Sexköpslagen – en framgångshistoria

För några veckor sedan kom utredningen Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008. Sedan dess har sexköpslagens vara eller inte vara debatterats, och min känsla är att det nästan bara är sexköpsförespråkare som hörs i debatten. Det finns exempelvis en drös debattinlägg i bloggosfären, vissa mindre rättshaveristiska än andra. Utredningen har fått all möjlig kritik – alltifrån att den använder ovidkommande material (”En enskild sexarbetares personliga berättelse spänner över tre sidor”!) till att syftet med utredningen var subjektivt formulerat (ja, utredningar tillsätts sällan med helt öppna mandat – det är därför vi väljer politiker och inte utredare) samt allmänt ospecificerade anklagelser om att den skulle vara ovetenskaplig. Som ni förstår håller jag inte med. Det är en gedigen utredning – lite snårig, men det är just för att utredaren är så mån om att inte dra några förhastade slutsatser. Att den skulle vara ovetenskaplig är rent nonsens – snarare kan jag tycka att den är väl försiktig i några av sina slutsatser (till lagens nackdel), för att utredaren är så mån om att vara just vetenskaplig och nyanserad.
Min känsla är alltså att det framför allt är sexköpsförespråkare som hörs. Det är intressant mot bakgrund av att en överväldigande majoritet av befolkningen är för lagen:

(Ur utredningen). Det finns alltså ett mycket starkt stöd för att sexköp ska vara kriminaliserat. En överväldigande majoritet av svenskarna tycker så, och särskilt kvinnor. Det verkar också högst sannolikt att svenskarnas attityder till sexköp förändrats snabbt på kort tid. 1996, några år före lagens införande, var det mindre än hälften av svenskarna som stödde en kriminalisering. Några år senare har attityderna svängt kraftigt (dock ska jämförelser mellan åren göras med viss försiktighet, eftersom frågorna är delvis olika formulerade. Mer om det i utredningen).

Det är uppenbart att sexköpslagen har haft en stark normerande effekt. Denna bild förstärks av att stödet för lagen dessutom är större bland unga personer än hos äldre. På mycket kort tid har lagen gjort att en överväldigande majoritet i Sverige börjat se på sexköp på ett annat sätt.  På så sätt kan den jämföras med en annan mycket progressiv lagstiftning, som Sverige även i detta fall var först i världen med: lagen mot barnaga från 1979.

Av bilden (som kommer från SOU 2001:18) framgår att stödet för barnaga hade börjat sjunka innan lagen infördes. Stödet fortsatte sedan minska i stadig takt. 1994 tyckte ”bara” var tionde vuxen svensk att barnaga var en viktig del av barnuppfostran, jämfört med varannan svensk bara trettio år tidigare. Det är en enormt snabb attitydförändring. Men det handlar inte bara om attityder: allting tyder på att även praktiken har förändrats, det vill säga, färre barn har erfarenhet av aga nu än tidigare:

År 2000 uppgav 86 procent av intervjuade mellanstadieelever att de aldrig blivit utsatta för kroppslig bestraffning. Fem år tidigare låg motsvarande andel (bland högstadieelever) på ca 66 procent. Även i internationella jämförelser har en lägre andel svenskar erfarenhet av kroppslig bestraffning under uppväxten – 35 procent av studenter i Sverige i en undersökning från 2000, jämfört med ca 55 procent i Spanien, drygt 70 procent i Grekland och ca 85 procent i USA – allihop länder där barnaga var tillåtet vid studiens genomförande (uppgifterna kommer från SOU 2001:18, liksom diagrammet ovan).

Men hur ser verkligheten ut vad gäller sexhandeln? Är det bara attityderna som har förändrats, eller är det också färre som köper sex? En av de stora invändningarna mot sexköpslagen har hela tiden varit att lagen enbart kommer att flytta prostitutionen till mindre synliga arenor, något som bland annat tänks innebära svårare förhållanden för de prostituerade. Stämmer det?

Den nya utredningen ägnar mycket utrymme åt att undersöka saken. Inledningsvis konstateras att det är mycket svårt att få fram exakta siffror vad gäller prostitution. Vad som är tämligen säkert är att gatuprostitutionen, som är lättast att få en säker uppfattning om, har minskat kraftigt i Sverige sedan lagens införande. Den har halverats på tio år. Vad gäller andra former av prostitution, exempelvis via barer, massageinstitut och den som sker via internet, är det betydligt svårare att få en uppfattning. Det är i princip omöjligt att mäta exakt hur många som prostituerar sig på detta sätt. Utredningen drar dock slutsatsen (som bygger på ett antal olika undersökningar) att det inte finns några tecken på att dessa former av sexhandel skulle ha ökat. Som sämst bedöms alltså dessa former av sexhandel ligga på samma nivå som tidigare, samtidigt som gatuprostitutionen har minskat. Detta leder utredaren till att slå fast att det inte finns några tecken på att prostitutionen skulle ha ökat i Sverige sedan lagens införande, och att det är troligt att den totalt sett har minskat.

Men även om utredningens mest försiktiga slutsats – att prostitutionen i Sverige åtminstone inte har ökat de senaste åren – skulle vara den korrekta, så behöver det inte innebära att lagen varit misslyckad. Det är nämligen så att i länder som Norge och Danmark, lika Sverige på många sätt, har prostitutionen ökat under samma period. I Danmark med nästan 50 procent.  Det innebär att det är troligt att utan sexköpslagen i Sverige, så skulle prostitutionen ha ökat även här. Men så har inte skett.

Slutligen bör också läggas till bilden att det finns undersökningar som tyder på att andelen svenskar som har erfarenhet av att köpa sex har minskat. I en undersökning från 2008 uppgav 8 procent av männen att de någon gång köpt sex. I en liknande undersökning från 1996 var andelen ca 13 procent (se Kuosmanens text i Prostitution i Norden). Här bör också hållas i minnet att hälften av männen i undersökningen från 2008 hade sin senaste köperfarenhet före lagens tillkomst (personer som köpt sex någon gång i livet, även om det var många årtionden sedan, kommer ju att ”ligga kvar” och hålla uppe köparandelen i undersökningar av den här typen under lång tid framöver).

När det gäller motståndet mot sexköpslagen finns det vissa saker som gör mig illa berörd. Det gäller bland annat tonen hos många av  debattörerna. Förespråkare för sexhandel framställer sig ofta som underdogs; som om de stod på de svagas sida (se exempelvis Paulina Neuding, Camilla Lindberg och Marianne Berg samt Louise Persson och Laura Agustín). Ett vanligt argument är, typ, ”staten ska inte lägga sig i hur människor har sex. Vuxna människor är fullt kapabla att själva avgöra om de vill sälja sex eller inte”.

Det är ett djupt problematiskt argument, mot bakgrund av att forskningen visar att en mycket stor andel av de prostituerade varit utsatta för sexuella övergrepp tidigare i livet; ”frekvensen av sexuella övergrepp i prostituerades bakgrundshistoria varierar mellan 30 och 70 procent” skriver exempelvis forskarna Ulla-Carin Hedin och Sven-Axel Månsson efter en genomgång av ett antal internationella studier (för fler referenser, se här). De svenska prositutionsutredningar som gjorts de senaste decennierna visar  att personer som säljer sex ofta kommer från svaga grupper i samhället, ”kvinnor som på olika sätt fått en dålig start i livet, som tidigt berövats sin självrespekt och fått en negativ självbild” skriver man exempelvis i 1995 års prostitutionsutredning.

Jag är säker på att det finns enstaka människor som inte far illa av att sälja sex, som kanske till och med mår bra av det. Jag skulle aldrig drömma om att förneka det, eller att fördöma dem som känner så. Däremot tror jag inte att man kan skapa lagar efter en minoritet på det sättet. Den forskning som finns på området gör mig fullkomligt övertygad om att de flesta som säljer sex inte mår bra av det. De har en historia som gör att de inte har valt fritt. Och många av dem traumatiseras för livet. Jag tycker att det är rimligt att använda dessa personers situation som utgångspunkt för en lagstiftning – inte det fåtal individer som gillar att sälja sex. Det handlar om att välja sida.

Som jämförelse – jag vet att det finns människor som kan använda droger utan att fara illa av det, som tvärtom upplever sig få ett bättre liv av det. Men jag vet också att den skada och det lidande som droger orsakar för väldigt många andra – både missbrukare och personer som står dem nära – gör det nödvändigt att med hjälp av lagstiftning försöka begränsa och bekämpa droganvändandet. Det betyder att det tillfälliga välbefinnandet hos det fåtal som kan använda droger utan skada måste offras, för att minska lidandet hos andra. Av exakt samma skäl är jag för en lagstiftning som begränsar sexhandel.

Men jag är också för lagstiftningen av helt andra skäl, som inte handlar om principiella överväganden. Jag är för den för att det känns bra och rätt. Jag tycker inte att man ska kunna köpa någons kropp. På ett renodlat filosofiskt plan kan jag inte dra en klar gräns mellan varför jag tycker att lönearbete är okej men inte sexarbete. Nånstans tar filosofin stopp, och känslorna tar över. Mitt slutgiltiga argument för varför man inte ska kunna köpa någons kropp i sexuellt syfte är helt enkelt: för att det känns fel. För att det känns helt annorlunda att sälja sin arbetskraft i ett traditionellt lönearbete (vilket skitjobb det än handlar om) än att sälja sin kropp för sex.

Allt är inte till salu här i världen, och ska inte vara det. Det är inte lagar som ytterligare utökar affärstransaktionernas omkrets i den mänskliga samvaron vi behöver. De som förespråkar något annat bör tänka noga efter vems intresse det är man egentligen tar till vara.

Tack till kloka Kristina Persdotter för inspiration till detta inlägg. Unni Drougge gör liksom jag en jämförelse med narkotikalagstiftningen, med ett annat utfall, men hennes argument för varför sex inte bör vara en marknad är synnerligen läsvärda. Även Karin Rågsjö och Gudrun Schyman skriver bra. Niklas Hellgren gör proceduren kort med alla som undrar ”vem bryr sig om de prostituerade?” – läs för allt i världen inlägget och du kommer att häpna över hur många som faktiskt gör det…

Intressant och Netroots

About these ads

65 kommentarer

Filed under Kön

65 responses to “Sexköpslagen – en framgångshistoria

  1. Paulina Neuding

    Hej Marika,

    Intressant text som vanligt. Jag funderar allt mer på argumentet att prostituerade ofta har varit utsatta för sexuella övergrepp, vilket drivit dem till ett sexuellt självskadebeteende som de måste skyddas ifrån. Måste det vara så att sexuell utlevnad åt olika håll efter ett övergrepp måste vara ett självskadebeteende? Kan det vara så att sexualiteten ofta förändras men att man för den sakens skull fortfarande inte behöver skyddas från sig själv?

    • Marika

      Tack!

      Det är en befogad fråga du ställer. Jag har egentligen inget bra svar att ge, jag har inga särskilda kunskaper om hur människor som varit utsatta för sexuella övergrepp hanterar det, eller vad som är ett ”konstruktivt” sätt att hantera sådana erfarenheter på. Min känsla är dock att det generellt inte verkar vara sunt och konstruktivt att hantera traumatiska upplevelser genom att ständigt försätta sig i situationer där traumat återupplevs.

      Den känslan bygger förstås på att jag i grunden ser sexköp som ett övergrepp (med de reservationer jag redogör för i texten ovan).

      Jag tycker trots allt att det är stor skillnad på olika sorters ”sexuell utlevnad”. Ett one night stand med en tillfällig bekantskap är för de allra flesta människor (tror jag) något helt annat än att sälja sex till en tillfällig bekantskap. Men nej, jag tror inte att någotdera måste vara ett självskadebeteende, däremot tror jag att det är större risk att det senare är det än det förra.

      En helt annan sak är att jag ser överrepresentationen av en övergreppshistorik bland prostituerade som ett tecken på att det inte är ett fritt val att bli prostituterad. Min grundsyn på vilken mänsklig företeelse som helst egentligen är att om vi alla vore fria, verkligen helt fria, så skulle det inte gå att hitta några som helst mönster i människors yrkesval, utbildningsnivå, hälsotillstånd etc. Allting skulle vara helt slumpmässigt fördelat i befolkningen.

      Så länge det finns olika typer av sociala, ekonomiska etc mönster i vilka val vi gör så tycker jag inte att vi är fria. FÖr mig är det ett bevis på att det finns strukturer som påverkar människors fria val. Ett något abstrakt resonamng, men iaf.

      Först när det inte går att hitta några som helst mönster, över- resp underrepresentation av olika egenskaper och erfarenheter bland prostituerade, först då tror jag att det är ett verkligt fritt val.

      • De flesta sexsäljare har regelbundna återkommande kunder som man lär känna och får en personlig relation till. Det är förmodligen mindre utsatt situation än one-night-stands med okända män. Snarare att likna vid ett KK-förhållande, där mannen betalar för att upprätthålla relationen, eftersom kvinnan har något som han vill ha och kan tänka sig betala för. Det är inte ett övergrepp.

  2. Pingback: Jag har hittat en lycklig hora, alltså är alla horor lyckliga. « Inte utan min åsikt

  3. Plura

    Bästa Marika!

    Om du tycker att utredningen är gedigen måste jag nog göra dig besviken. Den håller inte måtten för att ens vara evidensbaserad.

    Sedan tycker jag det är oroväckande att särintressen som Kvinnofrid och ROKs får igenom sina synpunkter i en lag. Det är lika allvarligt som om jag som företagare skulle lobba för att få frikort för att betala skatt på mitt företags resultat och det infördes i skattelagstiftningen.

    Om lagar ska vara trovärdiga måste de var neutrala, vilket inte denna lag är. Vad säger vi om de kvinnor som köper sex av män??

    • Marika

      Det finns inga särintressen, det finns bara särintressen.

      Lagar är aldrig neutrala.

      De mänskliga rättigheterna är inte neutrala. Det är inte neutralt att man inte får döda någon.

      Som framgår av min text tycker jag att sexköp är fel punkt. Jag har aldrig nämnt något om att det skulle bero på vilket kön den säljande resp köpande parten har.

      Sen är det ju en annan fråga att det är extremt ovanligt att kvinnor köper sex. I Kuosmanens undersökning som jag refererar i texten uppgav en enda kvinna (av 561 intervjuade) att hon hade erfarenhet av att betala för sex.

      • Plura

        Så du kallar inte Kvinnofrid för ett särintresse. Intressant.

        Visst finns det neutrala lagar. En sådan är äktenskapslagen.

        Sedan det här med statistik och sannolikheter som du ropar får du svar, jag sa inte betala för sex, jag sa köpa sex. Vad tror du medelålders damer gör när de åker ensamma till Gambia eller något annat väst Afrikanskt land?

      • Marika

        Äktenskapslagen är inte neutral.

        Det är inte neutralt att om någon som dör har barn, så ärver barnen om personen är sambo, men maken om personen är gift.

        Det är inte neutralt att man bara får gifta sig med en person, och inte två eller fler.

        Det är inte neutralt att man måste vara 18 för att få gifta sig.

        Det är inte neutralt att fram tills mycket nyligen fick bara personer av olika kön gifta sig.

        Sen verkar det inte riktigt som att du förstår det jag skrivert – jag tycker att sexköp är fel, oavsett om det är en kvinna eller en man som betalar för sexet.

      • Plura

        Grattis Marika.

        Du är den första jag hört säga att den nuvarande äktenskapslagen inte är könsneutral.

        För mig är en sak neutral om båda polerna spelar ut varandra. Så gör det numera i äktenskapslagen. Men definitivt inte i sexköpslagen som bara kriminaliserar män som köper sex inte kvinnor.

        Så förklara vad ordet neutral betyder.

      • Marika

        Det är svårt att diskutera med dig, för du läser in saker i det jag skriver som inte finns där.

        Jag har aldrig sagt att äktenskapslagen inte är könsneutral.

        Sexköpslagen är exakt lika könsneutral som äktenskapslagen, den nämner ingenting om kön. Varken män eller kvinnor får betala för sexuella tjänster. Du har fel när du säger att den bara kriminaliserar män.

        Det exempel du använder om kvinnor som åker till Gambia är inte ett dugg annorlunda än män som åker till Thailand och skaffar sig thailändska flickvänner eller fruar. Skillnaden är väl att det är betydligt vanligare att män träffar thailändskor än att kvinnor träffar gambier, åtminstone vad gäller hur många som flyttar hit och gifter sig med svenskar. Kolla Migrationsverkets statistik så ser du.

        Med ”neutral” menar jag i det här fallet ”fri från värderingar”. Och det hävdar jag fortfarande att ingen lagstiftning i världen är.

  4. Beholder

    Var det inte samma kvinna som gjorde den här utredningen och den som låg till grund för förändringarna gällande sjukskrivning. Rehabtrappan å sådär.

    • Marika

      Nej. Anna Skarhed har enligt wikipedia varit delaktig i en annan offentlig utredning förutom den om sexköp, det gäller något om polisens interna utredningsverksamhet.

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Skarhed

      Det är nog Anna Hedborg du tänker på, hon är ansvarig för ett stort antal sjukförsäkringsutredningar.

  5. Bra. Jättebra. Tack.

    VS

  6. Henrik

    Intressant, och hederligt resonemang!

    Den normerande delen är jag dock lite fundersam över. Naturligtvis är det svårt att visa på något klart samband i den här typen av frågor men nog kan det väl vara så (iallafall utifrån den statistik du visar här) att trenden att alltfler stödjer kriminalisering av prostition resulterar i lagstiftning?

    Det skulle vara intressant att se attityderna ytterligare 10-15 år tillbaka i tiden för att se om de har legat still runt 96 års nivå eller stödet för den framtida lagen ökat från en mycket låg nivå.

    Detsamma gäller väl lagen mot barnaga för övrigt, med tanke på att stödet för barnaga sjunkit med närmare hälften på de 15 år före lagen kom finns det kanske fog för att tänka sig att lagstifterna stämt i bäcken även här?

    • Marika

      Nej visst, naturligtvis är det alltid ett samspel mellan attityder och ny lagstiftning. Det är trots allt mindre vanligt att lagar införs som har ett mycket litet stöd i befolkningen.

      I SOU 2001:18 läser jag om bakgrunden till lagen mot barnaga att flera utredningar om barnmisshandel genomfördes på 60- och 70-talet, och att de väckte ganska stor uppmärksamhet. Tydligen inträffade även en del fall av barnmisshandel ungefär samtidigt som också fick mycket uppmärksamhet ”hos allmänheten”. Detta ledde bla till bildandet av BRIS. Samtidigt förändrades lagstiftnignen om barnmisshandel även innan barnaga blev totalförbjudet – år 1958 förbjöds exempelvis skolaga.

      Vad gäller sexköpslagen ägde två stora prostitutionsutredningar rum 1977 resp 1993. Den första föreslog ingen kriminalisering (fokus verkar ha varit på om själva prostitutionen skulle kriminaliseras), medan den från 1993 föreslog en kriminalisering av både köparen och säljaren.

      Utan att vara särskilt insatt får jag intrycket av att åsiktsförändringarna som gjorde att ett lagförslag om kriminalisering enbart av sexköparen möjligt skedde något snabbare än vad gällde barnaga. Det förklarar väl också varför det inte verkar finnas några tidigare mätningar av folks attityder till kriminalisering av sexköp än 1996: ingen hade väl helt enkelt kommit på att man kunde fråga på det sättet tidigare.

      Kausalitet är alltid svårt, men att lagar har en normativ effekt är väl i sig inte ett särskilt kontroversiellt påstående. Samtidigt är det naturligtvis alltid en växelverkan mellan attityder och lagstiftning.

      Det som jag ändå tycker stärker bilden av att sexköpslagen påverkat attityder är att stödet för den så uppenbart påverkades just vid införandet av lagen: därefter är förändringarna mycket mindre. Att unga oftare stöder lagen än äldre tycker jag också pekar i den riktningen.

  7. Pingback: Tweets that mention Sexköpslagen – en framgångshistoria « Storstad -- Topsy.com

  8. Bra inlägg som vanligt.

    Sedan finns det fler argument mot legalisering av prostitutionen. bl.a. att den illegala sexhandeln ökar, och inte minst traffickingen, där sexhandeln legaliseras helt. Det vill säga fler kvinnor tvingas in i prostitution med hjälp av lurendrejeri och förvandlas till rena sexslavar efter att de misshandlats och våldtagits. Om detta skrev jag på min blogg 10/4 2006:

    citat:
    – Hur kommer det sig att ingen kommit på idén att slå kvinnor sönder och samman, droga ner dem och sälja dem som vårdpersonal?
    – Hur kommer det sig att ingen kommit på idén att slå kvinnor sönder och samman, droga ner dem och sälja dem som kontorister?
    – Hur kommer det sig att ingen kommit på idén att slå kvinnor sönder och samman, droga ner dem och sälja dem som affärsbiträden?
    – Hur kommer det sig att ingen kommit på idén att slå kvinnliga läkare sönder och samman, droga ner dem och sälja dem som läkare?
    – Hur kommer det sig att ingen kommit på idén att slå kvinnor sönder och samman, droga ner dem och sälja dem som kvinnliga VD:ar?
    – Hur kommer det sig att man endast kommit på idén att slå kvinnor sönder och samman, droga ner dem för att sälja dem som sexslavar?

    Kan det ha med tillgång och efterfråga att göra? Förvisso men en marknad skapar också sin efterfrågan, ofta skapar den en ökande efterfrågan.
    Slut citat.

    Det faktum att sexköp är förbjudet i Sverige har alltså lett till att Sverige inte är någon verkligt attraktiv marknad för de maffiaorganisationer som sysslar med trafficking. De här syndikaten sysslar dessutom sällan bara med sexhandel, de ägnar sig åt allsköns andra kriminella verksamheter dessutom – som vi alltså har mindre av pga vår sexköpslag.

    • Vänstersympatisören

      Hej Kerstin

      Dina frågor känns inte så genomtänkta. Det går att hålla kvinnor som sexslavar för att prostitution har en låg ingångströskel; det behövs ingen särkilt kompetens. Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle uppsöka ett svartsjukhus drivet av maffian för att få vård? Eller ens handla på ett snabbköp eller skriva in sig på ett vårdhem som drivs svart? Då köper man verkligen grisen i säcken.

      Däremot så förekommer människosmuggling till en rad anda sektorer. Faktum är att EOM:s rapport slår fast att 75% av människomsuggling går till byggsektorn, jorbruk, tiggeri, m.m. Ska dessa näringar förbjudas, om det är ett så slående sätt att förbjuda trafficking?

      Sanningen är att det är väldigt svårt att sia om hur trafficking till Sverige påverkats av sexköpslagen, eftersom den förs i det dolda. Vad vi vet är dock att polisen t.ex. fick slå till tre gånger mot samma traffickingliga, som alltså ständigt kom tillbaka till Sverige. Det rimmar illa med att lagen skulle gjort det så enormt mycket svårare för människosmugglarna.

      Dessutom finns det andra, betydligt tyngre skäl till att traffickingströmmar rör sig som de gör. Transcrimerapporten från 2005 slår fast: ”Old EU Member States display higher numbers of victims of trafficking for sexual exploitation. This, independently from their model on prostitution, also seems to be the effect of two concurrent factors: a) these countries often possess more reliable quantitative data on victims; b) these countries are destination countries of the trafficking chain.”

      Att rika och folktäta kulturnationer i centrala Europa är större traffickingmagneter än glesbefolkade randstater som Sverige känns då rätt självklart, med eller utan sexköpslag.

  9. Vänstersympatisören

    Aga är inte jämförbart, det är ett förtäckt ord för misshandel. Eller möjligen ringa misshandel. Ingen vill bli misshandlad, varken barn eller vuxna. Det fanns desutom experter som styrkt genom forskning att detta inte var ett bra sätt att uppfostra barn.

    Det är inte så konstigt att en majoritet av folket stödjer sexköpslagen. Jag stödde en gång lagen. Men det berodde ju på att vi pumpas fulla med lögner av media hela dagarna långa. När Lilja Forever framställs som norm för alla prostitution så är det inte så konstigt att folk hatar den. I verkligheten är det ju så att det finns en hel del, hur många är oklart, som är t.ex. studenter och äldre kvinnor som jobbar med annat, säljer sex vid sidan om. Det går inte att säga att all prostitution är dålig, men så länge bilden av det drogmissbrukande offret pumpas ut i media, jag då är det inte så konstigt att folk tar avstånd. Som sagt, när jag fortfarane trodde att det alltid såg ut så stödde jag också sexköpslagen.

    Men jag tänkte inte ordentligt heller. För det går ju att hjälpa de som vill ha hjälp på olka sätt. Precis som Berg och Lindberg skriver i sin krönika så finns det ingenting som hindrar att man hjälper de prostituerade som behöver hjälp, utan att kränka hela gruppen genom att tala över huvudena på dom. För det är ju vad vi gör, vi omyndigförklarar dom som är okej med det, som denna tjejen: http://www.expressen.se/1.313422 Jag kan bara tänka att om jag hade ett jobb jag trivdes med och nån kom och sa att det var hemskt och ska utrotas för att andra inte trivdes lika bra, ja då skulle jag nog känna mig himmla kränkt. Problemen inom prostitution beror inte på prostitutionen som sådan utan på att den har en låg ingångströskel, vilket drar till sig människor som inte har där att göra. det skulle inte vara ett problem om prostitutionsgruppera gjorde sitt jobb, eller om det fanns ordentlig tillgång till rehab (vilket inte, tio år efter lagen (!) finns). Trafficking sedan, beror främst på socio-ekonomiska skillnader mellan världens länder och höga EU-murar.

    Sedan är det fascinerande att du tycker en utredning är vetenskaplig och nyanserad när den, efter att ha varit full med formuleringar som ”det är svårt att veta”, ”det förefaller troligt att” och ”det är svårt att få fram siffror om” osv, drar extremt tvärsäkra slutsatser. Hur kan man ha nån som helst trovärdighet kvar när man påstår att sexköpslagen minskat trafficking, att inga negativa konsekvenser upptäckts, att prostituerade fått det bättre m.m. när det inte finns underlag för att dra såna slutsatser? Betydligt mycket ärligare är då socialstyrelsens rapport Kännedom om Prostitution från 2007 där man erkänner att det är mycket svårt att veta någonting alls om prostitutionen i Sverige, eftersom den förekommer i det dolda.

    • Marika

      Att aga inte skulle vara jämförbart är din subjektiva åsikt. Jag håller inte med.

      Att underkänna att en överväldigande majoritet av svenskarna stöder lagen med att de ”pumpats fulla av lögner” är ju inte ett seriöst sätt att argumentera. Snacka om att vara nedlåtande mot människors förmåga att bilda egna åsikter. Med den typen av resonemang kan du underkänna vilka fakta som helst som inte passar dig. Sedan kan alla sitta där och förneka verkligheten på sitt eget subjektiva sätt. Föga konstruktivt.

      Sen verkar det som att du inte läst min text så noga. Jag har aldrig påstått att alla prostituerade är Lilja forever. tvärtom, faktiskt.

      Jag ägnar ganska många rader åt att förklara varför jag tycker att sexköp ska vara kriminellt trots att det finns en del personer som säkert gillar att sälja sex.

      • Finns också de som gillar att ta några glas vin eller en rejäl sup eller två innan de kör iväg med bilen. Men det är lika förtvivlat förbjudet – för att det händer att människor körs ihjäl eller skadas av druckna förare och detta trots att alla druckna förare inte kör ihjäl någon.

        Ska vi altså tillåta bilkörning efter inmundigandet av sprit, då det ju är en klar inskränkning i den personliga integriteten?

        Men det är ju som Marika skriver delvis en subjektiv åsikt man förfäktar när man talar emot prostitution och man tar fasta på olika data beroende på vad man vill tycka eller tro.

        Jag kan till nöds förstå män som envisas med att det är så käckt att få köpa sex och som envisas med att tro att de prostituerade också gillar att sälja sådan till dem. Däremot förstår jag inte de kvinnor som viger sina liv åt att propagera för fria sexhandel. Är de så trötta på sina äkta män att de vill bli avlastade, eller brinner de av lust att själva kunna sälja sex utan att marknaden begränsas av ”illvillig” lagstiftning?

      • Li Amelia

        Till ”Kerstin”:

        Jag propagerar för stärkta rättigheter för sexsäljarna. Det är sånt som de flesta av oss medelklasskvinnor struntar i, det viktiga för oss är ju ”få bort prostitutionen” helt enkelt.

        Jag tycker vi måste ta saker i rätt ordning. Först hjälpa de som är klämda — inte klämma åt dem ännu mer, vilket sexköpslagen gör.

        Och därefter fundera vidare, som jag skrivit längre ner.

        När du drar in min äkta mans eventuella förehavanden, och frågar om jag ”brinner av lust att själva kunna sälja sex utan att marknaden begränsas av ‘illvillig’ lagstiftning?” så blir jag irriterad. Du raljerar på ett väldigt osmakligt sätt tycker jag.

      • Li Amelia

        Äh, förlåt Kerstin, jag tog i för mycket, blev bara så irriterad.. Förstår (tror jag) att du bara försökte skämta

  10. Nymnchen

    Jag tycker att det finns starka liberala argument emot prostitution. När man väljer att sätta rätten att ingå avtal över grundläggande individuella friheter, då har man övergett liberalismen.
    Vad är då dessa grundläggande individuella friheter som är viktigare än avtals/frihandels-rätten? Ja, det kan man ju diskutera, men de flesta liberaler är nog ense idag om att där ingår rätten till sitt eget liv, sin kroppsliga integritet (det är därför organhandel är förbjudet), rätten till sin demokratiska röst (röstköp är inte tillåtet), rätten till sin fertilitet och rätten till att fritt välja sin (sexual)partner. Att vi anser att sexuellt tvång eller tvångsgiftemål är en oacceptabel kränkning oberoende av våldsanvändningen reflekterar uppfattningen om att ens fria partnerval är en absolut rättighet.
    Jag menar att när man accepterar möjligheten att avtala bort dessa friheter, då avtalar bort liberalismens kärna. Kvar blir bara någons sorts frihandelsprincip där rätten till avtalet är den enda giltiga. Konsekvensen blir ett samhälle där de individuella friheterna blir en fråga om pengar, och de fattigaste skulle då inte ha råd att kosta på sig lyxen att behålla någon av sina mest grundläggande friheter. Detta är exakt det samhälle som liberalismens ursprungliga filosofer vände sig emot, men som nu frihandelsliberalerna vill återinföra bakvägen.

    Ett liberalt samhällets viktigaste uppgift är att garantera att individens grundläggande frihet och integritet. Ur det perspektivet är lagstiftningen mot prostitution en av de viktigaste liberala lagarna vi har. Den bör vi värna om.

  11. Li Amelia

    Menar du att sexköpslagen är till för att verkligen hjälpa dem som säljer sex?

    Eller är den till för att på sikt eliminera prostitution från samhället?

    Om vi verkligen vill ”välja sida” (som du är inne på) bör vi ju hjälpa dem som säljer sex på olika sätt — det är ju de som är de svaga och utsatta här? Men just att kriminalisera deras kunder kan väl inte hjälpa dem?

    Jag tror väl att lagen syftar till att eliminera prostitutionen, står det inte så i Skarheds utredning? Och då är sexköpsförbud en rimlig metod, åtminstone på försök.

    Men sexköpsförbudet gör det naturligtvis besvärligare för alla parter i sexhandeln — även säljarna (särskilt problematiskt blir det för de mest marginaliserade — de gatuprostituerade). Farligare miljöer, mer misshandel, otrevligare kunder, sex utan kondom, svårt att fixa lokal, går ej att organisera sig, etc. (Alltså, om man ska tro Petra Östergren, och det kan man väl göra?)

    Så nollvisionsmålet och sexköpslagen får nog — i det korta perspektivet — sägas stå i konflikt med ”hjälpa-de-svaga”-målet.. hmm?

    Det rimliga (tycker jag) om man verligen vill ”välja sida” vore istället att jobba enligt det följande:

    * Motarbeta alla former av tvång och ofrivillig prostitution, samt hjälpa dem som vill lämna branschen.

    * Rehabiliteringsplatser som räcker till alla drogberoende (här ligger vi efter!)

    * Ett socialt skyddsnät som fungerar, så att ingen tvingas in i sexarbete (här har vi kommit jämförelsevis ganska långt i Sverige)

    * Minska stigmatiseringen av sexsäljare.

    * Överhuvudtaget förbättra villkoren för sexarbetare.

    Jag har svårt att se hur sexköpslagen skulle hjälpa sexsäljarna. Avkriminalisering låter faktiskt rimligare om man verkligen ”vill välja sida”. Så tänker jag.

    • Li Amelia

      (Oj, en liberal ovan, Nymnchen, som argumterar *för* lagen, och jag som ser mig som vänsterfeminist som argumenterar *emot* lagen.. Nu har helv**et frusit till is..)

      Jo, jag tycker man borde tänkt så här istället:

      Inte förrän vi verkligen *vet* att alla de som är drogberoende och extremt fattiga har alternativ (rehabiliteringsplatser som räcker åt alla, respektive ett socialt skyddsnät som fungerar) får vi dra undan det sätt att ”fixa pengar” (sexhandeln, sexkunderna) som dessa utsatta människor uppenbarligen tvingas välja.

      Men när vi känner att man nått dit, då får man ta en funderare. *Om* det ändå finns sexhandel kvar, vad gör vi då? Då får vi fundera på om vi ska förbjuda sexköp ändå.

      Å ena sidan är ju de som är kvar i någon mening där ”frivilligt”. Å andra sidan kan det ju vara ”självskadebeteende” — människor som ofrivilligt säljer sex, fast det ”ser ut” som frivilligt?

      Eller så hjälper man även de som har blivit utsatta för övergrepp med nån form av terapi? Eller så är det inget självskadebeteende?

      Hmm, jag tycker man kan acceptera sexhandel, så länge man vet att det finns alternativ för de som vill. Och finns det inga sådana alternativ, då måste sådana ordnas *först*.

      Hmm?

      • Nymnchen

        Jag vill påpeka att min ide om det liberala samhället ligger mycket närmare dina än nyliberalernas visioner om idealsamhället. Jag tycker det är dags att ta tillbaka begreppet liberalism från de som tolkar det som att frihet ska förutsätta pengar.

      • Det finns oändligt många sätt att syssla med sexuellt självskadebeteende oavsett om just sexhandel är lagligt eller inte. Det är inte svårt hitta män att ha sex med som kvinna, på alla möjliga riskfulla sätt, det är bara skriva en annons på valfri sex-community så blir du fullständigt överöst med kåta karlar som låter dig utsätta dig för värre självskadebeteende än du kan föreställa dig – helt gratis!

    • Marika

      ”Men sexköpsförbudet gör det naturligtvis besvärligare för alla parter i sexhandeln — även säljarna (särskilt problematiskt blir det för de mest marginaliserade — de gatuprostituerade). Farligare miljöer, mer misshandel, otrevligare kunder, sex utan kondom, svårt att fixa lokal, går ej att organisera sig, etc. (Alltså, om man ska tro Petra Östergren, och det kan man väl göra?)” skriver du.

      Men utredningen hittar inget stöd för att så skulle vara fallet (se s 127 och framåt).

      Det var en vanlig farhåga innan lagen, men den verkar helt enkelt inte ha besannats.

      Och jag tror nog mer på utredningen än Petra Östergren i det fallet.

      Sen håller jag med dig om att det behövs väldigt mycket mer än bara en lagstiftning, jag kan ställa upp på de flesta av de punkter du beskriver – och många av dem utförs ju redan idag, även om det säkert alltid kan bli mer av socialt arbete etc.

      Sen är ju vissa grejer lättare att göra än andra – hur ”minskar man stigmatiseringen av sexarbetare” exempelvis?

      Jag vet inte vet exakt vad du menar med ”förbättra villkoren för sexarbetare”, men jag tycker att fokus ska vara att underlätta för människor att lämna sexarbete, och förhindra att nya människor blir sexarbetare.

      Så länge det faktiskt inte verkar som att lagen gjort situationen svårare för de prostituerade finns det faktiskt ingen motsatsställning mellan att kriminalisera sexköp och arbeta socialt förebyggande och stödjande för de prostituerade.

      Sen det där med att organisera sexarbete, jag kan inte se att det finns nåt med den nya lagen som gör att det skulle vara svårare än annars. Det ju funnits försök till att starta fackföreningar för sexarbetare men det har liksom aldrig tagit sig i Sverige vad jag förstår. Rosea tex. Det är inte förbjudet på något sätt.

      • Marika

        Jag kan också lägga till, som svar på din första fråga, att jag tycker att lagen är till för att så få som möjligt ska behöva sälja sin kropp.

        Den motsatsställning du ställer upp – antingen hjälpa, eller eliminiera prostitutionen – är falsk.

        Det är fullt möjligt, och antagligen ganska vanligt, att vara emot prostitution eftersom man tror att prostituerade far illa. Inte av nån sorts moralistisk inställning ”fy, sånt där vill jag minsann inte se i min fina välordnade värld”. Även om jag vet att det senare är en föreställning som diverse sexköpsförespråkare älskar att måla upp angående motståndaren.

      • Li Amelia

        > ”Och jag tror nog mer på utredningen än Petra Östergren i det fallet”

        Tja, hmm, men du vet, utredningen hade ju sina direktiv att ta hänsyn till… Jag vet inte jag.. Nä.

        Ang ”organisera”; jag var otydlig, där menade jag i företag, inte fackföreningar.

        Låt mig återupprepa mina punkter från ovan, men med lite tillägg. Detta behövs:

        * Motarbeta alla former av tvång och ofrivillig prostitution, samt hjälpa dem som vill lämna branschen.

        * Rehabiliteringsplatser som räcker till alla drogberoende (här ligger vi långt efter — det saknas tusentals sådana idag!)

        * Ett socialt skyddsnät som fungerar, så att ingen tvingas in i sexarbete (här har vi kommit jämförelsevis ganska långt i Sverige)

        * Minska stigmatiseringen av sexsäljare. Detta innebär bl.a att samhället kan acceptera, tolerera och respektera dem. Detta kan göras t.ex genom att villkoren förbättras, se nästa punkt. Kriminalisering av kunderna hjälper inte här.

        * Överhuvudtaget förbättra villkoren för sexarbetare. Som sexarbetare har man inte förverkat sina rättigheter. Dessa inkluderar rätten till högsta möjliga standard av hälso- och sjukvård, social service, sysselsättning, frihet från godtycklig internering och frihet från grym, inhuman och förnedrande behandling. Kriminaliseringen av kunderna är (åtminstone enligt Östergrens direktivfria studier) en mycket dålig idé.

        Allt detta skulle man kunna göra om man ”väljer sida”.

        >”Och jag tycker inte att man generellt ska förbättra villkoren för sexarbetare (även om jag inte vet exakt vad du menar med det), jag tycker att man ska underlätta för människor att lämna sexarbete, och förhindra att nya människor blir sexarbetare. ”

        Hmm, det var lite tråkigt att höra även om jag förstår logiken. Detta innebär ju faktiskt att ”visionen om ett prostitutionsfritt samhälle” för dig faktiskt går före ”situationen för kvinnan på gatan”?

        Håller dock om att det är viktigt att de som vill lämna kan lämna, att alternativ finns.

        Nyrekrytering bör förhindras..? Hmm, ja, särskilt de som är unga.. Svårt problem dock hur man skall göra detta.

        Jag vet inte hur det är med rektryteringen inom porrbranchen? Finns det anledning att tro att det är värre inom sexhandeln? Större och snabbare pengar kanske? Viktigt är att de som vill lämna omedelbart kan lämna. Då kanske det är OK med viss nyrekrytering.

        Jag kan förresten acceptera att pornografi finns i samhället, hur ser du på det? Hur argumenterar man för att det är OK med att porrfilmsinspelningar men dåligt med sextjänster ”utan kamera”? Dags för avskaffande av porren kanske? Det blir nog till att införa rätt ordentliga internet-filter då..

      • Li Amelia

        >”Det är fullt möjligt, och antagligen ganska vanligt, att vara emot prostitution eftersom man tror att prostituerade far illa.”

        Nä, det finns ingen motsatsställning mellan ”jag anser att sexsäljare far illa” och ”jag är emot prostition”.

        Men nog finns det en motsatsställning mellan ”jag vill att sexsäljare ska fara mindre illa” och ”jag vill att sexköp skall vara förbjudet”.

      • Marika

        Direktiven säger inget om vad utvärderingen ska komma fram till! Läs dem gärna. Såhär är just punkten om säljarnas situation formulerad i direktiven:

        Utvärderingen ska… ”undersöka vilken betydelse förbudet har haft för situationen för dem som säljer sexuella tjänster”.

        Att Petra Östergren inte haft några direktiv betyder inte direkt att hon skulle vara mer objektiv…

        ”Detta innebär ju faktiskt att ”visionen om ett prostitutionsfritt samhälle” för dig faktiskt går före ”situationen för kvinnan på gatan”? skriver du.

        Nej, då läser du in åsikter i det jag skriver som jag inte har. Återigen, den motsatsställnignen är falsk.

        Sen kanske jag uttryckte mig lite klumpigt, det är klart att jag vill att alla människor i hela världen ska ha så bra villkor som möjligt. Det jag menade var att fokus bör ligga på att så få som möjligt ska prostituera sig.

        Jag har lite svårt att se det som du beskriver som ”bättre villkor för sexarbetare” – tilgång till vård, frihet från internering etc – som något som påverkas av lagen. Det finns ingen koppling. Lagen gör det inte tillåtet att internera prostituerade.

        ”Men nog finns det en motsatsställning mellan ”jag vill att sexsäljare ska fara mindre illa” och ”jag vill att sexköp skall vara förbjudet”. skriver du.

        Nej, det gör det inte. Eftersom utredningen inte kan visa på några tecken att lagen gör prostituerades situation sämre. Tvärtom är det troligt att färre idag far illa inom prostitution TACK VARE lagen, eftersom det är troligt att färre idag säljer sex i Sverige pga lagen.

        Vad gäller pornografi så håller jag med om att gränsdragningen är svår, men jag accepterar att det finns precis som du. Kanske allra mest eftersom jag ser det som helt omöjligt att lagstifta emot. Men också för att jag tror att det finns fler former av pornografi än renodlad prostitution som inte upplevs som övergrepp av de inblandade. Amatörporr som inte inbringar någr pengar till aktörerna är ju ganska vanlig till exempel.

  12. Vad är det för gulliga amsagor de tror på, de där som förespråkar legalisering av sexköp och prostitution? Tror de verkligen att alla sexköpande män är närhetstörstande mysnallar som ömt omfamnar de prostituerade? Det fins säkert sådana sexköpare också, men tillräckligt många av dem är av helt annan betydligt mindre trevlig sort.

    Somliga förespråkar legala bordeller och tror att med sådana löser man alla problem. Det gör man inte. Det traffickas kvinnor till sådana också:

    ”In Victoria at least, – trafficked women have been located in a number of legal brothels. This is an issue that prostitution regulatory regimes have yet, in my opinion, to seriously address……………(Kathleen Maltzahn)

    Andra prostitutionsromantiker menar att man ska förstås inte tillåta att andra lever på de prostituerade, alltså istället ha lagar som dem i Danmark. Men där har man stora problem, både med trafficking och med ekonomisk kriminalitet i samband med prostitutionen.
    Dessutom, eftersom de prostituerade lever ganska farligt så vill somliga av dem har beskydd (hallickar) som alltså lever på deras verksamhet. Ska de inte få ha sådant beskydd mot farliga torskar? Hur väl speglar en sådan inställning respekten för de prostituerade?

    Ovanpå detta kan det inte förnekas att många prostituerade tar psykisk skada av sin ”verksamhet”. En av dem som Petra Östergren intervjuade sade exempelvis, citat:

    Anna som är strax över 40 år började sälja sex i tidiga tjugoårsåldern och höll på i drygt femton år. Hon är glad över att hon slutat, för hon säger att prostitutionen har förstört henne känslomässigt. Hon skulle till exempel gärna vilja ha ett förhållande, men i så fall måste det vara asexuellt för den sexuella biten klarar hon inte längre av
    Slut Citat.

    Detta kallar jag för att ta skada.

    Men Östergren menar att arbetarflickor har en mer ”instrumentell iställning till sex”, vilket måste förstås som att hon anser att de är begåvade med ett mindre känsligt sinne än de finare välutbildade kvinnorna. Snuskigare syn på prostituerade kan man nästan inte ha: ”Ni arbetartjejer har ju inte samma komplicerade psyke som vi, de finare kvinnorna så för er är det säkert bra med prostitution”.

    Och sist: Nej Li Amelia, jag skämtar inte alls. Där prostitution är legal och en naturlig del av kulturen, där besöker många fler män prostituerade, och de flesta tycks vara gifta män. Så därför undrar jag om kvinnor som vill ha mer prostitution kanske i själva verket skulle välsigna lite ”avlastning” på området?

    För övrigt har jag tidigare skrivit ganska mycket om ämnet på min blogg. Dessa inlägg kan man hitta om man skriver in ordet ”prostitution” i sökfunktionen.

  13. Vänstersympatisören

    Jag vill börja med att prisa Li Amelia för hennes kraftfulla argumentation, här och på andra ställen. Särkilt glädjande är det att läsa att hon kallar sig vänsterfeminist :).

    Marika: jag menade inte att antyda att du skulle ha sagt att alla sexarbetare är liljor. Vad jag menade är att media är extremt likriktad i den här frågan. Eller har åtminstone varit det i många år. Bilden man får är att sexarbetaren per automatik är en drogmissbrukare eller har utsatts för övergrepp i barndomen eller blivit våldtagen. Är det den bilden man får så är det inte så konstigt att folk ogillar prostitution, det var det jag menade. Nästan bara på internet kan man få information från den andra sidan. Som Amelia skriver så är sexköpslagens tydliga syfte, som Skarhed själv erkände, att motverka prostitution. Inte hjälpa sexarbetare. Man överger alltså rationell skadereduktion för en ideologiskt definierad nollvision.

    Det finns andra problem också. Horstigmat är varje kvinnas värsta fiende, och skräcken att vara ”hora” styr fortfarande kvinnors handlingar på olika sätt. Genom att försöka utrota och utmåla prostitution som dåligt förstärks stigmat mot horan, och därmed mot alla kvinnor överlag. Även om vi orealistiskt antar att vi skulle lyckas utrota prostitution så skulle stigmat ändå bestå, skräcken skulle finnas kvar att man anklagas för att vara klädd eller beté sig ”som en hora”. Det ena sättet att ta udden av stigmat är att beröva ordet dess negativa innebörd. I alla patriarkala samhällen har det var något dåligt och skamligt för en kvinna att sälja sex. Vi har inte ändrat på det alls. Vi har försökt lägga mer skuld på köparen men det uppfattas ju ändå som något negativt att sälja sex. På snåriga omvägar fördömmer vi endock sexarbetaren. Horstigmat består.

    Jag bifogar länk till en bloggare som spinner vidare på detta med stigmatiseringen: http://redlib.subcult.org/2007/01/sexarbete-madonnan-och-horan.html

    • Marika

      Jag förstår inte varför det är relevant för den här diskussionen vad media skriver eller inte skriver om prostituerade. VOre roligare om du bemötte mina egna argument, liksom.

      Som du kanske ser i min text så är det fö inte bara en journalistisk myt att prostituerade i betydligt högre grad än andra har blivit utsatta för sexuella övergrepp tidigare i livet. Det finns mycket forskning som visar att det är så.

      ”Horstigmat är varje kvinnas värsta fiende, och skräcken att vara ”hora” styr fortfarande kvinnors handlingar på olika sätt.” Har du belägg för det? Känner inte igen mig. Och sist jag kollade var jag onekligen kvinna.

      ”I alla patriarkala samhällen har det var något dåligt och skamligt för en kvinna att sälja sex. Vi har inte ändrat på det alls. Vi har försökt lägga mer skuld på köparen men det uppfattas ju ändå som något negativt att sälja sex.”

      Tänk om det helt enkelt är för att de allra flesta människor själva känner att de inte skulle vilja sälja sex? Oavsett stigma. FOlk kanske helt enkelt inte tycker att det känns bra, när de går till sina egna upplevelser, sina egna kroppar?

      Jag är ointresserad av att lägga skuld på någon, varken köpare eller säljare. Jag tror helt enkelt – och här har jag mycket forskning att stöjda mig på, till skillnad från dig – att väldigt många människor far illa av att sälja sex. Det är det lidandet jag ser som politiskt eftersträvansvärt att försöka minska.

      ”Man överger alltså rationell skadereduktion för en ideologiskt definierad nollvision.” skriver du också.

      Suck, nej. SOm jag argumenterat för ett antal gånger här i tråden, så är det en falsk motsatsställning. Utvärderingen visar att lagen inte har ökat skadan hos de som fortfarande prostituterar sig. Så det argumentet är ärligt talat helt dött.

      • Men det säger ju ingenting om korrelation. Inom hur många andra områden finns det en statistisk överrepresentation av personer som utsatts för sexuella övergrepp? Hur mycket mer utsatt för sexuella övergrepp blir man om man redan innan har en vidlyftig sexualitet? Hur vet man att personerna använder sexsäljande som nån slags terapi för att återuppleva trauman? Gäller det då inte alla kvinnor som har ett vidlyftigt sexliv? Och varför lider bara kvinnor av detta och inte män? Sexsäljande män tas ju inte upp överhuvudtaget i den här debatten vad jag kan se och ändå är det mycket vanligare att unga killar säljer sex än unga tjejer. Är killar inte offer för sexuella övergrepp lika ofta? Varför säljer inte ännu fler killar sex isf?

        Förklaringsmodellen håller inte. Det låter bara som att man vill skylla snuskigt beteende hos kvinnor på något, för att frånta dem deras eget ansvar i sitt beteende, som vanligt när det kommer till kvinnor och samhällets syn på deras sexualitet mao. En man som knullar runt är det ingen som ifrågasätter, en kvinna är automatiskt en hora, oavsett hon tar betalt eller knullar gratis för att ”återuppleva sina trauman”.

      • Marika

        Alltså, jag tror ju inte att barn har en ”vidlyftig sexualitet”. Det här handlar bla om en överrepresentation av kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Tycker det är lite osmakligt att du resonerar så här.

        Jag har bemött argumentet om ”sexsäljande som terapi” tidigare i tråden, och jag upprepar, jag vill egentligen inte spekulera om detta, för jag har inga specialkunskaper om hur människor som varit utsatta för övergrepp bäst hanterar sådana erfarenheter. Men jag har oerhört svårt att tänka mig att det bästa sättet generellt att läka ett trauma är att ständigt försätta sig i situationer där traumat återupplevs.

        Jag vill gärna se referenser som bevisar att det skulle vara på ett annat sätt innan den typen av resonmang förs vidare i den här tråden, för som sagt, jag tycker det är lite osmakligt att spekulera på det här sättet.

        Det är stor skillnad på ett ”vidlyftigt sexliv” i allmänhet och att sälja sex. Det tror jag att de flesta människor tycker. Det är inte svårt, det är bara att gå till sig själv.

        ”Det låter bara som att man vill skylla snuskigt beteende hos kvinnor på något, för att frånta dem deras eget ansvar i sitt beteende”

        Det är möjligt att det ”låter så” för dig, men det är inte det jag säger. SLuta läs in åsikter i det jag skriver som jag inte har. Bemöt mina verkliga argument istället. Jag vet att sexköpsförespråkare älskar att utmåla motståndare som moralister, pryda, tråkiga förtryckare. Men det är inte ett särskilt hederligt sätt att argumentera på. Jag tror inte heller att 70% av svenska folket är pryda, moralistiska förtryckare. Du misstänkliggör motiven hos den som för fram ett visst budskap, istället för att bemöta själva budskapet. Det kan man naturligtvis göra om man vill, men jag misstänker ju att det för de flesta låter som att du inte har några sakargument att komma med.

        ”En man som knullar runt är det ingen som ifrågasätter, en kvinna är automatiskt en hora, oavsett hon tar betalt eller knullar gratis för att ”återuppleva sina trauman”.

        Jag ifrågasätter starkt sanningsvärdet i detta påstående. Självklart finns det problem med människor som fotfarande har en förlegad syn på kvinnors sexualitet. Men att alla kvinnor som ”knullar runt” automatiskt ses som ”horor” av nån sorts samstämmigt samhälle, kom igen, det stämmer ju faktiskt inte.

      • Vänstersympatisören

        ”Noterar att du väljer att inte bemöta mina svar. Konstigt?”

        Det ber jag om ursäkt för. Har varit runt på andra bloggar, främst vänsterbloggar, och skrivit där så det blev inte av. Men självklart förtjänar du ett svar.

        De flesta människor känner att de inte vill sälja sex, ja. Just därför som vi bara har en ynka bråkdel av befolkningen, några tusen personer, som gör detta i Sverige. Men majoriteten har ingen rätt att förtrycka minoriteten. Varje människa måste få bestämma över sitt eget liv och kropp. Vill man begränsa ofrivillig prostitution så finns som sagt socialpolitik. Thailand kryllar av sexarbetare just därför att dom saknar sociala skyddsnät. Gambia också för den delen. U-länderna är bevis på att välstånd minskar prostitution, och det helt utan att åsidosätta den kroppsliga självbestämmanderätten.

        Mitt perspektiv är nog lite annorlunda än ditt. Jag ser det som att misär leder till problematisk prostitution, inte att tvärtom. Om folk la ner ens häften av sin energi på att hjälpa d som har det svårt istället för att vilja straffa så skulle nog oändligt många fler kunna räddas.

        Missförstå mig rätt: jag delar ditt engagemang för att hjälpa utsatta människor. Men sexköpslagen bygger i princip på tanken att endamålet helgar medlen. Det kan jag inte ställa mig bakom.

      • Marika

        ”Men majoriteten har ingen rätt att förtrycka minoriteten. Varje människa måste få bestämma över sitt eget liv och kropp.”

        Det är en extrem ståndpunkt. Visst kan man vara anarkist, men jag tror ju inte att det är en ideologi som funkar. Alla samhällen kräver att man kommer överens om vissa saker. All politik, all demokrati handlar om att majoriteten bestämmer. Ibland behöver man ta särskilda hänsyn till minoriteter, men att så renodlat som du säga att ”majoriteten har inte rätt att förtrycka minoriteten”, det är helt ohållbart. Inser du vilka konsekvenser det får när någon minoritet som driver en ståndpunkt som du absolut inte kan acceptera resonerar på ditt sätt? Som sagt, det är anarki, inget annat.

        ”Om folk la ner ens häften av sin energi på att hjälpa d som har det svårt istället för att vilja straffa så skulle nog oändligt många fler kunna räddas” – tja, det har vi ju inte direkt sett, med tanke på vilken framgång lagen faktiskt är. Den har hjälpt fler än vad som skulle ha skett vid lagens frånvaro. Hur som helst – det fina med den är ju att den INTE straffar dem som far illa. Tvärtom! Det är helt lagligt att sälja sex!

      • Marika

        För att förtydliga – några områden där majoriteten idag förtrycker minoriteten:

        – narkotikalagstiftning. Det finns människor som vill knarka järnet, det är inte tillåtet idag.

        – rattfylleri är förbjudet. Det finns helt klart en minoritet som gillar att köra bil onyktra.

        – barnaga. Det finns en minoritet som tycker att det är en viktig del av barnuppfostran. De har idag ingen möjlighet att på ett lagligt sätt leva ut denna övertygelse.

        – alkohollagstiftningen igen. Vi pratar utskänkningstillstånd, alkoholmonopol, Systemets öppettider, åldersgränser för alkoholinköp (det finns förmodligen en majoritet av 17-åringar som gärna skulle vilja köpa öl helt fritt, men av nån anledning förtrycks de idag)

        – bygglov. Strandskydd. Byggnormer.

        – svartarbete är förbjudet.

        – vi måste betala skatt, det är det många som tycker är obehagligt.

        Osv. Osv. Osv.

    • Vänstersympatisör:
      Kan du förklara varför prostitution alltid varit mest utbredd i mycket ojämlika samhällen? Varför är det inte massor med kvinnor som ägnar sig åt detta yrke i samhällen med bättre kvinnorlöner och social och ekonomisk trygghet för alla?

      Jo, moralpaniken hindrar dem, hävdas det. Jaha, och varför åker inte varenda lågavlönad eller arbetslös kvinna ner till Tyskland eller något annat land där prostitution är legalt på alla sätt och vis, och försörjer sig där?

      Varför säljer inte Wallenbergs döttrar sina kroppar?

      Varför förekommer överhuvudtaget trafficing? Kan det ha med större efterfrågan än tillgång att göra tro? Varför är tillgången så dåligt i så fall och varför måste det vara efterfrågarnas behov som ska tillfredsställas, männen alltså.

      Varför tror du, har propagandan fört totalt fri prostitution uppstått just nu tror du – i tider då alltfler författigas och den ekonomiska eliten återtar vad de anser sig ha förlorat under 1900-talets jämlikhetspolitik?

      Hur mycket pengar tror du att den dessvärre mycket lönsamma och snabbt växande sexindustrin lagt ner på propaganda för legaliserad prostitution överallt och hur många av er prostitutionsförespråkarna agerar idag i själva verket nyttiga idioter för denna industri?

      • De gör det inte för att det är så stigmatiserat med kvinnor som har vidlyftigt sexliv. Är det verkligen så svårt att förstå? Man blir extremt socialt utsatt som sexsäljande kvinna, eller som kvinna som knullar runt för den delen. Så länge man inte arbetar för att göra kvinnors sexualitet lika accepterad som mäns, så kommer horan vara det yttersta nedvärderandet av kvinnans heliga könsorgan.

      • Marika

        Att man är ”extremt socialt utsatt” som kvinna som ”knullar runt” håller jag inte med om. Som sagt, jag vill gärna se bevis för den saken. Jag känner mig rätt övertygad om att det finns oerhört många andra situationer där människor i dagens Sverige är oerhört mycket mer ”extremt socialt utsatta”.

        Att vara för en fri sexualitet är nåt helt annat än att vilja minska lidandet hos människor som prostituerar sig. Det finns ingen motsatsställning däremellan.

  14. Pingback: Den tröttsamma lagen « Kvalitetsbloggen

  15. Vänstersympatisören

    Kerstin: prostitution är mycket utbredd där ekonomiska klyftor är stora, ja. Ju mer rikt och solidariskt ett samhälle är, desto mer skyddsnät som finns, desto mindre prostitution. Det är genom den formen av socialistiska välfärdsåtgärder som man verkligen kommer åt ofrivillig prostitution. Detta kombinerat med ökad tillgång till drogrehabilitering och annat stöd. Jag är minst lika bekymrad som du över den nyliberala våg som nu sköljer över världen, men sexköpslagen handlar om att slå mot symptomen, inte mot orsakerna. Det är logiskt att klyftor minskar valmöjligheter och förpassar vissa till bestämda klasser i samhället. Du skulle lika gärna kunna fråga varför Wallenbergs döttrar inte städar trappuppgångar, kör taxi, sitter i kassan på lidl eller jobbar som vårdbiträden.

    Det lagens förespråkare missar är alltså att missär av olika slag och brist på valmöjligheter ibland leder till prostitution. Inte tvärtom. Alltså, motverka missär och öka möjligheterna = motverka ofrivillig prostitution. Det behövs inga omyndigförklarande sexköpslagar som gör småbarn av vuxna kvinnor och män och förstärker horstigma i samhället. Man måste också, precis som red lib skriver, inse att dessa människor för vilka sexsäljande är enda alternativet, kanske har flytt från alternativ som är än värre. Att bota missär tar tid, och under den tiden kan det vara katastrofalt att ta ifrån utsatta människor det enda val de har. Uttrycket ”sälja sin kropp” är f.ö. patriarkalt och reducerar hela kvinnans kropp till sitt kön. Jag skulle önska att folk slutade använda detta hedersmoralbaserade uttryck.

    Jag vet inte vilken denna sexköpsindustri är, men jag tror nog de inte har särkilt stora problem med sexköpslagen. Förbudet trissar t.ex. upp priserna bland självständiga eskorter, vilket öppnar möjligheter för slavhandlarna att dyka upp med hitsmugglade offer i bagaget och erbjuda sex för en bråkdel av priset. Det fungerar ofta inte som i Lilja utan tjejerna får order om att låtsas vara med på det för att lura kunden. Det sista dessa ligor vill är att allt kommer upp till ytan så de förlorar kontrollen. Lika lite som Al Capone på 30-talet ville att alkohol skulle legaliseras.

    Man måste också fråga sig: 75% av trafficking sker till andra områden. Varför skiljer sig strategierna åt för att bekämpa olika sorters människohandel? För att det handlar om sex?

    • Marika

      Noterar att du väljer att inte bemöta mina svar. Konstigt?

    • Vänstersympatisör skriver
      Att bota missär tar tid, och under den tiden kan det vara katastrofalt att ta ifrån utsatta människor det enda val de har.

      Alltså, säger du: ”Varför inte låta fattiga och/eller utsatta kvinnor prostituera sig utan hindrande sexköpslag, så att de i alla fall kan försörja sig själva”.

      Stilig argumentation. Den passar reaktionen som handen i handsken. Det är dessutom ett helt annat argument än det att ”normalisera kvinnors sexualitet”.

      Att du inte känner till sexindustrin och hur den agerar är dessutom ett bra argument för dig att ta reda på den saken innan du fortsätter att agera för denna industris intressen. Sök lite på nätet, det finns massor om saken där. Ta dig en semestervecka för studier av området.

      Sanningen är nämligen att ni prostitutionsförespråkare talar för en så liten grupp kvinnor (de där som gillar att sälja sina kroppar och mår bra av det, samt aldrig råkar illa ut) att de knappast skulle synas i statistiken om en tillförlitlig sådan förelåg, samtidigt som ni bäddar för den verkligt ruskiga sidan av prostitutionen, som dominerar stort.

      • Marika

        Håller med Kerstin om att det är ett fruktansvärt cyniskt sätt att resonera, det där ”att bota missär tar tid, och under den tiden kan det vara katastrofalt att ta ifrån utsatta människor det enda val de har.”

        Snacka om von oben-perspektiv.

        Naturligtvis finns det andra åtgärder man kan – och bör – sätta in för att minska misären, istället för att typ ”i väntan på revolutionen får de underprivilegierade tyvärr fortsätta lida”. Särskilt som den där revolutionen aldrig kommer komma – samhället blir aldrig klart, det finns ingen magisk åtgärd som genom ett trollslag kommer att förinta allt lidande i världen. Man får jobba med det man har, här och nu, och försöka göra världen lite lite bättre, myrsteg i taget.

        Och efter att debatterat detta ett tag drar jag ungefär samma slutsats som kerstin: sexköpsförespråkarna väljer att tala om en liten grupp sexsäljare som mår bra. Men den som läst mitt ursprungliga inlägg ser att jag aldrig förnekat att sådana finns – tvärtom. Jag tror bara inte att man kan skapa lagar efter den starke. Man måste välja sida – bryr man sig om de som far illa? eller de som säljer sex som en krydda? Vad är en rimlig utgångspunkt?

      • Vänstersympatisör:
        Ett litet tillägg och ett litet tips var du kan börja läsa lite om verkligheten, som komplement till allt du läst som direkt eller indirekt emanerar från Sexindustrins propgandaorganistioner:

        http://www.prostitutionresearch.com/how_prostitution_works/000012.html

      • Vänstersympatisören

        Jag förstår inte alls vad ni menar med cyniskt. Det som är cyniskt i mina ögon är att säga ”prostitution är inte frivillig för omständigheterna är tvingande”, vilket antyder att det finns något sexsäljaren tycker är ett värre val än prostitution, och att samtidigt vilja tvinga tillbaka dom till detta värre vad det nu än må vara iform av extrem fattigdom, destruktiva familjeförhållanden, eller misshandlande pojkvänner.

        Nej, jag bygger min argumentation på alla kvinnor och män som säljer sex, inte bara de som trivs. Så här säger exempelvis kvinnor som säljer sex på gatorna i Danmark. Allt annat än lyckliga människor, och de vill inte ha nån sexköpslag:

        http://www.information.dk/145715

      • Marika

        ”Jag förstår inte alls vad ni menar med cyniskt.”

        Nej, det är väl lite det som är problemet.

        Du beskriver det som att en viss sorts människor bara har två alternativ: antingen prostituera sig, eller befinna sig i misär.

        Det är en valsituation du hittar på helt själv. Mer troligt är det såhär: antingen prostituerar man sig, eller så får man stöd till något bättre.

        Vilket väljer du? Prostitution, misär eller nåt bättre? Jag röstar helt klart för det senare!

    • Vänstersympatiör:
      Dags att försvara även Göran Lindberg då. Kvinnorna var ju med på att bli slagna osv, det säger han ju själv och han måste ju veta, för han var ju med. Det är, enligt antisexköplagsfantaster, lätt att skilja mellan frivillig prostitution och icke frivillig sådan, samt mellan vad de prostituerade vill och inte vill. Lindberg som hade vanan inne så att säga, måste ju ha klarat den saken galant.

      http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7550200.ab

      • Christoffer

        Jo, men det är även väldigt svårt att skilja på sex och våldtäkt. Alltså att i domstol bevisa att båda inte var med på det då ord står mot ord. Men det är ingen anledning till att förbjuda sex.

        Jag ska inte uttala mig med säkerhet om Lindberg, men det verkar ju onekligen inte som han brydde sig hur frivilligt det var. Han ville bara förnedra. Såna rötägg kan bli svåra att handskas med, vare sig sexköp är lagligt eller ej.

  16. Som man frågar får man svar. Om man försöker utvärdera vilka som säljer sex genom ett kliniskt urval från sexsäljare som har kontakt med socialen, så får man naturligtvis mest kontakt med trasiga människor. Det säger sig självt. Det är ungefär som att försöka få svar på frågan hur heterosexuella pars relationer ser ut genom att fråga kvinnojourernas klientel och sedan påstå att nästan alla svenska män misshandlar sina fruar och att äktenskapet är en destruktiv förhållandeform!

    Om man överhuvudtaget ska kunna få trovärdiga svar så kan man inte fråga folk ”när de senast misshandlade sin fru”. Sen kan man inte bara utgå ifrån den mest utsatta gruppen av sexsäljare – gatuprostituerade – när man ska utvärdera en hel tjänstesektor. De är ALLTID de mest trasiga och utsatta människorna och de är inte representativa överhuvudtaget för kvinnor och män som säljer sex.

    En bättre utvärdering hittar du hos Nya Zealand, där man också tagit i beaktande andra former av prostitution (där övergreppsbilden inte alls ser likadan ut).

    • Marika

      Alltså, siffrorna om övergrepp kommer inte bara från gatuprostitution, och inte från utvärderingen. Har du öht läst mina referenser? Gör det först.

      En ganska samstämmig internationell forskning hittar kraftig överrepresentation av övergrepp bland prostituerade, och inte bara dem på gatan.

    • Vänstersympatisören

      Jo, men det är även väldigt svårt att skilja på sex och våldtäkt. Alltså att i domstol bevisa att båda inte var med på det då ord står mot ord. Men det är ingen anledning till att förbjuda sex.

      Jag ska inte uttala mig med säkerhet om Lindberg, men det verkar ju onekligen inte som han brydde sig hur frivilligt det var. Han ville bara förnedra. Såna rötägg kan bli svåra att handskas med, vare sig sexköp är lagligt eller ej.

      • Vänstersympatisören

        Nu blev det fel. Ovanstående kommentar skulle vara som svar till Kerstin. Ber om ursäkt för misstaget :)

      • Vänstersympatisör skriver:
        o, men det är även väldigt svårt att skilja på sex och våldtäkt. Alltså att i domstol bevisa att båda inte var med på det då ord står mot ord. Men det är ingen anledning till att förbjuda sex.

        Nähä, vad menar du att det är argument för, att slopa lagar mot våldtäkt – också?

        Sedan tycks du ju på slutet ovan ha kommit till någon slags insikt nälmligen att:
        Han ville bara förnedra. Såna rötägg kan bli svåra att handskas med, vare sig sexköp är lagligt eller ej.

        Jodå så är det nog men det är inget argument för att inte försvåra för män som beter sig på det sättet, som ex. med vår sexköpslag.

        Det är nämligen ett faktum att traffickingmaffian inte är lika väl representerad i Sverige som i länder med mer ”liberal” sexlagstiftning. Och dessa maffior sysslar i hög utsträckning med att tvinga kvinnor till prostitution.Man lockar dem med ett jobb, sedan tar man ifrån kvinnorna deras pass, våldtar, misshandlar dem och drogar ner dem, innan de skickas ut att tjäna sexsyndikatet eller dem som sysslar med trafficking.

        Det du/ni prostitutionsromantiker förespråkar är en lagstiftning som underlättar för de här männen att trafficka fler kvinnor och tjäna mer pengar på dem. Känner du dig väldigt ädel för att du kämpar denna hedervärda kamp?

        Vidare: Med prostitutionsromantikernas argument att det inte går att utrota prostitution i alla fall för det har alltid förekommit, är det kanske dags att hävda att stöld, mord och rån också borde vara lagliga, för det har inte gått att utrota någotdera trots att sådant är förbjudet.

      • Vänstersympatisören

        Du missförstår mig nog där. Du skrev att det är svårt att skilja på frivllig och tvingad prostitution, och att alla sexköp därför borde vara brottsliga. För mig är det samma sorts logik som att vilja att all sex borde vara förbjudet, eftersom det efteråt är så svårt att i domstol bevisa om det varit frivilligt eller inte.

        I övrigt får vi nog dra ett streck här och agree to disagree. Jag håller inte med om att sexköpslagen försvårar nämnvärt för traffickare. Jag anser inte att Skarheds uttredning har så mycket på fötterna att den har rätt att dra såna långtgående slutsatser, och att mycket talar emot det.

  17. Som jag skriver ovan, med lagstiftning försöker man försvåra för dem som beter sig illa mot andra, eller mot samhället i stort. Och igen: Sverige har inte samma problem med trafficking som länder med legal prostitution. Men den sidan av saken väljer du att inte ta i, inte vilja se, inte vilja diskutera om detta skriver du istället:

    Jag håller inte med om att sexköpslagen försvårar nämnvärt för traffickare.

    Nu handlar det är inte om vad du håller med om eller inte, om vad du TROR alltså, eller om att det inte är så noga med vad som är verkligt och inte. Det handlar om fakta, och fakta visar att trafficking blir ett mycket större problem där prostitution legaliseras. Så med detta säger du i själva verket att du inte bryr dig. Eller så menar du, i enlighet med din tidigare argumentation, att det väl är bra för fattiga flickor och barn från de forna öststaterna att de, via trafficing, får en möjlighet att försörja sig här i Väst.

    • Marika

      En av de tydligare slutsatserna i utvärderingen är just att lagen gjort Sverige mindre attraktivt för människohandlare dvs trafficking. Så jag håller helt med, det är inte en fråga om att tycka eller inte – det finns fakta.

      Precis som att det finns fakta på att lagen inte gjort situationen sämre för de som fortfarande prostituerar sig, viljet ju också är ett återkommande argument från dem som är motståndare till lagen. Men utvärderingen kan inte hitta något stöd för att situationen skulle ha blivit sämre.

      Som sagt, det handlar inte om tyckande. Det handlar om fakta. Och det blir en märklig diskussion när man liksom bara kan underkänna de fakta man inte själv gillar.

  18. Bara en sista kommentar från mig. På den här sidan, med titeln
    Myths and Facts about Trafficking for Legal and Illegal Prostitution (March 2009)
    bemöts i stort sett alla argumenten för prostitution och mot sexköpslagen som vi sett ovan. Det är en sida som bör läsas av alla som är intresserade av området och som har åsikter om det.

    När man läser den här amerikanska siten ser vi där exakt samma argument som en del av dem vi ser här i kommentarfältet, och som vi ser på andra svenska siter som propagerar för att vi ska slopa sexköpslagen.

    Detta gör mig misstänksam. Vi har därmed god anledning att misstänka, att det i själva verket är starka ekonomiska krafter inom sexindustrin som producerat hela batteriet av argument från början. Det ger oss också anledning att fråga oss hur många av de kvinnliga ”lyckliga horor” som för den här propagandan som är betalda av denna samma sexindustri.

    På den här siten kan man nämligen också läsa om hur flera av de mer ”framstående” amerikanska kvinnliga prostituerade som offentligt talar varmt för prostitutionen och hur väldigt bra de trivs med sina jobb, i själva verket är kvinnliga ”pimps”, bordellmammor skulle vi väl säga, och att de dessutom varit fängslade för just detta. De tycks inte finnas så många verkliga prostituerade och lyckliga horor alltså, som framträder offentligt och förklarar hur lyckliga de är som horor.

  19. Anna

    Hej Marika.

    Tack för ett mycket intressant inlägg, med mycket intressant efterföljande diskussion. Har läst i sträck från början till slut. Dock inte undersökningarna du refererar till som får bli en annan dag. Mycket tänkvärda saker som kerstin skriver också.

    God natt så länge :-)

  20. Bea

    Li Amalia,
    Lite synpunkter, om än i det senaste laget, på dina förslag om hur man skall förbättra för ”sexsäljare” (väldigt kritisk emot det uttrycket). Du skriver:

    ”Minska stigmatiseringen av sexsäljare. Detta innebär bl.a att samhället kan acceptera, tolerera och respektera dem. Detta kan göras t.ex genom att villkoren förbättras, se nästa punkt. Kriminalisering av kunderna hjälper inte här.

    Du reducerar prostituerade till sin sysselsättning här. Varför skall samhället respektera, tolerera och och acceptera sexsäljare? Och hur kan det ske utan att man respekterar, accepterar och tolererar prostitution som företeelse? Man talar i en demokrati inte om att en yrkesgrupp skall respekteras och tolereras, utan alla människor, individen mer bestämt. Det är fundamenta i en demokrati.
    Respekt tolerans och acceptans har varje människa rätt att kräva, inte i egenskaper av sin sysselsättning, utan för den individ han/hon är.
    Den liberala argumentationen följer alltid samma schema. Å ena sidan är prostitution ett jobb vilket som, och skall betraktas som det. Man ska inte hänga upp sig så mycket på själva penga-könstransaktionen, utan se fittan som vilken kroppsdel som helst i en industri vilken som helst (nåja, det erkänner även den mest hårdnackade liberal, med vissa invändingar).

    Å andra sidan tillgrips det humanitära argument som andas människorättsfrågor, som om prostituerade var en särskild sorts folkgrupp, eller en minoritet, som skall tolereras/accepteras, dvs, prostituerad blir till en särskild sorts egenskap. Alltså är de mer än bara simpla yrkesutövare.

    Prostituerade råder under samma premisser gällande människorättsliga frågor, som oss alla andra. De skall respekteras som de människor/individer de är. Deras suveränitet som individer är inte mindre än någon annans.

    Det de GÖR är inte samma sak som det de ÄR.

    Allt prat om att man skall respektera och tolerera PROSTITUERADE är förutom att det är missvisande, eftersom det inte finns någon som påstår att de inte skall respekteras som de människor de är, endast ett försvar för prostitutionen som företeelse.
    Liberaler är konstant oförmögna att se den kopplingen.