Därför är subventioner av hushållsarbete en dålig idé

Detta är skälet till att jag är emot avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Det är helt enkelt klasspolitik. Man kan också uttrycka det som att jag inte gillar subventionens fördelningsmässiga profil. Bilden, som bygger på statistik från SCB, visar att det i princip enbart är personer i den övre halvan av inkomstfördelningen som använder subventionen. ”Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion”, skriver SCB. ”Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.”

Det handlar alltså om en subvention tydligt riktad mot höginkomsttagare, varav de allra flesta skulle kunna betala vitt för tjänsten. De bara vill inte, de tycker inte att det är tillräckligt viktigt. Majoriteten – 55 procent – av alla som fick skattereduktion för hushållsarbete under 2008, hade en månadsinkomst över 26 667 kr. Det är bara 20 procent av Sveriges befolkning som har inkomster av den storleken.

Men det handlar inte bara om antalet personer, utan också hur pass mycket tjänster man köper. Nedanstående bild visar att de som fått skattereduktion och har en inkomst motsvarande topp 10 procent i Sverige står för 58 procent av det totala värdet. Om reduktionen hade varit jämnt fördelad i befolkningen skulle ju denna grupp bara stå för 10 procent av det totala värdet. Man kan också uttrycka det såhär: 38311 personer, som alla tillhör den rikaste tiondelen, har fått dela på 255,3 miljoner kronor i skatteavdrag. Resten, de som representerar övriga 90 procent av befolkningen, har fått dela på 187,1 miljoner kronor.

Jag har inget emot städning som yrke. Jag har inget emot att man köper städtjänster, så länge man betalar vitt och erbjuder rimliga villkor. Det jag vänder mig emot är att skattebetalarna ska stå för notan.

Almega menar att ett borttagande av reformen skulle innebära att ca 5600 jobb försvann. Jag vet inte om det stämmer. Men även om så skulle vara så finns det tusen andra sätt att skapa 5600 nya jobb på, och säkert med en bättre fördelningsmässig profil. Roger Mörtvik skriver att det förmodligen ”finns andra åtgärder där skattepengarna skulle ha större direkt jobbeffekt, t.ex. i skolan eller vården.” Borgerligt övertygade personer brukar gärna tala sig varma för att staten ska hålla sig borta från näringslivet, men det verkar inte gälla direkta subventioner av specifika branscher, som hushållsarbetsbranschen. Det tycker jag nu inte riktigt är konsekvent.

Jag hoppas verkligen att S förmår hålla fast vid kongressbeslutet från i höstas – subventioner för hushållsarbete är fortfarande en dålig idé.

Uppdatering: Idag förespråkar Mikael Damberg (S) och Eva Nordmark (SKTF) subventioner i en debattartikel. Det är en bra artikel, som noggrant går igenom för- och nackdelar med reformen. Särskilt bra är det att de tydligt säger att skälen till att förespråka subventioner inte är sysselsättningsmässiga: ”Vi kan för vår del konstatera att arbeten i mer högproduktiva sektorer bevisligen leder till en bättre ekonomisk tillväxt och därför är att föredra i första hand. Det sysselsättningspolitiska motivet till en skattereduktion är alltså klart svagare än det välfärdspolitiska.” I vilket fall, jag håller inte med dem om slutsatsen, som är att fördelningsproblematiken löses genom att barnfamiljer får en större subvention än andra. Jag tror inte det skulle förändra avdragets fördelningsmässiga profil nämnvärt. Med tanke på att var fjärde ensamstående mamma är fattig torde det kräva subventioner uppemot 100 procent för att köp av hushållsnära tjänster över huvud taget skulle vara aktuella. Framför allt: Om jag var en ensamstående mamma med en inkomst under fattigdomsgränsen är det inte säkert att just avdrag för hushållsarbete var den politiska reform jag längtade efter allra mest. Det kanske finns andra saker jag hellre skulle göra för pengarna?

Läs gärna Anna Ardin som undrar varför tjänster utanför hemmet ska missgynnas. Rebella förklarar grundtanken med marknadsekonomin. HBT-sossen påminner om andra jobb man skulle kunna skapa för pengarna. Utredarna skriver om en subventionsgrad på 125 procent. Roger Jönsson undrar varför staten ska subventionera en bransch som inte klarar att stå på egna ben. Åsa Westlund, Robert Noord, Jonas Morian är sossar som är för en subvention, liksom Karin Bergh, som använder ett vanligt argument: ”de som är emot subventionerna tycker att städning är en sämre sorts arbete”. Nejdå, det finns alltså även andra skäl att vara emot systemet. Subventionerna är också ämnet för Kent Perssons ”veckans bloggdebatt”.

SVT, SvD, HD, ST, SyS. Andra bloggar om , , , , . Fler bloggar på Netroots. Rödgrönt. Intressant?

About these ads

89 kommentarer

Under Ekonomi, Klyftor

89 svar till “Därför är subventioner av hushållsarbete en dålig idé

  1. Ett hett tips till Storstad från De Tystas Röst:

    Lägg till en länk i detta ditt inlägg till Kent Perssons (m) blogginlägg (Veckans bloggdebatt: Hushållsnäratjänster, succé eller fiasko?):

    http://kentpersson.wordpress.com/2010/02/22/veckans-bloggdebatt-hushallsnaratjanster-succe-eller-fiasko/

    Då deltar du med detta ditt blogginlägg i debatten; Kent Persson gör sedan en sammanställning i slutet av veckan och länkar tillbaka till alla bloggare som deltagit i debatten.

    Jag deltar själv inte i veckans debatt, eftersom ämnet är för specifikt för De Tystas Röst. Men jag deltog i premiären förra veckan med detta inlägg: http://detysta.wordpress.com/2010/02/16/fortroende/

    Vänligast,
    De Tystas Röst

  2. Christian

    Som bekant finns det ju lögn, förbannad lögn och statistik. Att skattebetalarna skulle ”stå bör notan”? Logiken går ej ihop här, man betalar alltså skatt för tjänsten, man får inte betalt från skattebetalarna (till skillnad från sossarnas frikostiga bidrag). Resultatet blir alltså att fler får jobb, vilket i sig kan ge ett tillskott i form av mer skatt. Alltså – skulle jag utnyttja en hushållsnära tjänst ger jag DIG pengar, inte tvärtom.

    Visst finns det problem med högerpolitik, men enligt min mening betydligt större med vänsterdito i Sverige idag. Ett av vänsterns problem är att man fortfarande reflexmässigt betraktar höginkomsttagare som något slags lottovinnare man enbart bör ta så mycket från, det räcker inte med att ta mer i absoluta eller procentuella tal, varje skattereduktion som i högst grad utnyttjas av höginkomsttagare är fel – automatiskt.

    • Marika

      Nej, rent ekonomiskt är en subvention att betrakta som en betalning. Det är ju fortfarande en kostnad för skattebetalarna. Om skatt inte användes till något utan bara lades på hög skulle ditt resonemang stämma. Men så är det ju inte.

      Den skatt köparen av hushållsarbete tidigare betalade måste nu betalas av någon annan. Såvida man inte skär ner i statens totala utgifter förstås, men det innebär också alltid en kostnad (färre lärare i skolan är en kostnad för eleverna jämfört med tidigare elever som hade tillgång till fler lärare).

      Det finns så mycket missförstånd. Jag har inte ett dugg mot höginkomsttagare, jag är en själv. Men resurserna här i världen är begränsade. Därför måste man noga prioritera hur varje krona ska användas. De 440 miljoner som skett i skattereduktion för hushållsarbete har oändligt många alternativa användningar. Jag kan inte för mitt liv begripa varför det är den bästa politiken att ge majoriteten av dem till den rikaste tiondelen av befolkningen. Kan du inte komma på mer angelägna politiska utgifter än så?

  3. Victor Bernhardtz

    Fantastiskt tydligt illustrerat. Över huvud taget, grymt bra blogg.

  4. Åh, fantastiskt välskrivet! jag är himla nöjd över att jag började prenumerera på din blogg i Google Reader. :)

  5. kalle Kula

    Den övre halvan av inkomster börjar på 19.700/mån kr i månaden. Om Vänstern betraktar 19.700 kr som hög inkomst så kommer ni helt fel på bollen.

    • Marika

      Det har inget att göra med att ”betrakta” något som höga inkomster eller inte. SCB konstaterar faktum: De som har en inkomst av samma storlek som hälften av Sveriges befolkning, de använder inte denna skattereduktion. Jag förstår att det kanske är svårt för vissa att förstå, men det är alltså så att hälften av alla svenskar tjänar inte mer än 19 700 kr i månaden. Är det inte rimligt att ha en politik även för denna grupp?

    • Marika

      Rättelse: Hälften av alla svenskar över 20 år hade en årsinkomst under 200 000 kr, enligt SCB. Utslaget per månad blir det 16 667 kr.

      Medianinkomsten för personer med förvärvsarbete är förstås högre än så. Men kollar man på alla 20+, dvs inklusive pensionärer, studenter etc, så blir inte medianinkomsten högre än 16 667 kr/månad. Och i denna grupp, som alltså består av halva befolkningen, är det bara 6 promille som använder skattereduktionen.

      • kalle Kula

        Du tar ju inte riktigt död på mitt ifrågasättande direkt. Menar du att man tillhär en ekonomisk elit om man tjänar 17000 kr eller mer per månad?

        Oavsett detta så är ju RUT en framgång eftersom folk får jobb. Att Dessa städare kommer in i vita sektorn är väl också positivt kan jag tycka. Att Skattebördan minskar är positivt eftersom folk får bestämma själva över pengarna i en högre grad.

      • Marika

        Nej det menar jag inte. Läs inlägget igen, det finns ingenstans jag påstår det.

        Det är jättebra att folk får jobb men min poäng är att det finns bättre, mer effektiva sätt att använda skattepengar för att skapa jobb på, jobb som skapar tillväxt. Läs gärna Dambergs artikel som resonerar kring detta.

  6. Pingback: Om varför sossar pratar hushållsnära förmåner för högavlönade « (s)andberg

  7. Pingback: Super discount « Skumrask

  8. Hans Dahlgren

    En fråga (ngt ledande). Är det inte intressant att väga in effekterna av de som får jobb via denna typen av politik? Vidare effekterna på svarta tjänster som kan i högre utsträckning bli vita? Känns onödigt svartvitt eftersom de som får jobb är samma grupp du vill värna genom att avskaffa politiken nämnd ovan. Tror du inte att acceptanen för ett högt skattetryck blir större om det kommer den såkallade medelklassen till del oxå?

    • Marika

      Jovisst. Men jag tror att det finns andra subventioner som skapar mer produktiva arbeten. Därför tycker jag att tex ROT-avdraget är bättre användning av skattepengar.

      Det är bättre för tillväxten, och därmed även arbetstillfällena, om Sverige satsar på högproduktiva branscher.

  9. Viktor Löfgren

    Hej Marika! Kanonbra inlägg! :)

    • Marika

      Men hej! Vad kul att höra av dig! Hur är det med dig? Bara bra hoppas jag. Vad pysslar du med nuförtiden?

      • Viktor Löfgren

        Det är bara bra med mig! Hur är det med dig?

        Jag har studerat vid Musikgymnasiet De Geer ’08 och sedan dess har jag arbetat med diverse. Främst inom säljbranschen. Nu ägnar jag mig åt politik (MP), webbdesign och musikproduktion.

        Vad gör du nuförtiden? :)

  10. Jonas

    Fast finns det inte en samhällsekonomisk vinst i att ”höginkomsttagare” som sjuksköterskor, ingenjörer, bilmekaniker, advokater etc. använder mer av sin tid åt sitt yrke och mindre åt att städa hemma eller renovera badrummet. Det skulle väl till och med vara en samhällsekonomisk vinst om deras inköp av den hushållsnära tjänsten inte belastades med någon skatt över huvud taget?

    • Marika

      Alltså, jag har aldrig hört någon politiker motivera reformen med att den tid höginkomsttagare idag använder till att städa istället ska användas till att gå upp i arbetstid. I vilket fall skulle det inte ske någon 100%-ig matchning (och även om det skulle det, är det en värld vi – eller höginkomsttagarna för den delen – vill ha?)

      Nej det skulle inte vara någon samhällsekonomisk vinst eftersom man måste beakta alternativkostnaden för reduktionen. Dvs finns det andra reformer som kostar lika mycket men som är mer effektiva? Skapar mer jobb? Mer tillväxt? Om detta tycks de flesta ekonomer vara överens att det finns. Hushållsarbete är en lågproduktiv bransch, det är inte i den tillväxten finns.

      Om vi snackar verklig samhällsekonomisk effektivitet så skulle ju branschen bära sig själv och inte behöva statliga subventioner. Det är liksom poängen med marknadsekonomin…

  11. Pingback: Svart på vitt, pigavdraget är ett avdrag för överklassen « Jöran Fagerlund

  12. Det här med att väga in hur många svart jobb som har blivit vita… De ur den övre medelklassen som före RUT-avdragets införande köpte sina tjänster svart begick lagbrott. De undanhöll sina anställda värdiga villkor och välfärden resurser. Kan man bedriva hetsjakt på sjuka och arbetslösa som påstås fuska bort försäkringspengar, ja då kan man också kommendera ut några hundra skattmasar till trappuppgångarna på Östermalm och villauppfarterna i Djursholm för att se till att de som där köper hushållsnära tjänster betalar därför lagstadgade skatter och avgifter. För varför ska fusk med socialförsäkringar straffas medan fusk med sociala avgifter legaliseras och belönas med skattereduktion?

    Den svenska underklassen ska inte ha monopol på att bli kontrollerad så att den gör rätt för sig.

    • Marika

      Håller med. Det är öht ofta tveksamt att motivera lagförändringar med att det finns de som bryter mot de befintliga lagarna.

  13. ”svarta jobb” eller ”svartjobb” ska det vara.

  14. olle

    Intressant och viktig statistik men tyvärr inte speciellt förvånande resultat. Har dessutom inget hopp om att de som instiftat detta ska ändra uppfattning om förslaget bara för att det faller ut precis som många motståndare hävdat. Känns som en variant av nedsippring som borgarna uppenbarligen fortfarande tror på. En bra sågning av den teorin kan man läsa här:
    http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/09/nedsippringsteorins-dd.html

  15. Matte

    Det där är väl siffrorna från vänsterpartiernas rapport, den där man klassade folk som tjänade 19500 i månaden som ”de som tjänar mest”.

    De där siffrorna litar jag inte ett dugg på.

  16. Thomas Svensson

    Dina argument låter välgrundade, men man kan också se på frågan från andra perspektiv:

    http://thomas1epikure.wordpress.com/2009/11/17/kvinnofallor-i-debatt-och-i-det-tysta/

    • Marika

      Intressant inlägg. Jag tror precis som du att avdraget har bra effekter för många enskilda människor, men jag tror att det finns andra sätt att använda pengarna som skulle kunna ha bra effekter för ännu fler.

      Du skriver att du saknar statistik över vilka som använder avdraget. Lite av statistiken finns här ovanför, klicka gärna på länkarna och läs mer hos SCB. Med hjälp av SCB:s statistik har jag räknat ut hur många av personerna som är 65 år och äldre som använder avdraget. Det är 1,7 procent av alla svenskar över 65 år som använt avdraget. kan jämföras med att tex 7 procent av alla med de 5 procent högsta inkomsterna har använt avdraget.

  17. Christian

    ”Nej, rent ekonomiskt är en subvention att betrakta som en betalning. Det är ju fortfarande en kostnad för skattebetalarna. Om skatt inte användes till något utan bara lades på hög skulle ditt resonemang stämma.”

    Nej, det är inte en kostnad, det är en minskad inkomst – om man antar att alla skulle utnyttjat tjänsten i lika stor utsträckning om den inte var subventionerad. Vilket inte är fallet. Så som du resonerar skulle det vara en kostnad för dig om jag gav dig 50 kr istället för 100 kr.

    ”Den skatt köparen av hushållsarbete tidigare betalade måste nu betalas av någon annan.”

    Så höginkomsttagare betalade svart för tjänster, nu betalar de vitt och betalar skatt vilket innebär en kostnad för skattebetalare pga minskade skatteintänkter på det tidigare svarta arbetet. Va?

    ”De 440 miljoner som skett i skattereduktion för hushållsarbete har oändligt många alternativa användningar.”

    Om man kunde reducera hela avdraget till detta skulle jag hålla med dig. Men det kan man inte. Skattereduktion gör att människor kan anställas, fler får arbete (mer skatt), tid frias upp för de som köper tjänsten att exempelvis arbeta (mer skatt), ta hand om barnen (bättre hälsa). Det är ju inte så att skattepengar alltid kommer till bättre användning än privata pengar – i så fall skulle ju det bästa vara att vi hade 100% i skatt.

    ”Jag kan inte för mitt liv begripa varför det är den bästa politiken att ge majoriteten av dem till den rikaste tiondelen av befolkningen. Kan du inte komma på mer angelägna politiska utgifter än så?”

    Sverige har en skattepolitik som innebär att höginkomsttagare ständigt betalar stora mängder pengar till låginkomsttagare. Att sedan en skattesubvention utnyttjas främst av höginkomsttagare ser jag inte som orimligt om den gör gott i slutändan.

    Sedan är din jämförelse inte helt juste. Självklart är avdraget inte tänkt att gå till studenter (som i allmänhet inte städar överhuvudtaget :) ) eller pensionärer (som kan få hemtjänst o dyl). Inte skulle det vara rättvist att säga att det enbart är kvinnor som använder p-piller, därför ska de av jämställdhetsskäl inte ingå i högkostnadsskyddet?

    • Marika

      Det sista du säger sätter fingret på nåt viktigt. Hemtjänst är biståndsbedömd, dvs det är inte så att alla över en viss ålder automatiskt får hemtjänst. Om man tycker att det är ett problem -att fler äldre borde kunna få städhjälp – är alltså rut-avdraget en dålig lösning eftersom få med en pensionärs inkomst utnyttjar avdraget.

      Det är bara kvinnor (i en viss ålder) som har behov av p-piller. Det är detta behov som subventioneras. Men det är inte så att höginkomsttagare har större behov än andra av städhjälp.

  18. Din synpunkt är ju lika originell som att de rika har råd med mer än de fattiga. Det fiffiga med hushållsavdraget är ju att det öppnar en möjlighet som inte fanns tidigare. Det gynnar ju även säljaren av tjänsten, inte bara köparen.
    Men visst kan det vara orättvist att vissa har mer pengar än andra. Men är ett stopp för RUT-avdraget det mest effektiva sättet att rätta till den orättvisan?

    • Marika

      Poängen är att man kan använda skattepengarna på andra sätt för att skapa fler jobb.

      ROT-avdraget är bättre än denna subvention, eftersom ett jobb i byggsektorn skapar arbetstillfällen även i andra sektorer. Detsamma gäller inte för hushållsarbete. Alltså: man får ut fler arbetstillfällen per skattekrona.

      Läs gärna Dambergs artikel, han förklarar detta på ett bra sätt.

  19. Jag tycker nog att ditt motstånd mot Rut framförallt bottnar i att det ges till fer grupp; de som är rika. Men det är ju inte helt korrekt eftersom även de ”fattiga” utförarna av tjänsten också blir vinnare på reformen. Det är ju det som är så knepigt för er att bortse från.
    I mina ögon så är reformen självfinansierad med den lilla positiva bieffekten att den skapar tiotusentals jobb. Mot detta detta söker du argument. Men du får gärna ge något exempel på en effektivare användning av pengarna.

    • Marika

      Den skapar inte ”tiotusentals” jobb. Enligt Almega – som är part i målet – riskerar 5600 jobb att försvinna om reformen tas bort.

      Jag gav ett exempel på bättre användning ovan, nämligen ROT. Ett annat bra exempel är plusjobb – förstärkning av offentliga sektorn som enligt utvärderingar har låga undanträngningseffekter.

      • Jag tycker ändå att du väljer att bortse från fakta som motsäger din sak. 5 tusen eller 10 tusen, vad spelar siffran för roll om alla jobb försvinner om man tar bort avdraget?
        Dessutom, kommentera gärna det ojämlika resultatet av ROT-avdraget i jämförelse med RUT. ROT är knappast till fördel för kvinnorna.

      • Marika

        Det spelar roll om det finns andra reformer som kostar lika mycket men som ger mer jobb och mer tillväxt. Vilket de flesta ekonomer är överens om att det gör.

        ROT-avdraget skapar fler jobb, eftersom jobb i byggsektorn har större multiplikatoreffekt än hushållsjobb som nästan inte har nån sådan effekt alls.

        Alltså: Om jag anställer en hantverkare för att renovera mitt kök handlar det både om att enskilda hantverkare får jobb, men också om att de måste köpa in en massa olika sorters material, typ golv och skåpluckor och vvs etc, vilket i sin tur skapar jobb för de firmor som tillhandahåller dessa varor och dem som tillverkar dem. Antagligen får några inom transportbranschen också jobb då de förflyttar varorna. Återvinningsbranschen upplever också ökad aktivitet när de ska ta hand om min gamla diskbänk. Osv.

        Men för hushållsarbete finns väldigt, väldigt små sådana effekter. Det är alltså ett dyrt sätt att skapa jobb på – ROT ger mer valuta för samma mängd pengar.

        ROT ska dessutom idealt sett vara tillfälligt, för att få fart på konjunkturen, inte permanent.

        Detta är förklaringen till varför jag tycker ROT är bra (dock inte i regeringens tappning, eftersom ROT inte gäller för tex hyresrätter och bostadsrättsföreningar) men inte RUT.

        Vad kvinnorna har med saken att göra förstår jag inte. Jag tror nog att lika många kvinnor som män renoverar kök. Att det antagligen är fler kvinnor som utför städtjänster är inget bra argument om man tror att det finns andra jobb att skapa för dem med andra reformer, tex plusjobb.

      • Du väljer att tolka fakta utifrån dina ideologiskt färgade syn.
        En självfinansierad reform kan knappast vara dålig. Det blir mer en teoretisk övning att försöka optimera ett lyckat experiment.
        Om du inte förstår kvinnovinklen på invändingen mot ROT men inte RUT så föreslår jag en tur ut i bloggsfärens mer feministsika delar för lite orientering.

        av ett expertär bara en pedant som kan ha

  20. Thomas Svensson

    Trevligt, Marika, att du tar dig tid att begrunda mina synpunkter. Problemet har ju ”många bottnar” utöver de ideologiska.

  21. Christian

    ”Det sista du säger sätter fingret på nåt viktigt. Hemtjänst är biståndsbedömd, dvs det är inte så att alla över en viss ålder automatiskt får hemtjänst. Om man tycker att det är ett problem -att fler äldre borde kunna få städhjälp – är alltså rut-avdraget en dålig lösning eftersom få med en pensionärs inkomst utnyttjar avdraget.”

    Jag menade inte att RUT är till för pensionärer, det var lite det som var poängen – du tar med grupper som pensionärer vilket påverkar statistiken. En månadsinkomst på 16700 innebär med 8×5 timmars betalt arbete i veckan och 4 veckor i månaden (orkar inte millimeterpilla) 105 spänn i timmen – det är faktiskt UNDER MINIMILÖN i många sammanhang. Knappast en höginkomsttagare.

    ”Det är bara kvinnor (i en viss ålder) som har behov av p-piller. Det är detta behov som subventioneras. Men det är inte så att höginkomsttagare har större behov än andra av städhjälp.”

    När det gäller p-piller menar jag att ALLA subventionerar (i detta fall i betydelsen betalar) något som bara utnyttjas av en minoritet – men det betyder ju inte att det automatiskt är fel. Det är heller inte så att bara höginkomsttagare får göra avdraget. Visst är detta knappast något som inte främst används av låginkomsttagare – men måste allting vara det? Får ingenting under några omständigheter gynna höginkomsttagare?

    Och jag måste fortfarande säga att jag ogillar vänsterns retorik som i allmänhet är ganska otrevlig jämfört med högerns imo. Att ”skattebetalarna skulle stå för notan”? Är inte de som utnyttjar RUT skattebetalare själva? Och ”stå för notan” – om jag skulle vara höginkomsttagare och du låginkomsttagare tycker jag det är väl magstarkt att om jag först betalar någon 1000 kr för att städa mitt hus och sedan betalar 1500 till dig i skatt så anser du att du ”stått för notan”? Skulle nog inte vilja gå på restaurang med dig :D *skojar*

    • Marika

      Jag har aldrig påstått att subventioner som gynnar en minoritet är fel. Det intressanta är vilken minoritet. ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Behov är nyckelordet här.

      Jag kan inte förstå varför man skulle utesluta pensionärerna ur statistiken. Det är väl i högsta grad relevant att se om de utnyttjar den här reformen eller inte. Jag vill visa hur avdraget används sett till hela befolkningen, och då framgår att väldigt stora grupper inte använder det alls.

      Sen handlar det naturligtvis inte bara om pensionärer. Halva Sveriges befolkning är inte pensionärer. Det finns rätt många människor som faktiskt inte tjänar mer än 17000. Många kvinnor i offentlig sektor tex, särskilt de som jobbar deltid.

  22. Pingback: adventskalendern :: Läs Almegas rapport :: February :: 2010

  23. Åter ett intressant inlägg. Klargör tydligt att det är klasspolitik i hushållsnära tjänster. Fri tillgång av hemtjänst utan biståndsbedömning för äldre några timmar per månad är mer effektiv.
    Naturligtvis använde jag mig av den skattesubventionerade tjänsten för flyttstädningen! Jag hade köpt städtjänst även om den inte var subventionerad. Yrkesfolk gör det bättre!

  24. Christian

    ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Behov är nyckelordet här.”

    Enligt min mening obehaglig marxism. Jag behöver 15000 kr/månad från andra, ge mig?

    ”Jag kan inte förstå varför man skulle utesluta pensionärerna ur statistiken. Det är väl i högsta grad relevant att se om de utnyttjar den här reformen eller inte.”

    Poängen är att med din räkning blir människor som tjänar sämre än minimilön ”höginkomsttagare”. Knappast vettigt.

    ”Jag vill visa hur avdraget används sett till hela befolkningen, och då framgår att väldigt stora grupper inte använder det alls.”

    Och? Hur stor del av befolkningen använder CSN? Hur stor del av befolkningen drar nytta av läkemedelsförmånen för Zyprexa 5 mg? Hur stor del av befolkningen får barnbidrag? Ska det vara förbjudet att införa sådant som minoriteten använder? Om du vill framföra åsikten att Sverige har ett orättvist skattesystem får du iallafall se till helheten.

    ”Det finns rätt många människor som faktiskt inte tjänar mer än 17000. Många kvinnor i offentlig sektor tex, särskilt de som jobbar deltid.”

    Har jobbat i offentlig sektor själv sedan jag var 16, och 100 kr/timme har varit absolut minimum även för komplett okvalificerade jobb. Varför ska det automatiskt vara fel att införa något som inte mest gynnar deltidsarbetande kvinnor med 110 kr/timme som jobbar 50%??

    RUT är knappast det vettigaste alliansen infört – anledningen till att jag röstar på dem är snarare att vänstern (=alternativet) kallar subventionerad kultur där en årsbiljett till samtliga Göteborgs museer kostar 40kr (typ en dags rökning) om man är över 25 år för ”kulturfientlig politik, sparka på den som ligger osv”. Om vänstern börjar återfå koncepten ska jag definitivt tänka på att rösta på dem, men det har inte hänt än.

  25. Klart vi ska fortsätta med hushållsnära tjänster som den bedrivs nu och så kan den bli självförsörjande som den blev i vårt broderland Finland. Det är bara tiden och vilket omfång denna tjänst får som avgör om den senare kan stå på egna ben.
    Sluta och gnäll på denna tjänst!

  26. Ove

    Ja, det här med hushållsnära tjänster är inget annat än klasspolitik. Rotavdrag till den välmående medelklassen som hushållsnära tjänster. Sänkt förmögenhetsskatt och jämföra boendet i fastighetsskatten mellan slott och koja är ingenting annat en gammal högerpolitik som har gjort den rika delen av befolkningen rikare och den fattigare fattigare. Vi har fått ett delat Sverige.

  27. Att det ska benämnas ”klasspolitik”, när det finnas en tjänst som ger ALLA möjligheten att få lite av alla dessa bidrag som finns i vårt samhälle, är förvånande. Fattig som rik får använda tjänsten. Den rike bidrager ju med högre skatt till staten. Varför detta gny!

  28. Martin

    Det skulle vara intressant om du kunde visa motsvarande diagram för ROT-avdraget.

    Det är ett intressant resonemang du för om multiplikatoreffekt, men de jobb du föreslår inom t ex vården får väl också anses ha låg multiplikatoreffekt? Då är man tillbaka i den mer ideologiska frågan om hur resurserna ska fördelas.

    Jag kan i ett sådant läge inte förstå varför det är en sådan låsning vid denna lilla, lilla fråga. Det skulle väl vara en väsentligt mer intressant diskussion att t ex sänka taket för ränteavdrag för bostäder. Det är 100 000 kr idag, jag skulle misstänka att diagrammet ovan ser likadant ut för de som betalar i skiktet 80 000 – 100 000 kr. Det skulle dessutom ge väsentligt mer pengamässigt.

    • Marika

      Statistik om ROT-avdraget är på gång…

      Du har helt rätt om vårdtjänsterna. Jag ser det såhär: Varje politisk reform kräver ett antal olika överväganden. Det finns alltid flera olika aspekter som måste tas med i beräkningen och vägas mot varandra. I fallet med RUT tycker jag nackdelarna är fler/större än fördelarna, men jag påstår inte att RUT inte har några fördelar alls! Alltså: RUT är fördelningsmässigt problematiskt och skapar inte särskilt många jobb. Det är huvudinvändningarna. Vårdtjänster skapar antagligen ingen tillväxt, och därmed inte heller särskilt många jobb, men fördelen är att de svarar mot ett behov jag ser som viktigare än behoven RUT svarar mot. Jag gillar generell välfärd och en stark välfärdssektor bla av fördelningsmässiga skäl. Det är alltid de som är fattigast som drar mest nytta av att samhället tillhandahåller välfärdstjänster. Ang ROT så återkommer jag till det.

      Jag har egentligen också svårt att förstå fixeringen vid denna fråga. Det finns rätt många andra frågor som är mer politiskt angelägna. Och som, precis som du är inne på, är av betydligt andra ekonomiska storheter.

    • Marika

      Jag har kollat lite snabbt på ROT (finns hos SCB). 2005, sist det fanns, stod de nedersta 50 procenten i inkomstfördelningen för ca 27% av avdraget, och den övre halvan följaktligen för 73%. Det är alltså ungefär samma fördelning som RUT. Däremot ser värdefördelningen
      något jämnare ut utom för de allra högsta inkomsterna (årsinkomst över en miljon).

      Men jag säger som jag gjorde i mitt tidigare svar till dig, politik handlar om att väga samman för- och nackdelarna. Jag tror att ROT har större tillväxtmässiga fördelar och för mig kompenserar det den fördelningsmässiga profilen. Däremot tycker jag att ROT ska vara tillfälligt, som konjunkturåtgärd, och så bör avdraget gälla även tex hyresgäster och bostadsrättsföreningar vilket inte är fallet idag.

  29. Pingback: Hushållsnära tjänster – till vem och varför? « Ett hjärta RÖTT

  30. Pops

    Vi socialdemokrater har ju under nästan 70 års regeringsutövning med hårt arbete lyckats skapa ett samhälle med å ena sidan mycket rika å andra sidan fattiga människor. Man kan inte ha makten så länge o sedan säga att det var inte meningen, eller?
    Då är det väl fullt följdriktigt att låta de rika behålla lite mer för att de fattiga ska få jobb o slippa fuska (stjäla) med skatten?
    Eller hur kan det komma sig att inkomstskillnaderna är så astronomiska trots alla valparoller om lika lön, ökad jämlikhet o ”alla ska med, så enkelt är det”
    eller var det ett stavfel så att det skulle vara ”Allah ska med (500.000 muslimer), så enkelt är det”.

  31. Men hallå, måste det ena utesluta det andra?

    Dessutom, genomn att kalla debatten pigdebatt kränker ni dessa människor och degraderar en fullkomligt normal syssla.

    Massor av människor har fått arbete, de är stolta över sitt arbete och de är stolta över att de över huvudtaget fått ett arbete.

    Tyvärr så misstänker jag dock att din syn och sätt att analysera situationen är lite missvisande.

    Det finns fler faktorer att väga in. Att ha råd har du ju nämnt, men jag vill tillägga tradition att ha folk som hjälper en hemma. Tror att det finns dem som skulle vilja ha ngn ur denna arbetsgrupp som hjälpte till hemma men som inte har tradition kring att lösa sitt liv så. Människor med pengar är mer vana vid det och ser det som mer normalt, snarare självklart.

    Det handlar också om prioriteringar av den pott pengar man har per månad.

    Vi kan heller inte väga in alla grupper för många har inte den livssituation som gör att de ens funderar på att ha denna hjälp.
    Det har säkert även att göra med vilken typ av liv man har och hur ofta man är hemma. Hur många timmar man gör på jobbet och hur tung belastning som ligger på kvinnan i hushållet..

    Utöver allt detta så kan jag inte förstå varför det är så otroligt viktigt att allt ska vara exakt lika. Livet är inte sådant och det får vi stå ut med. Jag har det ekonomiskt bra, efter många år av mycket dålig ekonomi, men inte sjutton har jag någonsin tänkt att andra inte ska få bara för att jag inte får. Livet behöver inte vara ett helvete bara för att det inte är exakt lika för alla.

    Ni som fokuserar på det så otrolitgt missar själva livet..

    Dock finns där områden där alla ska ha samma möjlighet, självklart, men gör inte livet till något som bryter mot hela den jordiska organismen..
    And live with it!

    • Marika

      Jag har aldrig kallat det pigdebatt. Läs om.

      Skattepengarna är begränsade. Det finns tusen angelägna politiska reformer, men pengarna räcker inte till alla. Så ja, på något plan utesluter faktiskt det ena det andra. Det är det som är politik: att prioritera.

      Att ett jämlikhetsideal skulle innebära att människor måste vara exakt lika är ett allvarligt missförstånd. Jag vill att alla ska ha lika livschanser – jag tror att det faktiskt skulle innebära att olikheten ökade i samhället! Därför prioriterar jag politiska reformer som ökar likheten i livschanser. Detta ser jag inte som en sådan reform.

  32. Henrik Vallgren

    En höginkomsttagare köper fönsterputsning för en krona. Avdraget gör att han betalar 46 öre ur egen ficka, medan 54 öre bekostas i form av lägre skatt. Kostnad för samhället: 54 öre.

    Eftersom det inte är ett svart arbete, skall det betalas skatt på kronan i andra ändan. Det avgår 20 öre moms, 20 öre sociala avgifter och c:a 20 öre kommunalskatt. Intäkt för samhället: 60 öre.

    Av 46 öre ur höginkomstagarens ficka hamnar 40 öre i fönsterputsarens lön efter skatt. Är inte det fördelningspolitik?

    Förutom denna vinst på några ören per krona gör samhället en stor besparing på a-kassa och socialbidrag.

    • Marika

      Nej, det är inte fördelningspolitik eftersom det finns andra politiska förslag som skapar fler arbeten för samma kostnad.

      Problemet du sätter fingret på är väl snarare att vissa inte tycker att de måste följa lagen och betala vitt.

  33. Henrik Vallgren

    Hur kan det vara en kostnad om skatteintäkterna ökar och kostnaderna för arbetslöshet minskar? Eftersom det här går med vinst så ger det tvärtom större utrymme för annat.

    Problemet är att under ”normala” omständigheter måsta man fakturera 250 kr för att få ut 100 kr efter skatt. Det gör att många måste arbeta i två timmar för att kunna köpa en timmes städning.

    • Marika

      Ja, det är poängen med marknadsekonomin. Man köper det man tycker är värt att köpa. Men om du gillar planekonomi så visst…

  34. Pingback: Omvänd fördelningspolitik skapar ingen jämställdhet. | annarkia

  35. Tomas Andersson

    ” De ur den övre medelklassen som före RUT-avdragets införande köpte sina tjänster svart begick lagbrott. De undanhöll sina anställda värdiga villkor och välfärden resurser.”

    Mona Sahlin och Tomas Bodström!!

  36. FAKTA från skatteverket (siffror för 2007) :

    8.16 Tabell
    Arbetsinkomst för helårs- och heltidsanställda utan inkomst från
    näringsverksamhet, 20-64 år, tkr, 2007 års priser

    Income from work for full year and full-time employed with no entrepreneurial
    income, 20-64 years, KSEK, price level of 2007

    2007
    Kvinnor (Women)
    Medelvärde
    (mean value) — 299,9
    P10 ————— 203,6
    Median ———– 268,5
    P90 ————— 420,0
    Män (Men)
    Medelvärde
    (mean value) — 371,1
    P10 ————– 225,8
    Median ———- 321,2
    P90 ————— 552,6

    Källa : http://www.skatteverket.se/download/18.2ef18e6a125660db8b080001132/15212.pdf

    En del i LO-kollektivet :
    http://lotidningen.se/?id_site=8&id_item=12427

  37. Pingback: När plånboken får styra. | annarkia

  38. Pravda

    Vad då ”stå bör notan”? På varje utbetald krona i ROT-avdrag får staten in 1,50 kronor tack vara bl a ökade intäkter från moms och arbetsgivaravgifter. källa: http://www.skattereduktion.se/rotinfo.php Altså, 1,5 > 1. en och halv krona mer pengar än en krona. (Läs inte kommunistiska böcker utan gå på matematikkurs.) Dessutom staten sliper betala stödsförsöjnig. ”Sedan den 1 juli har Skatteverket betalat ut omkring 6 miljarder kr i hus-avdrag. Innan pengarna betalas ut görs inte mindre än 42 kontroller. Men Skatteverket använder också informationen till att granska företagens ekonomi. Skatteverket studerar också om företagens personalstyrkor är rimliga. Om till exempel ett byggföretag utan anställda ansöker om stora hus-utbetalningar ringer varningsklockorna. Då kan Skatteverket gå vidare och undersöka om det förekommer svartjobb”. Pia Blank Thörnroos, Rättslig expert, Rättsavdelningen | Skatteverket.

    • Marika

      Läs igenom de tidigare kommentarerna så hittar du svar på detta. Du vet, man kan använda samma pengar till olika saker, och med en annan användning skulle man kunna dra in MER pengar till statskassan.

  39. Pingback: Så gick ”veckans bloggdebatt” och fler inlägg är att vänta « Kent Persson (m) blogg

  40. Pravda

    Menar du att ”man kan använda samma pengar till olika saker, och med en annan användning skulle man kunna dra in MER pengar till statskassan.” Kan du ge några exmpel? Oppositionen anklagade regeringen för passivitet när regeringen vägrade köpa in sig i Saab som gått med förlust i 20år. Men när staten får den GARANTERADE vinsten varje månad är oppositionen kritiska ändå och klagar på att skattemedel användas fel. Jag anser att det en löpande afär för statskassan. Det spelar ingen roll att ”den skatt köparen av hushållsarbete tidigare betalade måste nu betalas av någon annan.” Det är liksom ge en ränta på 50%. Finns det något som är MER löpande?

    • Marika

      ROT (om det används tillfälligt), utbyggnad av infrastruktur typ järnväg, upprustning av miljonprogrammet (byggjobb har högre multiplikatoreffekt än hushållsarbete), för att nämna några exempel

  41. Pravda

    Men utbyggnad av infrastruktur typ järnväg kan ta flera år innan det blir lönsamt. Och det är tveksamt. Medan skattereduktion för hushållstjänster går med vinst inom kort tid. Det är pengar som ligger framför sin egen dörr man behöver bara ta dem utan någon som helst risk. Som sagt det var pengar som var svarta men nu går de till statskassa. 6 miljarder mindre än 9 miljarder. Är du missnöjd att staten blev 3 miljarder rikare? Vad är problem? Jag är stolt över att den ”svartaste” branshen blev ”vitare”. Dessutom staten tjänade på det. Succè!

  42. Pingback: Veckans bloggdebatt: Ungdomsjobben « Kent Persson (m) blogg

  43. Jens

    Hela ditt sätt att skriva är uppåt väggarna Marika. Vänsterns problem med RUT-avdraget är två, dels det ekonomiska och dels det emotionella med att det är fel att inte ta hand om sin egen smuts. Även för dig som försöker hålla dig till det första smyger det sig in värderingar ifrån det senare. Man måste välja sitt perspektiv för att diskussion ska bli meningsfull.
    Vad gäller det som handlar om pengar så är det i princip som pravda säger att det går jämnt upp med skatten eftersom det mesta av avdraget kommer åter i form av andra skatter. Break-even beräknades till ungefär 10000 verksamma och den senaste uppskattningen ligger på drygt 11000, motsvarande ca 7500 heltidsjobb, alltså ungefär jämnt upp. Eftersom kostnader och intäkter tar ut varandra så finns det INGET hinder att införa andra idéer som du förespråkar, må det då vara praktik i vården eller vad som. Den enda alternativkostnad vi har att ta hänsyn till är att 11000 människor färre står till förfogande till detta. Det skulle vara viktigt i en situation av överhettning och brist på arbetskraft men i dagens situation med hög arbetslöshet är det inget argument.

    Alltså: RUT kostar i princip inget, ett antal tidigare arbetslösa har ett arbete med lön enligt kollektivavtal och med allt skydd det innebär och ganska många människor får hjälp att få en enklare vardag. Inget dåligt alternativ i min bok.

  44. Pingback: Medveten begreppsförvirring gör RUT populärt « Ett hjärta RÖTT

  45. Marika, jag är förbryllad av din argumentation i kommentarstråden. Det gäller nettoeffekten på offentliga intäkter av RUT-avdraget.

    Du skrev tidigt så här:

    ”Den skatt köparen av hushållsarbete tidigare betalade måste nu betalas av någon annan.”

    Helt korrekt, men det gäller bara den statiska effekten: förlorade skatteintäkter pga sänkt beskattning av de transaktioner som skedde även när skatten var hög.

    Därtill kommer beteende-effekten, nämligen att det finns transaktioner som blir av när skatten är låg och som inte skulle blivit av annars.

    Den samlade effekten är teoretiskt oklar. Men OM denna typ av sysslor tidigare genomfördes svart, av obetalt hemarbete, eller inte alls blev gjorda, är det troligt att beteende-effekten blir betydande.

    Om det visar sig att den dominerar, så att skatteintäkterna ökar, skulle du ändå vara emot avdraget?

    Jag anar att svaret är ja – eftersom du formulerade dig klot i en annan passus angående argumentet att höginkomsttagare med reformen skulle kunna gå upp i arbetstid:

    ”är det en värld vi – eller höginkomsttagarna för den delen – vill ha?”

    På den frågan svarar jag att jag inte är helt säker. Men det är en bra fråga.

    • Marika

      Andreas,

      jag vet att Almega hävdar att skatteintäkterna är större än kostnaden. Det är mycket möjligt att det är så men än så länge finns inget som tyder på att det handlar om några större summor.

      Jag tar hellre motsvarande kostnad och satsar på något som antingen a) ger fler jobb/större skatteintäkter per krona (ROT, kanske infrastruktur, etc) eller b) svarar mot ett behov som är angeläget för fler (tex vårdpersonal, även om nu 440 mnkr inte räcker till särskilt mycket i den vägen, men du fattar argumentationen). Eller förstås allra helst något som kombinerar a och b.

      För egen del tycker jag inte att det är bra att genom riktade subventioner från politiskt håll främja ett samhälle där sk högproduktiva jobbar större delen av dygnet och anställer sk lågproduktiva till att fixa markservicen. Därmed inte sagt att jag tycker att det är fel att köpa städtjänster. Jag ser bara ingen anledning att subventionera just denna bransch.

  46. Pingback: Om RUT och röran runt « Viktor Tullgren

  47. fast nu svarade du inte på frågan:

    *Om* det visar sig att det inte är en kostnad [du skriver ju själv att det är "mycket möjligt"], skulle du ändå vara emot avdraget?

    • Marika

      Ja det skulle jag. Såvida det inte hade helt enorma dynamiska effekter förstås. Då skulle jag väl kunna tycka att det var en lämplig konjunkturåtgärd ungefär som ROT i den socialdemokratiska tappningen.

      Men det kan det inte ha, för hushållsarbete har inte samma multiplikatoreffekt som byggjobb.

      • Marika

        Och skälet till att jag inte tycker att det räcker om RUT bara betalar sig självt eller ger ett litet överskott är att jag tycker att det är fel att utforma skattesystemet så att det gynnar en viss typ av konsumtion som framför allt höginkomsttagare ägnar sig åt. Det är ju i praktiken en riktad skattesänkning. Det finns bättre saker att göra för de skattepengarna, och det finns andra som behöver de där skattesänkningarna mer.

  48. Pingback: RUT är en regional omfördelare at Jonas Sjöstedt

  49. Pingback: Frihet – veckans fråga « Emil Isberg

  50. Pingback: Att svara på en obetydlig fråga « Ulrika Falk

  51. Pingback: Framtidens välfärd utvecklas inte genom skattesänkningar « Ulrika Falk

  52. Pingback: Piratpartiet – bättre på FRIHET än både Moderaterna och Socialdemokraterna « Emil Isberg

  53. Pingback: >ANALYS: Nyspråket fortsätter | viharraknatpadethar.se

  54. Pingback: En strukturreformistisk ansats « strötankar och sentenser

  55. Pingback: Ökade inkomstskillnader under Alliansregeringen. « BJÖRN ALVEBRAND

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s