreställningen om att stora skattesänkningar minskar inkomstskillnader eller är allmänt positiva för ekonomin brukar kallas supply-side economics. Teorin bakom är att när människor får mer pengar i plånboken så börjar de konsumera en massa, samtidigt som företagen har råd att anställa fler (eftersom de kan sänka lönekostnaderna när folk betalar mindre i skatt). Sammantaget tänks detta få kraftigt positiva effekter på ekonomin och tillväxten. Folk blir rikare och jobben fler. Kanske ökar till och med tillväxten så mycket att skatteintäkterna inte minskar, trots sänkningarna. Den här teorin har använts för att försvara kraftiga skattesänkningar, framför allt riktade till höginkomsttagare, under både Ronald Reagan och George W. Bush. Problemet är bara att teorin inte har fungerat, i verkligheten alltså.

Det här är vad några Nobelpristagare i ekonomi har att säga om supply-side economics, dynamiska effekter och den näraliggande trickle-down-teorin (om några tillåts bli extremt rika, kommer deras rikedom att ”sippra ner” och komma även de fattiga till del):

“The supply-side argument these days really applies to upper-income people. They are portrayed as the golden geese, and you don’t want to discourage them from laying their eggs [...] the Democrats are convinced they’ll lay their eggs anyway, without tax cuts as an incentive” säger Robert Solow.

”American society was economically ill-run in the 1980′s [...] People have the wrong idea that God will forgive Reagan. They say he didn’t know what he was doing. It’s true he didn’t know a lot of what was going on, but he was directly responsible” säger Paul Samuelson.

”A short-term tax benefit for the poor would actually be a reasonable stimulus. Then, the money would almost certainly be spent. But the current and future deficit is a lot less stimulatory than it could be. [The Bush] administration is just throwing the money away [...] The rich don’t need the money and are a lot less likely to spend it – they will primarily increase their savings”, säger George Akerlof.

”President Bush is galloping in exactly the wrong direction with his advocacy of using the likely (though by no means certain) large forthcoming budget surplus for a deep, permanent tax cut, rather than for retiring the debt or endowing Social Security — or both”, skriver Franco Modigliani och Robert Solow.

”[T]his is not the time to be giving a tax cut to the upper end of the distribution. Trickle-down economics said that all you had to do was worry about growth, and everybody would benefit. We now have a situation that we might call trickle-up economics” säger Joseph Stiglitz och förklarar den senare termen i ett annat anförande: ”people at the bottom have been giving up incomes so the people at the top can enjoy ever more.”

Paul Krugman säger – och är det inte lustigt hur man känner igen den svenska regeringens argumentation? – såhär: ”[Bush] administration economists produced various misleading statistics designed to convey the [...] impression, that the tax cut mainly went to ordinary, middle-class Americans. But they also insisted that the benefits of the tax cut would trickle down — that lower tax rates on the rich would do great things for the economy, helping everyone [...]

The absence of any gains for workers in the years since the 2003 tax cut is a pretty convincing refutation of trickle-down theory. So is the fact that the economy had a much more convincing boom after Bill Clinton raised taxes on top brackets. It turns out that when you cut taxes on the rich, the rich pay less taxes; when you raise taxes on the rich, they pay more taxes — end of story”. Paul Krugman har också synpunkter på huruvida staten bör beräkna dynamiska (långsiktiga/beteendemässiga) och inte bara statiska effekter av skattesänkningar (min kursivering):

”The Congressional Budget Office will soon start using ‘dynamic scoring’ to assess proposed tax cuts — that is, it will build in the supply-side assumption that tax cuts raise the economy’s growth rate, and therefore generate indirect revenue gains that offset the direct revenue losses. In the past, budget officials have opposed this practice, because it’s so easy to slide from objective analysis into wishful thinking.”

Det är en liknande metod Anders Borg använder när han visar sina diagram över att det är låginkomsttagarna som tjänar mest på att höginkomsttagarna får störst skattesänkningar…

För den som vill läsa mer om hur det här med utbudsekonomi funkar rekommenderas denna sammanfattning av en amerikansk statlig utredning som använt just ”dynamic scoring” – och som kommit fram till att effekterna av skattesänkningar på tillväxten generellt är små och starkt beroende av vilken beräkningsmodell som används. ”And in no case does Mr. Bush’s tax cut come close to paying for itself over the next 10 years”, konstaterar Wall Street Journals krönikör lakoniskt.

ps. De Nobelpristagare jag citerar syftar på den amerikanska ekonomin, som såklart inte kan jämföras rakt av med den svenska. Skatten är lägre generellt i USA än i Sverige, liksom progressiviteten i skattesystemet. Och den amerikanska statsskulden är betydligt värre än den svenska. Men sättet att argumentera för skattesänkningar, och speciellt för de rikaste, känner man onekligen igen.

Eminenta Vi har räknat… reder ut begreppen ytterligare vad gäller de dynamiska effekterna, och avslöjar, sådär i förbifarten, att under den borgerliga regeringen har ”den rikaste tiondelen män [...] fått över 200 gånger så höga realinkomstökningar som den fattigaste tiondelen kvinnor. När man kan kalla det för minskade klyftor och komma undan med det har nyspråket nått nya, tidigare oanade, nivåer.” LÄS!

Anna Vikström skriver bra om skattesänkningarnas pris – de försvunna jobben i offentlig sektor. Peter Andersson och Peter Johansson om sanningen om hur mycket Moderaterna verkligen vill sänka skatterna. Lena föredrar välfärd före sänkt skatt. Catarina Wahlgren reder ut begreppen kring fastighetsskatten. Andrine Winther om hur många välfärdsarbetare som måste försvinna för att borgarnas skattesänkningar ska gå ihop.

DN | DN2 | GP | AB | SyS | Andra bloggar om , , , , , . Intressant och Netroots.

About these ads

53 kommentarer

Under Borgerligheten, Ekonomi

53 svar till “Vad säger Nobelpristagare om högre skattesänkningar för de rika?

  1. Rita en kurva som visar hur erat förslag på höjt tak i sjukersättning/A-kassa ser ut för olika inkomstgrupper vet ja …

    • Marika

      Fördelningsprofilen på den rödgröna politiken jämfört med den borgerliga har jag bloggat om tidigare: http://storstad.wordpress.com/2010/05/03/valet-ar-ditt/

      • Inte riktigt vad jag frågade efter :

        Rita en kurva som visar hur erat förslag på höjt tak i sjukersättning/A-kassa ser ut för olika inkomstgrupper… du gillar ju diagram och tabeller …

      • Marika

        Precis som att jag är ointresserad av hur enbart jobbskatteavdraget är utformat (vilket jag argumenterat för upprepade gånger på den här bloggen), lika ointresserad är jag av hur en enskild åtgärd i den rödgröna politiken är utformad. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv.

        Människors liv och plånböcker påverkas av politikens helhet. Inte av enskilda förslag. En person som fått ett visst jobbskatteavdrag, samtidigt som höjningen av a-kasseavgiften äter upp hela skattesänkningen, blir inte direkt gladare för det.

        Skälet till att jag är för höjda tak i a-kassan och sjukförsäkringen är att det inte ska behöva vara en privatekonomisk katastrof att bli sjuk eller arbetslös – varken för låg- eller höginkomsttagare.

        Det argumentet går inte att applicera på borgarnas förslag att inkomstskatten ska sänkas mer för höginkomsttagare än låginkomsttagare. Det är två helt olika saker.

        Men det står dig helt fritt att rita vilka diagram som helst. Så du får gärna göra det själv om du tycker det är viktigt.

  2. Pingback: Humanisera sjukförsäkringen! « Ett hjärta RÖTT

  3. Ante

    Mycket bra blogginlägg. Tänk om alla som bloggar kunde hänvisa till vad som finns bakom deras ställningstaganden som du gör.

    Att bara tycka högerns politik i skit räcker inte man måste kunna visa varför den är skit.

    Tack

  4. Barbro

    Nobelpristagare i ekonomi finns intePriset är instiftat av Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne. Har oriktigt kommit att uppfattas som ett riktigt nobelpris. Många ekonomer vill höja ekonomin till att gälla som andra vetenskaper men frågan är om det kan kallas det. Genom att låna Nobels namn ger man det en vetenskaplig status som kan ifrågasättas. Klart är väl att det ger status att kalla det efter Nobel.
    Jag misstänker att där finns politiska syften och klart är väl att friliberaler har hjälpts på traven av detta pris.
    Sympatiserar i övrigt med artikeln men kan inte låta bli att påpeka missförståndet.

    • Marika

      Visst stämmer det att det är ett pris i Nobels minne. Men jag delar inte din skepsis mot nationalekonomin som vetenskap. Jag ser nationalekonomin som ett av många användbara redskap. Har skrivit mer om det här:

      http://storstad.wordpress.com/2009/10/03/moderna-myter-hogernnationalekonominsant/

    • Marika

      Jaha, jag ber om ursäkt om jag missförstod dig på nåt sätt, men du skriver ju att man kan ifrågasätta om ekonomi är en vetenskap och att det finns politiska syften… För egen del tycker jag att nationalekonomi är en vetenskap på samma sätt som att statsvetenskap är det. Och priset går till många ekonomer som inte alls är nyliberala. Jag har inget att invända mot priset heller.

  5. Inga-Lisa Sangregorio

    Utmärkt inlägg, ända till slutet, där du påstår att ”Catarina Wahlgren reder ut begreppen kring fastighetsskatten”.
    Det gör hon definitivt inte; hon upprepar bara det felaktiga argumentet att en orättvisa som drabbar få (en procent i landet och ca åtta procent i Stor-Stockholm) är ointressant. Och citerar någon annan S-märkt bloggare som låtsas att det handlar om 17-rumsvillor i Djursholm. Så jävla låg nivå!
    Det var ett enormt misstag att dra in fastighetsskatten även i den här valrörelsen. Det rödgröna förslaget ger dessutom inga pengar utan ger tvärtom 300 miljoner i minskade skatteintäkter. Dessa minus 300 miljoner behövs enligt Thomas Östros ”för att klara jobb och välfärd”. Och den mannen vill bli finansminister!

  6. Pingback: Om den orubbliga tron den amerikanska drömmen och hinder mot framväxt av en mer progressiv politik, ja, det handlar om politik; insikten att inget är ödesbestämt… « reflektioner och speglingar II…

  7. Pingback: Om den orubbliga tron på den amerikanska drömmen och hinder mot framväxt av en mer progressiv politik, ja, det handlar om politik; insikten att inget är ödesbestämt… « reflektioner och speglingar II…

  8. Du skriver :

    ”En person som fått ett visst jobbskatteavdrag, samtidigt som höjningen av a-kasseavgiften äter upp hela skattesänkningen, blir inte direkt gladare för det. ”

    En ren lögn. En normal arbetarefamilj med två heltidsarbetare får ca 30000 – 40000 kronor mer om året i plånboken från och med 2010 tack vare jobbskatteavdraget (som du ”ogillar att diskutera”)…

    Vilken höjning av A-kassan skulle motsvara detta enligt dig ?

  9. Pingback: Det finns ingen gratis kopp te… « Tankar från Västanbäck

  10. Bra inlägg, som vanligt. Du är fenomenal.

    Alldeles givet att det är galet att skicka alltmer pengar till en ynkligt liten överklass. Den använder ju bara pengarna till att spekulera, att blåsa upp aktiebubblor med, istället för att investera. Den som inte noterat detta under de år ”trickle down-teorin” har varit vägledande för alla politiker i stort sett, från höger till vänster, måste vara både blind, döv och tankebefriad.

  11. Pingback: Dagens Bloggtips – Marika om skattesänkningar för rika « Röda Berget

  12. Bert

    De citat som nämnts är rätt värdelösa för många i.o.m den engelska språkkunskapen saknas.
    Vore bra få en översättning av citaten
    så alla får veta dessa innebörd.

    • Marika

      Du har naturligtvis rätt i att det bästa vore att översätta citaten. Men ibland har man inte tiden helt enkelt, så är det när man bloggar på sin fritid.

      Kan dock rekommendera google translate:
      http://translate.google.se/#

      som brukar funka ganska bra. Bara att kopiera citat för citat och klistra in, så får du en hyfsad översättning.

  13. Pingback: Ökande inkomstskillnader ger mindre social rörlighet och än större ojämlikhet, tro att alla är vinnare, att alla är oberoende och fria att göra och bli vad de vill… « reflektioner och speglingar II…

  14. Daniel

    Jag betalar 57% i skatt på varje extra krona jag tjänar. Vi har världens högsta skatter på arbete. En person som väljer att utbilda sig inom humaniora tjänar ingenting på det jämfört med en person som väljer att inte läsa en högskoleutbildning. En person som utbildar sig inom något mer ”kommersiellt” tjänar ett par hundratusen mer under sin livstid än den som inte utbildar sig. Och ni tycker det är en bra idé med ännu högre skatter?

    Med det sagt så tycker jag också att det verkar självklart att en skattesänkning för låginkomsttagare får större effekt på privat konsumtionen än att sänka skatten för höginkomsttagare. Men, i längden är det inte särskilt bra att bestraffa utbildning genom att konfiskera all ekonomisk vinning från densamma. Tyvärr tycker ju också Borg att det ska vara straffskatt på utbildning. Den kallas värnskatt, snacka om nyspråk…

    • Marika

      Du och jag tycker olika om skattenivån. jag tycker att det är rimligt att höginkomsttagare som jag själv betalar mer i skatt för att se till att välfärden funkar. Man får ju inte glömma att skatterna används till något.

      Men jag vill också påpeka att du diskuterar olika saker. Skattenivån är en sak, lönerna inom olika sektorer (tex humaniora vs teknik) något helt annat.

      De flesta humaniorautbildningar – eller de flesta utbildningar öht – leder dessutom inte till att man kommer upp i nivån för värnskatt. Värnskatt betalar man om man tjänar mer än 44.300 kr i månaden. Det är några få procent av Sveriges befolkning som kommer upp i de inkomstnivåerna, så jag har lite svårt att se det som något som skulle avskräcka folk från att utbilda sig.

      • k

        Vilken bra synpunkt, Marika! Att detta med värnskatt skulle avskräcka människor från att utbilda sig! För ganska få kommer upp i den inkomsten!?

      • Daniel

        Nej jag diskuterar precis samma sak. Skatt och lön har ett självklart samband. Om jag ska få hundra kronor mer efter skatt kostar det min arbetsgivare över 300 kronor. Klart det påverkar vilken lön jag kan förhandla mig till.

        Att så få betalar värnskatt kan ju lika gärna vara en indikation på att de skyhöga inkomstskatterna verkligen fungerar avskräckande som din slutsats att de inte utgör något problem.

      • Marika

        Nej, du diskuterar inte samma sak. Skatten är lika hög på humanisten som på rörmokaren. Så det kan knappast vara förklaringen till att den ena ev har lägre lön.

        ”Att så få betalar värnskatt kan ju lika gärna vara en indikation på att de skyhöga inkomstskatterna verkligen fungerar avskräckande som din slutsats att de inte utgör något problem.”

        Aha, så du menar att om inte värnskatten fanns så skulle många fler arbetsgivare vilja betala en lön på 44.300 kr före skatt?

      • Daniel

        Skatten är inte lika hög den är progressiv sist jag kollade. Därav ger en för arbetsgivaren dyr bruttolöneökning(soc avg inkluderat) ett väldigt begränsat positivt utfall för den högutbildade.

        Förstår inte riktigt vad du menar i sista stycket men det är väl rätt så enkel aritmetik. Och jag konsumerar min nettolön och inte min bruttolön, kanske där missförståndet ligger?

  15. Vilken fantastiskt bra blogg! Svart på vitt, helt enkelt. Ändå måste jag fråga: Det mycket avslöjande diagrammet i denna post påstår du kommer från moderaterna själva, men DN-artikeln som du länkar till innehåller inte alls så mycket information. Hur välgrundat är diagrammet?

    • Marika

      De fyra inkomstnivåerna och skattesänkningen i kronor framgår av den lilla faktarutan brevid DN-artikeln. Längst ner står ”källa: Moderaterna”. Procentsiffran har jag räknat ut själv och diagrammet har jag också gjort själv.

  16. Olov

    Din blogg är för att citera en vän som just hittat den, ”vansinnigt imponerande och otroligt bra!”

    Keep up the good work!

  17. Inga-Lisa Sangregorio

    Sorry att tjata om detta med fastighetsskatten (se kommentar 5 ovan). Jag anser att det skulle krävas nån typ av psykoanalys för att förklara varför de rödgröna (i praktiken S och V) alls drar in den frågan i ytterligare en valrörelse. Att det gäller ganska få bostäder (som du själv skriver 1,4 procent av småhusen och 7,5 procent i Stockholm) är enligt min mening snarare ett argument MOT det rödgröna förslaget. Det ger inga pengar (minus 300 miljoner enligt de rödgrönas egna beräkningar), det är totalt godtyckligt (man kunde lika gärna lotta om boskatterna som beskatta någon efter taxeringsvärdet på deras bostad), och det ökar den redan stora skillnaden mellan boendekostnader i olika delar av landet och mellan skatter på olika upplåtelseformer. Vofför gör di på dette viset?
    Utan att ha någon förstahandskunskap om socialdemokratins inre liv misstänker jag att både de kosmetiska förändringarna av fastighetsskatten och återförandet av förmögenhetsskatten kom till för att blidka den egna kongressen.
    Vad anser du förresten om förmögenhetsskatten? På Skatteverket firade man när den skatten avskaffades – var det för att tjänstemännen där slår vakt om ”de rika”? En av de få intellektuella som orkat stanna kvar i partiet varnade för att återinföra förmögenhetsskatten: ”Den kommer att drabba väldigt ojämnt och sådana skatter är faktiskt skadliga.” Vem det var? Anne-Marie Lindgren.

    • Marika

      Jag tycker att fastighetsskatten borde vara högre än i det rödgröna förslaget. Jag skulle tycka det vore intressant med en rejäl skatteutredning som bland annat kollade på om det var möjligt att göra en skatteväxling från skatt på arbete till ökad skatt på boende. Det är mindre snedvridande för incitamenten. Rent ekonomiskt är fastighetsskatten en av de bästa skatterna som finns.

      Sen, vad som är strategiskt eller inte, det lämnar jag åt andra att diskutera…

      Och förresten, det där med att ”blidka kongressen”, det brukar vi annars kalla medlemsdemokrati…

  18. Anders

    Nu är inte jag ekonom, men vill ändå kommentera analysen. För mig känns det en aning krystat att dra så stora paralleller mellan USA och Sverige. Den utgår från att vi strävar mot ett amerikanskt system, och det i sig skrämmer folk inklusive mig som röstar blått. Vet inte hur skatterna ser ut i USA men att jämföra dessa med det svenska skattesystemet känns olämpligt. Sverige har ett av världens högsta skattetryck även efter jobbskatteavdraget och även om vi skulle sänka de ytterligare med 100 milj. (vilket jag inte tror kommer hända nästa mandatperiod) kommer vi ligga högt i skattetryck listan. Sverige hade 2008: 46,9% av BNP i skattetryck och USA hade 26,9%. Med dessa otroliga skillnader i skattesystem känns paralleller till Reagan och George W Bush väldigt främmande. Sverige är inte nära USA och kommer inte bli USA nästa mandatperiod, eller någonsin enligt mig.

    • Marika

      Som du ser har jag ett litet ps i slutet på min post där jag skriver ungefär precis det du är inne på…

      men i övrigt är det intressant att du inte tror att man kommer att sänka skatten med 100 miljarder nästa mandatperiod. Borgarna lämnar ju faktiskt inte besked i den frågan. Men de vill ändå ha din röst…

      • Anders

        Tyvärr hittar jag inte det ps:t. Jag är väl ovan vid att läsa bloggar. Tycker dock att detta lilla ps:t bör framgå tydligt (vilket det kaske gör men jag hittar det inte), då mycket av resonemanget står och faller på rimligheten att jämföra två så vitt skiljda skattesystem.

        Sittande regering har gett resultat där statsskulden minskat med ca 300 miljarder och Sverige visar siffror i topp i Europa. Säga vad man vill om sänkta ersättningsnivåer men statsekonomiskt har alliansen lyckats bättre än den tidigare regeringen genom ansvarsfull ekonomisk politik. Ansvarsfull ekonomisk politik är deras mantra, jag vet, men det är legitimt anser jag. Borgarna har inte lämnat besked i frågan precis som att oppositionen inte lämnar besked om deras skattepolitik (med undantag för pensionerna). Jag litar mer på att sittande regering kan fatta bättre ekonomiska beslut jämfört med S, V och MP. Därför ger jag dem 4 år till. Om Sverige är ett mini-USA om 4 år går min röst till Socialdemokraterna, det garanterar jag.

      • Marika

        ps:et är tredje stycket underifrån. Det har stått där hela tiden, jag kan liksom inte hjälpa om du inte läser hela min text… Och jag har aldrig påstått att Sverige kommer att bli som USA, då läser du in åsikter i mina ord som jag inte har.

        Att Sverige visar siffror som är i topp i Europa stämmer bara på vissa områden. Arbetslösheten har regeringen lyckats sämre med än EU-genomsnittet. Visst har vi stabila finanser, men det är knappast bara denna regerings förtjänst. Det stora jobbet där gjordes ju på 90-talet.

        Jag har all respekt för att man kan vilja ha en borgerlig regering, men jag förstår faktiskt inte varför man tror att den skulle sköta ekonomin bättre än en rödgrön. S har styrt i många år med mycket goda ekonomiska resultat. Det var S som fixade den enorma 90´-talskrisen. Budgetdisciplin är en paradgren. Sen tycker jag inte det räcker.

        Det finns flera sätt att sköta ekonomin. Borgarna sköter ekonomin, men de låter klyftorna öka. Vissa får det bättre, på bekostnad av att andra får det sämre. Det är fullt möjligt att sköta ekonomin lika bra men med ett något högre skatteuttag, som garanterar en starkare välfärd och minskade klyftor. Det är ett ideologiskt val, och om du väljer på det sättet så har jag som sagt full respekt för det.

        Men om du bara väljer på ”ekonomisk skicklighet”, då vill jag nog veta mer om vad du anser att S inte skulle fixa ekonomiskt.

        Du skriver att den sittande regeringen lyckats bättre statsekonomiskt än den tidigare. Hurdå?

  19. Pingback: Egenintresset styr… « Ett hjärta RÖTT

  20. @Anders

    Är det verkligen 300 miljarder som statsskulden har minskat? Åtminstone 100 miljarder av dem kommer väl från utförsäljning av statliga bolag (till underpris) och ska väl inte alls räknas in?

    Det finns mycket mer att tillägga runt detta, men jag låter Marika göra det.

  21. Anders

    @LeoB,

    Rättelse 250 miljarder från nov 05, ledsen för det felaktiga beloppet. Och ja dryga 100 (150?)miljarder är från försäljning. Såvitt jag vet sålde den tidigare regeringen också ut företag, men statsskulden ökade trots detta. Man ‘lånade’ även ett betydande belopp från pensionärerna. Sen om statsskulden är bästa måttet på ekonomisk politik är jag för oinsatt för att avgöra. Faktumet att statsskulden ökade under den relativt starka konjunktur som rådde under förra regeringens styre indikerar dock för mig att politiken inte håller ekonomiskt.

    • Anders

      Ledsen att jag spammar forumet, men diskussionen är intresant. Detta är ett svar till Marika ovan.

      Mm jag hade uppenbarligen inte läst artikeln tillräckligt noga. Slarvigt.

      Paralleller med USA uppfattas iaf av mig som skräckexempel, och jag tror att många läsare uppfattar det på samma sätt. Givetvis ska man vara försiktig med vart det barkar hän, men jag oroar mig inte ännu och vi röstar bara för 4 år. Det går givetvis sköta ekonomin bra med högre skatteuttag, likaså som man kan sköta den bättre med lägre.

      Slutligen angående valet så väljer jag inte bara efter ekonomiska direktiv. Jag väljer även bort Sahlin, Ohly och MP av olika skäl. Jag tror att socialdemokraterna kan föra riktigt bra politik för Sverige, men inte med Mona i spetsen och övrig uppställning.

    • Marika

      Jag tror du är lite fel ute här. När jag kollar på scb stämmer det visserligen att statsskulden ökade i absoluta tal under 2002-2006, men som andel av BNP minskade den. Och det är ju trots allt det relevanta måttet. Annars kan man ju lugnt säga att statsskulden ökat kraftigt under hela 1900-talet typ, men det betyder ju inte direkt att statsfinanserna eller levnadsstandarden var bättre för hundra år sen…

      Precis som att det är ointressant att tala om att sysselsättningen ökat under denna mandatperiod i absoluta tal, eftersom man då inte tar hänsyn till att befolkningen vuxit. Gör man det så har ju sysselsättningsgraden minskat.

      Som andel av BNP minskade statsskulden från drygt 70 procent 1994, när S tog över regeringsmakten från borgarna, till drygt 40 procent av BNP 2006. Ett ganska bra jobb av S att fixa till det måste jag säga, inte alls självklart om man jämför med många andra länder i Europa.

      Sedan dess har den minskat ytterligare och det är ju jättebra. Jag tycker inte att borgarna missköter ekonomin (däremot att de missköter arbetslösheten, men det är delvis en annan fråga). Men jag kan inte se att S skulle sköta den sämre. Det är förstås min åsikt så det behöver vi inte bråka om. Men jag tycker ändå att grundfakta ska vara rätt.

      • Anders

        Har funderat på relationen mellan statsskuld och BNP och visst är det en intressant kvot för att kunna jämföra länder och även att se något slags återbetalningsförmåga. Statsskulden indikerar underskott i statens finanser och även om relationen mellan statsskuld/BNP är konstant eller minskande så har vi under förra mandatperioden sett ett underskott i statensfinanser d.v.s. i min värld staten har tvingats låna för att finansiera utgifterna. Med det sagt har socialdemokraterna gjort ett bra jobb efter krisen 90. Sen kan ju alltid diskuteras vad som egentligen orsakade krisen då, och man behöver väl titta tillbaka längre än 90 för att förstå det, men det är en annan diskussion.

        Tittar man på vallöften vad gäller arbetspolitiken är blocken så nära varandra att det är omöjligt för mig att avgöra vad som är bäst. Halverad arbetsgivaravgift för unga vs ingen arbetsgivaravgift för nyanställda unga lär ge ungefär samma effekt. Sen erbjuder båda praktikplatser, och riktad utbildning etc etc. Väldigt likartat om du frågar mig. För mig är den ekonomiska skillnaden fokuserad på: mer till de som arbetar eller mer till de som inte arbetar. Här kommer ideologin in och även debatten om rättvisa, men jag har inte sett någon debatt om begreppet rättvisa. Bara att de rödgröna är en mer rättvis politik. Vilket känns fel då jag är en ärlig arbetare med stor studieskuld som betalar tillbaka mycket till samhället varje månad.

        Har även granskat socialdemokraternas förslag på nytt sjukförsäkringssystem och drar tyvärr slutsatsen att det är mycket likt dagens, och handlar mest om omformuleringar (t.ex. 180 dgr => 6 mån). Utförsäkringen har givetvis skötts mycket illa av alliansen, men vad jag kan se så kritiserar de rödgröna mer än vad som kommer levereras.

        Återigen jag tror på socialdemokratin som koncept och att de byggt den grund sverige står på idag. Men jag tror även på kapitalism och kapitalism 4.0 är en mix av de båda. Bäst för Sverige är enligt mig moderaterna och socialdemokratern vid makten. Men jag tvingas rösta på ett block, och då V och MP går bort för mig (av vitt skilda anledningar) blir valet relativt enkelt.

        Tack för dina svar, jag uppskattar den sakliga debatten.

  22. Per

    Vad betyder egentligen ”ekonomisk empiri”? Jag förstår inte hur man ska kunna ”stoppa ekonomin” för att ”utföra experiment” på den.

  23. Inga-Lisa Sangregorio

    Du skriver att du gärna skulle se ”en skatteväxling från skatt på arbete till ökad skatt på boende. Det är mindre snedvridande för incitamenten. Rent ekonomiskt är fastighetsskatten en av de bästa skatterna som finns”.
    OK, så brukar ekonomer resonera.
    Den som inte har fått sitt sunda förnuft förstört av en ekonomutbildning upptäcker en besvärande skillnad mellan skatt på inkomster och skatt på bostäder. Det är inkomsterna som ger dig råd att betala skatt, medan bostaden för de flesta är deras största utgiftspost. Även om marginalskatten är 90 procent får du tio kronor kvar om inkomsten ökar med en hundralapp. Om ditt taxeringsvärde däremot stiger på grund av att någon annan har köpt en annan bostad dyrt höjs din boskatt trots att du inte fått ett öre mer i inkomst. Tvärtom har både huset och du själv blivit några år äldre och skröpligare.
    Du tycker tydligen att bostäder är för lågt beskattade, trots att ingenting är så hårt beskattat som just bostäder. Följande skatter tas för närvarande ut på bostäder (några av dem bara på småhus). Flertalet av dessa skatter är högre för bostäder i områden där priserna är höga, trots att ingen blir rikare av att behöva betala mer för en likvärdig bostad.

    BOSKATTER
    1. Full moms (25 procent)när huset byggs
    2. 1,5 procent av försäljningspriset i lagfartsavgift (gäller småhus)
    3. 2 procent för eventuella pantbrev (gäller småhus)
    4. Fastighetsavgift, för närvarande maximalt drygt 6000 om året för småhus och drygt 1200 för hyres- och bostadsrätter. S vill höja för vissa småhus och sänka för hyres- och bostadsrätter. Att skatten på småhusen redan är fem gånger högre är inte tillräckligt för att uppfylla S-kravet på ”rättvisa och neutralitet”.
    5. Reavinstskatt som inte tar någon hänsyn till innehavstid och därmed kan ha Pomperipossaeffekter för långa innehav. Just därför sattes den till relativt låga 15 procent vid skatteomläggningen men har sedan höjts av olika regeringar. S vill nu höja ytterligare, till 23 procent.
    6. Tidigare (och om de rödgröna vinner) förmögenhetsskatt. 35 procent av den gamla förmögenhetsskatten drogs in från de småhusägare främst i Storstockholmsområdet som även betalade den högsta fastighetsskatten. Gods och gårdar (”jorden de ägde”), hyresfastigheter och ett flertal miljardärer var däremot helt lagligt undantagna. Bostadsrätter betalade bara för lägenhetens andel i föreningens förmögenhet.

    Som sagt, det är de skatter på boendet som enligt din åsikt är för låga. Till detta kommer de skatter som är inbakade i el, VA, sophämtningsavgift och så vidare.
    Och visst, om man vill avskräcka befolkningen från den skadliga vanan att bo är det en förträfflig idé att öka just boskatterna ytterligare. Det ger säkert som du skriver ”incitament” till att arbeta mer.
    När kolonialmakterna ville tvinga infödingarna att arbeta mer var hyddskatten ett effektivt verktyg.

  24. Pingback: Regeringens ekonomiska politik har inget stöd hos nobelprisekonomer | Lars Pålsson Syll – docendo discimus

  25. Pingback: Nja, Riedl – skattesänkningarna gav inte alls nya jobb |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s